Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Transkript

1 Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

2 Vattenmyndighetens samrådsmöte i Stockholm 3 feb 2014 Foto: Fotoakuten.se

3 Vattenförvaltning = Sveriges genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten från år 2000 Förordning om vattenförvaltning vattendistrikt 2004 Följer havsbassänger En länsstyrelse i varje vattendistrikt utgör vattenmyndighet

4 Vattenförvaltningscykeln + MKB

5 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden Bilagor för 50 åtgärdsområden Bilagor för 50 åtgärdsområden Bilagor för 50 åtgärdsområden Bilagor för 50 åtgärdsområden Bilagor för 50 åtgärdsområden Åtgärdsområden

6 Underlag för alla vattenförekomster Statusklassningar Miljöproblem Påverkan Miljökvalitetsnormer Förbättringsbehov Åtgärder

7 Förslag till: Förvaltningsplan Beskriver och sammanfattar vattenförvaltningsarbetets olika delar Vad som har gjorts och vad som ska göras. Innehåll: Del 1 Vad behöver göras ? Del 2 Sammanfattning av vattenförvaltningsarbetet

8 Förslag till: Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara uppnådd. Myndigheter och kommuner ansvarar för att normerna följs Redovisas i VISS och i tabeller på vår hemsida Kommer vara en länsstyrelseföreskrift när de beslutats

9 Statusklassningarna uppdaterade i VISS Data från Dammsugning av biologiska data från konsulter Nytt: Tillförlitlighetsklassning (4 klasser) Nytt: Bedömningsgrunder för fysisk påverkan (hydromorfologi) Nytt: Särskilda Förorenande Ämnen (SFÄ) har tillämpats vid klassning av ekologisk status (t.ex. Zn, Cu, Cr, As, NO 3 ) Bild: Bottenfaunadata från Limnodata (blått) och Medins (gult och rött)

10 Kemisk grundvattenstatus 2014 Otillfredsställande status i 3% av förekomsterna (17 st) Bekämpningsmedel, klorid, trikloretan, tertrakloreten, arsenik Tillförlitlighet: låg-medel Behov av mer övervakning!!

11 Grundvattenförekomster med risk för otillfredsställande status Risk för otillfredsställande status i 30% av förekomsterna Riskfaktorer: förorenade områden, bekämpningsmedel inom jordbruk, byggelse, vägar

12 Ekologisk status i ytvatten 2014 Sämre än god status i 80% av förekomsterna Tillförlitlighet: medel - god Störst påverkan på status: övergödning och vandringshinder i vattendrag

13 Ändringar i ekologisk status (ytvatten) Antal vattenförekomster Nya vattenförekomster, nya bedömningsgrunder och SFÄ 2014

14 Kemisk status i ytvatten 2014 (exkl. Hg) Inkl. Hg Uppnår inte god status i 8% av förekomsterna Tillförlitlighet: god Mera data, fler ämnen, ändrade gränsvärden, nya matriser (sediment) bidrar till sänkning jfrt med 2009

15 Utgångspunkt för MKN Åtgärdsplaneringen ska styra normsättningen, vilket innebär att man ska utgå från när den fysiska åtgärden kan genomföras och när förutsättningarna efter åtgärd är sådana i vattenförekomsten att status följer MKN År 1 År 2 År 3 År 4-6

16 MKN med undantag för ytvatten Ca 60% av vattenförekomsterna har tidsfrist till 2021 för att följa MKN Tidsfrist till 2027 för ca 20% av alla vattenförekomster Kust med stor utsjöpåverkan Stora yt- och grundvattenförekomster Övergödning i distriktets södra delar Ca 20% av alla vattenförekomster följer MKN 2015!! Ännu ej tillämpat: Undantag p.g.a. nya verksamheter Undantag p.g.a. olyckor och extrema naturliga händelser Sänkta kvalitetskrav

17 Förslag till: Åtgärdsprogram Beskriver vad som ska göras för att MKN ska uppnås definierar vem som är ansvarig samt visar på vad som behöver uppnås och beskriver hur detta kan ske Innehåll: Särskilda utmaningar för distriktet Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner Beskrivning av förslag på fysiska åtgärder per miljöproblem Förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande Samhällsekonomisk konsekvensanalys

18 Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam Uppdrag som riktar sig till myndigheter och kommuner Tas fram i samverkan Sveriges kommuner

19 82 styrmedelsförslag riktade mot 18 centrala myndigheter, länsstyrelserna och kommunerna (nedan sammanfattning av de viktigaste för Norra Östersjön) Övergödning - utveckla föreskrifter eller andra styrmedel för att minska övergödning från jordbruk, enskilda avlopp, reningsverk (SJV 3, HaV 1, NV 1) Fysisk påverkan - länsstyrelsernas tillsyn av vattenverksamheter (LST 1b, LST 3) - finansiering av restaurering (HaV 5) - översyn av lagstiftning för markavvattning (NV 7) - utveckla styrmedel för ekologiskt funktionella kantszoner (HaV 6) Miljögifter - tillsyn av förorenade områden som påverkar ekologisk/kemisk status (LST 10) Skydd av dricksvatten - inrättande av vattenskyddsområden och tillsyn (KOM 6)

20 Kommunernas åtgärder Inom tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden ställa krav så att MKN följs Bedriva tillsyn så att utsläpp av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskar och tillförsel av växtskyddsmedel minskar så att MKN följs Ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp så att MKN följs Genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på rening så att MKN följs

21 Kommunernas åtgärder Genomföra åtgärder direkt i kustvatten för att minska näringsbelastningen i de fall åtgärder på land inte räcker för att följa MKN (syresättning, sedimentbehandling, musselodling, m.m.) Säkerställa ett långsiktigt skydd för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning så att MKN följs Utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt PBL så att MKN följs Utveckla vatten- och avloppsvattenplaner så att MKN följs.

22 som ska leda till fysiska åtgärder Strukturkalkning Tvåstegsdike Dagvattendamm Fisktrappa Rätt utformad vägtrumma

23 Åtgärdsprogrammet med en tydligare blå tråd Föreskrift (SJV) Exempel övergödning - strukturkalkning Vägledning (SJV och Lst) Tillsyn (kommunerna) Strukturkalkning (verksamhetsutövare)

24 Åtgärdsprogrammet specificerat för 83 åtgärdsområden i 50 bilagor till ÅP Tillstånd Förbättringsbehov Källor till påverkan Åtgärder Ansvar En sammanhängande story Tydliggör vem som behöver göra vad, var och när och till vilken kostnad

25 Baltic Sea Action Plan/Havsmiljödirektivet Åtgärdsbehov Egentliga Östersjön 265 ton fosfor ton kväve Effekt av fosforåtgärder i ÅP 252 ton direkt till EgÖ + 4 ton från Bottenhavet = 256 ton Kvarstående åtgärdsbehov Ca 10 ton fosfor Kvävemålet nås med fosforåtgärder (våtmarker) + N-rening i reningsverk

26 Styrmedelskostnad och kostnad för fysiska åtgärder Styrmedelskostnader: bl.a. tillsynskostnader, administrativa kostnader för ny föreskrift eller kostnad för en informationskampanj. I de flesta fall beräknade som kostnad för 6 år. Livslängden är svårdefinierad. Kostnad för fysiska åtgärder är oftast diskonterade som en årlig annuitetsberäknad kostnad baserat på åtgärdens livslängd.

27 Miljöproblem Sammanvägda konsekvenser av ÅP (nationell beräkning) Engångskostnad styrmedel (kr) Årlig kostnad fysiska åtgärder (kr/år) Övergödning* Försurning Miljögifter Främmande arter Fysisk förändring Dricksvattenskydd och grundvattennivåer Totalt 2,9 miljarder kr 4,2 miljarder kr/år *exklusive enskilda avlopp Räknat på åtgärdens livslängd

28 Några jämförelser med engångskostnad för styrmedel på 2,9 miljarder kr Friends arena 2,8 miljarder kr Norra länken i Stockholm 11,7 miljarder kr

29 Kostnader Norra Östersjöns vattendistrikt Fysisk åtgärd Kostnad (kr/år) Fosforrening vid avloppsreningsverk Kväverening vid reningsverk Åtgärder inom jordbrukssektorn Åtgärder för enskilda avlopp Dagvattenåtgärder Summa övergödning Efterbehandling miljögifter Utsläppsreduktion miljögifter Övrigt miljögifter Summa miljögifter Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Utläggning av sten, block och grus Ekologiskt funktionella kantzoner Flottledsåterställning Fiskväg, utrivning av vandringshinder, omläggning av vägtrumma Miljöanpassade flöden och minimitappning Summa fysisk påverkan Summa vattenskydd Totalt alla åtgärder

30 Vem ska betala för åtgärderna? Fördelning av kostnader Norra Östersjön Dagvattenåtgärder 7% Fosforrening vid reningsverk 12% Åtgärder för enskilda avlopp 38% Kväverening vid reningsverk 15% Övergödning Åtgärder inom jordbrukssektorn 28%

31 Betalningsvilja och samhällsnyttor Samhällsnyttan av Mälarens vatten beräknat till 127 miljarder kr/år (Svenskt Vatten) Betalningsviljan för att minska övergödningen i Mälarens avrinningsområde miljoner kr/år (Enveco) Svenska betalningsviljan för att minska övergödning i Östersjön 7,5 miljarder kr/år (Baltic Stern)

32 EU Life IP North Baltic Inbjudan 19 dec om fullständig ansökan! Möte med kommunerna 29 jan kl på ACC i Västerås Mål: Upprätta en åtgärdsorganisation för distriktet för att nå god status Öka åtgärdshastigheten finansiera åtgärder Öka miljöteknikutveckling och innovation Ökad samverkan mellan aktörer för gemensamma ansökningar om finansiering

33 Era synpunkter är viktiga för oss! Skriftliga svar skickas till Dnr Svara helst digitalt (word-format) Senast 30 april men gärna tidigare Brevlådor för synpunkter på dagens möte!

34 Synpunkter på underlaget i VISS

35 BESLUT I DECEMBER 2015 Rapportering till EU i mars 2016

36 Tack för er uppmärksamhet!