Undersökning: Återrapportering 2015 Länsstyrelser. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :39:06. Namn / E-post:

Transkript

1 Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: :39:06 Namn / E-post: Länsstyrelsen Kalmar län / kalmar@lansstyrelsen.se Påbörjade undersökningar: :38:04 Avslutade: :01:13

2 1 TEXT / BILD INNEHÅLL Länsstyrelsernas rapportering av 2015 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Anvisning Svara på webbforumlärets frågor, kommentera gärna! Om ni vill se frågorna i förväg kan ni skriva ut dokumentet Länsstyrelsernas rapportering till vattenmyndigheterna för På vattenmyndigheternas hemsida för rapporteringen 2014 ser ni vad som utfördes under Titta gärna på er svar för föregående år. Engagera länsstyrelsens alla berörda funktioner/enheter i rapporteringen. Ni har möjlighet att skriva ut svaren för er diarieföring på sista sidan i formuläret. Observera att vi endast registerar de svar som kommer via webbformuläret. Svar via post eller e-post kommer inte att tas med. Svaren ska skickas in senast den 28 februari 2016 enligt utskickat missiv. Tips på hur du fyller i enkäten:det är rekommenderat att den ansvarige är den enda som fyller i webbenkäten. Om den ansvarige för enkäten inte kan svara på en fråga är rekommendationen att man kopierar frågan till berörd kollega via mail och sedan kopierar in deras svar i webbenkäten. Vill du vidarebefordra webbenkäten till en kollega? Använd då dig av länken i mailet som webbenkäten kom i (vidarebefordra mailet), det är bara då som era tidigare svar sparas. Det går utmärkt att pausa i enkäten. Precis som med ovanstående är det då viktigt att man använder sig av länken i mailet som webbenkäten kom i (vidarebefordra mailet).om du behöver komplettera med information till en åtgärd eller fråga, använd textrutorna "Eventuell kommentar". Vid frågor kontakta vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se 2 Vilken länsstyrelse gäller svaren för? 1 Blekinge 0 0,00% 2 2. Dalarna 0 0,00% 3 3. Gotland 0 0,00% 4 4. Gävleborg 0 0,00% 5 5. Halland 0 0,00% 6 6. Jämtland 0 0,00% 7 7. Jönköping 0 0,00% 8 8. Kalmar 1 100,00% 9 9. Kronoberg 0 0,00% Norrbotten 0 0,00% 11 1 Skåne 0 0,00% Stockholm 0 0,00% Södermanland 0 0,00% Uppsala 0 0,00% Värmland 0 0,00% Västerbotten 0 0,00% Västernorrland 0 0,00% Västmanland 0 0,00% Västra Götaland 0 0,00% Örebro 0 0,00% 21 2 Östergötland 0 0,00% Medelvärde 8,00 3 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 28--Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 4 28a) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? 5 28a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare. 2

3 6 28b) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Vid Länsstyrelsens översyn har det framkommit att många tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap MB expanderar eller ändrar verksamheten i någon form över tid och därmed söker nya tillstånd kontinuerligt. Branscher som påverkar vattenförekomster i stor utsträckning på grund av näringsläckage i länet är bl.a. avloppsreningsverk med tillhörande ledningsnät (inklusive bräddningar vid skyfall) samt djurhållning och lantbruk. Mer traditionella processavloppsvatten belastar också vattenförekomster inom många avrinningsområden. Då inte avloppsreningsverken hör till de verksamheter som omprövas ofta, har Länsstyrelsen sett ett behov av att arbeta extra med dessa verksamheter. En bedömning har gjorts av att extra tillsynsinsatser och tillsynsvägledning med inriktning på avloppsreningsverk ger ett snabbare resultat för vattenförekomster, än att i dagsläget verka för omprövningar av dessa verksamheter. 7 28b) Eventuell kommentar 8 28b) Berätta kortfattat om er plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28. Svar krävs för att gå vidare. 9 28c) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Vid tillståndsprövning och tillsyn av tillståndspliktiga verksamheter ska de krav ställas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna hållas, i enlighet med det nya föreslagna åtgärdsprogrammet c) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare. Länsstyrelsen har under 2015 arbetat fram en tillsynsplan för dammar och vattenkraftverk där vi utifrån ett avrinningsområdesperspektiv prioriterat var behovet av tillsyn är störst. Vi har granskat om de har tillstånd, enligt vilken lagstiftning samt om det finns miljöanpassningar. I prioriteringen har vi även vägt in om det är N2000-vatten, särskilt värdefullt vatten, samt vilken ekologisk status som vattnen har. 11 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 29--Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster a) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare. Länsstyrelsen har under 2015 i ett flertal förelägganden ställt krav på att befintliga egenkontrollprogram ska omarbetas/rutiner ses över och förbättringar infogas i egenkontrollen för att inverkan på den ekologiska, kemiska och kvantitativa statusen ska minska. Dessa krav har främst ställts i samband med att brister och villkorsöverträdelser noterats via tillsyn och verksamheternas rapportering. Framöver behöver ett mer konsekvent arbete med att säkerställa att verksamheterna har nödvändiga 3

4 14 29b) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? kontrollprogram för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan enligt ovan istället ske b) Eventuell kommentar 16 29b) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare. Vid all tillsyn av miljöfarlig verksamhet, inom alla avrinningsområden, kontrolleras att de verksamheter som har utsläpp till någon form av vattenrecipient kontrollerar dessa utsläpp via egenkontrollen c) Har länsstyrelsen planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Egenkontroll kopplat till verksamheter som prövas enligt 11 kap. miljöbalken har länsstyrelsen i dagsläget ingen strategi för. När väl tillsynsplanen med prioriteringar på avrinningsområdesnivå är beslutad kan man utgå ifrån den för att även arbeta med egenkontroll vid dessa verksamheter, men i dagsläget saknas det resurser för att driva detta arbete d) Eventuella kommentarer till åtgärd 29 Länsstyrelsen har ställt tydligare krav på att verksamheter ska redovisa effekter av vidtagna åtgärder. Tillståndsgivna verksamheter anmäler i stor utsträckning åtgärder som inte är tillståndspliktiga med en anmälan till tillsynsmyndigheten. Den anmälda åtgärden har ofta påverkan på en recipient. Länsstyrelsen har arbetat konsekvent med att få dessa verksamheter att beskriva effekterna av den vidtagna åtgärden innan den vidtas, tillsammans med föreläggande om försiktighetsmått, samt även ställa krav följa upp hur åtgärden påverkande recipienten. Detta har gjorts för att skaffa erfarenheter inför kommande åtgärder, men också för att implementera en systematisk egenkontroll i situationer som förekommer mera sällan men som när de vidtas kan ha stor påverkan på en recipient. 19 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 30--Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status a) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? 21 30a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2015? Svar behövs för att komma vidare. Berörda enheter inom länsstyrelsen har i sitt VP-arbete tagit in åtgärdsarbetet med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. I detta arbete utgör åtgärdsprogrammet för miljömålen ett viktigt verktyg. Att jobba in åtgärdsprogrammet för vattenförvaltning i VP:n har blivit möjligt genom den tvärsektoriella chefsgrupp som har bildats. Parallellt har det även etablerats en grupp för åtgärdssamordning på handläggarnivå vars syfte är att hitta synergier mellan verksamheterna och effektivisera 30a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar 4

5 22 genomförandet av åtgärden. Svar behövs för att komma vidare b) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? 24 30b) Eventuell kommentar 25 30b) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2015? Svar behövs för att komma vidare. Länsstyrelserna i Kalmar och Jönköping driver gemensamt ett projekt inom Emåns avrinningsområde. Projektet jobbar med frågor kring vattenkvalitet, bilologisk mångfald, översvämningar och torka i ett avrinningsområdesperspektiv. Samarbete sker även med länsstyrelserna i Kronobergs- och Blekinge län för Alsterån och Lyckebyån. Under 2015 har bl.a. arbetet med att bilda vattenskyddsområde runt Lyckebyån påbörjats c) Eventuella kommentarer till åtgärd TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 31--Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 3 Svar behövs för att komma vidare. Under 2014 beslutade Länsstyrelsen om ett regionalt program för efterbehandling av förorenade områden som gäller för åren 2015 och I detta finns det ett särskilt stycke som redogör för de vattenförekomster som är prioriterade ur ett åtgärdsperspektiv med hänseende till föroreningsproblematik. Fem åtgärdsprojekt har drivits under 2015, där Länsstyrelsen har rollen som kontaktperson gentemot Naturvårdsverket. Kommunerna i Oskarshamn, Högsby, Nybro samt SGU är huvudmän för dessa saneringsåtgärder. Åtgärdsprojekten är?projekt Oskarshamns hamnbassäng?,?projekt Björkshults glasbruk?,?projekt Pukebergs glasbruk?,?batterifabriken Hultsfred? samt?impregneringsverket Hultsfred?. Alla fem projekten syftar helt eller delvis till att förbättra vattenkvaliteten i närliggande vattenförekomster. Projekt Björkshults glasbruk slutfördes i de praktiska delarna under 2015, även om slutredovisning inte har skett ännu b) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göras med angränsande län? Under 2015 har också tillsynsarbete och bidragsarbete med att utreda förorenade områden skett. Dessa utredningar kommer senare att ligga till grund för ytterligare saneringsåtgärder i länet, med bäring på vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status b) Eventuell kommentar 31 31b) Beskriv kortfattat hur det arbetet görs. Svar behövs för att komma vidare. 5

6 Ett stort samarbete har skett under 2015 med Kronobergs län gällande förorenade glasbruk, förorenade glasbruksdeponier och sediment. Arbetet har bäring på flera vattenförekomster inom avrinningsområden som ligger i Kalmar och Kronobergs län c) Eventuell kommentar till åtgärd 3 33 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 15--Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sin rådgivning under 2015 till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Svar behövs för att komma vidare. Länsstyrelsen samordnar miljöprojektet?greppa Näringen? på regional nivå. I länet finns ca 600 aktiva medlemmar och de flesta har sedan 2003, fått många rådgivningar inom olika områden t ex växtnäring, växtskydd, våtmarker, utfodring, byggplanering och klimat. Medlemmarna finns jämnt utspridda i länet men eftersom projektet vänder sig till en målgrupp som har mer än 25 djurenheter eller 50 ha så är det huvudsakligen medelstora och större gårdar som är anslutna. På senare år har projektet i sin specifikation av verksamheten angivit att rådgivning ska ske i avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår god status. Eftersom kusten utanför Kalmar län och Öland har måttlig ekologisk status så bör rådgivningen fokuseras till kustnära områden vilket den också gör eftersom majoriteten av Greppa Näringens medlemmar finns i dessa områden. Under 2015 har 244 rådgivningar genomförts i Greppa Näringen. Det har varit en jämn spridning av de olika rådgivningar, men växtnäringsbalanser och rådgivning om integrerat växtskydd har under året varit populära. Några kurser har hållits med inriktning på grovfoderodling, bevattning och dränering och även aktiviteter kring två vattendrag har genomförts. Under hösten 2014 omorganiserades Greppa Näringen. Region Öst bildades med följande län: Kalmar, Gotland, Kronoberg, Jönköping och Östergötland. Under 2015 har samarbete ägt rum med framtagande av en strategi samt förfrågningsunderlag för upphandling. Strategin anger att det fortsatta arbetet inom Greppa Näringen ska rikta in sin verksamhet på prioriterade områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. I Kalmar län har Torsås och Borgholms kommun valts som prioriterade områden b) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2015 för att genomföra åtgärden. Svar behövs för att komma vidare. Greppa Näringen organiseras och utvecklas gemensamt av Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF. I och med att projektet har pågått under ett drygt decennium så fungerar arbetsformer, organisation och samverkan med Jordbruksverket mycket bra. I projektet pågår en ständig utveckling och länsstyrelserna har goda möjligheter, genom representation i både styrgrupp och projektgrupp, att påverka utvecklingen. Det anordnas också särskilda träffar, en eller två gånger per år, då länsstyrelserna har möjlighet att diskutera gemensamma och administrativa frågor. Under 2015 har Jordbruksverket tagit fram ett uppdaterat dataprogram (VERA) för beräkning av växtnäringsbalanser, stallgödselmängder, ammoniakförluster och klimatutsläpp. Ett flertal kurser om programmet har genomförts av Jordbruksverket c) Eventuell kommentar till åtgärd TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 17--Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 17a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2015 för att minska riskerna med, och användningen av, 38 växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Svar behövs för att komma vidare. 6

7 Länsstyrelsen genomför årligen behörighetsutbildning för lantbrukare som hanterar växtskyddsmedel. Målet med dessa kurser är att öka riskmedvetandet vid hanteringen av växtskyddssmedel och stort fokus läggs på information om skydd av vatten. De senaste åren har en stor del av växtskyddslagstiftningen ändrats till följd av ett EU-direktiv som syftar till ett mer hållbar användning av växtskydd. I Greppa Näringen utförs rådgivning om växtskyddshantering. Den nya lagstiftningen om integrerat växtskydd har inneburit att intresset för rådgivning om detta har ökat. Totalt har 31 växtskyddsrådgivningar genomförts b) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket under 2015 ser ut för att genomföra åtgärden. Svar behövs för att komma vidare. Jordbruksverket har ansvar för tillsynsvägledning i frågor som rör hantering av kemiska bekämpningsmedel och genomför årligen fortbildningskurser för kursledare som håller i behörighetsutbildningar. Greppa Näringen genomför också utbildningar inom växtskyddsområdet och tar fram underlagsmaterial för att genomföra enskild rådgivning till lantbrukare. Visst samarbete sker med växtskyddscentralen i Kalmar som Jordbruksverket är huvudman för c) Beskriv kortfattat hur samverkan ser ut med för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen). I dagsläget saknas samverkan med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen d) Eventuell kommentar till åtgärd TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 20--Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2015, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Svar behövs för att komma vidare. Länsstyrelsen Kalmar län deltar tillsammans med övriga länsstyrelser inom Södra Östersjöns vattendistrikt (SÖVD) i projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD vars övergripande syfte är att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv. Målet är att sammanställa och förbättra planeringsunderlag för kulturmiljön. Under 2015 har länsstyrelsen i Kalmar inom ramen för delprojekt 3 fortsatt arbetet med att inventera och kulturhistoriskt värdera dammar och tillhörande kulturmiljöer inom projektet INVÄVA = Inventering och värdering av vattenanknutna kulturmiljöer vid dammar. Nästan hundra dammar med tillhörande kulturmiljöer har fältinventerats, och värderats, huvudsakligen i Ljungbyån och Emån. Värdefulla kulturmiljöer dokumenteras i text, foton och beskrivning i en pdf vilken länkas till ett GIS-skikt. När GIS-skikt och miljöbeskrivningar är klara ska de publiceras på webben och i länsstyrelsens handläggarstöd. En noggrann värdering och identifiering är tidskrävande, men nödvändigt för att identifiera var särskild hänsyn till kulturhistoriska värden behöver tas i samband med åtgärder av olika slag. Med nuvarande inventeringstakt kommer det att behövas minst 5-6 årsarbetskrafter för att slutföra INVÄVA i hela länet. Under 2015 har länsstyrelsen Kalmar också tagit fram mer material till rapporten om flottning och flottleder i Kalmar län b) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2015 för att genomföra åtgärden. Svar behövs för att komma vidare. Under 2015 deltog en representant från RAÄ som föreläsare vid den tvärsektoriella workshop Bättre samverkan 2.0 som hölls i Alvesta den 17 november (se nedan). RAÄ och HaV berättade då om pågående arbete 7

8 inom Dialog om vattenkraft och värderingsmodeller. Det är positivt att RAÄ nu medverkar i Dialog om vattenkraft vilket förhoppningsvis resulterar i att kulturmiljöaspekterna inkluderas som en jämnbördig part i fortsatt arbete. Detta arbete relaterar delvis till åtgärd 20. Ett annat arbete som relaterar till åtgärd 20 är RAÄ:s projekt ( ) vad gäller utvärdering kring hur kulturmiljöaspekter beaktats eller ej i vatten- och naturvårdande åtgärder vid vattendragen. Här medverkar projektledaren för Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD, med placering på Länsstyrelsen Kalmar, i referensgruppen. Länsstyrelsen anser att samverkan mellan Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna kan och behöver utvecklas. RAÄ behövs för att stärka kulturmiljöperspektiven i olika nationella frågor och sammanhang, t.ex. i vattenkraftsfrågor och miljömålen. Insatser behövs även centralt (RAÄ m.fl.) för att lösa problematiken kring nya krav på moderna tillstånd för småskalig vattenverksamhet enl. miljöbalken, där bevarandet av kulturmiljöer drabbas hårt när verksamhetsutövare inte har ekonomiska möjligheter att söka tillstånd eller genomföra de åtgärder som ett tillstånd är förknippade med c) Eventuell kommentar till åtgärd 20. Havs- och vattenmyndigheten beviljade projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD 1 milj kr i bidrag för 2016, vilket ska delas på sex länsstyrelser. Projektet kommer att avslutas under 2016 men fortfarande återstår flera års arbete ute i länen för att få fram nödvändiga underlag och komma ikapp vatten-, fiske-, naturvårdens dito. Det är viktigt att finansieringen för Åtgärd 20 säkras och att Havs- och vattenmyndigheten, Vattenmyndigheterna och Länsstyrelsernas vattenenheter bidrar till finansieringen; arbetet kan inte bara belasta länsstyrelsernas kulturmiljöanslag som i sammanhanget är alltför litet. Projektledaren för Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD är placerad på Länsstyrelsen Kalmar län. Lst Kalmar har även ansvar för att samordning sker med VaKul i Västerhavets vattendistrikt under enligt uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten i och med att projekten beviljades medel därifrån. Samordningen består i bl.a. gemensam arbetsgrupp och styrgrupp samt gemensamma aktiviteter typ seminarier. Under året har rapporten Hur gick det sen? Sammanfattande information, utvärdering och resultatredovisning för Projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt 2010 till våren 2015 tagits fram, vilket sammanfattar resultaten för projektet och de sju berörda länen så här långt. Ett informationsblad har också tagits fram. Båda finns att ladda ner här Det har under projektets gång framstått som allt mer angeläget att länsstyrelserna, parallellt med att nya underlag tas fram, förbättrar sina tvärsektoriella arbetssätt. Under 2015 hölls en uppföljande tvärsektoriella workshop Bättre samverkan 2.0 för de 11 berörda länsstyrelserna i södra Sverige. Fortfarande kvarstår i flera län ett stort utvecklingsbehov. Det behövs insatser för att lösa problematiken kring nya krav på moderna tillstånd för småskalig vattenverksamhet enl. miljöbalken, där bevarandet av kulturmiljöer drabbas hårt när verksamhetsutövare inte har ekonomiska möjligheter att söka tillstånd eller genomföra de åtgärder som ett tillstånd är förknippade med. Detta är en mycket aktuell och het fråga i södra Sverige, vilket även uppmärksammats i media genom många tidningsartiklar under det senaste året. 46 TEXT / BILD INNEHÅLL Sett till hela vattenförvaltningscykeln : 47 Hur har åtgärderna riktade till er Länsstyrelse i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bidragit till att driva ert arbete med vattenfrågor framåt? Beskriv gärna både internt och externt arbete. Svara kortfattat, max 10 meningar. Åtgärdsprogrammet har satt fokus på vattenfrågorna och bedömningarna av status har visat att det krävs åtgärder för att den vattenkvalitet och biologiska mångfald vi tar för given ska finnas kvar. Åtgärderna har bidragit till att Länsstyrelsen jobbar med ett avrinningsområdes perspektiv, med samarbete över länsgränserna. Vidare belyser åtgärderna att många verksamheter har påverkan på vatten och att flera måste ta ansvar för åtgärdsgenomförande, men här har vi ett fortsatt arbete att göra. I det externa arbetet har åtgärdsprogrammet och bedömningarna av status varit ett viktig verktyg för att driva på åtgärdsarbetet och helhetstänket kring vattenfrågor hos bl.a. kommuner och vattenråd. 48 TEXT / BILD INNEHÅLL Du har nu svarat på samtliga frågor i formuläret. 8

9 Vill du ändra dina svar kan du göra det genom att klicka på Föregående och backa bakåt i frågorna. Om du vill skriva ut länsstyrelsens svar för diarieföring gör du följande: Gör de inställningar som behövs för din webbläsare enligt Instruktioner innan utskrift. Klicka därefter på knappen "Skriv ut länsstyrelsens svar". I utskriftsrutan som kommer upp väljer du att skriva ut till PDF och sparar pdf-filen. Genom att klicka på Skicka kommer dina svar att skickas in. Skicka in svaren först när samtliga frågor är besvarade. Ett inskickat formulär blir låst och kan inte användas av fler användare. Utskrift kan inte göras efter det att svaren har skickats in. Tack för dina svar! 9