Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Transkript

1 Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr Att: Vattenmyndigheten Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Diarienummer: Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har översänt förslag till Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning till Norrtälje kommun för yttrande. Samrådet sker under perioden 1 november 2014 till den 30 april Norrtälje kommun lämnar här sina synpunkter. Då det är ett omfattande underlag för kommunens kommande arbete med vattenförvaltning kommer det att behövas proriteras i arbetet så att åtgärder blir genomförda där de behövs som mest och där det anses vara mest kostnadseffektivt. En grundläggande och detaljerad analys krävs för att uppnå ett gott resultat. Dock saknas statlig finansiering, prioriteringar och politisk behandling samt att det finns risk för överimplementering då hänsyn inte tas till de kommunala processerna. Innan dessa frågor är utredda anses det svårt att besvara vattenmyndighetens frågor om förslagen är heltäckande och åtgärderna tillräckliga. Kommunen behöver ta ställning till hur de föreslagna åtgärderna ska hanteras och kan kopplas till olika kommunala projekt och åtgärder som till exempel ny översiktsplan och vatten- och avloppsplan samt huruvida en kommunal handlingsplan, vattenplan, krävs för att få en klar bild av alla frågeställningar. Kommunens synpunkter på Åtgärdsprogrammet Många av vattenmyndighetens föreslagna åtgärder arbetar kommunen redan med idag, men dessa kan med förslaget behöva bli mer ännu mer tydliga. Åtgärd nummer 3 och 4 - Det är inte rimligt att åtgärder i alla kommunens områden skall ske parallellt till ett visst årtal (2016, 2017 eller 2018). P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P LUS G I R O Box 800, Norrtälje Estunavägen kommunstyrelsen@norrtalje.se O R G A N I S A T I O N S N U M M E R T E L E F A X W E B B B A N K G I R O norrtalje.se n o r r t a l j e. s e K O M M U N S T Y R E L S E K O N T O R E T

2 Kommunen anser att det inte finns tillräckligt med resurser för att planera för detta. Norrtälje kommun har cirka enskilda avloppslösningar, att merparten av dessa skulle tillsynas och åtgärdas fram till 2018 är orimligt och orealistiskt. För de kommunala myndigheter som planerar sin verksamhet mer än 2 år i förväg kan åtgärder i form av exempelvis tillsyn inom specifika områden vara svåra att hinna planera och genomföra inom de angivna tidsramarna. Åtgärd nummer 5 - för att minska närsaltsbelastningen ska kommunerna starta upp och utföra odling och skörd av marina substrat samt utse områden för exempelvis storskaliga musselodlingar. Denna åtgärd är ej vidare belyst i materialet avseende hur åtgärden ska genomföras, framför allt med avseende på kostnad och organisatoriskt ansvar. Kommunen ställer sig tvekande till att dessa åtgärder ska kunna vidtas. Åtgärd nummer 7 och 8 - Det är inte tydligt i Åtgärdsprogrammet vad Vattenmyndigheten menar med planer gällande de åtgärder som skall vidtas av kommunerna. Det framgår inte tydligt hur dessa planer ska vara utformade eller vad de innebär. Detta behöver förtydligas ytterligare. Vattenmyndigheten vill veta om det framgår vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna i miljön ska leda till? Ja, detta anses tydligt. Vattenmyndigheten vill veta om det framgår vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna. Slutligt är det markägare och verksamhetsutövare som ska vidta åtgärder för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Det är viktigt att behålla och utveckla olika former av ekonomiskt stöd för att åtgärder ska bli genomförda. Vattenmyndigheten vill veta om det framgår vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? I åtgärdsprogrammet finns många förslag på åtgärder. Dock saknas en bedömning gällande vad som är rimliga åtgärder, prioritering och en ekonomisk avvägning för att tydliggöra det lokala arbetet. 2

3 Vattenmyndigheten vill veta om det framgår hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja, det framgår av åtgärdsprogrammet hur åtgärderna ska göras vilka för att följa utsatta normer. Dock efterfrågar ytterligare fokus på samverkan inom/mellan kommuner som ett viktigt steg för kommunerna att lyckas nå miljökvalitetsnormerna. Vattenmyndigheten vill veta om det framgår när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja det framgår men en generell synpunkt är att det är kort om tid för att nå hela vägen fram till åtgärder. Kommunen måste prioritera arbetet och anpassa tidsplanen till tillgängliga resurser. Vattenmyndigheten vill veta om det framgår vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Gällande Övergödning i avsnittet Samhällsekonomisk konsekvensanalys per miljöproblem har Havs- och vattenmyndigheten som ett förslag till styrmedel för att minska utsläppen från enskilda avlopp föreslagit en avloppsskatt som ska betalas av alla fastighetsägare som har ett enskilt avlopp. I förslaget anges också att skattebefrielse/avgiftsbefrielse ges för alla anläggningar som nyinstallerats eller omprövats under de senaste 15 åren. Kommunen motsätter sig detta förslag och anser inte att förslaget, så som det presenteras i samrådshandlingarna, är genomtänkt. Avgiftssystemet riskerar att medföra en stor administrativt tungrodd apparat som inte heller med automatik garanterar mindre utsläpp till miljön. Ett system med avloppsskatt riskerar att bli trubbigt då det inte alltid är de fastighetsägare vid de känsligaste recipienterna som är mest ekonomiskt känsliga och lätta att styra via ett skattesystem. En fastighetsägare kan till exempel mycket väl tänkas hellre välja att betala en årlig avloppsskatt på några tusen kronor (i jämförelse med att ha kostnad för ett lån) än att betala en hög engångskostnad för en ny avloppsanläggning. Kommunen vet av erfarenhet, efter att ha inventerat åtskilliga tusentals avlopp, att det inte alltid är avloppen som är yngre än 15 år som är de bästa. Vissa nyare avlopp är till och med sämre fungerande än de äldre, vilket också aktualiserar 3

4 frågan om behovet av certifiering (eller motsvarande) för de konsulter och entreprenörer som arbetar med att projektera och anlägga enskilda avlopp. Att nuvarande åtgärdstakt, sett ur ett nationellt perspektiv, för att förbättra bristfälliga enskilda avloppsanläggningar är för låg och behöver höjas är däremot odiskutabelt. Kommunen anser här att förslaget med en vidareutveckling av skyddsnivåerna och en ökning från två till tre nivåer är intressant. En bra utveckling av detta förslag kan innebära en hjälp för kommunerna att prioritera rätt i tillsynen av de enskilda avloppen efter principen värst åtgärdas först. Ett inventerings- och åtgärdsarbete baserat på denna princip bedömer kommunen som ett effektivare sätt att komma tillrätta med utsläpp från undermåliga enskilda avlopp än vad en avloppsskatt skulle kunna medföra. Synpunkter på åtgärdsprogrammen för åtgärdsområde där kommunen ingår Då det är ett omfattande område inom Norrtälje kommun att bedriva tillsyn och planer över för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten bör prioriteringar gällande förslagna åtgärder diskuteras mer ingående för att erhålla effektivitet. Rimliga åtgärder, prioriteringar och ekonomiska avvägningar behövs tydliggöras. Åtgärdsprogram för Furusundsledens, Bergshamraåns och Bergshamravikens samt Penningbyån och Edsvikens åtgärdsområden Dagvattenåtgärder i form av en dagvattenplan skall vara genomförd senast Detta är en angelägen åtgärd som kommunen arbetar på men tidsplanen kan anses optimistisk för att nå målet. Gällande Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 men där kravet på god ekologisk status till 2015 fortfarande är fastlagd berör Loån (mellan Largen och Losjön) SE , Largen SE samt Penningbyån - uppströms Länna Kyrksjö SE För dessa föreslås MKN God ekologisk status till 2015, när status 2014 är Måttlig ekologisk status. Eftersom det slutgiltiga förslaget på åtgärdsförslag kommer först i slutet av året och de beskrivna åtgärderna dels tar tid att genomföra, dels inte kan räknas ha direkteffekt är det orimligt att statusen redan för innevarande år skall ha ändrats från Måttlig till God. 4

5 Åtgärdsprogram för Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde Enskilda avlopp för både permanentbostäder och fritidshus samt att införa hög skyddsnivå för enskilda avlopp inom Norrtälje tätort är angeläget och ett kommunalt ansvar som kommunen arbetar på. Dock med hänsyn till det omfattande åtgärdsområdet inom kommunen kan genomförda tidsramen till 2018 kännas kort. Åtgärdsprogram för Björkö, Tjockö, Lindöfjärden, samt Vätösundet, Broströmmen, Norrtäljeån och Norrtäljevikens åtgärdsområden Gällande Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 men där kravet att vattenförekomsterna skall uppnå god ekologisk status till 2015 fortfarande är aktuell berör Norrtäljeån-Vretaån SE , Norrtäljeån-Balkensån SE , Norrtäljeån (efter Längsjön) SE , Norrtäljeån-Husbyån SE , Norrtäljeån-(biflöde från Kyrksjön) SE , Norrtäljeån SE , Norrtäljeån- (mellan Skedviken och Syningen) SE samt Norrtäljeån-Rånäsån SE För dessa föreslås nu MKN God ekologisk status till 2015, när status 2014 är Måttlig ekologisk status. Eftersom det slutgiltiga förslaget på åtgärdsförslag kommer först i slutet av året och de beskrivna åtgärderna dels tar tid att genomföra, dels inte kan räknas ha direkteffekt är det orimligt att statusen redan för innevarande år skall ha ändrats från Måttlig till God. Kommunens synpunkter på Miljökvalitetsnormerna Norrtälje hamn saknas i samrådsmaterialet. Norrtälje hamn bör bedömas som ett kraftigt modifierat vatten i likhet med Grisslehamns och Kapellskärs hamn. I åtgärdsprogrammet saknas ett 20 tal vattenförekomster som inte är kommunala men som försörjer mer än 50 personer. Många av dessa ligger inom kustzonen som angetts som övriga vattenförekomster. Det är ofta komplexa områden med enskilda vattentäkter och gemensam vattenförsörjning. Det behövs klargöras hur dessa områden ska bedömas när det gäller kravet på god kemisk status, god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. För närvarande finns ingen statusklassning av dessa då det saknas analysdata. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är väldigt övergripande. Kopplingen till miljömålen samt miljöaspekter är bra men MKB:n bör omfatta mer än bara konsekvenser för miljömålen. Åtgärdsplanen kommer att ge konsekvenser på 5

6 den kommunala verksamheten inte bara avseende miljömålen och miljöaspekterna utan även ur andra samhälleliga aspekter däribland ekonomiskt och planeringsmässigt. De föreslagna åtgärderna i åtgärdsprogrammet kan komma att påverka andra planer och program genom att avvägningar i bebyggelseplaneringen kan komma att behövas göras för att ej överskrida miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Kommunen anser att den ekonomiska analysen är otydlig gällande på vilket sätt kommunen ska finansiera den kommunala vattenförvaltningen och de åtgärder som kommunen förväntas genomföra. Dagens ekonomiska styrmedel utgörs till exempel av VA-kollektivet, skattekollektivet, tillsynsavgifter, renhållningstaxan, handläggningsavgifter, och olika typer av bidrag (statliga och från EU). Kommunen anser vidare att det fortfarande råder otydligt i vem som ska finansiera övervakning och uppföljning av vattenförekomsterna. Norrtälje kommun anser slutligen att förslagen saknar bra ekonomiska, juridiska och informativa styrmedel som samverkar med varandra i arbetet med att förbättra vattenkvaliteten. För att framgångsrikt kunna genomföra åtgärdsprogrammen behövs det särskilda åtgärdsmedel och ekonomiska styrmedel som kan finansiera eller stimulera aktörerna till olika kostnadseffektiva åtgärder. NORRTÄLJE KOMMUN Ulrika Falk Kommunstyrelsens ordförande Per Nordenstam Kommundirektör 6