Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars

Transkript

1 Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars Tid: Plats: Piperska muren, Stockholm Antal externa deltagare: 58 Deltagare från Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Jenny Caruso, Martin Larsson Deltagare från länsstyrelsen i Stockholm: Lars Nyberg, Anette Björlin, Joakim Pansar, Håkan Johansson, Sonja Råberg Moderator: Anders Esselin Inledning (Lars Nyberg) Lars Nyberg, senior rådgivare vid länsstyrelsen i Stockholms län och ledamot i Vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt, hälsade alla välkomna till mötet och inledde med några reflektioner kring vattenarbetet. I och med vattenförvaltningens införande i Sverige infördes också ett nytt perspektiv på hur vi arbetar med våra vatten. Utgångspunkten för arbetet ska vara avrinningsområden istället för traditionella administrativa gränser (kommungränser m.m.). Stockholm är en expansiv region med allt vad det innebär. Samtidigt är det viktigt att tänka på att Stockholm inte bara är ett storstadslän utan även ett landsbygdslän. Detta kräver olika typer av lösningar på de problem och utmaningar som finns. Vi behöver också ha med oss att vi inte enbart behöver klara av problem utan också måste vårda det vi har, de värden som finns. Upplägg för mötet (Anders Esselin) Anders Esselin som agerade moderator för mötet förklarade upplägget. Det huvudsakliga syftet är att få in besökarnas syn på viktiga frågor och få inspel i processen. Lämna gärna skriftliga synpunkter! Synpunkter tas omhand i det långsiktiga arbetet. Introduktion till vattenförvaltningen och redovisning av prioriterade frågor (Mats Wallin, vattenvårdsdirektör) Mats Wallin gav en introduktion till vad syftet med samrådet är, hur man lämnar synpunkter och hur synpunkterna kommer att tas omhand i det vidare arbetet. Det är två dokument som är på samråd: Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor samt Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen. Fokus på samrådsmötet kommer att ligga på de väsentliga (prioriterade) frågorna. För att sätta samrådet i ett sammanhang redovisade Mats Wallin var i vattenförvaltningscykeln arbetet befinner sig och vad som är aktuellt just nu. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra och komplettera underlag för bedömningar, samla in data, förfina metoder osv. Arbetet drivs hela tiden framåt och förbättras. Det är många arbetsmoment som pågår parallellt just nu.

2 Statusklassificeringar genomförs, underlag för åtgärdsprogrammen tas fram, övervakningsprogrammen ses över. Under arbetets gång är samverkan viktig. Prioriterade frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt Mats Wallin redovisade några av de miljöproblem och utmaningar som är särskilt prioriterade att arbeta med i vattendistriktet, med fokus på Stockholms län. Sammanfattning av prioriterade frågor: Miljögifter. Viktig fråga. På tidigare möten har vi bland annat haft en hel del diskussioner om läkemedelsrester, det verkar vara en fråga som röner stort intresse. Vad har de för effekter i miljön och vilka åtgärder krävs? Fysisk påverkan (dammar, rätning och rensning av vattendrag, sänkning av sjöar m.m.). Står för en stor del av påverkan i vattendistriktet. Klimatförändringar vi måste ta höjd för detta Dricksvattenförsörjning. Aktuell fråga, inte minst i Stockholms län. Samverkan. Vattenmyndigheten planerar att förbättra samverkansarbetet i distriktet. Håller på att ta fram en strategi för hur vi ska arbeta. Befintliga vattenorganisationer (framförallt Mälarens vattenvårdsförbund och Svealands kustvattenvårdsförbund) kommer att vara viktiga plattformar i detta. Den vattenrelaterade övervakningen behöver förbättras. Samtidigt är Vattenmyndigheten inte huvudman för någon egen övervakning utan är beroende av andra aktörer. Vattenmyndigheterna håller på att ta fram en strategi för hur detta ska kunna förbättras, i samverkan med dem som bedriver övervakning i vatten. KMV (kraftigt modifierade vatten). Vi behöver göra en djupare analys av de vatten som pekades ut som kraftigt modifierade under förra förvaltningscykeln. Vår utgångspunkt är att det inte kommer att bli någon kraftig utökning av antalet KMV denna cykel. MKN (miljökvalitetsnormer). Arbete med att ta fram vägledning för hur MKN ska tillämpas pågår på olika håll. Förbättringar och kompletteringar i databasen VISS. Arbete pågår för att göra informationen i VISS mer transparant och tydlig. Åtgärdsprogram (ÅP). En av de största utmaningarna under denna förvaltningscykel är att göra åtgärdsprogrammen mer konkreta och mer detaljerade. Frågor och diskussion: Fråga: När blir åtgärdsdatabasen tillgänglig och för vilka? Mats Wallin: detta handlar egentligen om två delar: dels ett åtgärdsbibliotek med möjliga åtgärder och schabloneffekter och dels en del som kallas åtgärdsplanering i VISS. Alla kommer att kunna se de åtgärder som läggs in i VISS. Jag vet inte exakt vilket datum detta kommer att vara färdigt. Det kommer att anordnas en workshop om detta i vår, för den som är intresserad och ytterligare en workshop planeras till hösten. Fråga: Kommer särskilda förorenande ämnen (SFÄ) att vägas in i klassificeringarna under denna cykel?

3 Mats Wallin: denna fråga är inte helt utredd men utgångspunkten är att åtminstone vissa SFÄ ska komma med i klassificeringarna. Vi kan exempelvis komma att ta med vissa metaller. Fråga: kommer underlagsdokumenten för ÅP att komma ut på samråd? Mats Wallin: det kommer att variera mellan olika länsstyrelser. Länsstyrelsen i Stockholms län avser skicka underlagsdokumenten på samråd parallellt med Vattenmyndighetens förslag till Åtgärdsprogram. Anders Esselin: på tidigare samrådsmöten har bräddning från avloppsreningsverken lyfts som en prioriterad fråga. Mats Wallin: ja, det är uppenbarligen en fråga som många tycker är viktig. Det är svårt rent pedagogiskt om en kommun bräddar och samtidigt ställer hårda krav på andra verksamhetsutövare. I många kommuner återstår mycket arbete att göra på denna punkt. Kommentar: det är viktigt att lyfta de specifika problem som finns på i skärgården, framförallt dricksvatten och avloppsfrågor. Vi har fått dåligt med respons från kommunerna för våra frågor. Mats Wallin: kanske behöver länsstyrelsen stötta där. Fråga: hur kommer ni att hantera internbelastningen av föroreningar? Mats Wallin: internbelastning är ingen lätt sak att åtgärda. Det kan också vara svårt att bedöma hur stor del som är naturlig och hur stor del som beror på mänsklig påverkan. Även ansvarsfrågan är svår att utreda, ofta handlar det om gamla synder. Internbelastningens omfattning kan påverka vilken tidpunkt vi anger för när målen ska uppnås, vi kan behöva skjuta tidpunkterna framåt. Anders Esselin: på tidigare samrådsmöten har frågan om vattenråd kommit upp. Vilken roll vattenråden ska ha och hur vattenmyndigheten tänker kring stöd och riktlinjer för vattenråd. Mats Wallin: Norra Östersjöns vattendistrikt har inte har haft någon tydlig strategi när det gäller vattenråden men vi håller på att se över det. Finansieringsfrågan behöver vi också titta på. Det hade varit bra om det fanns en central pott med pengar för att stötta vattenrådens arbete. I andra vattendistrikt har man arbetat mer med vattenråd men även där är rollen i många fall otydlig. Fråga: vad jag förstår öppnar ni upp för att tillämpa mindre stränga krav när miljökvalitetsnormer ska fastställas. Har ni någon uppfattning om hur många det kan handla om? Mats Wallin: nej, vi har ingen uppfattning om det i dagsläget. Men vi kommer förmodligen att behöva det verktyget så småningom. Vi driver bland annat ett pilotprojekt i mindre skala för att se hur man kan resonera kring orimliga kostnader m.m. Testet kommer att utökas till fler pilotområden. Frågan om mindre stränga krav kommer naturligtvis att tas upp för diskussion i vattendelegationen. Fråga: hur kopplas vattenförvaltningen ihop med havsmiljödirektivets krav och BSAP (Baltic Sea Action Plan)? Mats Wallin: det är inte helt tydligt hur kopplingen ser ut. Direktiven överlappar varandra i kustzonen. Dialogmöten kommer att hållas för att diskutera hur samordning ska göras. Vattenförvaltningens beting för fosforreduktion ska kunna användas i HaV:s arbete och BSAP.

4 Prioriterade frågor och utmaningar på länsnivå (Anette Björlin) Anette Björlin, som är samordnare för vattenförvaltningsarbetet på Länsstyrelsen i Stockholms län, redovisade kort hur länsstyrelsen är organiserad och vilka som arbetar med vattenrelaterade frågor. Därefter presenterades några av de frågor och utmaningar som är störst inom länet. Sammanfattning av viktiga utmaningar och frågor: Miljögifter är en viktig fråga. Här saknas data i stor utsträckning, vi behöver förbättra underlagen och öka kunskapen! Gäller både ytvatten och grundvatten. Mätningar som har gjorts visar ändå på hög påverkan från tätorten. Fysisk påverkan i form av rensning, rätning, vandringshinder, reglering osv. påverkar vattenmiljöerna. Fysisk påverkan leder också till grumling av vatten, vilket utgör ett stort problem på vissa håll i länet. Orsaken är bland annat förekomsten av postglaciala leror som är lätteroderade, och erosionen ökar på grund av mänsklig verksamhet. Dricksvattenförsörjningen är en mycket viktig fråga i länet! Det är många av dricksvattenförekomsterna som inte har tillräckligt skydd idag. Mycket arbete pågår dock, vilket är positivt! Tyvärr handlar det om långa processer. Klimatförändringar. För att ta höjd för klimatförändringarnas påverkan behöver vi anpassa dagvattenhanteringen så att vi tar hand om droppen där den faller. Det är inte hållbart att ha så mycket hårdgjorda ytor som vi har nu. Vi behöver ändra tankesättet, ha mer grönytor i städerna osv. Stigande havsnivå kommer att innebära problem för Mälaren som dricksvattentäkt bl.a. Att få till rena och resurssnåla kretslopp är också en viktig fråga, som inte nämns i samrådsdokumentet, Fler utmaningar: - Tillämpning av MKN för vatten - Bedömning av status, rätt verktyg för detta - Samverkan - Få igång åtgärder! Den största utmaningen Anette Björlin redovisade också ett exempel på tillämpning av MKN för vatten. Exemplet gällde en detaljplan inom Sigtuna kommun (Verkaån). Länsstyrelsen ansåg att kommunen inte tillräckligt tydligt hade redovisat hur miljökvalitetsnormerna för Verkaån skulle klaras och pekade på att en bättre beskrivning behöver tas fram. Länsstyrelsen håller på att ta fram underlagsdokument för 33 åtgärdsområden i länet, inför kommande åtgärdsprogram. I arbetet har man bland annat gått ut med enkäter till kommunerna. Underlagsdokumenten kommer att gå på remiss parallellt med vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Prioriterade kustfrågor inom Stockholms län (Sonja Råberg) Sonja Råberg arbetar med kustfrågor på länsstyrelsen i Stockholms län och presenterade några viktiga punkter/frågor/projekt som är aktuella just nu: Fysisk störning. I dagsläget vägs inte fysisk störning in när man klassificerar statusen i kustvatten. På det sättet fångas inte habitatförstörning, som är ett stort problem på vissa ställen, upp. Arbete pågår för att ta fram metoder för hur fysisk störning kan vägas in i klassificeringen. Detta bör kunna bli en realitet åtminstone till nästa förvaltningscykel.

5 LOVA. Den 3-åriga satsningen på LOVA (Lokala vattenvårdsprojekt) har avslutats. Nu pågår en utvärdering av hur LOVA- anslaget har fallit ut, om det har varit till samhällsnytta osv. Återstår att se om det kommer att bli några LOVA-anslag i framtiden. Projektet levande kust (Baltic Sea 2020). Ett demonstrationsprojekt där man vill visa att det är möjligt att motverka övergödning. Man har valt ut ett exempelområde där man genomför åtgärder på bred front. Se mer på hemsidan Miljösamverkan Stockholms läns arbete med båtmiljöfrågor. Avgiftsfria seminarier med tema Vad är miljövett vid framtidens båttvätt? Rapporter på gång. Två intressanta rapporter med vattentema är på gång Robust avloppsrening i Stockholms län, en utblick mot år 2030 med fokus på recipienten samt Beräkning av utsläpp och effekter i recipienten i Stockholms län Anders Esselin: en fråga rörande snöröjning; hur bra är det att dumpa överskottssnön direkt i vattnet? Svar (Stockholms stad): snön är att betrakta som ett fruset dagvatten och utgör bara några procent av detta. Snödumpningen är inte det största problemet, det är viktigare att göra något åt dagvattenhanteringen. Gruppdiskussioner vilka frågor och utmaningar är viktigast på distriktsnivå, länsnivå och lokal nivå? Deltagarna delade in sig i grupper och diskuterade utifrån följande: Vad är viktigast att göra i distriktet, länet, lokalt? Vilka verktyg behöver ni för att genomföra ÅP? Grupp 1 Miljögifter är en högprioriterad fråga. Vi tror att vi bara har sett toppen av ett isberg ännu, vi måste ta i detta nu. Underlagen behöver förbättras. Mats Wallin: det finns en del underlag men ofta går det inte att använda för statusklassningen eftersom mätningarna inte är gjorda på rätt sätt för vattenförvaltningen. Det kan exempelvis vara mätningar i sediment medan vi har miljökvalitetsnormer för halter i vatten. Det finns brister i övervakningen av miljögifter, man kan fråga sig om PPP (Polluter Pays Priciple, principen om att förorenaren ska betala för sin påverkan) fungerar som det borde. Håkan Johansson (länsstyrelsen): övervakning av miljögifter är resurskrävande och vi saknar instrument att få verksamhetsutövarna att mäta miljögifter som det skulle behövas. Grupp 2 Vi ser problem med tillsynsarbetet: brist på resurser och ansvar, otydliga roller. Mats Wallin: vattenmyndigheten har inte i uppgift att bedriva tillsyn men vi har ju möjlighet att peka på behovet av resurser för detta. Lars Nyberg (länsstyrelsen, vattendelegationen) tillståndsprövningar tränger ofta ut tillsynsarbetet, så är verkligheten. Vi har försökt stötta kommuner med tillsynsvägledning osv. Men det är otillfredsställande i många avseenden.

6 Fråga: hur ställer ni er till avsaltningsanläggningar för färskvattenförsörjning? Olika kommuner har olika policys för detta. Anette Björlin: vi jobbar inte så mycket med detta. SGU rekommenderar inte metoden för grundvatten i alla fall, det kan leda till överutnyttjande. Vi har inte tagit ställning när det gäller avsaltning av kustvatten. Lars Nyberg: det finns en del problem med sådana lösningar. Avsaltningen måste skötas. Mindre anläggningar kan lätt svikta. Dessutom är metoden ganska energikrävande. I skärgården är infiltration inte helt enkelt, vilket ytterligare försvårar. Det är således ingen patentlösning. Grupp 3 Vi ser den ökande hästnäringen, och hur den påverka övergödningen, som en viktig fråga. För kommunerna är det relativt lätt att arbeta med avlopp men svårare att arbeta gentemot jordbruken. Vi behöver mer underlag. Oklart också vilka åtgärder som ska komma in där. Joakim Pansar (länsstyrelsen): hästnäringen har glömts bort lite. På de flesta håll i Sverige har man inte så stor hästtäthet. I Stockholms län finns det ca hästar (osäkert exakt). Det är också osäkert var de finns, det förs inga register över detta. Vi har sett vid mätningar att hästanläggningar har en tydlig påverkan. Det kan vara ett försummat problem i denna region. Lars Nyberg: lantbruksenheten har konstaterat att utvecklingen går mot att växtproduktion och djurproduktion alltmer sker i olika områden. Detta är en olycklig utveckling. Det vore bättre att ha dem nära varandra så att man kan ha cirkulation på gödsel osv. Vi behöver återbruka fosfor. Sonja Råberg (länsstyrelsen): strukturkalkning är ett exempel på bra jordbruksåtgärd. Länsstyrelsen i Stockholms län har hunnit med att hantera 45 LOVA-projekt. Många av projekten involverade strukturkalkning. Grupp 4 Vi delar förra gruppens punkt om gödselhantering på hästgårdar. Vi pratade även om vattenråd och att olika typer av samverkan behöver tydligare roller. Det behövs morötter för att arbetet ska fungera. Mats Wallin: vi håller med om att vattenråden måste få en tydligare roll. Vattenmyndigheten kan behöva stötta på olika sätt. Vi kan bl.a. behöva diskutera med vattenvårsförbund och försöka få dem att bredda medlemskretsen. Det finns dock fortfarande oklarheter om juridisk ställning för vattenråden, de har ju inget egentligt mandat att fatta beslut. Vattenråd kan vara ett sätt att ligga före i åtgärdsarbetet. Kommentar: vi verksamhetsutövare behöver vägledningar kring MKN, övervakning osv. Det är väldigt otydligt för oss vad som gäller. Var ska man ha provpunkter, hur ska MKN tillämpas osv. Mats Wallin: vi är medvetna om det. Tyvärr kommer vägledning sent, vilket beror på flera saker. Bl.a. har arbetet fördröjts på grund av glapp mellan Naturvårdsverket och HaV. Kommentar: det behövs riktlinjer för hur man ska arbeta med kretsloppsanpassade avloppslösningar.

7 Kommentar: när det gäller kommunernas roll i övervakningen så är det betydligt lättare för oss att planera om vi vet vad det kan komma att kosta. Vi behöver siffror för att kunna att beslut! Vi behöver veta vad som förväntas och få bättre underlag. Det kan behövas samfinansiering ibland om det är flera kommuner inblandade. Joakim Pansar (länsstyrelsen): frågan är komplex, det är ju väldigt många aktörer som bidrar med underlag i övervakningen. Det finns en del brister i riktlinjerna och dessutom oklarheter i förordningen om egenkontroll. Generellt är vi är ganska bra på att beskriva tillståndet i miljön men det är mer komplicerat att beskriva orsaker och bakgrund. Att identifiera vem som påverkar och hur mycket är svårt, men vi förbättrar oss hela tiden. Mats Wallin: övervakningen behöver inte alltid vara dyrt, när man väl börjar räkna på det. Vi har t.ex. uppskattat att det skulle kosta kr per kommun och år för att klara övervakning av grundvatten i distriktet. Grupp 5 Vi har svårigheter att tillämpa MKN vid fysisk planering. Det kan behövas lagändringar. Det är också viktigt att länsstyrelsen stoppar planer där man inte har redovisat tillräckligt tydligt hur MKN kommer att följas. Viktiga punkter: Bättre lagstiftning, kap 11 behövs. Tillsyn och vattenförvaltning måste sys ihop. Vi behöver pengar för åtgärdsjobbet. Luften kommer att gå ur om vi inte får pengar. Det finns förslag på åtgärder men resurser dras ner. Lars Nyberg (länsstyrelsen, vattendelegationen): länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram en vägledning för tillämpning av MKN för vatten i den fysiska planeringen, detta är åtminstone en början. Grupp 6 Vi diskuterade underlagsdokumenten och tycker att det är bra att dessa tas fram. Frågan är vilken ställning de kommer att få i förhållande till vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Vi pratade också om att det är otydligt vem som ska betala för övervakning. Det behövs ett förtydligande om kommunerna ska betala här. Exploatering är en annan viktig fråga. Mats Wallin: när det gäller underlagen till åtgärdsprogrammet så är vår avsikt att de ska ha stor vägledningstyngd men de kommer inte att vara juridiskt bindande. Juristerna behöver titta på hur vi ska lösa detta. Rörande övervakningsfrågan så finns det stora aktörer som inte fullt ut tar sitt ansvar när det gäller övervakning. Ett exempel är Jordbruksverket. De använder sig av andras övervakning, som inte är designad för ändamålet. Problemet har lyfts till departementet.

8 Kommentar: för att få in pengar till åtgärder, borde inte vattenmyndigheten hjälpa till att söka EUbidrag för de åtgärder som behöver göras? Vattenråd har svårt att göra detta. Mats Wallin: det är en intressant tanke som har varit uppe på en del möten. Det tar tid att skriva den typen av ansökningar och kräver särskilda resurser. Det finns några exempel på där man har sökt till stora projekt, exempelvis inom LIFE. Anteckningar förda av Jenny Caruso, vattenmyndigheten