Länsstyrelsen i Kronobergs län /

Transkript

1 Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: :39:06 Namn / E-post: Länsstyrelsen i Kronobergs län / Kronoberg@lansstyrelsen.se Påbörjade undersökningar: :32:36 Avslutade: :40:58

2 1 TEXT / BILD INNEHÅLL Länsstyrelsernas rapportering av 2015 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Anvisning Svara på webbforumlärets frågor, kommentera gärna! Om ni vill se frågorna i förväg kan ni skriva ut dokumentet Länsstyrelsernas rapportering till vattenmyndigheterna för På vattenmyndigheternas hemsida för rapporteringen 2014 ser ni vad som utfördes under Titta gärna på er svar för föregående år. Engagera länsstyrelsens alla berörda funktioner/enheter i rapporteringen. Ni har möjlighet att skriva ut svaren för er diarieföring på sista sidan i formuläret. Observera att vi endast registerar de svar som kommer via webbformuläret. Svar via post eller e-post kommer inte att tas med. Svaren ska skickas in senast den 28 februari 2016 enligt utskickat missiv. Tips på hur du fyller i enkäten:det är rekommenderat att den ansvarige är den enda som fyller i webbenkäten. Om den ansvarige för enkäten inte kan svara på en fråga är rekommendationen att man kopierar frågan till berörd kollega via mail och sedan kopierar in deras svar i webbenkäten. Vill du vidarebefordra webbenkäten till en kollega? Använd då dig av länken i mailet som webbenkäten kom i (vidarebefordra mailet), det är bara då som era tidigare svar sparas. Det går utmärkt att pausa i enkäten. Precis som med ovanstående är det då viktigt att man använder sig av länken i mailet som webbenkäten kom i (vidarebefordra mailet).om du behöver komplettera med information till en åtgärd eller fråga, använd textrutorna "Eventuell kommentar". Vid frågor kontakta vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se 2 Vilken länsstyrelse gäller svaren för? 1 Blekinge 0 0,00% 2 2. Dalarna 0 0,00% 3 3. Gotland 0 0,00% 4 4. Gävleborg 0 0,00% 5 5. Halland 0 0,00% 6 6. Jämtland 0 0,00% 7 7. Jönköping 0 0,00% 8 8. Kalmar 0 0,00% 9 9. Kronoberg 1 100,00% Norrbotten 0 0,00% 11 1 Skåne 0 0,00% Stockholm 0 0,00% Södermanland 0 0,00% Uppsala 0 0,00% Värmland 0 0,00% Västerbotten 0 0,00% Västernorrland 0 0,00% Västmanland 0 0,00% Västra Götaland 0 0,00% Örebro 0 0,00% 21 2 Östergötland 0 0,00% Medelvärde 9,00 3 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 28--Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 4 28a) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? 1 Ja 0 0,00% 2 2. Nej 1 100,00% Medelvärde 2, a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare. 2

3 6 28b) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Vi har för några år sedan gjort en GIS-analys beträffande verksamheter med direktutsläpp till vattenförekomster som inte uppfyller kraven m a p miljögifter och näringsämnen. Denna analys har utgjort ett underlag för prioritering av tillsyn, tillsynsvägledning och omprövningar. Länsstyrelsen i Kronobergs län styr inte över omprövningar inom länet då MPD from 1 juli 2012 flyttade över till Länsstyrelsen i Kalmar. Vi föreslår och begär omprövningar, men det är Kalmar län som beslutar om omprövningar på länsstyrelsens initiativ ska genomföras. Vi har inte initierat några omprövningar under 2015, men har någon omprövning på gång under Vi beaktar naturligtvis frågan om miljökvalitetsnormer vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken för verksamheter med vattenutsläpp. Vi har under 2015 påbörjat arbetet med att uppdatera täktverksamheternas kontrollprogram. Vi väntade på en dom från Regeringsrätten som skulle tala om för oss hur vi ska förhålla oss i vårt arbete med kontrollprogram när det gäller energitorvtäkter. Resultatet från den domen har vi börjat applicera på andra täkter också. Rutiner och mallar är framtagna och vi har under 2015 börjat att förelägga verksamheterna att uppdatera sina kontrollprogram efter den domen. 1 Ja 0 0,00% 2 2. Nej 1 100,00% Medelvärde 2, b) Eventuell kommentar Den plan vi har är så gammal att vi måste göra om den. 8 28b) Berätta kortfattat om er plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28. Svar krävs för att gå vidare. 9 28c) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? 1 Ja 1 100,00% 10 28c) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare. Länsstyrelsen har under 2015 gått från nästan enbart händelsestyrd tillsyn till mer planerad tillsyn. Den planerade tillsynen utförs utifrån ett avrinningsområdesperspektiv, där prioriteringen utgår från de värdefulla vattnen och de vattendrag där MKN inte uppfylls. Vi har fokuserat på några avrinningsområden där mest fokus har lagts på Mörrumsåns avrinningsområde. Under 2015 har prövningar pågått av flera anläggningar i Mörrumsån. Länsstyrelsen har även inlett ett projekt i Mörrumsån för att renovera en anläggning vid Hackekvarn och samtidigt skapa fri vandringsväg till sjön Åsnen. Denna anläggning ägs av staten. Denna prioritering stärks av att Länsstyrelsen i Blekinge län också bl.a. har fokuserat på åtgärder i Mörrumsån nedströms Kronobergs län. Utöver detta har en tidigare beslutad utrivning av en anläggning utan tillstånd i Vänneån, Lagans avrinningsområde, genomförts under Vi har även inlett arbetet med att se över regleringen av Alstern och Alsterån under På grund av resursbrist genomförs inte planerad tillsynen i den omfattning som vore önskvärd. En stor del av resurserna läggs fortfarande på händelsestyrd tillsyn. I Kronobergs län saknar flertalet vattenkraftsanläggningar tillstånd eller har mycket gamla tillstånd. Tillsynsbehovet är enormt stort då vi räknar med att det finns ca 500 dammar i länet, dock ger även den händelsestyrda tillsynen miljöförbättrande åtgärder som medför att MKN kan komma att uppfyllas. I samband med arbetet med biologisk återställning vilket bl.a omfattar utrivningsprojekt och biotopvårdande åtgärder görs samtidigt en översyn av tillstånden för berörda anläggningar. 11 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 29--Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, 3

4 12 kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. 29a) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. 1 Ja 1 100,00% 13 29a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare. För anläggningar enl 9 kap MB har vi inte arbetat efter ett avrinningsområdesperspektiv utan har granskat egenkontrollen och ställt krav på dessa ur ett branschperspektiv där vi börjat med energitorv- och växttorvtäkter b) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Vid tillsyn på olika anläggningar enligt 11 kap MB har verksamhetsutövaren informerats om egenkontroll och uppgifter om verksamheternas egenkontroll har begärts in. I samband med restaureringsåtgärder av dammar och vid tillsyn av reparationsarbete/återstart av kraftverk ställs krav på egenkontrollprogram. 1 Ja 1 100,00% 15 29b) Eventuell kommentar Vad gäller 9 kap har vi tagit fram rutiner för granskning av kontrollprogram. Vi har i samarbete med vattenvårdshandläggare tagit fram en mall för vilka krav vi ska ställa när det gäller provtagningsfrekvens, men också vilka parametrar vi ska ställa krav på. Vad det gäller 11 kap har ännu ingen strategi fastställts trots att ett mer aktivt arbetet mot verksamhetsutövarna har påbörjats under 2015 och att vi har fokus på några utpekade avrinningsområden, men mycket styrs fortarande av händelsestyrda åtgärder. Fortsatt översyn av verksamheternas egenkontroll är beroende av Länsstyrelsens resurser b) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare c) Har länsstyrelsen planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Ett mer aktivt arbetet med verksamhetsutövarnas egenkontroll planeras och i samband med det görs en översyn av gällande tillstånd för verksamheterna. Denna tillsyn planeras utifrån ett avrinningsområdesperspektiv för att uppnå störst effekt med avseende på MKN. Denna tillsyn är dock avhängigt tillgängliga resurser. Behovet av en aktiv översyn/tillsyn och planerade åtgärder gällande tillståndspliktiga verksamheter lyfts i Länsstyrelsens verksamhetsplan, behovsutredning, tillsynsplan och tillsynsvägledningsplan. 1 Ja 1 100,00% 18 29d) Eventuella kommentarer till åtgärd 29 När Länsstyrelsen begär in uppgifter från verksamhetsutövaren så är syftet med de begärda uppgifterna att kunna bedöma verksamhetens miljöpåverkan och påverkan på MKN. Även krav på egenkontrollprogram utgår från samma syften att kunna bedöma verksamhetens miljöpåverkan. Länsstyerlsen har dock inga generella riktlinjer utan tillsynen anpassas utifrån verksamhetens art. Vår planerade tillsyn av egenkontroll görs i första hand i värdefulla vatten där MKN inte uppnås eller riskeras att inte uppnås. Dock är den planerade tillsynen beroende av tillgängliga resurser 4

5 och hur mycket händelsestyrd tillsyn som behöver utföras. När det gäller 9 kap MB har tillsynsvägledningen inte anpassats till statusen. Tillynsvägledning ingår inte i arbetet med 11 kap MB verksamheter då länsstyrelsen själv är tillsynsmyndighet. 19 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 30--Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status a) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? 1 Ja 1 100,00% 21 30a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2015? Svar behövs för att komma vidare. Länsstyrelsen tog fram en plan för prioritering av åtgärdsarbetet våren Det har hölls träffar med 9 olika funktioner inom alla fyra enheterna på Länsstyrelsen som har beröring med vattenfrågor. Detta har mynnat ut i en plan med ett 100-tal pågående åtgärder och förslag på ett 20-tal utvecklingsmöjligheter och behov som finns för att Länsstyrelsen ytterligare ska kunna bidra till att nå vattenförvaltningens mål, god status i alla vatten. Planen beslutades av länsrådet och var en del i respektive funktions verksamhetsplanering inför I samband med verksamhetsplaneringen 2013 påbörjades också arbetet med revidering och uppdatering av planen så att respektive funktion även får med denna plan i sin verksamhet under Planen har inte uppdaterats under a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden. Svar behövs för att komma vidare b) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? 1 Ja 1 100,00% 24 30b) Eventuell kommentar 25 30b) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2015? Svar behövs för att komma vidare. I samband med den statusklassning och framtagande av åtgärder för vattenförekomster som genomfördes 2013 och 2014 har samverkan genomförts framförallt med länen inom VH och SÖ distrikt. Denna samverkan är mycket viktig för att få en samsyn mellan länen inom varje avrinningsområde c) Eventuella kommentarer till åtgärd TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 31--Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 3 Svar behövs för att komma vidare. Vid prioritering av förorenade områden för undersökningar och åtgärder är en av prioriteringsgrunderna att vattenförekomster ska uppnå god 5

6 ekologisk och kemisk status. Det vi hittills jobbat mest med och även framledes kommer att jobba mycket med är våra akuta objekt och även andra objekt där det finns hälsorisker. Eftersom många av dessa områden är kraftigt förorenade och läckage sker så innebär de ofta en risk mot god ekologisk eller kemisk status i vattenförekomster. Prioritering av områden genomförs även i samarbete med externa aktörer som kommuner och SGU. I arbetet ingår många juridiska frågor och samarbete med länsstyrelsens jurister är av stor vikt. Arbete för att åtgärda föroreningsskadad mark, som har stark koppling till vattenkvalitet, har pågått vid 2 objekt: - I Dörarp inom Lagans avrinningsområde har det funnits industri med metallytbehandling. Stora mängder metaller (zink, nickel, krom, koppar) finns i sedimenten i den norra delen av Färsjön, i sediment i bäcken mellan Färsjön och Vidöstern, i jorden och i strandkanten. Höga halter av krom och nickel har uppmätts i grundvattnet. Dörarps vattentäkt ligger ca 500 m från industribyggnaden och förhöjd halt av nickel har uppmätts i vattentäkten. Saneringsåtgärder av industriområdet blev klart Sanering av sjön och bäcken prövas för närvarande av Mark- och miljödomstolen och åtgärderna är planerade till Transjö hyttgrund och deponi ligger intill Lyckebyån och Transjön. Under 2006 undersöktes glasbruksområdet och deponin undersökts inom Glasbruksprojektet (samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmars län). På både bruksområdet och deponin uppmättes höga halter av arsenik och bly. I grundvattnet uppmättes framförallt förhöjda halter av arsenik, kadmium och zink. Området ligger i en av de tre grundvattenförekomster i länet som har otillfredsställande kemisk status. Huvudstudien som blev klar 2015 visar att åtgärder behövs. När åtgärder kan genomföras är inte klart då det finns flera andra objekt som är högre prioriterade. Länsstyrelsen deltar och är samordnare i ett stort samverkansprojet kring sanering av glasbruk. I studier har man påvisat att det sker en spridning av föroreningar från glasbruksverksamheter till såväl grund- som ytvatten och sediment i vattendag i närheten av glasbruken. Syftet med projektet är att så långt som möjligt utreda, och vid behov åtgärda, förorenade områden i eller intell glasbruk i Glasriket b) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göras med angränsande län? Särskilda insatser har gjorts genom att kartlägga miljöfarliga verksamheter inom vattenförekomster där det finns risk att god ekologisk eller kemisk status inte nås. Detta arbete kommer att vara ett av underlagen vid planering av tillsyn och bidragsarbete med förorenad mark. För glasbruken finns en särskild prioriteringslista där skyddsvärda vatten är en prioriteringsgrund. 1 Ja 0 0,00% 2 2. Nej 1 100,00% Medelvärde 2, b) Eventuell kommentar 31 31b) Beskriv kortfattat hur det arbetet görs. Svar behövs för att komma vidare c) Eventuell kommentar till åtgärd 3 33 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 15--Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sin rådgivning under 2015 till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Svar behövs för att komma vidare. Kronobergs län har sedan 2010 varit anslutet till rådgivningsprojektet Greppa näringen. Knappt 100 lantbrukare ingår, bland dem många av 6

7 länets större lantbruk. I länsstyrelsens mål inom Greppa Näringen står att 80 % av den utförda rådgivningen ska genomföras inom de ur övergödningshänseende mest prioriterade avrinningsområdena (Mörrumsån, Helge å och Lagan). I målen står också att rådgivning i Västerhavets distrikt ska ha en starkare koppling till kvävebalanser jämfört med Södra Östersjöns distrikt. År 2015 genomfördes 65 enskilda rådgivningsbesök i länet. Länsstyrelsen anordnade också en av de obligatoriska grundkurser som alla medlemmar i Greppa Näringen ska gå för att få ta del av den individuella rådgivningen b) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2015 för att genomföra åtgärden. Svar behövs för att komma vidare. Jordbruksverket fördelar medel till Länsstyrelserna för arbete med Greppa Näringens rådgivning och kurser. Länsstyrelsen upphandlar merparten av rådgivningen från konsulter, som får i sin tur får utbildning av Jordbruksverket. Ca två gånger per år håller Jordbruksverket även samordningsträffar där länsstyrelsernas personal träffas och utbyter erfarenheter och kompetensutvecklar sig c) Eventuell kommentar till åtgärd TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 17--Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2015 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Svar behövs för att komma vidare. Länsstyrelsen erbjuder rådgivning inom området Giftfri miljö via Greppa Näringen (hantering av växtskyddsmedel och strategi för växtskydd i vattenskyddsområde). Denna rådgivning prioriteras till lantbrukare i anslutning till vattenskyddsområden. Länsstyrelsen arrangerar även behörighetsutbildningar för att lantbrukare ska få använda växtskyddsmedel. Efter godkänd kurs ska lantbrukaren vart femte år uppdatera behörigheten genom att delta i en repetitionskurs. I det arbete som berör hälsorisker samarbetar vi med Arbetsmiljöverket. Länets fruktodlare får två gånger per år grupprådgivning om hantering av växtskyddsmedel b) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket under 2015 ser ut för att genomföra åtgärden. Svar behövs för att komma vidare. Jordbruksverket har ansvar och budget för både Giftfri miljö, Greppa Näringen och behörighetsutbildningarna. Länsstyrelsen har uppdraget att se till att rådgivning och kurser genomförs i länet och dokumenterar även de aktiviteter som genomförts i Jordbruksverkets databas c) Beskriv kortfattat hur samverkan ser ut med för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen). Kemikalieinspektionen medverkar alltid vid behörighetskurserna. Det händer även att Naturvårdsverket medverkar, dock inte alltid d) Eventuell kommentar till åtgärd TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 20--Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. 20a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2015, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och 7

8 43 vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Svar behövs för att komma vidare. Kronoberg arbetar inom projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt i samverkan med länsstyrelserna i Blekinge och Skåne. Under 2015 gjordes fältinventeringar och värderingar av kulturmiljöer som kan påverkas i samband med vattenvårdsarbete och tillståndsprövning. Exempelvis Badebodaån (HARO 75) och Mörrumsån (HARO 86) där ett antal kvarn-, såg- och kraftverksmiljöer har värderats ur ett kulturhistoriskt perspektiv. I rapporterna lämnas även förslag på hur åtgärder kan vidtas som gynnar både kulturmiljö- och vattenvårdsintressen. Det finns fortfarande ett stort behov av kunskapsuppbyggnad kring kulturmiljöer vid vatten b) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2015 för att genomföra åtgärden. Svar behövs för att komma vidare. Riksantikvarieämbetet är delaktiga genom finansiering av projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD c) Eventuell kommentar till åtgärd TEXT / BILD INNEHÅLL Sett till hela vattenförvaltningscykeln : 47 Hur har åtgärderna riktade till er Länsstyrelse i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bidragit till att driva ert arbete med vattenfrågor framåt? Beskriv gärna både internt och externt arbete. Svara kortfattat, max 10 meningar. Åtgärsprogrammet har tydliggjort att det finns ett stort behov att genomföra fysiska åtgärder. Att åtärdsprogrammet även kopplar till status och avrinningsområden gör att man både internt och externt tänkt mer på helheten och inte enbart inom sina egna administrativa gränser. Åtägrdsprogrammet har även bidragit till att öka fokusen på vattenfrågor och att vattnen i sig har ett egenvärde. Hela vattenförvaltningsarbetet har varit grunden till att vattenråd har bildats, där allmänheten har engagerats, och flera vattenråd har gjort egna åtgärdsprogram. Detta kan leda till att det är enklare att få till fysiska åtgärder och förbättring av vattenkvaliteten då dessa åtgärdsprogram är framtagna av de som berörs av avrinningsområdet t.ex. fastighetsägarna. 48 TEXT / BILD INNEHÅLL Du har nu svarat på samtliga frågor i formuläret. Vill du ändra dina svar kan du göra det genom att klicka på Föregående och backa bakåt i frågorna. Om du vill skriva ut länsstyrelsens svar för diarieföring gör du följande: Gör de inställningar som behövs för din webbläsare enligt Instruktioner innan utskrift. Klicka därefter på knappen "Skriv ut länsstyrelsens svar". I utskriftsrutan som kommer upp väljer du att skriva ut till PDF och sparar pdf-filen. Genom att klicka på Skicka kommer dina svar att skickas in. Skicka in svaren först när samtliga frågor är besvarade. Ett inskickat formulär blir låst och kan inte användas av fler användare. Utskrift kan inte göras efter det att svaren har skickats in. Tack för dina svar! 8