Yttrande över åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Transkript

1 Samhällsbyggnadskontoret Dnr SBN/2015: Strategienheten /6 Handläggare Riikka Vilkuna Tel Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län VÄSTERÅS Yttrande över åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Sammanfattning Förslaget till åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt är betydligt mer konkret än det tidigare programmet, vilket är mycket positivt. Förvaltningsplanen och åtgärdsplanen är väl genomarbetade och innehåller insatser som kan bidra till att förbättra vattenkvalitén i kommunens vattenförekomster av vilka vissa inte når god ekologisk status idag främst på grund av övergödning. Samtidigt medför åtgärdsprogrammet ökade krav på kommunerna. Det kommer att krävas ökade ekonomiska och personella resurser. I den mån kommunen får nya uppgifter borde finansieringen vara klargjord. Kostnadsfördelningen mellan staten, kommunerna, VA-verksamheter och enskilda aktörer är också i vissa fall otydlig. Flera åtgärder bedöms dessutom ekonomiskt underskattade eller kostnaden kan vara oproportionell till miljönyttan. Det är önskvärt att vattnets samhällsekonomiska nytta skulle lyftas fram tydligare i underlaget till förslaget. Vi anser att det är viktigt att räkna på ekonomisk hållbarhet och initiera diskussioner om hur ekonomin bör fördelas mellan olika aktörer. Mälaren är en sjö som producerar mycket stora samhällsekonomiska övervärden, inte minst dricksvatten. Konsumenter betalar dock förhållandevis lite för ett hållbart vattensystem, samtidigt som vattentjänstföretagen har svårt att finansiera sin verksamhet för att kunna lösa sin uppgift långsiktigt. Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) innebär stora begränsningar för kommunerna och vattentjänsteföretagen eftersom långsiktiga åtgärder som bidrar till hållbara vattensystem inte kan finansieras via VA-taxan. Vattenmyndigheten borde vara drivande i diskussionen om hållbara vattensystem. Materialet är väldigt omfattande och svårt att få en överblick över och det skulle vara bra om det kunde bli tydligare vilka krav som ställs, hur rapportering ska ske samt vilken återkoppling kommunen får på rapporteringen. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax kommunstyrelsen@strangnas.se Bankgiro

2 2/6 Synpunkter på samrådshandlingar 1. Förvaltningsplanen Förvaltningsplanen ger bra underlag för fortsatt lokalt arbete. Miljöproblem inom Strängnäs kommun är främst övergödning i ytvattenförekomster på grund av fosfortillförseln. Den enskilt största påverkanskällan i området är jordbruksmarkerna men det finns även betydande påverkan från dagvatten och enskilda avlopp. Många ytvattenförekomster riskerar att inte uppnå god ekologisk status Den kemiska statusen (exkl. kvicksilver) i grund- och ytvattenförekomsterna är god och det finns inga stora problem med flödesförändringar i ytvattenförekomsterna. Konnektivitetsförändringar som har orsakats av människan och som inverkar negativt på spridnings- och vandringsmöjligheterna i ett vattensystem finns i vissa vattendrag i kommunen, särskilt i Råckstaån. Dagvattenhantering är ett område där kommunen har rådighet genom sitt planeringsmonopol och kan vidta åtgärder så att recipienterna inte belastas ytterligare. Behovet av att ställa höga krav på långsiktig och hållbar dagvattenhantering så att miljökvalitetsnormerna uppfylls kunde har betonats mer i förvaltningsplanen. Det finns stora behov att underhålla befintliga system för dagvattenhantering samtidigt som det finns stora möjligheter till hantering av framtida dagvatten genom konstruktion av t.ex. nya dagvattenanläggningar. I kartläggningen av fysisk påverkan har man kartlagt vandringshinder. I Strängnäs kommun pågår för nuvarande inget arbete med att riva eller bygga förbi vandringshindren för fisk eller andra vattenlevande djur. Det är önskvärt att myndigheten utvecklar beräkningsmodeller som ger mer underlag för det samhällsekonomiska perspektivet i vattenanvändningen. Strängnäs kommun är en tillväxtkommun vid Mälarens stränder och det är en förutsättning för hållbar långsiktig samhällsplanering att kostnader och nyttan av vatten kan tas med i planeringen och i konsekvensanalyser. 2. Åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet kommer att ställa krav på ökade ekonomiska och personella resurser. Insatser som föreslås för kommunens del handlar framför allt om tillsyn, prövning och planarbetet. Därför är det viktigt att resurser utnyttjas på bästa sätt. Flera åtgärdsförslag bedöms vara underskattade eller att det är otydligt hur kostnaden har räknats fram. Otydligheter i relationen mellan kostnad och nytta kan göra det svårare att lokalt förklara behovet och nyttan med åtgärder och

3 3/6 därmed att få förankring. Det är därför viktigt att det är tydligt vilka krav som måste uppfyllas för att kunna motivera ett behov av ökade resurser. Idag prioriteras ofta verksamheter som har timavgift för tillsyn, som till exempel jordbruk och enskilda avlopp, bort från tillsynsplanen på grund av brist på personal. Tydlig vägledning från Länsstyrelsen behövs för att tillsynsmyndigheten (miljöenheten) ska kunna utföra tillsynen där den gör mest nytta. Det får gärna bli tydligare vilka tillsynsåtgärder man bör satsa på inom varje avrinningsområde samt i vilken omfattning. Det vore även bra om VISS-databasen kunde göras mer användarvänlig. Att förbättra vattenkvalitet i större vattenförekomster berör i de flesta fall flera kommuner. Det är otydligt vem som i så fall koordinerar arbetet så att det blir effektivt och ger önskat resultat på lång sikt. Det är mycket tveksamt om det är tekniskt möjligt att till rimlig kostnad åstadkomma 0,1 mg/l fosfor i utgående vatten. Det pågår inget arbete i kommunen angående främmande arter. Vattenväxten sjögull har hittats i Mälaren vid Kvicksundsbron och det är möjligt att arten sprider sig i framtiden österut mot Strängnäs vilket skulle innebära stora konsekvenser för ekologi och friluftsliv i kommunen. Det är önskvärt att Vattenmyndigheten hanterar frågan om sjögull som en samlande kraft i samarbete med kommunerna så att artens framfart kan hejdas med gemensamma insatser. Jordbruk När det gäller jordbruk där det krävs en rad åtgärder för att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten behövs det tydligare uppgifter om hur stor effekt respektive åtgärd bör ha. I planeringen av tillsynen på jordbruk är det nödvändigt att veta hur mycket det kan förväntas ge att bedriva tillsyn. Tillsynsvägledning från länsstyrelsen efterfrågas. Det vore även önskvärt om de föreslagna åtgärderna som strukturkalkning, kalkfilterdiken, anpassade skyddszoner och skyddszoner antingen blir tvingande i viss grad genom lagstiftning eller mer attraktiva för lantbrukaren genom ekonomiska incitament. Annars riskerar genomförandetakten för dessa åtgärder bli alltför långsam. Vad gäller spridning av stallgödsel och andra organiska gödningsmedel borde det finnas en gräns för hur höga givorna får vara, beräknat som ett totalvärde per skifte och år, jämfört med nuvarande praxis med ett genomsnitt per hektar

4 4/6 spridningsareal och 5-årsperiod (exempelvis gödsling med avloppsslam som ofta läggs ut i en femårsgiva med fosfor som den begränsande faktorn). Tillsynsmyndighetens arbete skulle underlättas av skarpare lagkrav på stallgödsellagring istället av allmänna hänsynsreglerna. Detta särskilt i de fall där en lagringsplats läcker. Även krav på de som inte är jordbruksföretag måste vara enklare att ställa och likvärdiga. Definition av begreppet jordbruksföretag behövs. De allmänna råden för stukalagring och kompostering borde ersättas med föreskrifter. Vattenskyddsområden Det är positivt att förslaget innehåller utveckling av vägledning gällande tillsyn på vattenskyddsområden. Dagvatten Dagvattenåtgärder för att klara förbättringsbehoven kan troligen inte göras endast med hjälp av dagvattenanläggningar utan mer styrning behövs även på kemikalieanvändning i samhället. Ledningsnät Hårdare krav på avloppsledningsnät kan anses som positivt. Många ledningsnät är i behov av underhåll i högre grad än vad som sker idag. Enskilda avlopp Ekonomiska styrmedel borde utvecklas för att öka åtgärdstakten på enskilda avlopp. Det är bra om större ansvar läggs på fastighetsägaren att visa att man har ett godtagbart avlopp. I dagsläget används stora resurser på att ställa krav på fastighetsägare och det är svårt att uppnå tillräckligt hög åtgärdstakt (5 %). På sidorna i förslag till åtgärdsprogram nämns att markbädd eller infiltration som kombinerats med kompletterande kemisk fosforfällning eller fosforfilter i genomsnitt klarar kraven för normal skyddsnivå idag. Det är oklart om detta betyder att tillsynsmyndigheten alltid bör ställa krav på kompletterande fosforrening på infiltrationer oavsett skyddsnivå. Det är oklart vad tillsynsmyndigheten i så fall ska stödja detta krav på. Idag ställer Strängnäs kommuns miljöenhet inte krav på kompletterande fosforrening på infiltrationer för WC+BDT. När det gäller minireningsverk nämns det i förslaget att dessa i praktiken inte klarar hög skyddsnivå. Det behövs tydliga riktlinjer gällande krav och tillsyn på minireningsverk.

5 5/6 Kretsloppslösningar borde få större utrymme i förslaget för åtgärdsprogram. Fosfor är en ändlig resurs som ska tas tillvara. Fokus kan inte endast vara på minskning av utsläpp av fosfor. Att ersätta enskilda avlopp med allmänna VA-anläggningar är ändamålsenligt endast då dessa avlopp förekommer i större sammanhang enligt vattentjänstlagen. Ersättning av enskilda avlopp med allmänna VA-anläggningar i övrigt kan inte finansieras med VA-avgifter. Miljögifter och läkemedelsrester Flera områden som t.ex. rening av miljögifter inklusive läkemedelsrester och dagvatten är forskningsområden och kan inte bedrivas inom VA-organisationen. Avloppsreningsverk är generellt sett inte anpassade för att identifiera och rena miljögifter. Det kan diskuteras om avloppsreningsverk som påverkanskällor eller om det är avloppsvatten från bebyggelse som är påverkanskälla och reningsverken är reningsanläggningar. Det pågår mycket forskning om miljögifter och läkemedelsrester i vatten och det är önskvärt att Vattenmyndigheten ansvarar för samordning så att forskning kan leda till praktiska åtgärder. 3. Områdesspecifika åtgärdsprogram Åtgärdsprogram för Råckstaåns åtgärdsområde Det skulle vara bra om det blev tydligare vilka praktiska åtgärder som kommunen behöver utföra. Det är exempelvis svårt att tolka hur många avlopp som behöver åtgärdas i Strängnäs kommun eftersom åtgärdsprogrammet även gäller Flen, Gnesta och Eskilstuna kommun. Många av åtgärderna inom miljöenhetens tillsynsområden ska vara utförda redan 2018 och den tidsplanen kan bedömas vara mycket ambitiös. I figur 2 är åarna endast benämnda med ID-beteckningar, det skulle bli tydligare med namn. Även i åtgärdsanalysen är vattenförekomsterna endast angivna med ID-beteckning, vilket försvårar läsningen. Det är svårt att tolka figur 6 gällande hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska. Flera av åtgärderna som föreslås i tabell 7 som t.ex. strukturkalkning, anpassade skyddszoner och kalkfilterdiken kan kommunen inte ställa krav på via tillsynen.

6 6/6 Åtgärdsprogram för Arnöfjärdens, Gripsholmsvikens, Långtarmens, Marielundsfjärdens, Prästfjärdens, Rödstenfjärdens och Tynnelsöfjärdens åtgärdsområden Även i detta åtgärdsprogram är det svårt att läsa ut vilket ansvar respektive kommun har. VA-organisationen bedömer att det inte är tekniskt möjligt att åstadkomma 0,1 mg/l fosfor i utgående vatten. Kostnaden är oproportionell miljönyttan. Åtgärdsprogram för Blacken, Väsbyviken, Västerås hamnområde, Västerfjärden, Granfjärden, Sörfjärden, Oxfjärden och Gisselfjäden och deras närområden Vattentäkten i åtgärdsområdet Mälaren-Gisselfjärden är inte längre i bruk. Riikka Vilkuna Miljöstrateg