Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript

1 återrapportering (9) Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Nej Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Arbetet under 2012 och 2013 har fokuserat på att identifiera verksamheter utifrån avrinningsområden och påverkan på vattenförekomst.~~ B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Om ja, Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Utifrån de identifierade verksamheterna inom avrinningsområdena kommer vi att påbörja en prioritering och planering av eventuella omprövningar under Tidsplanen för när arbetet kan vara klart är osäker och rättspraxis inom området ger dåligt underlag för när och om vi får stöd i domstolen vid föreläggande om omprövning av verksamheter utifrån påverkan på MKN-vatten C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Vi har under 2013 avvaktat ny lagstiftning enligt vattenverksamhetsutredningen. Denna kommer träda i kraft under juni 2014 och ge nya verktyg för omprövning och tillståndsprövning enligt miljöbalken D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Nej

2 återrapportering (9) Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Nej Beskriv arbetet kortfattat. Länsstyrelsen har tillsammans med miljösamverkan sydost tagit fram ett pilotprojekt i Ljungbyån,?Rapport om ett pilotprojekt i Ljungbyån ? som bland annat syftar till en samordnad och rättvis recipientkontroll där även de areella näringarna ingår. Se nedan. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Beskriv arbetet kortfattat. Vi har bl.a. arbetat med ett pilotprojekt, tillsammans med miljösamverkan sydost, kring samordnad recipientkontroll i Ljungbyån. Arbetet har pågått under och kommer att implementeras under Detta kommer att ligga till grund för fortsatta arbetet med övriga avrinningsområden i Kalmar län. C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv arbetet kortfattat. Se ovan, då miljösamverkan sydost ligger inom ramarna för länsstyrelsens tillsynsvägledning. D) Ev. kommentarer till åtgärd 29. Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärd 30 integreras i verksamhetsplaneringen? Beskriv också hur det tvärsektoriella arbetet sker. Arbetet påbörjades under 2011 i form av ett utkast till "Plan för vattenrelaterat åtgärdsarbete på Länsstyrelsen i Kalmar län med prioritering av

3 återrapportering (9) avrinningsområden med vattenvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller kemisk status". Planen är strukturerad utifrån miljöproblem. För respektive miljöproblem presenteras en översiktlig bild av tillståndet, krav som behöver uppfyllas enligt vattenförvaltningen och andra styrande dokument, tillgängliga resurser, bedömning av hur pågående och planerad verksamhet kommer att påverkas av Åtgärdsprogram för Södra Östersjön samt en handlingsplan. Ansvaret för att integrera åtgärderna i VP ligger primärt på respektive enhetschef. I dagsläget innehåller planen åtgärder som syftar till att uppfylla vattenförvaltningens mål. Ett viktigt arbete som återstår är att koppla planen till åtgärder som syftar till att uppfylla Länsstyrelsens övriga verksamhetsmål såsom miljömål och tillsynsmål etc. Tvärsektoriellt arbete är en förutsättning för att kunna hålla planen uppdaterad och genomföra det fortsatta åtgärdsarbetet inklusive prioritering mellan åtgärder. I syfte att möjliggöra detta är huvudansvaret för de olika miljöproblemen fördelat mellan enheterna, vilket också specificeras i planen. Vidare har det utsetts ansvariga kontaktpersoner som tillsammans med berörda chefer och övriga deltagande enheter ska driva det fortsatta arbetet med planen. En konkret prioritering som har gjorts är att Länsstyrelsen har prioriterat vissa avrinningsområden eller delar av avrinningsområden för bildande av vattendragsgrupper inom Greppa Näringen. Under slutet av 2013 omorganiserades arbetet på länsstyrlesen och planen behöver nu uppdateras.~~förutom?plan för vattenrelaterat arbete? ser Länsstyrelsen att de underlagsdokument för åtgärdsprogram som tas fram under 2014 är betydelsefulla underlag för prioritering på vattenförekomst- och avrinningsområdesnivå. Under har Länsstyrelsen kompletterat arbetet med underlagsdokument i form av framtagande av GIS-skikt med fokus på påverkan och under med sammanställning av genomförda åtgärder per avrinningsområde.~ Om nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden? B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. Samarbete med angränsande län utifrån ett HARO-perspektiv sker kontinuerligt genom distriktets kompetensnätverk i sakfrågor (t ex övergödning, fysisk påverkan och underlagsdokument) samt genom pilotprojekten?alsterån i balans? och arbetet med underlagsdokument för åtgärdsprogram. Även arbetet inom vattenråden sker utifrån ett tydligt avrinningsperspektiv. Då många vattenråd är länsöverskridande sker ett naturligt samarbete mellan länen i dessa frågor. ~I övrigt anser länsstyrelsen att underlag för åtgärdsprogram blir det viktigaste redskapet för ett länsöverskridande arbete utifrån ett avrinningsperspektiv. Framtagandet av underlagsdokument visar på vikten av dialog mellan länen då det är en utmaning att sammanställa och visa lokal påverkansdata från olika källor och i olika format i ett avrinningsperspektiv. Vad gäller åtgärder är det relativt enkelt att arbeta utifrån ett avrinningsperspektiv i syfte att minska miljöproblem i inlandsvattnet. För miljöproblem i kustvattnet anser Länsstyrelsen att det i vissa fall kräver en analys på en större geografiskt nivå i syfte att genomföra kostnadseffektiva åtgärder för kustvattnet som helhet, speciellt gällande utsläpp av näringsämnen och förorenande ämnen som påverkar kemisk status.~ C) Ev. kommentarer till åtgärd 30. Länsstyrelsen efterfrågar återigen ett samlat grepp från Vattenmyndigheten gällande analyser för kostnadseffektiva åtgärder för kustvattnet.

4 återrapportering (9) Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Hur integreras arbetet med åtgärden i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Arbetet med efterbehandling av förorenade områden beskrivs i Länsstyrelsens regionala program. Programmet uppdateras var tredje år eller efter behov och senaste upplagan är daterad och avser åren 2012 till I programmet finns redovisning av områden som undersökts eller åtgärdats och ett program för de närmaste tre åren för inventering, undersökningar och åtgärder. Vid utgången av 2013 var i princip inventeringsarbetet slutfört. Utgångspunkterna för prioritering av objekt att åtgärda är dels den riskklassning som gjorts, dels ett antal kriterier som Naturvårdsverket listat i kvalitetsmanualen för efterbehandling av förorenade områden. ~~De vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status i länet beskrivs i regionala programmet för efterbehandling. Programmet har dock ännu inte uppdaterats med den nyligen genomförda statusklassningen. Av vattenförekomsterna med ej god kemisk status har flera inlandsvatten koppling till prioriterade förorenade områden. I sydvästra delen av länet utgörs dessa av två vattendrag som har höga halter av kadmium eller bly i vatten eller sediment till följd av påverkan från glasbruken. För Emån är de höga kadmiumhalterna en följd av tillverkningen av ackumulatorer i Fliseryd. I Nötöfjärden är det kvicksilverhalterna i sedimenten som är förhöjda till följd av pappersindustrin och där är även kadmiumpåverkan från den tidigare ackumulatorindustrin uppströms i Emån tydlig. I Tjursbosjön har blyhalterna i vatten och i sediment konstaterats vara för höga. Det är dock främst påverkan från koppar som var skälet till att de uppströms liggande Gladhammars gruvor åtgärdades år Omfattande efterbehandlingsåtgärder förbereds i Oskarshamns hamnbassäng och vid Björkshults glasbruk. Hamnbassängen har sedan länge konstaterats vara en av de största källorna för spridning av tungmetaller till Östersjön. Åtgärder kan komma till stånd även på de två största objekten på Hultsfredsdelat inom kort. Sedan förra förvaltningscykeln har ytterligare några miljöproblem med miljögifter identifierats. Det gäller t ex flamskyddsmedlen PBDE, nonylfenol och TBT samt nya överskridanden av tungmetallhalter. För att spåra källorna till föroreningarna krävs ytterligare undersökning. Det är inte omöjligt att någon av dem har förorenade områden som ursprung.~~när det gäller vattenförekomst som riskerar att ej uppnå god status enligt påverkansanalysen har integreringen inte kommit lika långt. I samband med inventeringsfasen av respektive bransch sker dock en omfattande datainsamling av påverkansområdet varav sökning i VISS om de miljöproblem som en eventuell vattenförekomst bedömts ha ingår. Länsstyrelsen prioriterar sammanfattningsvis arbetet med undersökning och åtgärd av objekt som har påverkan på såväl ytvatten? som grundvattenförekomster. ~~Arbetet integreras i verksamhetsplaneringen genom att arbetet med åtgärder vid förorenade områden ingår i "Plan för vattenrelaterat åtgärdsarbete på Länsstyrelsen i Kalmar län Arbetsuppgifterna utförs främst på miljöenheten. Arbetet med förorenade områden förutsätter ett tvärsektoriellt arbete. Ofta

5 återrapportering (9) har nedlagda industrier kulturhistoriska värden som värderas inom utredningsfasen och som dokumenteras vid åtgärdsfasen. Även under inventeringsskedet är industrihistoriken från kulturmiljö viktig. Med rättsenheten sker dialog för avgörande om någon ansvarig finns för åtgärderna. Många efterbehandlingsprojekt initieras i samband med exploaritering och kopplas därmed till planfrågor. Med beredningssekretariatet sker utbyte av vattendata och av vattenförekomsternas skyddsvärde och med naturvården bedömningar av påverkansområdenas skyddsvärden.~ B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. När det gäller undersökningar vid vattenförekomsterna i Glasriket har samarbete skett med Kronobergs län. Inom avrinningsområdena för Lyckeby- och Alsterån finns prioriterade glasbruksobjekt och förorenade sediment i båda länen. När det gällt åtgärder i Emån har samarbete skett främst genom tillsynsinsatser då den förorenade industrin funnits i Jönköpings län medan de förorenade sedimenten återfunnits i Kalmar län. För projekten i Emån gäller generellt att Emåförbundet funnits med som projektstöd. Annars har arbetet varit objektstyrt som när t ex potentiella efterbehandlingsobjekt funnits i anslutning till Stångån i Östergötlands län har kontakter skett med länsstyrelsen i Kalmar. Utöver personliga kontakter genomförs också årliga träffar med EBH-handläggarna i sydlänen där tillfällen ges för informationsutbyte med grannlänen. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Prioriterande för åtgärder är inte enbart uppmätta halter i recipienten. För t.ex. kvicksilver är det också fråga om processer som styr biotillgänglighet (metylering). Det måste också sägas att haltnivåerna för Hg i biota är väl lågt satta då i princip alla sjöar och vattendrag i Sverige klassas med ej god kemisk status. När det gäller t ex halter av tungmetaller så är haltnivåerna däremot väl högt satta. Ser man t ex till Emåns halter av Cd så ser man vid en jämförelse med landets alla övriga vattendrag i PMK programmet att Emån ligger i en egen klass med halter nära 60 ng/l medan övriga ligger runt 20. Haltkriteriet för Cd ligger en god bit över detta, 80 ng/l. Vi väljer trots detta att arbeta med Cd i Emån då det är en stor källa till Kalmarsund. Ett stöd är de rekommenderade klassgränser för experbedömning som tagits fram för sedimenthalter och som utgör grund för statusklassningen i Emåns nedre delar och för några avsnitt av glasbruksåarna Lyckebyån och Ljungbyån. Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen samordnar miljöprojektet?greppa Näringen? på regional nivå. I länet finns ca 600 aktiva medlemmar och de flesta har sedan 2003, fått många rådgivningar inom olika områden t ex växtnäring, växtskydd, våtmarker, utfodring, byggplanering och klimat. Medlemmarna finns jämnt utspridda i länet men eftersom projektet vänder sig till en målgrupp som har mer än 25 djurenheter eller 50 ha så är det huvudsakligen medelstora och

6 återrapportering (9) större gårdar som är anslutna. På senare år har projektet i sin specifikation av verksamheten angivit att rådgivning ska ske i avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår god status. Eftersom kusten utanför Kalmar län och Öland har måttlig ekologisk status så bör rådgivningen fokuseras till kustnära områden vilket den också gör eftersom majoriteten av Greppa Näringens medlemmar finns i dessa områden. Under 2013 genomfördes 264 rådgivningar och därmed uppfylldes nästan det uppsatta målet på 274 rådgivningar (96%). ~~Länsstyrelsen har förutom den enskilda rådgivningen tagit fram ett koncept för hur information och rådgivning kan ske till lantbrukare i avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår god status. I konceptet ingår gruppträffar med startträff, vattendragsvandring och studiecirkel/gruppträffar i syfte att höja kompetensen om det närliggande vattnet. Konceptet utarbetades under 2012 och har genomförts i 3 avrinningsområden under 2013 med varierande antal aktiviteter. I ett av områdena har vattenprovtagning av närsalter och bekämpningsmedel startat i syfte att utgöra underlagsmaterial till information och diskussion.~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Greppa Näringen organiseras och utvecklas gemensamt av Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF. I och med att projektet har pågått under ett decennium så fungerar arbetsformer, organisation och samverkan med Jordbruksverket mycket bra. I projektet pågår en ständig utveckling och länsstyrelserna har goda möjligheter, genom representation i både styrgrupp och projektgrupp, att påverka utvecklingen. Jordbruksverket anordnar s k länsstyrelseråd, två gånger per år, då länsstyrelserna har möjlighet att diskutera gemensamma frågor. C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen genomför årligen behörighetsutbildning för lantbrukare som hanterar växtskyddsmedel. Det är dels endagars fortbildningskurser för lantbrukare som redan har behörighet samt 4-dagars grundkurs för nybörjare. Målet med dessa kurser är att öka riskmedvetandet vid hanteringen av växtskyddssmedel och stort fokus läggs på information om skydd av vatten. ~~I Greppa Näringen utförs rådgivning om växtskyddshantering men efterfrågan på denna typ av rådgivning är begränsad och under 2013 genomfördes endast 8 st rådgivningar. I dagsläget görs ingen prioritering av insatserna utifrån vattenförekomsternas status utan grundas på lantbrukarnas efterfrågan.~~i vattendragsarbetet som beskrivs under punkt 15a sker information om transportvägar av växtskyddsmedel till vatten.~~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Jordbruksverket har ansvar för tillsynsvägledning i frågor som rör hantering av kemiska bekämpningmedel och genomför årligen fortbildningskurser för kursledare som håller i

7 återrapportering (9) behörighetsutbildningar. Greppa Näringen genomför också utbildningar inom växtskyddsområdet och tar fram underlagsmaterial för att genomföra enskild rådgivning till lantbrukare. ~~Visst samarbete sker med växtskyddscentralen i Kalmar som Jordbruksverket är huvudman för.~ C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. I dagsläget saknas samverkan med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: Sveriges lantbruksuniversitet har lanserat ett dataprogram, MACRO-DB, som simulerar risken för transport av bekämpningsmedel till grundvatten och ytvatten. Ett projekt har genomförts av Miljösamverkan sydost med syfte att höja kompetensen om växtskyddsmedlens rörlighet. Inom ramen för detta projekt har en kurs om simuleringsverktyget MACRO-DB genomförts, för miljöinspektörer som handlägger tillståndsansökningar om användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden. Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen Kalmar län deltar tillsammans med övriga länsstyrelser inom Södra Östersjöns vattendistrikt (SÖVD) i projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD vars övergripande syfte är att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv. Målet är att sammanställa och förbättra planeringsunderlag för kulturmiljön genomfördes delprojekt 1, en förstudie. I februari 2011 startade delprojekt 2, där länsstyrelserna sammanställer befintlig kunskap per huvudavrinningsområde/kustområde och ger förslag på prioritering av kunskapsuppbyggnad. Detta görs i form av s.k. kunskapsöversikter (rapporter med kartbilagor). Länsstyrelsen Kalmar län har huvudansvar för 12 sådana kunskapsöversikter, varav 10 är helt klara Resultaten bekräftar tidigare bristanalyser och pekar på stora behov av kunskapsuppbyggnad. Parallellt med delprojekt 2 startade delprojekt 3 som är en flerårig satsning och innebär inhämtande av ny kunskap genom bl.a. fältinventeringar. ~~Kalmar läns arbete inom delprojekt 3 har under fokuserat på kunskapsuppbyggnad avseende elektriska vattenkraftverk och deras kulturmiljöer, Vattenkraftverksprojektet En kulturhistorisk dokumentation. En GIS-databas över historiska vattenkraftverk har upprättats innehållande drygt 200 objekt. Ett fyrtiotal vattenkraftverk (i drift) har besökts, dokumenterats och värderats med avseende på kulturmiljön. Projektet har även gjort andra byråmässiga sammanställning avseende vattenkraftverksmiljöer, för de objekt som inte hann besökas, exempelvis genom tillvaratagande av fotodokumentation som gjorts i andra sammanhang (exempelvis biotopkarteringen). Slutprodukterna är 1) rapport över metod och resultat 2) faktablad om projektet 3) handläggarstöd i form av GIS-skikt med länkar till vattenkraftsbeskrivningar

8 återrapportering (9) 4) ett fyrtiotal vattenkraftsbeskrivningar, rikt illustrerade med bilder, tillgängliga för allmänheten via länsstyrelsens hemsida (där ägaren gett sitt tillstånd). Resultaten är värdefulla för att identifiera var särskild hänsyn till kulturhistoriska värden behöver tas i samband med åtgärder av olika slag. Genom att arbeta tematiskt har det varit möjligt att värdera kraftverksmiljöer i förhållande till varandra, ur ett länsperspektiv. ~~Under 2014 avser Länsstyrelsen Kalmar gå vidare med inventering och värdering av kulturmiljöer vid vandringshinder.~~även under 2013 har Länsstyrelsen Kalmar hållit föredrag på temat vattendragens kulturarv, för vattenråd i länet.~~under 2013 har samverkan med andra länsstyrelser inom SÖVD och Västerhavet fortsatt. Jämfört med 2012 har dock färre gemensamma aktiviteter och möten hållits på grund av minskade resurser för projektledning. Länsstyrelsen Kalmar har deltagit i de två länsgemensamma insatser som ordnats: Dels ett studiebesök i Laxens hus vid Mörrumsån (för länsstyrelserna inom SÖVD, m.fl.), dels det nationella seminariet om Åtgärd 20 som anordnades av Riksantikvarieämbetet och Vattenmyndigheterna i november. Inför detta möte samverkade länsstyrelserna i södra Sverige genom en gemensam resultatredovisning samt gemensam identifiering av viktiga frågor inför framtiden, se mer nedan.~~länsstyrelsen Kalmar bedömer att erfarenhetsutbytet med andra länsstyrelser är mycket värdefullt, ger viktig input till fortsatt arbete inom Åtgärd 20 och att det behöver stärkas under Ett citat från en utvärdering av en länsgemensam insats 2012 belyser detta:?oerhört värdefullt att träffas och diskutera frågor om kulturhistorisk värdering samt att titta på exempel i andra län. 2 investerade dagar i seminariet motsvarar många veckors arbete i kunskapsinhämtning.? dra-ostersjon/projekt/rapp_uppfoljn_kulturmiljovattenforvaltningsovd.pdf ~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut för att genomföra åtgärden. ~Riksantikvarieämbetet har sedan projektstarten 2010 medverkat i styrgruppen för Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD, men valde våren 2013 att lämna styrgruppen. Under 2013 var Riksantikvarieämbetet den enskilt största finansiären av projektet, och de har även medfinansierat projektet ~~Under 2013 har Riksantikvarieämbetet hörsammat länsstyrelsernas önskemål om att samla alla landets länsstyrelser för resultatredovisning och diskussion kring kunskapsbehoven, jämför ovan angående det nationella seminariet om Åtgärd 20 som anordnades av Riksantikvarieämbetet och Vattenmyndigheterna i november. Länsstyrelsen Kalmar bistod såväl RAÄ som Vattenmyndigheterna med input inför mötet. Det är önskvärt att utveckla samverkan mellan Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna.~~vid mötet om Åtgärd 20 framförde länsstyrelserna önskemål om ett mer synligt och engagerat Riksantikvarieämbete, bl.a. vad gäller att bevaka kulturmiljöfrågorna i alla de frågor och projekt som bedrivs nationellt och som berör vatten? och kulturmiljön (men där den senare tappas bort). Pågående nationellt arbete och utredningar inom vattenkraft, fysisk påverkan, miljömål etc. saknar ofta kulturmiljöperspektiven, vilket får regionala konsekvenser och gör det mer svårarbetat för länsstyrelserna.~ C) Ev. kommentarer till åtgärd 20. Projektledaren för "Kulturmiljö och vattenförvaltning - planeringsunderlag för SÖVD" är placerad på Länsstyrelsen Kalmar län. Under 2013 har bl.a. en sammanfattande resultatredovisning och utvärdering av projektet för åren färdigställts?vad har vi gjort och hur har det gått?? som är tillgänglig via projektets hemsida. Det är viktigt att det avsätts tillräckligt med resurser för projektsamordningen och länsgemensamma aktiviteter. Inför 2014 finns det bl.a. önskemål om att genomföra ett större tvärsektoriellt

9 återrapportering (9) seminarium för länsstyrelserna på temat vattenförvaltning, biotopvård etc? och kulturmiljö.~~projektet finansieras av flera parter: Riksantikvarieämbetet, Vattenmyndigheten i SÖVD samt länsstyrelserna inom distriktet. Det är viktigt att behålla samfinansieringen. Hösten 2013 inlämnades (återigen) en ansökan om medfinansiering från Havs- och vattenmyndigheten från SÖVD. Det är av stor betydelse att få Havs- och vattenmyndighetens såväl principiella som ekonomiska stöd bl.a. eftersom de är målansvarig myndighet för Levande sjöar och vattendrag och fördelar projektmedel etc. till länsstyrelserna.~~mängden vattenförekomster i Kalmar län som kräver åtgärder för att uppnå god status är väldigt många och resurserna för att tillgodose behoven av kulturmiljöunderlag motsvarar inte på långa vägar anspråken. Detta gäller även övriga Sverige. Länsstyrelserna i södra Sverige har i samband med 2013 års Åtgärd 20-möte poängterat att satsningar på kunskapsunderlag för sjöar och vattendrag behöver fortsätta efter 2014, att paraplyprojekten inom SÖVD och Västerhavet behöver förlängas, att samfinansieringen måste stärkas bl.a. genom medfinansiering från HaV, och att Åtgärd 20 behöver finnas kvar i kommande åtgärdsprogram men kompletteras med fler åtgärder.~~som ett resultat av länssamarbetena inom Åtgärd 20 har nio länsstyrelser i södra Sverige 2013 startat ett länsgemensamt treårigt kulturmiljöprojekt, Vårda vattendragens kulturarv. Det handlar om praktiska informations- och vårdåtgärder för kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag och finansieras huvudsakligen av Riksantikvarieämbetet. Inom projektet har bl.a. faktabladet Kulturmiljö och vatten-, fiske- och naturvård Om åtgärder vid sjöar och vattendrag tagits fram. Länsstyrelsen Kalmar deltar i det här projektet.~