Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll. Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat

Transkript

1 Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat

2 Föredragets innehåll Kort bakgrund Beslutade miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram VISS och Vattenkartan Andra planeringsunderlag

3 Kort bakgrund

4 Målsättning med svensk vattenförvaltning Vattenkvaliteten får inte försämras jämfört med idag Skydda, förbättra och återställa påverkade vattenmiljöer All förorening av prioriterade farliga ämnen ska upphöra Förvaltning av avrinningsområden

5 Verktyg i arbetet Vattendirektivet Samverkan Miljöbalken Samverkan Plan och bygglagen

6 Tidplan för vattenförvaltningen 2006: Beslut Övervakningsprogram 2007: Fördjupad kartläggning och analys Översikt av Väsentliga frågor 2008: Revidering av Övervakningsprogram Förslag till Åtgärdsprogram 2009: Beslut Åtgärdsprogram och Förvaltningsplan : Prispolitik klar 2015: God status 2021: God status för vatten som fått tidsfrist

7 Beslutade MKN och åtgärdsprogram

8 = Föreskrift i Lst författningssamling Beslut i vattendelegationerna

9 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) bestämmelser om kvaliteten på miljön i ett visst avgränsat område (t.ex. en kustvattenförekomst) MKN har två huvudfunktioner: 1. Ligger till grund för åtgärdsprogram 2. En utgångspunkt för bedömningen i tillsyns- och tillståndsärenden enligt miljöbalken, vid meddelande av föreskrifter samt vid planering och planläggning

10 Vattenförvaltningens MKN För kustvatten finns normer för: - Ekologisk status eller ekologisk potential - Kemisk status Målet är att nå god status till 2015, om inte undantag har beslutats Undantag Tidsfrist till 2021 för att uppnå god status i påverkade områden Kan även besluta om mindre stränga krav (under god status) Generellt mindre strängt krav för kvicksilver, nuvarande halter bör dock inte öka

11 Ekologisk status 2009 Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Kemisk status 2009 God status Ej god status Miljökvalitetsnormer KMV MKN Hög status God status God potential God status Undantag: Tidsfrist 2021 Sänkt kvalitetskrav

12 Ekologisk status Sammanvägning av: - Biologiska variabler: Växtplankton, bottenfauna och makrovegetation - Fysikaliskt kemiska variabler: Allmänna förhållanden, särskilt förorenande ämnen Bedömning baserad på mätdata när det funnits tillgängligt, annars modellresultat (HOME Vatten) De med under god status har fått tidsfrist till 2021

13 Kemisk status (utan Hg) Bedömning av prioriterade ämnen (33 st). Sämst avgör. Brist på bedömningsgrunder Expertbedömningar utifrån undersökningar i sediment och fisk samt påverkan Tidsfrist till 2021 för de ämnen som överskridit riktvärdena

14 Att tänka på: MKN för ekologisk status Baseras på en sammanvägd bedömning av flera variablers status Ofta modellbaserad och/eller expertbedömd status MKN för kemisk status Ofta expertbedömd status

15 Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Uppdrag riktade till myndigheter och kommuner 37-listan. Ta fram styrmedel och genomföra utredningar. Förslag på konkreta åtgärder för utpekade vattenförekomster (redovisas i VRO-dokument) - Bättre kunskap: verifieringsstudier och källfördelningsanalyser. - Statushöjande: Sanering av förorenad mark Indelat per miljöproblem: övergödning, miljögifter, främmande arter och fysiska förändringar

16 Kommunens uppdrag i 37-listan Kommunerna behöver: i sin tillsyn prioritera vattenförekomster under god eller i risk att inte nå god status ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp i vattenförekomster under god eller i risk att inte nå god ekologisk status utveckla sin planläggning och prövning så att MKN uppnås utveckla vatten- och avloppsplaner och inrätta vattenskyddsområden för dricksvattentäkter

17 VISS och vattenkartan

18 VISS och Vattenkartan som planeringsunderlag Bedömningar av vattenförekomsternas status och miljöproblem Information om vattenförekomsternas miljökvalitetsnormer Nya versioner i slutet av året: - Vattenkartan blir mer lik ArcGis. - VISS får samma utseende som länsstyrelsernas och Vattenmyndigheternas nya webbplatser

19 Exportera basdata Excel eller tabseparerat Bedömningar av status och påverkan Miljökvalitetsnormer

20 Exempel för kust - status och miljöproblem

21 Exempel för kust MKN och miljöproblem

22 Planens inverkan på MKN för vatten Tips: Gör en tabell med vattenförekomsternas status, miljöproblem och MKN Leder planen till en förbättrad status i vattenförekomsten? - T.ex. utbyggnad av kommunal VA i områden med risk för övergödning. Leder planen till en risk att inte nå MKN? - T.ex. etablerande av industrier eller sommarstugeområden (utsläpp från enskilda avlopp) vid vattenförekomster som är i risk. Utsläpp av dagvatten till dessa områden.

23 Andra planeringsunderlag

24 Metrias kartering av påverkan längs kusten Uppdrag från NV Tar inte fram en bedömningsgrund, men funderar kring Baltic Sea Impact index (habitat, påverkan, viktning) Underlag för kommunal planering och policys samt upptäcka olaglig exploatering Underlätta bedömning (biologiska kvaliteter, orörd natur, vattenkvalitet, känslighet) Arbetar med indikatorer Underlaget ska bli tillgängligt på GeoDataportalen och Lst GISservrar.

25

26

27 Projektet ULTRA (Utveckling av Lidar-baserad Terränganalys för Regional Användning) LIDAR = lodning m.h.a. ljus Lidar (Light Detection and Ranging) - man skjuter en laserpuls och mäter hur lång tid det tar innan ljuset reflekteras tillbaka. - två laserstrålar används: den första ger avståndet till vattenytan, den andra avståndet till bottnen och skillnaden mellan dessa utgör djupet.

28 Resultat: djupdata

29 Fortsatt ULTRA samarbete Fortsättningsprojektet SUPERB Standardiserad Utveckling av Planering och Ekologiska Redskap för Bottniska viken Ansökan inlämnad, beslut i november. Kommunerna är välkomna att delta! Mer info: johnny.berglund@lansstyrelsen.se

30 Whitefish catch/fisherman (kg) Projektet Intersik Samarbetsprojekt med Finland, pågår Sikfisket efter kusten är viktigt både ekonomiskt och som fritidssysselsättning Fångsterna av sik vid kusten har minskat kraftigt År

31 Intersik kommer att: 1. Kartlägga och beskriva yngelproduktionsområden av havslekande sik - göra kartmodeller för dessa områden 2. Kartlägga och beskriva yngelproduktionen av vandringssik i älvar och åar 3. Ta fram ett gemensamt svenskt-finsk program för beståndsuppskattningar 4. Informera om viktiga lekområden, i vilka siken har sin yngelproduktion

32 Jag är en harr Resultat från projektet Kvarken harr Röda områden = Potentiella lekområden för harr längs kusten

33

34 Arbete med GIS plattformen Miljöatlas Underlag som skickas till Miljöatlas från länet: Viktiga fågelöar och fågelområden Skyddsvärda laguner Skyddsvärda havsvikar Viktiga reproduktionsområden för fisk

35 Tack för visat intresse!