Återrapportering från Länsstyrelsen i Uppsala län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript

1 återrapportering (5) Återrapportering från Länsstyrelsen i Uppsala län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Länsstyrelsen Uppsala län har tillsyn över tio tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter enligt 9 kap. miljöbalken. Ingen av dessa anläggningar bedöms vara i ett sådant läge att det föreligger ett behov av att ompröva verksamheten och att omprövning också är möjligt med stöd av 24 kap. MB. Länsstyrelsen saknar resurser att som prövningsmyndighet på eget initiativ verka för omprövning av miljöfarliga verksamheter. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Ja Vad gäller omprövning av vattenverksamhet enligt 11 kap. MB så får konstateras att med nuvarande lagstiftning så utgör omprövning ett trubbigt och kostnadskrävande instrument vilket medför att det i praktiken inte är en framkomlig väg. Svar Ja på fråga C avser att Länsstyrelsen har en god bild av vilka vattenförekomster och vattenverksamheter som bör prioriteras i tillsynen. Egeninitierad tillsyn på dessa prioriterade vattenverksamheter bedrivs också men med nuvarande resurser når vi endast ett fåtal anläggningar per år. Dessa anläggningar saknar tillstånd varför omprövning inte är relevant. Vår erfarenhet av att driva ärenden genom tillsyn är att den är mycket tidskrävande.

2 återrapportering (5) Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. D) Ev. kommentarer till åtgärd 29. Vad fråga C avser är oklart, vidare så verkar frågan sakna koppling till åtgärd 29. Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Ja Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under Planen för genomförandet av åtgärdsprogrammet ska revideras och uppdateras under Därför har Länsstyrelsen skapat en tvärsektoriell arbetsgrupp som ska kartlägga det vattenanknutna arbetet som bedrivs på Länsstyrelsen. Om Nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden.

3 återrapportering (5) B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Ja Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under Planen för genomförandet av åtgärdsprogrammet ska revideras och uppdateras under Därför har Länsstyrelsen skapat en tvärsektoriell arbetsgrupp som ska katlägga det vattenanknutna arbetet som bedrivs på Länsstyrelsen. C) Ev. kommentarer till åtgärd 30. Planen är dessvärre inte ännu antagen av länsledningen men utgör ett vägledningsdokument fär Länsstyrelsens tvärsektoriella vattenanknutna arbete. Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31. Länsstyrelsen i Uppsala län tar varje år fram en regional plan för arbetet med föroreningsskadade områden, arbete med objekt i riskklass 1 och 2 prioriteras. Objekt som saknar ansvarig part kan beviljas statliga bidragsmedel för utredning/åtgärd om det anses nationellt prioriterat av Naturvårdsverket. Objekt där ansvarig finns drivs via tillsyn. I Uppsala län är kommunerna tillsynsmyndighet för flertalet av de förorenade eller potentiellt förorenade objekten. Därför arbetar länsstyrelsen mycket med tillsynsvägledning, t.ex. i form av utbildningar, handläggarträffar samt diverse projekt. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Att ta hänsyn till vattenförekomster ingår i den metodik som används när man riskklassar ett objekt. Riskklassen grundar sig på en riskbedömning där följande parametrar vägs samman; vattendrag, grundvatten, bostäder, värdefulla naturområden, typ av förorening, föroreningshalt samt spridningsförutsättningar. Närhet till t.ex. vattendrag, grundvatten, bostäder, värdefulla naturområden medför att riskklassen blir högre. Vilka objekt som är mest prioriterade är komplext att bedöma, inte minst utgör risk för påverkan på människors hälsa en stark prioriteringsgrund. Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte

4 återrapportering (5) A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Rådgivningen har fokuserats på tre stycken avrinningsområden, som har stor belastning från jordbruksmark. I avrinningsområdena har Länsstyrelsen genomfört gruppaktiviteter och rådgivningar inom ramen för Greppa Näringen. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Vi följer Greppa Näringens Nyheter. C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Förutom rådgivning har Länsstyrelsen införskaffat en fosformätare som vi lånat ut till LRF s lokalkrets i ett av de prioriterade avrinningsområdena. Det pedagogiska värdet är stort och vi tror att viljan att göra åtgärder ökar när man ser var fosforläckaget är stort vi amätningarna. Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2014 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte Insatserna för att minska riskerna med användning av växtskyddsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel regleras av föreskriften SJVFS 2007:76. Dessa är framtagna i samråd med Kemikalieinspektionen. Länsstyrelsen svarar för grundutbildning inom området. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Jordbruksverket har tagit fram föreskrifterna om tillstånd och kunskapskrav. Ingen annan samverkan sker. C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. Föreskrifterna är framtagna i samråd med Kemikalieinspektionen. Ingen övrig samverkan sker. D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status

5 återrapportering (5) A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2014, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen har under 2014, i samverkan med Upplandsmuseet, låtit utföra riktade kulturmiljöinventeringar av två åar i länet: Strömarån och Jumkilsån. Befintliga kulturmiljöer längs åarna har identifierats och värderats, genom kart- och arkivstudier, fältinventeringar och analysarbete. Under 2015 kommer liknande kulturmiljöinventeringar att genomföras längs ytterligare två åar: Örsundaån och Sävaån. De åar som kulturmiljöinveteras har valts ut gemensamt på länsstyrelsen utifrån förväntade åtgärder vad gäller god ekologisk status och god kemisk status. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Länsstyrelsen har utfört inventeringarna med hjälp av Riksantikvarieämbetets anslag 7:2, bidrag till kulturmiljövård. C) Ev. kommentarer till åtgärd 20.