Vattenråden inom Södra Östersjön, sammanställning av årsredovisningar 2014

Transkript

1 Vattenråden inom Södra Östersjön, sammanställning av årsredovisningar 2014 Vattenråden är viktiga för bra vatten Ett vattenråd representerar den lokala samverkan kring frågorna i vattenförvaltningsarbetet. Deltagarna i vattenråden är den viktigaste resursen som genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte bidrar med information och lyfter lokala vattenfrågor till myndigheter och beslutsfattare. Vattenråden skapar plattformer för diskussioner mellan verksamheter med olika intressen av vattenanvändning, och möjliggör en integrerad, ämnesövergripande och tvärsektoriell hantering av vattenfrågor. Detta kan leda till en gemensam syn och handlingskraft i frågor där en enskild aktör skulle ha svårt att agera. För att vara med och påverka behöver därför enskilda, företag, kommuner, vattenvårdsförbund, utbildningsinstanser, markägare, intresseorganisationer, branschorganisationer och andra som påverkar vattnet eller har ett intresse av rent vatten engagera sig i vattenråd. Vattenråden bidrar också genom kvalitetshöjande åtgärder i vatten, antingen i samarbete med en kommun, någon annan myndighet, eller i egen regi. Om åtgärderna förankras lokalt ökar sannolikheten att rätt åtgärd hamnar på rätt plats, därmed blir åtgärderna mer kostandseffektiva. Genom sina aktiviteter bidrar vattenråden till att driva vattenförvaltningsarbetet framåt och är därmed en av hörnstenarna för den svenska vattenförvaltningen. Inom Södra Östersjöns vattendistrikt finns för närvarande 43 bildade vattenråd från Skåne i söder till Motala Ström i norr och Gotland i öster (Figur 2). Tre vattenråd (Södra Gotland, Västra Gotland samt Söderköping och Slätbakens vattenråd) har avstått från bidrag för Det pågår bildande av tre vattenråd (Östgötakusten, Marströmmen och Mieån), se figur 1. För mer information se vattenmyndighetens hemsida. Figur 1. Vattenråden i Södra Östersjön 1

2 Genomförda aktiviteter 2014 Vattenråden har under 2014 genomfört ett stort antal aktiviteter, både fysiska i vattenmiljön men också kunskapshöjande så som vattendrags/strandvandringar, skolprojekt, informationsmöten med allmänheten och internationella kontakter. Det är tydligt att de vattenråden som har kommunlat stöd också är mest aktiva. Många vattenråd upplever en osäkerhet om vad som förväntas av ett vattenråd. Vilka frågor ska hanteras, vilket ansvar finns för åtgärdsarbetet, hur ska samarbetet med myndigheter och kommuner ske och hur ska vattenrådet kunna bidra till en bättre vattenkvalitet? Då vattenråden skiljer sig åt i många hänseenden; storlek, ålder, antal aktörer inom området, ekonomiska aspekter, organisationsform, påverkanskällor, resurser och antal kommuner som ingår i vattenrådet finns inget entydigt svar på vilka aktiviteter som ger bäst effekt. Detta gör att de aktiviteter som genomförs skiljer sig åt mellan vattenråden och förutsättningarna för att bedriva åtgärdsarbete varierar. Att diskutera och uppmärksamma aktiviteter i andra vattenråd kan ge inspiration och energi till att driva aktiviteter inom det egna vattenrådet. I tabell 1 finns en sammanställning över de aktiviteter som vattenråden i Södra Östersjön har utfört under Tabell 1. Exempel på aktiviteter som pågår i vattenråden. Vissa aktiviteter har utförts av alla vattenråd medan andra har utförts av ett eller ett par vattenråd. Samarbeten Åtgärdsarbete Informations och kunskapsaktiviteter Greppa näringen Länsstyrelsen Kommunala vattengrupper Fiskevårdsgrupper Studieresa, tex Danmark Underlag till kommunala verksamheter, tex dagvattenhantering och VSUP Remiss från kommun Yttrande angående vattenskyddsområde Samråd inför verksamhetsetablering Remiss från vattenförvaltning Vattenorganisationernas riksmöte Samrådsmöte om vattenförvaltning Halmbalsprojektet VA-planeringsunderlag Rivning av vandringshinder Biotopvård/restaurering Lokala åtgärsprogram Fria vandringsvägar Fria fiskvägar Förstudie vandringshinder Åtgärdsplaner Alsterån i balans Egna brunnar Strandrensning Våtmarker Lekgrusiläggning Policy sårbart grundvatten Dricksvattenhantering Metodik för recipientprovtagning i jordbruksmark Förstudier fosforfällor Strand/vattendragsvandringar Vattenrådens dag i Alvesta Kunskapsspridning Aktiviteter till skolor Möte med allmänheten, tex bibliotek Resande utställning Uppdatera/starta hemsida Informationsskrifter Seminarium om bekämpningsmedel Möte om kulturmiljöer VISS-utbildning Källvandring Kanotutflykt Nyhetsbrev Övervakning Provtagning vattenkemi Provfiske Recipientkontroll Jämfört med aktiviteter tidigare år är det större fokus på mer övergripande verksamheter, såsom policys, kommunala underlag, förstudier och åtgärdsplaner. Det pågår fortfarande en hel del övervakning inom vattenrådens regi, och även åtgärder, främst mindre, är vanliga aktiviteter. Många vattenråd bjuder in allmänheten att träffas ute runt vattnet. 2

3 Vattenrådens svar på samråd Vattenmyndigheten skickade under perioden 1 november 2014 till 5 maj 2015 ut Förslag till Förvaltningsplan, Åtgärdsprogram och Miljökvalitetsnormer på samråd till samtliga vattenråd inom distriktet. Vattenmyndigheten presenterade förslagen på 8 samrådsmöten runt om i distriktet. Många vattenråd deltog på mötena och 16 vattenråd svarade på remissen. Vattenrådens svar visar på den mångfald av användningsområden för vatten som finns i samhället. Alla är överens om att behovet av vatten med bra kvalitet är stort, men svaren är mycket olika om vad som ska uppnås, hur detta ska behållas, vad åtgärder får kosta, och hur det ska finansieras. Behovet av lokal samverkan är en gemensam utgångspunkt. Vattenråden anser generellt att förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet är bra sammanställningar som översiktlig beskriver distriktet och dess av behov av åtgärder, men materialet är för omfattande och komplext för att möjliggöra en djupare analys. Framgång med vattenförvaltning bygger på lokal samverkan, kunskap och förstålse, ett arbete som inkluderar att åtgärdsmyndigheter och främst kommunerna blir bättre på att ta till vara vattenrådens kompetens. Fler lokala samrådsmöten efterfrågades. Databasen VISS anses som en bra informationskälla, men som är svår att överblicka. Många efterlyser en konkretare koppling mellan åtgärdsprogrammet och fysiska åtgärder i vattenmiljön, detta skulle öka åtgärdstakten. Andra anser att det var bra att varje åtgärdsmyndighet själva bestämmer vilka redskap som ska användas för att få till stånd fysiska åtgärder, så att miljökvalitetsnormerna kan uppnås. Förslag på förbättringar i åtgärder riktade till myndigheter inkom från flera vattenråd. Det finns många synpunkter på de förslag till fysiska åtgärder som presenteras per vattenförekomst i VISS. Detta är förväntat då de fysiska åtgärderna som finns beskrivna i VISS bygger på schabloner och nationella beräkningar. Här har vattenråden bättre lokal kunskap. Synpunkter på vattenförekomster hanteras av respektive länsstyrelse. För att leda till förändring av data i VISS krävs generellt sett mycket bra dokumentation och underlag från uppgiftslämnaren. Synpunkterna beaktas i det fortsatta arbetet med kartläggning av enskilda vattenförekomster. Frivilliga åtgärder, tex inom Greppa näringen, anses av många vara de mest effektiva, men många vattenråd ser behov av att komplettera med lagkrav. En bättre redovisning av kostnader för både utökad kommunal tillsyn och kostnad för de fysiska åtgärderna, inklusive produktionsbortfall i jordbruket, efterlyses tillsammans med beskrivning av behov om utökade finansieringsmöjligheter. Det behövs mer utredning om fördelning och effekter av ppp-principen (förorenaren betalar) och statlig finansiering. Landsbygdsprogrammet nämndes som en möjlig finansieringskälla. Vattenråden vill se en vidareutveckling av konsekvenser av genomfört åtgärdsprogram, både ekomoniska och i miljön. Det är många kostsamma åtgärder som föreslås, men det är också viktigt att lyfta fram värdet på rent vatten. Svar på frågor Vattenrådens svar på frågorna i ansökan visar på den mångfald av intressen som finns runt vattenarbetet. Redovisningen nedan är en grov sammanställning av svaren: Vilken/vilka frågor var de viktigaste för vattenrådet att arbeta med under året 2014? Provtagning Samråd inom vattenförvaltning 3

4 Kommunala vattengrupper Sprida kunskap om vattenrådet Diskussion om den egna organisationens utveckling och verksamhet Granska statusbedömning Egna åtgärdsaktiviteter Samarbete med kommunen Dricksvatten Kunskapsframtagning/sammanställning Hur har vattenrådet säkerställt samtliga medlemmar har haft möjlighet att ta del av Vattenmyndighetens samrådsmaterial? Information på möten/årsmöten Utskick med e-post Egen hemsida Endast styrelsen har samrått Vad kan ni göra för att få en bättre representation och jämnare köns- och åldersfördelning inom vattenrådet? Inget som diskuteras Utbildningar Konkretisera och informera om vattenrådets funktion Motivera fler att medverka Försöka att få alla att känna sig välkomna Projekt att samlas runt På Vattenmyndighetens samrådsmöten har en önskan om mer samarbete mellan vattenråden framkommit. Hur kan just ert vattenråd bidra till detta? Delta på gemensamma möten Fler gemensamma möten Styrelsemedlemar medverkar på andra vattenrådsmöten Mer kunskapsspridning Har vattenrådet ansökt om andra bidrag utöver årligt bidrag från Vattenmyndigheten? Vilka? Kommunalt bidrag Leader (EU) LOVA LONA Bidrag från Havs och vattenmyndigheten Landsbygdsprogrammet Bidrag till biologisk återställning På vilket sätt deltar avrinningsområdets kommuner i vattenrådets arbete? Beskriv kortfattat, inklusive förslag till hur samarbetet skulle kunna förbättras, om behov finns. Kommunerna är medlemmar i vattenrådet Nätverk mellan kommunala vattenrådssamordnare Kommunala vattengrupper Kommunen deltar inte alls 4

5 Vad händer hos Vattenmyndigheten Det stora intresset på samrådsmötena och inkomna samrådssvar visar på vilken viktig och allomfattande resurs rent vatten är. Vatten används till allt inom samhället, från produktion av dricksvatten och mat, inom lantbruk och industriverksamheter, till strömproduktion och friluftsliv. Det finns därmed ingen universallösning för vilka åtgärder som behövs för att säkerställa en god vattenmiljö. Det inkom nästan samrådsvar från nära 1000 samrådsinstanser. Vattenmyndigheten har bearbetat dessa och en sammanställning finns på Vattenmyndigheternas hemsida. För att uppnå målet med vattenförvaltning måste fler kvalitetshöjande åtgärder i vatten genomföras under nästa cykel. Kommunerna har en viktig roll i åtgärdsarbetet men kommunerna kan genom utökat samarbete med vattenråden få mer verkstad för pengarna. Rätt åtgärd hamnar på rätt plats med lägre arbetsinsats. Och framför allt blir kommuninvånarna mer engagerade, vilket också bidrar till fler åtgärder. Det finns exempel på kommuner som genom ett vattenråd bedriver omfattande åtgärdsarbete. Det är tydligt att ett samarbete mellan kommuner, markägare och andra intressenter inom ramen för ett avrinningsområde och under ett vattenråds paraply är ett effektivt arbetssätt. Finansiering kan bland annat ske via lokala vattenvård- och naturvårdsprojekt (LOVA och LONA). Genom att under 2015 och 2016 ordna gemensamma möten för kommuner och vattenråd inom olika delar av distriktet kommer förhoppningsvis vattenrådens kompentens och kunskap bättre att tas till vara inom myndigheters och kommunernas arbete. Detta arbete kommer förhoppningsvis också att leda till att fler vattenråd finner sin roll och uppgift inom vattenförvaltningen. För mer information om vattenrådens arbete se vattenmyndighetens hemsida eller kontakta: Carola Lindeberg Tel: epost: carola.lindeberg@lansstyrelsen.se 5