Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript

1 återrapportering (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Länsstyrelsen Dalarna har gjort en översyn av de flesta A- och B-verksamheter med utsläpp till vatten inom Dalarnas län. Även information om C- och U-verksamheter samlats in från kommunerna. Detta för att kartlägga vilka som har utsläpp till vatten, vilket reningsverk de är anslutna till samt få en uppfattning om vart dagvattenföroreningar kan vara aktuellt. Dialog förs med kringliggande län och kommuner, inom Dalälvens avrinningsområde, om vilken typ av information som de kan ta fram om sina verksamheter. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Om ja, Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Arbetet är försenat på grund av att all fokus har legat på arbetet med underlagsdokument, statusklassning och åtgärdsförslag under Det tvärsektoriella arbete som beskrivits i tidigare rapportering är därför inte påbörjats. Underlagsdokumenten kommer att vara ett viktigt underlag i kommande tvärsektoriella arbete.~~från tidigare rapportering: Genomförandet av åtgärd 28 görs i samverkan mellan sakområdena vattenförvaltning, tillsyn och prövning. Översynen kommer att generera en prioriteringslista med ett antal åtgärder som riktar sig till Länsstyrelsen eller kommunerna i egenskap av tillsynsmyndigheter. Prioriteringslistan kommer att inarbetas i Länsstyrelsens tillsynsplan efterhand. Även kommunerna är informerade om att översynen genomförs. C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Länsstyrelsen har ett register över dels merparten av de dammanläggningar som finns i länet samt de markavvattningsföretag som fått tillstånd. Utöver dessa har Länsstyrelsen upprättat en priolista med ett 30-tal vattendrag som bedöms som extra värdefulla och de dammar som påverkar dessa vatten (del av den arbetsplan - Vattenregleringens miljöeffekter - som tidigare rapporterats om under åtgärds 30). Ur denna lista har ett

2 återrapportering (7) arbete påbörjats med att föra en diskussion med respektive verksamhetsutövare. I vissa fall är omprövning det som kommer att krävas men i andra fall kan det handla om andra åtgärder. Parallellt med detta pågår ett särskilt projekt med Dalälvens vattenregleringsföretag (DVF) och deras dammar i länet där man gör en översyn av deras fiskerelaterade villkor. Det handlar dels om att säkerställa att villkor följs men också om att initiera omprövning av dessa villkor i de fall det anses nödvändigt. D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Det finns en plan att fortsätta översynen av tillstånd enligt den metodik som utvecklades i projektet Översynen sker i den mån det finns resurser inom vattenverksamhetsområdet. Prioriteringar av objekt sker i samverkan mellan vattenförvaltning och vattenverksamhet då dessa verksamheter hör till samma enhet och har en gemensam verksamhetsplan. Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv arbetet kortfattat. Vid en omprövning av tillstånden för Ovako Smedjebacken har länsstyrelsen genom ett yttrande till Mark- och Miljödomstolen ställt krav på utökad egenkontroll bl a mätningar av dioxiner, PAHer och metaller.~~arbetet med den avvikelse i de vattenkemiska provresultaten som rapporterades förra året har fortsatt och resulterat i krav på utökad provtagning för att om möjligt reda ut orsakerna till avvikelserna.~~från tidigare rapportering: En avvikelse i de vattenkemiska provresultaten från en station i den samordnade recipientkontrollen i Dalälven upptäcktes under året. Detta har resulterar i en tillsynsvägledningsinsats mot berörd kommun då kommunen har tillsynsansvar för de miljöfarliga verksamheter som påverkar vattenmiljön i närområdet.~~under 2013 har översyn av ett urval av tillstånd enligt 11 kap. genomförts. Insatsen omfattade bara verksamheter inom Dalarnas län, och det var inte heller relevant att samverka med andra län då en mycket stor del av Dalälvens avrinningsområde ligger inom länets gränser. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Beskriv arbetet kortfattat. Som tidigare rapporterats finns planer på att driva ett tillsynsprojekt av miljöfarliga verksamheter med fokus på utsläpp till vatten och dess miljöeffekter. Som ett led i detta

3 återrapportering (7) projekt ska även en översyn av verksamheternas egenkontroll genomföras. Projektet kommer att revideras under 2014 för att kunna genomföras 2015 eller 2016.~~Från tidigare rapportering: Det finns planer på att driva ett tillsynsprojekt av miljöfarlig verksamheter med fokus på utsläpp till vatten och dess miljöeffekter. Som ett led i detta projekt ska även en översyn av verksamheternas egenkontroll genomföras. Projektet är något försenat men ska enligt verksamhetsplanen påbörjas C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv arbetet kortfattat. Tidigare rapportering gäller fortfarande.~~från tidigare rapportering: Det finns ett nära samarbete mellan sakområdena tillsyn, prövning och vattenförvaltning vilket underlättas av att dessa är samlade under samma enhet. Det innebär i praktiken att genom en nära dialog mellan grupperna kan vattenförvaltningen sammanställa kunskap och göra analyser som är till stöd för de beslut som tillsyn och prövning tar. Tillsyn och prövning i sin tur bidrar med detaljkunskap kring olika verksamheter som hjälper vattenförvaltningen i sina analyser. Prioriteringar i verksamheten kan sedan göras utifrån dessa gemensamma kunskapsunderlag.~~resurser för egenkontrollöversyn har avsatts inom tillsynen. Vid tillsynsbesök granskas hur MB följs, såväl som vattenförordningen och andra platsspecifika bestämmelser som N2000 bevarandeplaner och reservatsföreskrifter.~ D) Ev. kommentarer till åtgärd 29. Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärd 30 integreras i verksamhetsplaneringen? Beskriv också hur det tvärsektoriella arbetet sker. Som tidigare rapporterats har genomförandeplaner/arbetsplaner sammanställts för ett antal miljöproblem. Arbetet med att sammanställa ytterligare planer har prioriterats ner under 2013 på grund av att all fokus har legat på arbetet med underlagsdokument, statusklassning och åtgärdsförslag. Däremot fortskrider arbetet med genomförandet av befintliga planer. Om nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden? B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?

4 återrapportering (7) Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. Eftersom Dalälvens avrinningsområde till stor del sammanfaller med Dalarnas län är det inte alltd relevant att samordna alla insatser med kringliggande län, men det görs vid behov. C) Ev. kommentarer till åtgärd 30. Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Hur integreras arbetet med åtgärden i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Länsstyrelsen arbetar enligt den rutin som tidigare rapporterats.~~från tidigare rapportering: Efterbehandlingsgruppen på Länsstyrelsen Dalarna tar årligen fram en prioriteringslista med de områden i länet som bör prioriteras för efterbehandlingsåtgärder. Listan kommuniceras alltid med vattenförvaltningsgruppen innan den fastställs. Vattenförvaltningens prioriteringar är alltså ett bland flera underlag som används för prioriteringen bland åtgärdsobjekt. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. Eftersom Dalälvens avrinningsområde till stor del sammanfaller med Dalarnas län är det sällan relevant att samordna alla insatser med kringliggande län, men det görs vid behov. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Rådgivningen inom greppa näringen prioriteras till områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status med avseende på övergödning. Inom länet erbjuds gårdar med mer än 25 ha och eller mer än 25 djurenheter inom dessa områden individuell rådgivning. Rådgivning har även erbjudits lantbrukare

5 återrapportering (7) med större djurhållning inom hela länet. I mån av resurser erbjuds även lantbrukare i resten av länet induviduell rådgivning. Utöver detta hålls kursverksamhet, etc. som är öppen för länets lantbrukare inom Greppa Näringen. Länets lantbrukare erbjuds även växtnäringsrådgivning som ligger utanför Greppa Näringen.~Vattendragsvandringar har hållits i LRFs regi inom vissa av de områden som inte uppnått eller riskerar att ej uppnå god ekologisk eller kemisk status, lantbrukare från hela länet har inbjudits. Vid vattendragsvandringarna har övergödningsproblematiken varit en betydande del av vad som avhandlats. Vid vattendragsvandringarna har personal från länsstyrelsen och rådgivningsorganisationerna deltagit. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Greppa näringen drivs i samverkan mellan LRF, Jordbruksverket, landets länsstyrelser och ett stort antal rådgivningsorganisationer. Inom projektet har länen stor möjlighet att påverka inriktningen på rådgivningen genom sitt deltagande i olika styr- och arbetsgrupper. Greppa näringen har centralt framställt rådgivningsmaterial som används vid rådgivning inom länen och som kan anpassas till länens behov. Det finns även speciellt utsedda rådgivare som ansvarar för de olika moduler som tagits fram och som är behjälpliga i diskussioner om hur rådgivningsmaterialet kan anpassas lokalt. Samverkan mellan länen och Jordbruksverket är därmed mycket omfattande inom Greppa näringen. Möten har hållits vid ett antal tillfällen där representanter för W och X- län samt LRF diskuterat rådgivningen inom regionen/länen med Jordbruksverket. C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Några områden i länet ingår nu i de nitratkänsliga områdena vilket förhoppningsvis leder till en utökad tillsyn i dessa områden. Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Det ingår sedan lång tid tillbaka i länsstyrelsens ordinarie verksamhet att ordna kurser för god hantering av bekämpningsmedel för att brukarna ska hålla en hög kunskapsnivå och en god attityd till hanteringen av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen ordnar vattendragsvandringar och har ett utvecklat nätverk som omfattar alla brukare och myndigheter som arbetar med bekämpningsmedel i länet, där bland annat information om ny lagstiftning och liknande sprids. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Det sker ett nära samarbete med Jordbruksverket inte minst vid de årliga växtskyddsprognoserna som koordineras av Jordbruksverkets växtskyddscentral. C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. Kemikalieinspektionen kontaktas framför allt i rådgivande syfte.

6 D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: återrapportering (7)

7 återrapportering (7) Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Förutom de insatser som tidigare rapporterats har ett samarbete mellan kulturmiljö och vattenförvaltningen påbörjats. Kulturmiljö tar fram texter till de åtgärdsunderlagsdokument som tas fram inom vattenförvaltningsarbetet som ger en bild av kulturmiljön i området. Texterna beskriver hur kulturmiljön kan ha påverkat vattnet och om det finns kulturmiljövärden som kan påverkas av vattenvårdsåtgärder. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut för att genomföra åtgärden. Ingen aktiv samverkan har skett under Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion har deltagit på de möten som anordnats angående åtgärd 20 hos Riksantikvarieämbetet i Stockholm. C) Ev. kommentarer till åtgärd 20.