Återrapportering från Länsstyrelsen i Kronobergs län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript

1 återrapportering (7) Återrapportering från Länsstyrelsen i Kronobergs län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Vi har gjort en GIS-analys beträffande verksamheter med direktutsläpp till vattenförekomster som inte uppfyller kraven m a p miljögifter och näringsämnen. Denna analys utgör ett underlag för prioritering av tillsyn, tillsynsvägledning och omprövningar. ~Länsstyrelsen tog under 2011 fram en tillsynsplan och påbörjade under våren 2012 ett projekt inriktat mot åtgärdsprogram för vatten. Objekt för projektet har prioriterats och valts utifrån kriterierna för vatten och för det allmänna tillsynsbehovet som finns inom miljöfarliga verksamheter. Prioritering inom täkterna avser torvtäkter och bergtäkter. Prioritering inom industrier och motsvarande verksamheter omfattar direkt utsläpp till vatten och närheten till vattenförekomsten. Projektet omfattar totalt 24 verksamheter och 9 av dessa besöktes Under 2013 besöktes 4 av dessa verksamheter. Detta beräknas bidra till att vattenförekomster kan uppnå god status. Genomförandet av projektet kan leda till initiering av omprövning av någon verksamhet. På grund av ett högt tryck vad gäller "nya" tillståndsprövningar och att våra personella resurser för närvarande inte räcker till har projektet inte slutförts Tillsynprojektet kommer att slutföras när tid och möjlighet finns. Länsstyrelsen i Kronobers län styr inte över omprövningar inom länet då Miljöprövningsdelegationen f.o.m. 1 jun 2012 har flyttats till Länsstyrelsen i Kalmar län. Vi kan enbart föreslå och begära omprövning men Länsstyrelsen i Kalmar län beslutar om omprövningar på Länsstyrelsens initiativ ska genomföras.~bristande resurser gör att vi inte har initierat några omprövningar 2014 och vi kommer säkerligen inte heller att kunna genomföra några under 2015 utöver vad som kan initieras efter genomförandet av ovan beskrivna projekt. Vi har däremot givetvis noggrant beaktat frågan om miljökvalitetsnormer för vatten vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken för verksamheter som har vattenutsläpp. Nya rutiner har tagits fram för att hantera vattenfrågor i samband med nya torv- och grustäktstillstånd. Vi har under 2014 påbörjat arbetet med att ta fram rutiner för hur vattenfrågan ska hanteras i samband med kontrollprogram. På grund av än mer bristande resurser har det inte kunnat slutföras, men målet är att fortsätta arbeta med detta och att rutinerna ska vara klara under ~~Kommentar till 28 B~Det finns en omprövningsplan framtagen, i samråd med de miljönämnder som bedriver tillsyn över B-verksamheter. Denna plan ska ha som syfte att pröva om gamla beslut med villkor som inte uppfyller miljöbalkens krav på bästa möjliga teknik. Vid utarbetande av denna omprövningsplan har alla former av utsläpp och annan

2 återrapportering (7) miljöpåverkan beaktats men har inte haft något speciellt fokus på vattenfrågor och miljökvalitetsnormer för vatten. Vi kommer fortsättningsvis att ägna särskild uppmärksamhet vad gäller miljökvalitetsnormer för vatten vid revidering av denna plan, men även annan miljöpåverkan kommer naturligtvis att beaktas. Omprövningsplanen uppdaterades inte under 2014 och kommer troligen inte heller att uppdateras under 2015.~Som nämndes ovan kommer genomfördes inte några omprövningar enligt denna plan under Däremot kan genomförandet av projektet som beskrivs ovan i 28A leda till initiering av omprövning av någon verksamhet.~ B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Någon heltäckande översyn av tillståndspliktiga verksamheter per avrinningsområde har inte påbörjats. Den planerade tillsynen utförs dock utifrån ett avrinningsområdes perspektiv, där prioriteringen utgår från de värdefulla vattnen och de vattendrag där MKN inte uppfylls. På grund av resursbrist har den planerade tillsynen varit nedprioriterad och resurserna har lagts mestadels på händelsestyrd tillsyn. I Kronobergs län saknar flertalet vattenkraftsanläggningar tillstånd eller har mycket gamla tillstånd. Tillsynsbehovet är enormt stort, dock ger även den händelsestyrda tillsynen miljöförbättrande åtgärder som medför att MKN kan komma att uppfyllas. ~~Ägaruppgifter i Länsstyrelsens dammregister har under 2013 och 2014 uppdaterats och tillsyn har bedrivits på flertalet anläggningar genom att uppgifter om gällande tillstånd och egenkontroll har begärts in och tillsynsbesök genomförts. ~~I samband med arbetet med biologisk återställning vilket bl.a omfattar utrivningsprojekt och biotopvårdande åtgärder görs samtidigt en översyn av tillstånden för berörda anläggningar. Ett vandringshinder har här rivits ut.~ Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Kap 9~Några få kontrollprogram har omarbetats under året. Vi granskar dessa kontrollprogram och "godkänner" dem, men vi fastställer inte kontrollen i något

3 återrapportering (7) föreläggande. Vi fokuserar på verksamhetens totala miljöpåverkan när vi granskar kontrollprogram, men vi har inte fokuserat specifikt på frågan om miljökvalitetsnormer för vatten. Länsstyrelsen kan inte ställa krav på att någon verksamhet ska ingå i samordnad recipientkontroll. Vi kan däremot ställa krav på egenkontroll och informera att samordnad recipientkontroll kan vara ett kostandseffektivt och bra sätt att uppnå egenkontrollen.~~kap 11~Vid tillsyn på olika anläggningar har verksamhetsutövaren informerats om egenkontroll och uppgifter på verksamheternas egenkontroll begärts in. I samband med restaureringsåtgärder av dammar och vid tillsyn av reparationsarbete/återstart av kraftverk ställs krav på egenkontrollprogram. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Nej C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Kap 9~Länsstyrelsen bevakar inom ramen för den ordinarie tillsyn som bedrivs att verksamhetsutövarnas egenkontroll är tillräcklig för att möjliggöra en bedömning av inverkan på status i vattenförekomster. En kartläggning av vilka miljöfarliga verksamheter som kan påverka vattenförekomster där det finns risk för att god status inte uppnås med avseende på näringsämnen och miljögifter har gjorts. Denna har används som underlag för tillsynsplanen för 2014, men vi har prioriterat frågan på det verksamheter vi har tillsynat under 2014, som har påverkan på vattenförekomster. ~~Kap 11~När Länsstyrelsen begär in uppgifter från verksamhetsutövaren så är syftet med de begärda uppgifterna att kunna bedöma verksamhetens miljöpåverkan och påverkan på MKN. Även krav på egenkontrollprogram utgår från samma syften att kunna bedöma verksamhetens miljöpåverkan. Länsstyerlsen har dock inga generella riktlinjer utan tillsynen anpassas utifrån verksamhetens art. Vår planerade tillsyn av egenkontroll görs i första hand i värdefulla vatten där MKN inte uppnås eller riskeras att inte uppnås. Dock är den planerade tillsynen beroende av tillgängliga resurser och hur mycket händelsestyrd tillsyn som behöver utföras. D) Ev. kommentarer till åtgärd 29. Länsstyrelsen bevakar inom ramen för den ordinarie tillsyn som bedrivs att verksamhetsutövarnas egenkontroll är tillräcklig för att möjliggöra en bedömning av inverkan på status i vattenförekomster. En kartläggning av vilka miljöfarliga verksamheter som kan påverka vattenförekomster där det finns risk för att god status inte uppnås med avseende på näringsämnen och miljögifter har gjorts. Denna har använt som underlag för tillsynsplanen.

4 återrapportering (7) Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under Länsstyrelsen tog fram en plan för prioritering av åtgärdsarbetet våren Det har hölls träffar med 9 olika funktioner inom alla fyra enheterna på Länsstyrelsen som har beröring med vattenfrågor. Detta har mynnat ut i en plan med ett 100-tal pågående åtgärder och förslag på ett 20-tal utvecklingsmöjligheter och behov som finns för att Länsstyrelsen ytterligare ska kunna bidra till att nå vattenförvaltningens mål, god status i alla vatten. Planen beslutades av länsrådet och var en del i respektive funktions verksamhetsplanering inför I samband med verksamhetsplaneringen 2013 påbörjades också arbetet med revidering och uppdatering av planen så att respektive funktion även får med denna plan i sin verksamhet under ~Planen har inte uppdaterats under Om Nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under Vi har haft underhandskontakter med andra angränsande län, framför allt Kalmar och Blekinge för att skapa en samsyn i framtagandet av en länsstyrelseplan för åtgärder.~i samband med den statusklassning och framtagande av åtgärder för vattenförekomster som genomfördes 2013 och 2014 har samverkan genomförts framförallt med länen inom VH och SÖ distrikt. Denna samverkan är mycket viktig för att få en samsyn mellan länen inom varje avrinningsområde. C) Ev. kommentarer till åtgärd 30. Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31. Vid prioritering av förorenade områden för undersökningar och åtgärder är en av prioriteringsgrunderna att vattenförekomster ska uppnå god ekologisk och kemisk status. Det vi hittills jobbat mest med och även framledes kommer att jobba mycket med är våra akuta objekt och även andra objekt där det finns hälsorisker. Eftersom många av dessa områden är kraftigt förorenade och läckage sker så innebär de ofta en risk mot god

5 återrapportering (7) ekologisk eller kemisk status i vattenförekomster. Prioritering av områden genomförs även i samarbete med externa aktörer som kommuner och SGU. I arbetet ingår många juridiska frågor och samarbete med länsstyrelsens jurister är av stor vikt. ~Arbete för att åtgärda föroreningsskadad mark, som har stark koppling till vattenkvalitet, har pågått vid 2 objekt under 2014:~ - I Dörarp inom Lagans avrinningsområde har det funnits industri med metallytbehandling. Stora mängder metaller (zink, nickel, krom, koppar) finns i sedimenten i den norra delen av Färsjön, i sediment i bäcken mellan Färsjön och Vidöstern, i jorden och i strandkanten. Höga halter av krom och nickel har uppmätts i grundvattnet. Dörarps vattentäkt ligger ca 500 m från industribyggnaden och förhöjd halt av nickel har uppmätts i vattentäkten. Saneringsåtgärder av industriområdet blev klart 2014 och saneringen av sjön kommer troligen påbörjas 2016.~ - Transjö hyttgrund och deponi ligger intill Lyckebyån och Transjön. Under 2006 har glasbruksområdet och deponin undersökts inom Glasbruksprojektet (samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmars län). På både bruksområdet och deponin uppmättes höga halter av arsenik och bly. I grundvattnet uppmättes framförallt förhöjda halter av arsenik, kadmium och zink. Området ligger i en av de tre grundvattenförekomster i länet som har otillfredsställande kemisk status. En huvudstudie pågår och kommer att färdigställas under 2015.~~Särskilda insatser har gjorts genom att kartlägga miljöfarliga verksamheter inom vattenförekomster där det finns risk att god ekologisk eller kemisk status inte nås. Detta arbete kommer att vara ett av underlagen vid planering av tillsyn och bidragsarbete med förorenad mark.~ B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Nej Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen har under 2010 blivit anslutet till Greppa Näringen. I Länsstyrelsens mål inom Greppa Näringen ingår att 80 % av den utförda rådgivningen ska genomföras inom de ur övergödning mest prioriterade avrinningsområdena Mörrumsån, Helgeån och Lagan, samt att rådgivning i Västerhavets distrikt ska ha en starkare koppling till kvävebalanser jämfört med S Östersjön. Ett 100-tal lantbrukare har anslutit sig till Greppa Näringen. I länet finns totalt ca 190 mjölkproducenter, vilket gör att en stor andel av de större gårdarna numera ingår i Greppa Näringen.~Växtnäringsrådgivning utförs även utöver projektet Greppa Näringen. Denna rådgivning ges bl.a. till mindre gårdar som inte uppnår Greppa Näringens kriterier och genomförs bl.a. i de områden som kraftigt avviker från målet god status m.a.p. fosfor.~under 2014 genomfördes en av de obligatoriska grundkurser som alla medlemmar måste gå för att få ta del av den induvdella rådgivningen

6 återrapportering (7) där man man bl.a. tog upp hur mår vattnet i Kronobergs län, vad behövs för att vattnet ska må väl och hur man tar till vara på näringen i stallgödseln på bästa sätt, gödselstrategier och hur man bibehåller en god status på åkermarken~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Greppa Näringen är ett projekt som Jordbruksverket ansvarar för och de ger uppdrag till Länsstyrelsen att genoföra detta. Jordbruksverket håller utbildningar till rådgivarna. Jordbruksverket håller två gånger per år möten med länsstyrelserna där avstämningar av verksamheten genomförs.erfarenhetsutbytet är en viktig del under dessa träffar. Man passar även på att diskutera hur den framtida rådgivningen ska bedrivas. C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2014 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen erbjuder rådgivning inom området Giftfri miljö via Greppa Näringen (hantering av kemiska bekämpningsmedel eller växtskyddstrategi), varvid Länsstyrelsen gett aktuell konsult i uppdrag att prioritera rådgivning i anslutning till områden som är av betydelse för allmän eller större enskild vattenförsörjning. Länsstyrelsen arrangerar behörighetsutbildningar för att lantbrukare ska få använda kemiska bekämpningsmedel. Efter genomgången utbildning ska lantbrukarna var 5:e år uppdatera behörigheten. I detta arbete som berör hälsorisker med livsmedel och säkerhet har vi samarbete med Arbetsmiljöverket. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Jordbruksverket ansvarar för både behörighetsutbildningar och Greppa Näringen och de ger uppdrag till Länsstyrelsen att genomföra detta. Länsstyrelsen dokumenterar genomgångna utbildningar och rådgivning i Jordbruksverkets databas. Jordbruksverket kan där kontrollera länets genomförda verksamhet.~~~ C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. - D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga

7 återrapportering (7) vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2014, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Kronoberg arbetar inom projektet?kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt? i samverkan med länsstyrelserna i Blekinge och Skåne. Under 2014 färdigställdes de byråmässiga kunskapssammanställningarna per avrinningsområden i de tre länen. Vidare påbörjades delprojekt 3 där fältinventeringar och värderingar görs av kulturmiljöer som kan påverkas i samband med vattenvårdsarbete och tillståndsprövning. Exempelvis Prästebodaån-Lillån (HARO 88) där ett antal kvarn- och kraftverksmiljöer har värderats ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Länsstyrelsen har även arbetat med att ta fram en metodstudie för att underlätta hanteringen av vattenvårdsärenden som berör kulturmiljöer. Det finns fortfarande ett stort behov av kunskapsuppbyggnad kring kulturmiljöer vid vatten. ~~I informations- och bidragsprojektet?vårda vattendragens kulturarv? har Kronobergs län under 2014 gjort satsningar på informationsskyltar vid Vartorps kvarn och kulturstigen längs Fibbleån i Hovmantorp. Längs kulturstigen har även trädfällning finansierats. Projektet har även satsat på utredning kring restaurering av Ulvö svängbro. ~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Riksantikvarieämbetet är delaktiga genom finansiering av projekten?kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD? och?vårda vattendragens kulturarv?. C) Ev. kommentarer till åtgärd 20.