Återrapportering från Länsstyrelsen Gotlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript

1 återrapportering (5) Återrapportering från Länsstyrelsen Gotlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. En plan kommer att upprättas under första delen av 2015 tillsammans med Region Gotland B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Ja Antalet verksamheter är relativt få och enligt länsstyrelsens tillsynsplan så prioriterades tillsyn en av tillståndsgivna ytvattenuttag , under 2014 hamnar samt kommande år kommunala vattenuttag och golfanläggningar. Som nämndes inledningsvis så är det relativt få anläggningar jämfört med andra län varför länsstyrelsen kan ta ett helhetsgrepp och se över samtliga verksamheter. Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Ja

2 återrapportering (5) Detta sker kontinuerligt vid tillsyn B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Ja I första hand har tillsyn bedrivits i de vattenförekomster som har sämst status men i och med att det finns relativt få verksamheter med punktutsläpp så har samtliga kunnat kontrolleras via utskick av en enkät med frågor om verksamheten eller via tillsynsbesök. D) Ev. kommentarer till åtgärd 29. Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Ja Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under Inom länsstyrelsen görs en prioritering tillsammans med Greppa Näringen varje år om vilka avrinningsområden som behöver prioriteras för rådgivning.~åtgärdsarbetet följer de lokala åtgärdsprogram som länsstyrelsen tagit fram för åtta olika områden. I varje åtgärdsprogram finns prioriteringslistor över de åtgärder som i första hand ska göras. Denna prioritering kan även användas då LOVA-medel ska fördelas inom länet. De lokala åtgärdsprogrammen uppdaterades under Om Nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2014.

3 återrapportering (5) C) Ev. kommentarer till åtgärd 30. Av förklarliga skäl Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31. Arbetet bedrivs enligt Länsstyrelsens regionala program för arbete med förorenade områden. I detta listas prioriterade objekt utifrån miljö och hälsorisker. Prioritering har skett utifrån föroreningars farlighet, halter/mängder, spridningsförutsättningar och exponering. På Gotland får risken för spridning till grundvatten stort genomslag eftersom detta påverkar både hälsa (många enskilda dricksvattentäkter) och miljö. Arbetet uppmärksammas av alla sakområden i samband med VP-arbete. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Av förklarliga skäl Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Vi har några prioriterade områden men samtidigt visar en GIS-analys att det bara är två lantbrukare som inte har fält inom 100 meter från ett vattendrag vilket gör att de vanliga urvalskriterierna för Greppa-rådgivning har använts, dvs. brukar minst 50 ha eller har minst 25 djurenheter. Insatser har gjorts under året, dels att anlägga fler våtmarker och dammar. Kurser och seminarier har också genomförts. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Kontakten med Jordbruksverket har framförallt skett genom Greppa Näringen, men även inom det kontaktnät som Greppa-rådgivningen innebär. Rådgivarna har genomgått utbildningar som erbjuds via Greppa Näringen. C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Greppa Näringen-rådgivningen uppskattas i länet och det finns ett gott samarbete

4 återrapportering (5) mellan länsstyrelsen och de företag som genom upphandling bedriver rådgivningsverksamhet. Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2014 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte Vi gör ingen direkt prioritering eftersom ytvatten och grundvatten är så tätt kopplande till varandra på Gotland och därför är det viktigt över hela Gotland. Det är också överlag bra värden på Gotland, värdena brukar som högst ligga på 0,1 mikrogram vilket är gränsen för dricksvatten (med ett undantag 2012 då ett värde låg på 1,1 mikrogram och och 2013 då ett värde låg på 0,13 mikrogram). Under 2011 och 2014 låg alla värden på dricksvattenkvalitet. Resultaten från vattenprovtagningen presenteras årligen på Lantmännens växtskyddsdag och i samband med behörighetsutbildningen där man även diskuterar vikten av att hantera växtskyddsmedel rätt, framförallt lättrörliga medel. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Samarbete gällande växtskydd sker genom växtskyddscentralen i Kalmar om prognosrutor. Samarbete och informationsutbyte sker även via de fortbildningsdagar som Jordbruksverket arrangerar för det som arbetar med behörighetsutbildningen C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. Inget samarbete sker. D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2014, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Tvärsektoriellt samarbete och tidiga samråd och dialog kring vilka åtgärder som ska göras och hur dessa bäst samverkar för att bevara flera olika värden. I samband med detta görs mindre utredningar för att fånga upp de kulturhistoriska värdena på olika platser.~myndighetsövergripande och tvärsektoriella vattenvandringar för att belysa och informera om och få information från deltagare om vattendrag och dess kulturvärden, både fysiska och imateriella.~sammanställningen av kunskapsöversikterna genom det

5 återrapportering (5) länsövergripande projektet SÖVD avslutas under 2014 (inrapporterade jan 2015). Kunskapsöversikterna bidrar till att lyfta specifika miljöer och vilka åtgärder/utredningar som behövs för att bevara och utveckla befintliga värden.~genom VVK har ett underlagsmaterial tagits fram för en specifik vattenanknuten kulturmiljö. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Åtgärden kan genomföras genom tillgång till medel. C) Ev. kommentarer till åtgärd 20.