Länsstyrelsen i Västerbottens län /

Transkript

1 Undersökning: Återrapportering 2015 Länsstyrelser Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: :39:06 Namn / E-post: Länsstyrelsen i Västerbottens län / vasterbotten@lansstyrelsen.se Påbörjade undersökningar: :29:55 Avslutade: :42:41

2 1 TEXT / BILD INNEHÅLL Länsstyrelsernas rapportering av 2015 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Anvisning Svara på webbforumlärets frågor, kommentera gärna! Om ni vill se frågorna i förväg kan ni skriva ut dokumentet Länsstyrelsernas rapportering till vattenmyndigheterna för På vattenmyndigheternas hemsida för rapporteringen 2014 ser ni vad som utfördes under Titta gärna på er svar för föregående år. Engagera länsstyrelsens alla berörda funktioner/enheter i rapporteringen. Ni har möjlighet att skriva ut svaren för er diarieföring på sista sidan i formuläret. Observera att vi endast registerar de svar som kommer via webbformuläret. Svar via post eller e-post kommer inte att tas med. Svaren ska skickas in senast den 28 februari 2016 enligt utskickat missiv. Tips på hur du fyller i enkäten:det är rekommenderat att den ansvarige är den enda som fyller i webbenkäten. Om den ansvarige för enkäten inte kan svara på en fråga är rekommendationen att man kopierar frågan till berörd kollega via mail och sedan kopierar in deras svar i webbenkäten. Vill du vidarebefordra webbenkäten till en kollega? Använd då dig av länken i mailet som webbenkäten kom i (vidarebefordra mailet), det är bara då som era tidigare svar sparas. Det går utmärkt att pausa i enkäten. Precis som med ovanstående är det då viktigt att man använder sig av länken i mailet som webbenkäten kom i (vidarebefordra mailet).om du behöver komplettera med information till en åtgärd eller fråga, använd textrutorna "Eventuell kommentar". Vid frågor kontakta vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se 2 Vilken länsstyrelse gäller svaren för? 1 Blekinge 0 0,00% 2 2. Dalarna 0 0,00% 3 3. Gotland 0 0,00% 4 4. Gävleborg 0 0,00% 5 5. Halland 0 0,00% 6 6. Jämtland 0 0,00% 7 7. Jönköping 0 0,00% 8 8. Kalmar 0 0,00% 9 9. Kronoberg 0 0,00% Norrbotten 0 0,00% 11 1 Skåne 0 0,00% Stockholm 0 0,00% Södermanland 0 0,00% Uppsala 0 0,00% Värmland 0 0,00% Västerbotten 1 100,00% Västernorrland 0 0,00% Västmanland 0 0,00% Västra Götaland 0 0,00% Örebro 0 0,00% 21 2 Östergötland 0 0,00% Medelvärde 16,00 3 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 28--Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 4 28a) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? 1 Ja 1 100,00% 5 28a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare. 2

3 Översynen av länets tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter har bland annat resulterat i ett GIS-skikt i syfte att få en överblick över vilka vattenförekomster som riskerar att påverkas av verksamheterna. MKN vatten bevakas i de pågående omprövnings- och prövotidsärendena och arbetet med att pröva om verksamheter som har en påverkan på den mottagande vattenförekomstens status har pågått under flera år. Vid en genomgång av de verksamheter som anges som aktuella för prövningsåtgärder eller liknande i VISS konstateras följande: Bolidens anrikningsverk är den enda kvarstående verksamheten som påverkar inlandsvatten där det fortfarande pågår en omprövning av hela verksamheten. För följande verksamheter med påverkan på inlandsvatten har hela verksamheten prövats om och nu kvarstår endast prövotidsfrågor med koppling till MKN: Björkdalsgruvan, Kristinebergsgruvan, Petiknäs/Renströmsgruvan, Svartlidengruvan och Norsjö avloppsreningsverk. Prövning har sedan tidigare genomförts för Kankbergsgruvan som bedöms ge minskad påverkan, ingen prövotid kvarstår. I Skelleftehamnsfjärden finns beslut eller pågående prövotider som berör utsläpp till fjärden för EcoTek, Kuusakoski, Rönnskärsverken. Dessutom har Skellefteå Hamn själva inlett en prövning där MKN bevakas. 6 28b) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? I arbetet med att ompröva tillstånd för avloppsreningsverk har MKN varit en viktig faktor i dialogen med verksamhetsutövare och kommunala tillsynsmyndigheter. Reningsverket i Norsjö har omprövats och har ett nytt tillstånd från Skellefteå kommun är tillsynsmyndighet för avloppsreningsverket i Burträsk och Länsstyrelsen har en dialog med kommunen om gällande tillstånd och villkor. Länsstyrelsen utreder effekter på Malåträsket från Malå avloppsreningsverk. Utöver dessa reningsverk finns ett antal mindre avloppsreningsverk på anmälningsnivå (C) listade som möjliga för åtgärder. Dessa hanteras av kommunen och är alltså inte aktuella för omprövning. 1 Ja 1 100,00% 7 28b) Eventuell kommentar 8 28b) Berätta kortfattat om er plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28. Svar krävs för att gå vidare. 9 28c) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Utifrån redovisningen i fråga A konstateras att ingen fler omprövning behöver initieras nu, däremot bevakas MKN vatten i de pågående prövnings- och prövotidsärendena. Detta sker bland annat genom att beredningssekretariatet remissas i dessa ärenden. Tillsynsinsatser för Burträsk avloppsreningsverk, Malå avloppsreningsverk och SCA avloppsreningsverk eller andra verksamheter kan möjligen komma att visa att enda vägen framåt ändå är att pröva om villkor eller andra bestämmelser, vilket i så fall kommer att ske utifrån gällande lagrum. I det interna arbetet med planering deltar såväl prövningshandläggare, tillsynshandläggare samt representanter från miljöanalys/beredningssekretariatet. Samverkan sker även med Havs- och vattenmyndigheten. 1 Ja 1 100,00% 10 28c) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare. Vi har tillämpat Kammarkollegiets strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan (Uppdrag 18) vilket innebär att fokus lagts på tillståndsprövningar och tillsyn. Tillsyn är ett nödvändigt första steg för att både säkerställa att verksamhetsutövarna följer gällande tillstånd och för att undersöka behovet av omprövning. 3

4 I samband med uppdrag 57 (RB 2012) tog vi fram ett antal tillsynsobjekt, delvis utifrån ett avrinningsperspektiv. Under det senaste året har vi fortsatt arbeta med dessa objekt. Då flera av objekten saknar tillstånd är omprövning inte aktuellt. Istället har vi i ett par fall förelagt verksamhetsutövaren att riva ut anläggningen eller att söka tillstånd. En av dessa verksamheter ligger nu i Mark- och miljödomstolen för prövning. Under 2015 har vi haft interna diskussioner om att inleda en omprövning. Det är dock osäkert om det blir av då en omprövning kräver mycket resurser, både när det gäller tid och pengar. Nuvarande lagstiftning är också ett problem då den som inleder en omprövning måste ersätta verksamhetsutövaren för produktionsförluster som överskrider 5 %. 11 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 29--Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster a) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. 1 Ja 1 100,00% 13 29a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare. Arbetet och dialogen angående verksamhetsutövarens egenkontroll är en ständigt pågående process. Länsstyrelsen gör fortlöpande rimlighetsavvägningar angående befintliga och ytterligare krav på verksamheters egenkontrollprogram. Kraven på egenkontrollen beror bland annat på erfarenheter från tidigare tillsyn om hur verksamheten bedrivs, befintliga uppgifter om verksamhetens miljökonsekvenser, vilka krav som ställts i tillstånd, recipientens skyddsvärde samt recipientens förmåga att uppnå gällande miljökvalitetsnormer. Ett exempel är att Länsstyrelsen ställer krav på att verksamhetsutövare ser över och vid behov anpassar egenkontrollen i samband med anmälningsärenden om mindre ändringar. Länsstyrelsen kan även ställa krav på utökad recipientkontroll vid t.ex. driftstörning eller återkommande avvikelser i driften. Länsstyrelsen arbetar fortlöpande med att granska och ställa krav på nya och befintliga egenkontrollprogram för bland annat gruvor, torvtäkter och avloppsreningsverk med utgångspunkt från möjligheten att bedöma miljökvalitetsnormer för vatten. Under 2016 tänker Länsstyrelsen vid tillsyn lägga särskild fokus på just kontroll och uppföljning av miljökvalitetsnormerna för vatten b) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Vi deltar i arbetet med att utveckla program för samordnad recipientkontroll (Ume/Vindelälven och Skellefteälven). 1 Ja 1 100,00% 15 29b) Eventuell kommentar 16 29b) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare. Miljömålen och miljökvalitetsnormer för vatten ligger till grund för länsstyrelsens strategi och prioritering av tillsynsarbetet. I prioriteringsmodellen ingår kontrollfrågor om egenkontroll och recipienternas förmåga att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Mer tillsynsresurser läggs på verksamheter i anslutning till recipienter som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status. Det innebär till exempel att 4

5 verksamheter som påverkar vattenförekomster med dålig eller risk för försämrad status generellt prioriteras högre vid resursplaneringen. Vid översynen av egenkontrollen tittar vi på vilka parametrar som mäts, frekvens och lokalisering av provpunkter och gör en bedömning av vilken egenkontroll som kan krävas för att kunna bedöma MKN. Länsstyrelsen förespråkar ofta att verksamhetsutövarna ska gå med i vattenvårdsförbund där detta är möjligt. Översynen av egenkontrollen sker genom en samverkan mellan flera olika verksamhetsområden på länsstyrelsen och i samråd med verksamhetsutövare. Vi har en samverkansgrupp med fokus på frågor kring verksamheters recipientkontroll och översyn av kontrollprogram c) Har länsstyrelsen planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? För vattenverksamheter arbetar vi tvärsektoriellt för att säkerställa att granskningen av egenkontrollen omfattar verksamhetens inverkan på ekologisk status. 1 Ja 1 100,00% 18 29d) Eventuella kommentarer till åtgärd 29 Miljömålen och miljökvalitetsnormer för vatten ligger till grund för länsstyrelsens strategi och prioritering av tillsynsarbetet. I prioriteringsmodellen ingår kontrollfrågor om egenkontroll och recipienternas förmåga att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. 19 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 30--Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status a) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? 1 Ja 1 100,00% 21 30a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2015? Svar behövs för att komma vidare. Syftet med planen är att i) samordna och prioritera vårt arbete med åtgärdsprogrammet för Miljökvalitetsnormer för vatten, dvs nå god eller hög vattenstatus i länet, ii) tydliggöra vilka avrinningsområden eller vatten som är prioriterade i åtgärdsarbetet och iii) tydliggöra hur vi kommer att arbeta med de uppdrag i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram som är riktade till Länsstyrelsen. Planen utgör ett känt och tydligt underlag och stöd för olika verksamheters årliga planering och prioritering och är ett levande dokument som revideras årligen. Mål och aktiviteter planeras som direkt eller indirekt bidrar till att klara de uppdrag som riktats till länsstyrelsen i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Under 2015 har vi påbörjat och genomfört ett stort antal aktiviteter som syftar till att nå god status i våra vatten. Vi har exempelvis, i samverkan med olika aktörer, genomfört restaureringsarbeten i vattendrag och vi har även lämnat in ansökningar om medel till ytterligare restaureringsprojekt. Vi har lämnat bidrag enligt gällande förordningar till kommuner och organisationer för åtgärder i syfte att nå miljömål och miljökvalitetsnormer. Andra exempel är vårt arbete med att utveckla tillsynen av vattenverksamheter så att MKN och miljömålen kan nås. Inom ramen för den fysiska planeringen har vi tagit fram underlag till en vägledning om vattenfrågor i kommunal fysisk planering. Arbetet bedrivs tvärsektoriellt med representation från verksamheter som direkt eller indirekt berör vattenmiljöfrågor (vattenförvaltning, kalkning, restaurering, naturskydd, fiske, kulturmiljö, samhällsplanering, prövning och tillsyn av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet, efterbehandling av förorenade områden, klimat och energi, krisberedskap och lantbruk). En vattenledningsgrupp bestående av enhetschefer för aktuella sakområden samlas vid behov för att diskutera och ta beslut i strategiska frågor samt för gemensam planering av vattenrelaterad verksamhet. Arbetsgrupper har arbetet under året i syfte att få till stånd ett effektivt planerings- och åtgärdsarbete och en högre grad av samsyn kring vattenfrågorna. 5

6 22 30a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden. Svar behövs för att komma vidare b) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? 1 Ja 1 100,00% 24 30b) Eventuell kommentar 25 30b) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2015? Svar behövs för att komma vidare. Åtgärdsarbete och aktiviteter som ingår i planen sker i samverkan med angränsande län, där det är relevant. Vi deltar på de möten som genomförs mellan län inom Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt. På dessa möten samordnas frågor utifrån ett avrinningsperspektiv. Inom Bottenvikens distrikt samordnar länen sitt arbete med kartläggning och analys, arbetet med att lämna förslag till åtgärder och MKN och arbetet med uppdatering av VISS. I databasen SAMBA sker en sammanvägning av klassningar till ekologisk och kemiskt status och databasen är ett viktigt verktyg för länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten att kunna samordna och kvalitetssäkra statusklassning och förslag på åtgärder. Ett viktigt underlag för att prioritera åtgärder är lokal kunskap och erfarenhet. Därför har arbetet med vattenråden prioriterats. I vattenrådsarbetet samarbetar de ingående länen för vattenrådsområdet. Tillsammans med angränsande län, vattenråden och verksamhetsutövare deltar vi i projekt för fastställande av ekologisk potential i vatten utpekade som KMV (Skellefteälven, Umeälven och Ångermanälven). I arbetet ingår att ta fram åtgärder utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten har vi i projekt och gemensamt strategiarbete fortsatt att arbeta med miljöproblemet sura sulfatjordar c) Eventuella kommentarer till åtgärd TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 31--Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 3 Svar behövs för att komma vidare b) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göras med angränsande län? I prioriteringsarbetet med förorenade områden väger vi in om föroreningarna finns med på listan över särskilt förorenande ämnen och prioriterade ämnen. Vi tar även hänsyn till både närhet till och typ av vattenförekomst (status, dricksvattenuttag m.m.). Miljökvalitetsnormerna för vatten berörs tydligt i flera av de pågående efterbehandlingsprojekten som bedrivits i länet under Ja 0 0,00% 2 2. Nej 1 100,00% Medelvärde 2, b) Eventuell kommentar 6

7 31 31b) Beskriv kortfattat hur det arbetet görs. Svar behövs för att komma vidare c) Eventuell kommentar till åtgärd 3 33 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 15--Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sin rådgivning under 2015 till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Svar behövs för att komma vidare. Rådgivning med inriktning mot vattenkvalitet genomförs inom ramen för "Greppa näringen". År 2015 var det första år som Västerbotten fanns med i i projektet. Under året har ett 60-tal rådgivningar genomförts, i form av "Startrådgivning". Även om rådgivningen omfattat lantbruk i hela länet, har Länsstyrelsen särskilt prioriterat lantbruk inom Flarkbäckens avrinningsområde respektive Skråmträsket, som mottagare av erbjudandet inom "Greppa näringen". Dessa avrinningsområden är särskilt prioriterade i länsstyrelsens plan för god vattenkvalitet. Under december 2015 gjordes en ramavtalsupphandling för den individuella rådgivningen inom "Greppa näringen" och i början av 2016 kommer avrop att göras från dessa avtal avseende en fortsättning. Hänsyn har då tagits till de områden som pekats ut som särskilt föroreningskänsliga b) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2015 för att genomföra åtgärden. Svar behövs för att komma vidare. Samverkan med Jordbruksverket sker inom ramen för "Greppa näringen", där både länsstyrelsens egen personal, men också rådgivarna från de företag som utför rådgivningen, deltar i olika typer av fortbildning och workshops. De som är verksamma inom projektet har också tillgång till de verktyg, t ex beräkningsprogrammet Vera, som tagits fram av Jordbruksverket c) Eventuell kommentar till åtgärd TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 17--Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2015 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Svar behövs för att komma vidare. Forslundagymnasiet genomförde under 2015, på uppdrag av Länsstyrelsen, två fortbildningskurser och en grundkurs som ger behörighet för hantering av växtskyddsmedel b) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket under 2015 ser ut för att genomföra åtgärden. Svar behövs för att komma vidare. Den ansvarige för behörighetsutbildningarna, liksom i förekommande fall de som länsstyrelsen anlitar som uppdragstagare för dessa kurser, har deltagit i de fortbildningsdagar som Jordbruksverkat anordnar. Material som Jordbruksverket tar fram nyttjas i kurserna c) Beskriv kortfattat hur samverkan ser ut med för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen). Länsstyrelsen har ingen direkt samverkan med dessa myndigheter, men 7

8 använder naturligtvis den information som distribueras från dem d) Eventuell kommentar till åtgärd TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 20--Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2015, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Svar behövs för att komma vidare. Länsstyrelsen har tidigare, , tagit fram ett regionalt kunskapsunderlag om vattenanknutna kulturmiljöer. Målet var att skapa en övergripande kunskapsbild om länets mest värdefulla kulturmiljöer i anslutning till vatten och att öka kunskapen och medvetenheten om dessa lämningar samt utveckla möjligheterna till bevarande av miljöerna. Det nya kunskapsmaterialet har bidragit till att underlätta samordningen och handläggningen av återställningsåtgärder i vatten som berör kulturmiljöer. Underlaget finns som en tryckt rapport (meddelande 5/2013) och som ett GIS - underlag. Under 2014 genomförde Länsstyrelsen ett kompletterande kunskapsuppbyggande projekt om vattenkraftverk i Västerbottens län. Målet med projektet var att kartlägga utbredningen av den småskaliga vattenkraften i länet och deras bevarandestatus. Kraftverksmiljöerna har beskrivits och värderats ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Syftet är att tydligt motivera vilka kraftverksmiljöer som anses särskilt kulturhistoriskt värdefulla. Resultatet ska vara ett stöd i handläggningen av vattenfrågor på länsstyrelsen. Under 2015 har inga ytterligare åtgärder avseende kulturmiljöer i vatten genomförts b) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2015 för att genomföra åtgärden. Svar behövs för att komma vidare. Ingen samverkan med RAÄ i frågan har skett under c) Eventuell kommentar till åtgärd TEXT / BILD INNEHÅLL Sett till hela vattenförvaltningscykeln : 47 Hur har åtgärderna riktade till er Länsstyrelse i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bidragit till att driva ert arbete med vattenfrågor framåt? Beskriv gärna både internt och externt arbete. Svara kortfattat, max 10 meningar. Åtgärderna, statusklassningen och miljökvalitetsnormerna är en viktig grund för prioritering av vårt ordinarie arbete med ex vis tillsyn, prövning och planering. Åtgärderna har bidragit till att det tvärsektoriella samarbetet inom länsstyrelsen har utvecklats och i det arbetet har åtgärd 30 varit sammanhållande. Åtgärdsprogrammet som helhet med förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer är centralt för den externa dialogen kring vattenfrågor. Åtgärderna och åtgärdsprogrammet har varit en drivkraft till samverkan kring ansökningar av gemensamma åtgärdsinriktade projekt till bland annat LIFE-fonden och interregionala programmet Botnia Atlantica. 48 TEXT / BILD INNEHÅLL Du har nu svarat på samtliga frågor i formuläret. Vill du ändra dina svar kan du göra det genom att klicka på Föregående och backa bakåt i frågorna. Om du vill skriva ut länsstyrelsens svar för diarieföring gör du följande: Gör de inställningar som behövs för din webbläsare enligt Instruktioner innan utskrift. Klicka därefter på knappen "Skriv ut länsstyrelsens svar". I utskriftsrutan som kommer upp väljer du att skriva ut till PDF och sparar pdf-filen. 8

9 Genom att klicka på Skicka kommer dina svar att skickas in. Skicka in svaren först när samtliga frågor är besvarade. Ett inskickat formulär blir låst och kan inte användas av fler användare. Utskrift kan inte göras efter det att svaren har skickats in. Tack för dina svar! 9