Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samrådssvar dnr: Vattenmyndigheten i Västerhavet Göteborg.

Transkript

1 REMISSVAR Datum Sektor Samhällsbyggnad Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samrådssvar dnr: Vattenmyndigheten i Västerhavet Göteborg Dnr: Tjörns kommuns remissvar Förslag till Åtgärdsplan för Västerhavets vattendistrikt tillsammans med Bilaga 1 samt Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Härmed lämnar Tjörns kommun sitt remissvar till Vattenmyndigheten Västerhavets remisser Förslag till Åtgärdsplan för Västerhavets vattendistrikt samt Förslag till Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Med vänlig hälsning Kristina Christiansson Emma Johansson Carolina Bodlund Sektorschef Miljöinspektör VA-ingenjör Sektor samhällsbyggnad Miljöavdelningen Tekniska avdelningen Bilaga: Kommunens remissvar Sektor Samhällsbyggnad Besöksadress: Kommunhuset Tel: (vxl) Org.nr: Tjörns kommun Leveransadress: Kroksdalsvägen 1 Fax: Bg: Skärhamn E-post: samhallsbyggnad@tjorn.se Internet:

2

3 REMISSVAR Datum Sektor Samhällsbyggnad Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samrådssvar dnr: Vattenmyndigheten i Västerhavet Göteborg Dnr: Tjörns kommuns remissvar Förslag till Åtgärdsplan för Västerhavets vattendistrikt tillsammans med Bilaga 1 samt Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Allmänna synpunkter Kommunen anser att utskickat material var mycket omfattande. Det krävs viss förkunskap om vattenförvaltning för att ge full behållning. Många som delvis berörs av underlaget har inte den förkunskap som krävs. Kommunen anser att miljöproblemet marint skräp inte belyses tillräckligt i Förslag till förvaltningsplan. Lagstiftningen måste ses över och anpassas till dagens behov. Att ansvaret för strandstädning ligger på kommunerna är orimligt, det krävs finansiering från annat håll! När det gäller nedskräpning längs allmänna vägar är det trafikverket som ansvarar för renhållningen. Kommunen menar att det är önskvärt med något motsvarande för finansiering/omhändertagandet av marint ilandflutet avfall. Det finns andra miljöproblem där föroreningar sprids över nationsgränser eller når kusterna från källor till havs. Ett exempel är försurning, där statliga medel tillsätts för finansiering av kalkning med stöd av förordningen om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag (SFS 1982:840). Kommunen är positiv till återförsel av näringsämnen. Från jord till bord är det inlärda tankesättet men kretsloppet måste även innefatta från bord till jord. Mikroskräp ansamlas till stor del i slammet på reningsverk. Sprids slammet på åkrar åker mikroskräpet via vattendrag och hamnar slutligen i havet ändå, något som borde tas i beaktning. Yttrande Kommunen anser att målsättningarna för vattenförekomsterna ibland kan vara orealistiska, detta gäller kvalitetskraven men framförallt inom vilken tid de ska vara uppfyllda i enighet med miljökvalitetsnormerna. Mer realistiska mål krävs, exempelvis är etappmål/delmål innan målsättningen är uppfylld ett alternativ. Etappmål/delmål känns mer fördelaktig då även de kan engagera och uppmuntra kommuner/myndigheter att jobba mer aktivt för vattenförekomsternas status då sådana mål är lättare att uppnå och ligger närmre i tiden. Det framgår inte heller vad som ska prioriteras, att få röda vattenförekomster orange eller om man ska fokusera på de gula för att få dem gröna. Kommunen efterfrågar därför hjälp med prioriteringar. För vattenförekomster som sträcker sig genom två eller flera kommuner krävs det samarbete mellan dessa för att uppnå resultat. Hur Sektor Samhällsbyggnad Besöksadress: Kommunhuset Tel: (vxl) Org.nr: Tjörns kommun Leveransadress: Kroksdalsvägen 1 Fax: Bg: Skärhamn E-post: samhallsbyggnad@tjorn.se Internet:

4 uppmuntras sådana samarbeten? Om kommunerna prioriterar olika vattenförekomster kan samarbetet komma att försvåras. Kommunen anser därför att det är viktigt att dessa vattenförekomster tas i åtanke vid eventuell prioriteringsordning. Kommunen anser att vattenförvaltningen måste integreras i den dagliga verksamheten för att öka åtgärdstakten. Det krävs därför vägledning inom området. Kommunen tycker att VISS är ett bra verktyg som kan utvecklas ytterligare. Utbildningar krävs för att tjänstemän och politiker ska kunna använda sig av VISS som stöd i beslutsprocesser i den dagliga verksamheten. Exempelvis kan man använda sig av programmet vid ansökan om enskilt avlopp/ bygglov för att se hur recipienten blivit klassad. VISS är en bra kunskapsbas om man vet hur man använder funktionen. Det hade varit bra om det i VISS framgick var det är mest angeläget att påbörja åtgärder. Kommunen anser att det är missvisande att vattenförekomster som det saknas underlag för klassats som god status i VISS. Kommunen efterfrågar en sökfunktion i VISS där det överskådligt framgår vilka åtgärder som är föreslagna per kommun (och per vattenförekomst). Kommunen finner det även otydligt hur kostnaderna planeras att fördelas mellan staten, kommuner och verksamhetsutövare. Kanske hade VISS vart användbart även för att visa på vilka kuststräckor som har stora påslag av marint skräp. Det skulle hjälpa kommunerna med planering av strandstädning samtidigt som det även hade kunnat engagera allmänheten. Krävs en rapportering ifrån kommunen? En kommun kan ha många olika roller. Kommunen kan till exempel vara verksamhetsutövare, tillsynsmyndighet och markägare. Det framgår inte alltid vilken roll som avses i de olika åtgärderna riktade till kommunerna. Kostnader har beräknats i grova drag per åtgärdsområde, kommunen skulle uppskatta ungefärliga kostnader per kommun. Vi kan inte utifrån utskickat material avgöra vilka kostnader och investeringsbehov Tjörns kommun står inför. Kommunen undrar hur man ska se om en åtgärd varit lyckad då det saknas mätvärden före och efter åtgärd. Det är viktigt att de åtgärder som genomförs utvärderas för att andra ska kunna ta till sig lärdomen. Kanske finns det åtgärder som är mer effektiva än andra. Föreslagna styrmedel (sid 235, förslag till förvaltningsplan) är detta en kostnadseffektiv åtgärd? Kommunen har idag inte den teknik och de tidsmässiga resurser som krävs. Breddar ledningsnäten ofta vore det kanske rimligt och mer kostnadseffektivt att direkt förelägga kommunerna att åtgärda problemet. Vattenmyndighetens vattendelegation skriver det är viktigt med tydlighet och att det ska vara tydligt vem som ska göra vad. Detta viktigt för att det ska bli kostnadseffektivt men borde även leda till att åtgärderna genomförs i större utsträckning.

5 Kommunens synpunkter på de föreslagna åtgärderna Alla myndigheter och kommuners åtgärd 1- Hur säkerställs det att inrapportering och arbete med åtgärder enligt åtgärdsprogram sker? Finns det påtryckningsmedel eller döms sanktionsavgift ut et cetera. Boverket åtgärd 1-Det är mycket bra att Boverket nämns, att kommunernas plan-och byggkontor med hjälp av PBL kan fatta beslut för och uppnå MKN för vatten. Det visar på att andra avdelningar än miljöavdelningen (på kommunen) måste arbeta för att uppnå MKN för vatten mer än de (flesta) gör idag! Havs och vattenmyndigheten åtgärd 7- En från kommunens sida efterfrågad åtgärd. Kemikalieinspektionens åtgärd 1- Kommunen anser att detta är mycket viktig åtgärd för att allmänheten ska få upp ögonen. Naturvårdsverkets åtgärd 1- Avloppsdirektivets krav på fosforrening är för lågt ställda för komma tillrätta med övergödningsproblematiken i Sverige. Att ställa högre krav på fosforrening går inte heller emot avloppsdirektivet och innebär inte någon konkurrensproblematik, eftersom branschen styrs av vatten och avloppslagstiftning. Att flytta över avloppsreningsverkens reduktionsbeting till jordbruk eller industri skulle leda till nedläggning och arbetslöshet En viktig slutsats. Naturvårdsverket åtgärd 2- Kommunen anser att det är viktigt att 12 kvarstår och att den får lov att tillämpas vid bräddningar. Kommunen finner åtgärderna 2b och 2c mest lämpliga. Skogsstyrelsen åtgärd 1- Ansvaret för tillsyn inom skogsbruket behöver förtydligas. Idag kan både kommunens miljökontor och Skogsstyrelsen bedriva tillsyn. Länsstyrelsen åtgärd 5 Rådgivning lantbruk. Det är viktigt att de små lantbruken inte glöms bort här. De stora yrkesverksamma gårdarna får dagligen information om deras påverkan. Det är de små verksamhetsutövarna vi måste övertyga. Även där egna åtgärder kan göra stor nytta då det kan vara svårt att ställa tuffa krav (blir orimligt). Länsstyrelsen åtgärd 6- Åtgärden måste preciseras ytterligare. Länsstyrelserna åtgärd 12- Åtgärden bör även innefatta prioritering av inrättande av vattenskyddsområden. Kommunernas åtgärd 1- Det krävs ökade resurser men den prövande/tillsynande myndigheten måste även ha möjlighet och ställa relevanta krav. Kommunernas Miljöavdelningar drabbas hela tiden av mer krav vilket leder till ökad byråkrati och resulterar i mindre tillsyn. Prövningar får inte riskera att bli politik. Kommunernas åtgärd 2- Kommunen ställer sig positiv till att jordbruksverket får i uppdrag att utveckla sin tillsynsvägledning till kommuner och länsstyrelser angående näringsämnen från jordbruk och hästgårdar.

6 Kommunernas åtgärd 3- Det framkommer i åtgärdsprogrammet att en del minireningsverk på grund av sina tekniska lösningar kräver stor kunskap för att underhåll och service ska fungera för och uppnå bästa möjliga resultat. Kommunen efterfrågar därför vägledning hur vi ska hantera detta i ansökningsprocessen. Hur vi ska bedöma men även utforma våra beslut. Kommunernas åtgärd 4- För utökad tillsyn krävs det ytterligare resurser till kommunernas miljökontor. Hur ska detta finansieras? Kommunernas åtgärd 5- Åtgärden behöver preciseras och vägledning krävs. Kommunernas åtgärd 6- Även Länsstyrelserna bör omfattas av denna åtgärd. Kommunen efterfrågar vägledning för inrättande av vattenskyddsområden men även för tillsyn inom området. Kommunernas åtgärd 7- Viktigt att MKN för vatten integreras tidigt i planprocesser. Kostnadseffektivt, effektivare och positiva effekter. Tydligare regler kring att avsätta ytor för dagvattenhantering et cetera. Åtgärden behöver förtydligas. Vägledningen bör utformas så att byggkontoren kan använda sig av den i samband med bygglov/förhandsbesked. Kommunernas åtgärd 9- I de fall vägar med felaktigt lagda vägtrummor är privat ägda hur ser då kommunens uppgifter ut? Ska kommunen inspektera vägtrummorna och sedan eventuellt förelägga om åtgärder? Förslag till Åtgärdsplan för Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1, Sammanställning per åtgärdsområde Tjörns kommun saknas i listan över vilka kommuner som omfattas av nummer 41, Västerhavets kustområde (Sid VII). Tjörns kommun fattas även i tabell två. Kristina Christiansson Emma Johansson Carolina Bodlund Sektorschef Miljöinspektör VA-ingenjör Sektor Samhällsbyggnad Miljöavdelningen Tekniska avdelningen