Återrapportering från Länsstyrelsen i Västerbottens län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript

1 återrapportering (7) Återrapportering från Länsstyrelsen i Västerbottens län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Ja Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Omprövningarna planeras inte utifrån ett avrinningsperspektiv och initieras inte enbart baserade på nya normer. Enligt tidigare uppdrag i regleringsbrevet ska Länsstyrelsen ompröva tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter, med tillstånd enligt miljöskyddslagen, enligt 9 kap MB. Länsstyrelsen genomför en översyn av länets tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter och nedlagda s.k. efterbehandlingsobjekt. Länsstyrelsen har via Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP) identifierat vilka av dessa verksamheter som har direkta utsläpp till vatten och dessutom vilka som bedöms påverka den mottagande vattenförekomstens status. Översynen har bland annat resulterat i ett GIS-skikt där de olika punktkällorna plottats ut för att få en överblick om vilka vattenförekomster som riskerar att påverkas. Berörda vattenförekomsters status och risk för att inte uppnå god ekologisk status ingår som ett kriterium vid prioritering av omprövningsobjekt enligt miljöbalken. Vid omprövningar av verksamheter med tillstånd som löper ut eller vid ändring av verksamheten tillämpas de nya MKN. Omprövning av några större verksamheter pågår t ex. Renströmsgruvan, Bolidens anrikningsverk och Kristinebergsgruvan. Vid omprövningar ställs nu högre krav på MKB. Verksamheterna ska kunna visa hur planerad verksamhet påverkar möjligheterna att följa beslutade normer. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Om ja, Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Ett uppdrag i verksamhetsplaneringen för 2013 omfattade att prioritera aktiviteter/åtgärder som syftar till att nå god status i våra vatten. Mål och aktiviteter kopplade till uppdrag i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram har tagits fram. ~Under 2014 kommer vi utifrån den gjorda översynen och prioriteringen enligt fråga A driva och initiera omprövning enligt miljöbalken av minst tre tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter som påverkar vattenförekomster på ett sådant sätt att MKN inte uppnås eller riskerar att inte uppnås. De tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter som avses är de som kan ha en inverkan på vattenmiljön i enlighet med uppdrag 28 i Vattenmyndigheterna åtgärdsprogram. I detta arbete deltar såväl prövningshandläggare,

2 återrapportering (7) tillsynshandläggare samt representanter från miljöanalys/beredningssekretariatet. Samverkan sker även med Havs- och vattenmyndigheten.~ C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. För att kunna avgöra behovet av omprövning krävs ett omfattande tillsynsarbete. I samband med uppdrag 57 (RB 2012) tog vi fram ett antal tillsynsobjekt, delvis utifrån ett avrinningsperspektiv, Under året har vi arbetat med att utöva tillsyn på ett antal av dessa objekt och arbetet fortsätter kommande år. Under arbetets gång har det visat sig att vissa av tillsynsobjekten saknar tillstånd. Detta innebär att det inte är aktuellt med omprövning i dessa fall. D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Vattenhandläggarna har det huvudsakliga ansvaret att planera och utföra tillsynen. Arbetet med prioritering av tillsynsobjekt sker i samverkan med bl.a. vattenförvaltningens beredningssekretariat, naturvårdsenheten (fiske) och miljöanalysenheten (BÅ). Ett uppdrag i verksamhetsplaneringen för 2013 omfattade att prioritera aktiviteter/åtgärder som syftar till att nå god status i våra vatten. Mål och aktiviteter kopplade till uppdrag i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram har tagits fram. Av tillsyn- och verksamhetsplanen framgår det vilka aktiviteter vi planerar för Vi kommer att fortsätta arbeta tvärsektoriellt för att dra nytta av Länsstyrelsens samlade kunskaper. E) Ev. kommentarer till åtgärd 28: Det saknas resurser för att kunna bedriva arbetet i den omfattning som är nödvändig för att få kunskap om behovet av omprövning. Det finns ännu mindre resurser till att faktiskt genomföra en omprövning. Om förslaget till ny lagstiftning genomförs enligt Vattenverksamhetsutredningens andra delbetänkande kommer behovet av att genomföra omprövningar att minska betydligt. Istället kan det bli aktuellt att genomföra nyprövningar. Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

3 återrapportering (7) Beskriv arbetet kortfattat. Länsstyrelsen har under 2013 begärt in en detaljerad redovisning av egenkontrollen för ett vattenkraftverk. Arbetet med detta har skett i nära samverkan med fiske och vattenförvaltningen för att säkerställa att relevanta uppgifter lämnas in av verksamhetsutövaren. ~Ett projekt om egenkontroll inom miljöfarlig verksamhet med fokus på riskbedömning har genomförts inom Miljösamverkan Västerbotten. Projektet genomfördes för att öka verksamhetsutövarnas kunskaper om hur en riskbedömning ska utformas i det systematiska egenkontrollarbetet enligt miljöbalken. I projektet ordnade länsstyrelsen först en informationsträff och därefter granskades egenkontrollprogrammet och riskbedömningen för 41 verksamheter. Projektet kommer att följas upp i den löpande tillsynen och krav ställs vid behov.~länsstyrelsen arbetar fortlöpande med att granska och ställa krav på nya och befintliga egenkontrollprogram för bland annat gruvor och torvtäkter med utgångspunkt från möjligheten att bedöma miljökvalitetsnormer för vatten. ~Vi deltar i arbetet med att utveckla program för samordnad recipientkontroll (Ume/Vindelälven och Skellefteälven).~ B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Beskriv arbetet kortfattat. Miljömålen och miljökvalitetsnormer för vatten, med fokus på vatten som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status, ligger till grund för prioriteringar och länsstyrelsens strategi för tillsyn och tillsynsvägledning till kommunerna i länet. I detta arbete ingår även frågor om egenkontroll ~~Mer tillsynsresurser läggs på aktiviteter som bedöms göra stor miljönytta. Arbetet och dialogen angående verksamhetsutövarens egenkontroll är en ständigt pågående process där Länsstyrelsen fortlöpande gör rimlighetsavvägningar angående krav på utökad eller minskad egenkontroll beroende på hur verksamheten bedrivs samt vilka krav som ställts i tillstånd samt recipientens skyddsvärde. För de anläggningar där Länsstyrelsen har tillsynsansvaret används en prioriteringsmodell som ett verktyg för att bedöma verksamhetens tillsynsbehov utifrån miljö- och hälsorisker, i prioriteringsmodellen ingår MKN-vatten. ~~Inom Länsstyrelsen Västerbotten finns en samverkansgrupp (Miljöanalysenheten och Miljöenheten) som tittar på gruvornas recipientkontroll för att bland annat ta fram en handledning för hur recipientkontrollen ska bedömas och vilka krav man kan ställa på den. ~~För vattenverksamheter arbetar vi tvärsektoriellt för att säkerställa att granskning av egenkontrollen omfattar verksamhetens inverkan på ekologisk status.~ C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv arbetet kortfattat. För tillsyn av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken har tillsynsgruppen anpassat prioriteringsmodellen utifrån miljökvalitetsnormer för vatten, så att de verksamheter som riskerar att påverka vattenförekomster med sämre status viktas högre i prioritering av tillsyn.~~vid granskning av egenkontrollen för vattenkraftverk samverkar tillsynshandläggarna med bl.a. vattenförvaltningen för att se till att vi får in information som möjliggör en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk status. Det finns

4 återrapportering (7) däremot begränsningar av vilka uppgifter vi kan kräva av verksamhetsutövaren vid en granskning av egenkontrollen.~ D) Ev. kommentarer till åtgärd 29. Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärd 30 integreras i verksamhetsplaneringen? Beskriv också hur det tvärsektoriella arbetet sker. Arbetet bedrivs tvärsektoriellt med representation från verksamheter som direkt eller indirekt berör vattenmiljöfrågor (vattenförvaltning, kalkning, restaurering, naturskydd, fiske, kulturmiljö, samhällsplanering, prövning och tillsyn av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet, efterbehandling av förorenade områden, klimat och energi, krisberedskap och lantbruk). En vattenledningsgrupp bestående av enhetschefer för aktuella sakområden samlas vid behov för att diskutera och ta beslut i strategiska frågor samt för gemensam planering av vattenrelaterad verksamhet. Ett antal arbetsgrupper har arbetet under året i syfte att få till stånd ett effektivt planerings- och åtgärdsarbete och en högre grad av samsyn kring vattenfrågorna. ~Ett uppdrag i verksamhetsplaneringen för samtliga berörda verksamhetsområden har varit att prioritera åtgärder som syftar till att nå god status i våra vatten. Mål och aktiviteter planeras som direkt eller indirekt bidrar till att klara de uppdrag som riktats till länsstyrelsen i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. ~Under 2013 har vi arbetet med att utveckla och uppdatera vår plan för arbetet med att nå god eller hög vattenstauts Syftet med planen är att i) samordna och prioritera vårt arbete med åtgärdsprogrammet för Miljökvalitetsnormer för vatten, dvs nå god eller hög vattenstatus i länet, ii) tydliggöra vilka avrinningsområden eller vatten som är prioriterade i åtgärdsarbetet och iii) tydliggöra hur vi kommer att arbeta med de uppdrag i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram som är riktade till Länsstyrelsen. Planen utgör ett känt och tydligt underlag och stöd för olika verksamheters årliga planering och prioritering och är ett levande dokument som revideras årligen. ~ Om nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden? B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. Åtgärdsarbete och aktiviteter som ingår i planen sker i samverkan med angränsande län, där det är relevant. ~Vi deltar på de möten som genomförs mellan län inom Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt. På dessa möten samordnas frågor utifrån ett avrinningsperspektiv. ~Inom Bottenvikens distrikt samordnar länen sitt arbete med kartläggning och analys, arbetet med att lämna förslag till åtgärder och MKN och arbetet

5 återrapportering (7) med uppdatering av VISS. Gemensamma digitala samarbetsytor och Lync har varit nödvändiga tekniska förutsättningar för vårt arbetssätt. Vi har vidareutvecklat databasen SAMBA och anpassat den till de nya bedömningsgrunderna. I databasen sker en sammanvägning av klassningar till ekologisk och kemiskt status och databasen är ett viktigt verktyg för länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten att kunna samordna och kvalitetssäkra statusklassning och förslag på åtgärder.~ett viktigt underlag för att prioritera åtgärder är lokal kunskap och erfarenhet. Därför har arbetet med vattenråden prioriterats. Listor på prioriterade åtgärder inom varje vattenrådsområden har tagits fram av vattenråden och dessa listor är en viktig del i myndighetens vidare prioritering av åtgärder. I vattenrådsarbetet samarbetar de ingående länen för vattenrådsområdet. ~Planering av verifieringsinsatser sker i samarbete mellan länen i distriktet och utifrån ett avrinningsperspektiv.~tillsammans med Norrbottens län, vattenråden och verksamhetsutövare deltar vi i projekt för fastställande av ekologisk potential i vatten utpekade som KMV (Umeälven och Skellefteälven).~Under året har den regionala vattenförsörjningsplanen fastställts. Planen hanterar dricksvattenresurser för både grundvatten och ytvatten och i arbetet har kommunerna deltagit. Tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten har vi fortsatt arbetet med miljöproblemet sura sulfatjordar. ~ C) Ev. kommentarer till åtgärd 30. Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Hur integreras arbetet med åtgärden i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? I arbetet med att inventera och prioritera förorenade områden väger vi in om föroreningarna finns med på listan över särskilt förorenande ämnen och prioriterade ämnen. Vi tar även hänsyn till både närhet till och typ av vattenförekomst (status, dricksvattenuttag m.m.). ~Ett uppdrag i verksamhetsplaneringen för 2013 omfattade att prioritera aktiviteter/åtgärder som syftar till att nå god status i våra vatten. Mål och aktiviteter kopplade till uppdrag i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram har tagits fram. I frågor som rör t.ex. vattenkvalitet, biologiska aspekter och försurning sker ett samarbete mellan miljöenheten (prövning, tillsyn etc) och miljöanalysenheten (beredningssekretariat, miljöövervakning etc).~ B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Nej Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts.

6 återrapportering (7) C) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Två externa rådgivare har gjort växtnäringsbalanser och gödslingsrådgivning i utpekade områden som riskerar att inte uppnått god ekologisk status. Utbildningscentrumet Gröna navet har haft kurser i gödslings och växtodlingsplanering för lantbrukare. Vidare har Skellefteå kommun gjort en förstudie som syftar till att minska övergödningen av Skråmträsket. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Länsstyrelsen och externa rådgivare har utnyttjat Greppa Näringens utbildningsmaterial i sin rådgivning C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Förhoppningsvis kommer länet med i Greppa Näringen i nästa programperiod av Landsbygdsprogrammet Då kommer vi att få större resurser att göra något åt övergödningen i länet Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen har anordnat behörighetskurser i länet tillsammans med Hushållningssällskapet och länsstyrelsen i Norrbotten. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Behörighetskurserna har använt materiel som Jordbruksverket tagit fram. C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. I behörighetskurserna tar de upp hela regelverket som gäller vid handhavande av bekämpningsmedel som är utfärdat av Kemikalieinspektionen. Inga kontakter med Naturvårdsverket har tagits. D) Ev. kommentarer till åtgärd 17:

7 återrapportering (7) Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen har under tre år arbetat med att ta fram ett regionalt kunskapsunderlag om vattenanknutna kulturmiljöer. Syftet har varit att skapa en övergripande kunskapsbild om länets mest värdefulla kulturmiljöer i anslutning till vatten. Målet har varit att öka kunskapen och medvetenheten om dessa lämningar samt utveckla möjligheterna till bevarande av miljöerna. Det nya kunskapsmaterialet förväntas bidra till att underlätta samordningen och handläggningen av återställningsåtgärder i vatten som berör kulturmiljöer. Rapporten har tryckts under 2013 och kommer att skickas ut under början av ~Under 2014 planerar länsstyrelen att genomföra ett projekt om vattenkraftverk i länet. Syftet är att genom arkivstudier och inventering skapa ett aktuellt underlag över länets kulturhistoriskt värdefulla vattenkraftverk. Fokus kommer att ligga på den småskaliga vattenkraften sk. bygdekraftverk. Projektet kommer att genomföras om sökta medel erhålles. ~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut för att genomföra åtgärden. RAÄ har finansierat delar av projektet vattenanknutna kulturmiljöer genom bidrag till kulturmiljövård - kunskapsunderlag. Övriga finansiärer har varit Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen Västerbotten/naturvård. RAÄ har under året genomfört ett seminarium för länsstyrelserna i syfte att utbyta erfarenheter av pågående och genomförda projekt och för att diskutera antikvariska frågor. C) Ev. kommentarer till åtgärd 20.