Bilaga 1 Version Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Transkript

1 Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1

2 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet möjliggöra för Vattenmyndigheten, länsstyrelserna och vattenråden i Västerhavets vattendistrikt att arbeta fram en övergripande planering för vattenförvaltningsarbetet. o Dels inom distriktet. o Dels inom varje avrinningsområde. 2 Bakgrund Samverkan mellan vattenråd och länsstyrelse ska präglas av ett avrinningsområdesperspektiv. Vattendirektivet utgår från avrinningsområden där administrativa gränser inte kan vara ett hinder i att nå miljökvalitetsnormerna. Det innebär att inte bara samverkan mellan vattenråd, länsstyrelse och vattenmyndighet är viktigt utan att samverkan mellan länsstyrelser som delar avrinningsområden också behöver fungera. Första cykeln i vattenförvaltningsarbetet avslutades med en intensiv samrådsperiod där många vattenråd engagerade sig genom att hålla informationsmöten kring miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan. Det lades ner ett stort arbete i att samla in och sammanställa information och synpunkter från allmänheten. För att undvika att arbetet och engagemanget i vattenråden avstannar i och med att miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan beslutades den 15 december 2009 behöver en övergripande planering för arbetet inom varje avrinningsområde utarbetas. Denna övergripande planering styrs i första hand av Vattenförvaltningscykeln Aktuellt åtgärdsprogram Vattenrådens samverkansplan 3 Samverkan mellan länsstyrelserna och vattenmyndigheten 3.1 Roller och ansvar i samverkansarbetet Alla kontaktpersoner behöver veta vad det står i direktivet och i svensk rätt kring samverkan. Dessutom behöver alla kontaktpersoner gå igenom Vägledningsdokument nummer 8. I detta dokument finns det även beskrivet enklare metoder att använda i samverkansprocessen. Vattenmyndigheten i Västerhavet beslutade att delegera ett delområdesansvar till ett antal länsstyrelser, vilket innebär ett övergripande ansvar för ett eller flera huvudavrinningsområden. Figur 1 visar en översiktlig karta över delområdesansvar. 1 Beslut om delegering av arbetsuppgifter till länsstyrelserna inom Västerhavets vattendistrikt enligt förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen, , Diarienummer Detta beslut ersätter tidigare beslut, daterat , diarienummer

3 Figur 1 Översiktlig karta över delområdesansvar. För detaljerad information om respektive huvudavrinningsområdes / delavrinningsområdes gränser hänvisas till VISS, (Kopierad från Beslut om delegering av arbetsuppgifter till länsstyrelserna inom Västerhavets vattendistrikt enligt förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen, , Diarienummer ) Innebörd av ansvar för delområden Huvudansvarig länsstyrelse är ansvarig för att stödja bildandet av vattenråd och att information, samråd och aktiv delaktighet organiseras på ett ändamålsenligt sätt inom delområdet. Ansvaret för att koordinera åtgärdsarbetet enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2009, den s.k. 38-listan, fördelas på motsvarande sätt. Att inneha ett ansvar för ett delområde innebär att huvudansvarig länsstyrelse samordnar den egna och övriga länsstyrelsers arbete inom delområdet. Varje länsstyrelse ansvarar dock för det operativa arbetet inom sitt län. Skillnaden mellan den ansvariga länsstyrelsens och de 3

4 övrigas insatser består främst i att den ansvariga länsstyrelsen ordnar med utskick, sammankallar möten och tar ansvar för att Vattenmyndigheten får rätt material i rätt tid. Det är av väsentlig betydelse att länsstyrelserna inom ett delområde regelbundet utbyter information och har dialog kring vattenrelaterad tillsyn, tillstånd och prövning, samt utbetalning av stöd som påverkar vatten, i syfte att detta ska vara likställt och genomföras så likformigt som möjligt inom delområdet. Möten i vattenråd i avrinningsområden som berör flera län ska i möjligaste mån ha med deltagare från alla berörda län. Detta för att vattenrådet ska få rätt stöd i sitt arbete och att informationen mellan och från de olika länsstyrelserna ska vara samstämt. 3.2 Distriktets kontaktpersonsgrupp I västerhavets vattendistrikt finns en kontaktpersongrupp. Syftet med kontaktpersonsgruppen är: att säkerställa informationsspridningen mellan vattenmyndigheten och kontaktpersonerna på länen vidare ut till vattenråden. att möjliggöra informationsflöde och erfarenhetsutbyte mellan kontaktpersoner. Gruppens möts främst via så kallade Lync-möten och viktiga dokument, så som policydokument, presentationer, mallar och lathundar, finns på vattenmyndigheternas SharePoint. Arbetsgruppens plats på SharePoint är en samlad plats för viktiga dokument. Inom kontaktpersonsgruppen finns en arbetsgrupp vars främsta uppgift är att förbättra och utveckla arbetet med samverkan. 3.3 Kommunikation och konflikthantering I ett led att stötta länsstyrelsen i samverkansprocessen kan Vattenmyndigheten vid behov finansiera seminarier och utbildningar med kommunikationskonsulter för att ge kontaktpersonerna möjlighet att utveckla sin kommunikativa kompetens och förmåga att hantera konfliktfyllda situationer. Vattenmyndigheten kan också stötta både vattenråd och länsstyrelse genom att sammanställa och förmedla olika beprövade kommunikationsmetoder. 4 Samverkan mellan vattenråd och länsstyrelser/vattenmyndigheter 4.1 Aktuell viktig information Informationsutbyte vad är på gång inom distriktet Samordning av information inom samverkan är viktig och därför har nu initiativ tagits för att skapa en plattform för informationsutbyte vars syfte är att skapa bra rutiner för informationsutbyte mellan vattenmyndigheten, länsstyrelserna och vattenråden. Vattenrådens Dag den 22 mars varje år är ett ypperligt tillfälle att stärka samverkansarbetet och informationsutbytet inom distriktet. Det är viktigt att så många vattenråd som möjligt deltar och det är kontaktpersonernas roll att informera om vattenrådens dag. Flera länsstyrelser har tagit fram en strategi för hur man ska arbeta med vattenråden och flera vattenråd har tagit fram planer för sitt arbete. 4

5 4.1.2 Aktuell information till vattenråden Följande information behöver kontinuerligt kommuniceras mellan vattenråd och kontaktperson Miljökvalitetsnormer Genomgång av 38-listan Underlag till och arbetet med nästa cykels åtgärdsprogram, 2015 Ansvar och roller Genomgång av förvaltningscykeln och viktiga rapporteringsdatum Planerade projekt och arbeten i vattenråden Miljökvalitetsnormernas juridiska status behöver tydliggöras för vattenråden liksom att kravet från 38-listan är riktade mot myndigheter och kommuner samt att dessa uppdrag troligtvis kan komma att innebära en indirekt påverkan på allmänhet och verksamhetsutövare. Dessutom ansvarar kontaktpersonen för att kontinuerligt informera vattenrådet om hur arbetet med de 38 punkterna fortskrider. Vidare behöver vattenråden informeras om länsstyrelsernas arbete med olika uppdrag i förvaltningscykeln, t ex hur arbete med underlaget till nästa cykels åtgärdsprogram fortskrider. Även i detta arbete behöver ansvarsfördelning och roller tydliggöras. Det är viktigt att ansvarsfördelning, roller och eventuella effekter av vattenförvaltningsarbetet klargörs. Detta för att vattenråden ska ha möjlighet att fundera igenom om och hur de, utöver samverkan och informationsspridning, vill engagera sig i vattenförvaltningsarbetet Övergripande planering av arbete inom ARO Vattenråd och länsstyrelse behöver parallellt och utan påverkan eller inflytande av varandra utarbeta hur de vill eller behöver fokusera sitt åtgärdsarbete inom ett avrinningsområde. Länsstyrelsen behöver utifrån kravet i 38-listan, arbetet med underlag till nästa åtgärdsprogram samt utifrån andra planerade vattenvårdande åtgärder strukturera arbetet inom varje avrinningsområde. I de avrinningsområden som sträcker sig över flera län ska dialog föras mellan berörda länsstyrelser. Vattenråden behöver fundera på om och i så fall hur de vill engagera sig i åtgärdsarbetet, 38-listan och underlagsarbetet, eller om de vill arbeta med andra frågeställningar. Till deras hjälp finns det fem frågeställningar som ska väcka intresse för att ta sig an en eller flera uppgifter: 1) Vilket/vilka fokusområden är de viktigaste att uppmärksamma under året? 2) På vilket sätt kan ni bidra till att uppmärksamma dessa fokus-områden och få igång en gemensam syn i avrinningsområdet? 3) Vilka åtgärdsprojekt kring dessa fokusområden skulle ni vilja vara delaktiga i eller kanske initiera? 4) Vad kan ni göra för att få en bättre representation och jämnare köns- och åldersfördelning inom vattenrådet? 5) Hur kan ni samarbeta med andra vattenrelaterade grupper (t.ex. älvgrupper) så att gemensamma informations- och åtgärdsinsatser kan göras? 5

6 För samtliga frågor behöver vattenrådet fundera på vilket stöd de vill ha/behöver från länsstyrelse men även från vattenmyndigheten. Vattenråd och länsstyrelse behöver träffas för att presentera och diskutera sina planer. Viktigt är att det finns förståelse för att planerna kan se olika ut beroende på att länsstyrelsen måste följa 38-listan och arbeta med sammanställningen av underlag medan vattenrådet har medlemmar som kan prioriterar på annorlunda sätt. Optimalt är om vattenråd och länsstyrelse kan samarbeta i åtgärdsarbetet. Om vattenrådets planer skiljer sig mycket från vad länsstyrelsen behöver arbeta med kan det leda till att länsstyrelsen inte har möjlighet att lägga personalresurser på att stötta vattenrådet i arbetet. Det kan ändå innebära att vattenrådet kan få ekonomisk hjälp från till exempel vattenmyndigheten för att genomföra arbetet. Dock kan medel generellt sätt inte sökas från vattenmyndigheten för konkreta åtgärdsprojekt, men sådana medel kan sökas från andra håll. Kontaktpersonerna på länen har information om olika finansieringsmöjligheter. 4.2 Vattenrådens samverkansplan För att underlätta framtagandet av samverkansplan och rapportering har vattenmyndigheten arbetat fram riktlinjer och mallar för detta. Eftersom vattenrådens samverkansplan är ett viktigt dokument för att hjälpa länsstyrelsen och vattenmyndigheten vid planering och prioritering av deltagande vid vattenrådens aktiviteter underlättar sådana riktlinjer och mallar planeringen. Vidare fungerar samverkansplanerna som ett inspirationsbibliotek för vattenråden. 4.3 Kompetenshöjning och information Vattenmyndigheten har en viktig funktion i att skapa möjligheter för vattenrådens kompetensutveckling genom att skapa forum att mötas och diskutera. Vattenrådens dag är ett årligt återkommande seminarium som är ett utmärkt tillfälle för vattenmyndigheten att träffa alla vattenråd för att delge dem det senaste inom vattenförvaltningsarbetet. Det är också en möjlighet att diskutera andra aktuella och återkommande frågor och vattenråden kan där lyfta frågor till vattenmyndigheten. Vattenråd, länsstyrelser och vattenmyndighet får alla en möjlighet att träffas. Vattenmyndigheten har också en viktig funktion i att uppmuntra och möjliggöra för vattenråden att träffas för att samarbeta och samverka sinsemellan. Vidare efterfrågar vattenråden tillfällen att höja sin egna kompetens. Genom att ta fram utbildningsmaterial, medfinansiera kurser, vattendragsvandringar och seminarier kan vattenmyndigheten möjliggöra en kompetenshöjning hos vattenråden. 5 Levande arbetsplan Det är viktigt att distriktet har en övergripande och föränderlig arbetsplan kring samverkan att arbeta efter. Vattenmyndigheten säkerställer att arbetsplanen hela tiden, och med utgångspunkt av förvaltningscyklen, utvecklas och förändras. Genom möten kring samverkansfrågor kan vattenmyndigheten tillsammans med länsstyrelserna och vattenråden arbeta fram planer och strategier kring hur man på ett likartat sätt inom varje avrinningsområde arbetar med viktiga moment inom förvaltningscykeln. 6

7 6 Aktuellt för 2012 Vattenrådens dag Roller och ansvarsfördelning i vattenförvaltningen. Hur går det med åtgärdsarbetet? Vilken roll har vattenråden i det här arbetet? Hur genomförs åtgärdsarbetet över läns- och kommungränser? Hur arbetar vi med samverkan? Vilka roller har Vattenmyndigheten, länsstyrelserna och vattenråden? Vad innebär det att samverka för vattenråden och dess medlemmar? Vi ger exempel på hur samverkansarbetet går till i vattenråd. Vi ger information om var vi står idag i vattenförvaltningen och ger en internationell utblick. Vi genomför grupparbeten på olika teman som exempelvis organisations- former, lagar och regler och andra viktiga administrativa frågor för vattenråden. För anmälan senast den 15 mars 2012 gå in på aspx 7

8 8