Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Transkript

1 1(8) Samrådssvar från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos. Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. det är tydligt beskrivet i dokumentet. Det är önskvärt att tidslinjen över pågående och kommande förvaltningscykel med hållpunkter för olika delmoment finns lättåtkomligt på vattenmyndighetens hemsida. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. Se föregående fråga. Särskilda utmaningar i Västerhavets vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Om inte, motivera. I stort så gavs en översiktlig bild av några centrala problem. Mycket skulle kunna belysas mer ingående. Vi tycker inte att texten ger en tillräcklig och rättvisande analys av de största utmaningarna inom de olika miljöproblemen. Utmaningarna beskrivs inte tillräckligt konkret och tydligt och kopplingen mellan utmaningarna och vad som faktiskt behöver göras, åtgärderna, är vag och inte tillräckligt beskriven. Det finns en farhåga för att denna vaga beskrivning av problemen kommer att leda till en vag beskrivning av åtgärderna i det kommande åtgärdsprogrammet Vi saknar en analys och beskrivning av omfattningen på problemen och insatserna som behöver komma till. Vi på att kvantifiera problemen i större utsträckning för att tydliggöra åtgärdsbehovet. Så många våtmarker är

2 2(8) utdikade, så många markavvattnings- och sjösänkningsföretag har vi, så många vandringshinder för fisk finns det etc. Motivera. Vi tycker att det saknas ett helhetsgrepp på frågeställningen om de särskilda utmaningarna i distriktet, särskilt som beskriver utmaningarna/problemen med myndighetsarbetet kring olika typer av påverkan i sig, men också när det gäller bättre kunskapsunderlag om våra vattenförekomster och mobilisering av åtgärder eller ökad åtgärdstakt som också brukar heta. ~~Det finns ett stort behov av ökad tillsyn, skärpt lagstiftning, omprövning, ökat genomförande av principen förorenaren betalar, integration av vattenkvalitetsfrågor i planeringsprocesser etc. Hur detta ska ske och bidra till att nå god ekologisk status anser vi vara en av de särskildda utmaningarna i vattendistriktet och borde därför nämnas i sammanhanget. Det hade t ex varit relevant att ange hur stor andel av distriktets vattenkraftverk som saknar tillstånd enligt gällande miljölagstiftning och att påtala det stora tillsynsunderskottet som finns när det gäller att följa upp hur villkoren i tillstånden efterlevs. Där finns som bekant väldigt mycket att göra inom ramen för myndighetsutövningen som är en viktig åtgärd för att kunna nå miljökvalitetsnormerna.~~vi vet dessutom lite om många av våra vatten. En av de andra viktigaste utmaningarna är att råda bot på den stora kunskapsbristen när det gäller vattnens status genom att undersöka och utreda påverkan i större utsträckning, här behöver stora resurser tillföras enligt principen om att förorenaren betalar samt att kommuner bör ta ett större ansvar. Det står följande under rubriken Fria vandringsvägar och återställda vatten för att minska den fysiska påverkan?över 25 % av vattendragen inom distriktet är fysiskt påverkade?, denna siffra är inte särskilt relevant med tanke på hur liten andel av vattendragen som faktiskt har karterats. Man bör lyfta fram kunskapsbristen som en utmaning, det krävs stora resurser för att faktiskt ta reda på var det är rensat, rätat, utdikat och omgrävt så att vi har ett relevant underlag om hur det ser ut i vattendragen (även sjöar) att basera åtgärdsprogram på.~~det är också väldigt viktigt att initiera och stötta ett brett åtgärdsarbete med lokal förankring (inte bara genom enskilda projekt utan på bred front) om åtgärdstakten ska kunna öka för att nå god ekologisk status 2021.~~I Vattenmyndighetens beskrivning av de olika miljöproblemen saknar vi utfiskningen i våra hav och den mycket allvarliga situation som den har lett till med decimerade och utrotade bestånd och en rubbning av hela det marina ekosystemet. Det är anmärkningsvärt att detta inte nämns.~~genom att ha den indelning av miljöproblem som man har så går missar man en mycket viktig komponent i arbetet mot god ekologisk

3 3(8) status; att skydda värdefulla vattenmiljöer och motverka förlust av biologisk mångfald. Det finns framförallt ett stort behov av att skydda och reglera zonen närmast vattendragen och sjöarna för att kunna upprätthålla och återskapa en biologisk mångfald (samtidigt som man kan minska utläckage av olika föroreningar till vattnet). Inom vattenförvaltningen saknas en bredare analys och diskussion om hur naturmiljön på land och i vattnet hänger ihop, helhetsynen på ekologin haltar lite. Vattenmyndigheten behöver vara tydligare med hur olika direktiv som art- och habitatdirektivet ska kopplas och tillämpas i vattenförvaltningen.~~dikningsföretagens påverkan beskrivs i en allt för liten utsträckning, här finns en av de stora anledningarna till att vi har fysisk påverkan och övergödning som motverkar målet om god ekologisk status.~~för att minska övergödningen betydande (men även effekter av ett förändrat klimat) är landsbygdsprogrammets utformning av central betydelse. De bör ses över i grunden där hänsyn till vatten måste vara mycket starkare, detta saknas i Vattenmyndighetens beskrivning av arbetet mot övergödning.~~något som inte tas upp av vattenmyndigheten är hur vi ska klimatanpassa och förebygga översvämningar. Det finns risk för att klimatanpassningen sker med tekniska lösningar som skadar naturm Samverkan Det står nästan ingenting om hur samverkan inom och med vattenråden behöver utvecklas och vilka utmaningar som finns för att upprätthålla och utveckla vattenråden. Med neddragningar i bidrag och resurser till åtgärdsoch samverkan projekt upplever vi det som att engagemanget i en del vattenråd har minskat. Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag?

4 4(8) Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund saknar en löpande samverkan med Vattenmyndigheterna. Det är otillräckligt att bara höras genom ett formellt samråd vid de specifika allmänna samrådstillfällen som ni håller 2 gånger per 6-års cykel.~~vattenmyndigheten måste visa att de menar allvar med vattenrådens betydelse och roll. Vattenmyndigheten initierade uppstarten av vattenråden och måste fortsatt stötta dem och ge dem resurser för att kunna genomföra den samverkan som var tänkt. Det är inte seriöst att först ge sken av att vattenråden ska ha en viktig roll i vattenförvaltningsarbetet och sedan ta bort resurserna för bidrag och projektpengar men även den stöttning som kan ges genom från länsstyrelsen. De finns en stor risk att den samverkan och lokala engagemang som har skapas nu kommer att försvinna, vilket det på sina håll redan har gjort, på grund av ett minskat förtroende för vattenmyndigheten.~~om vattenråden ska vara en arena där betydelsefulla regionala ställningstaganden för vattenfrågor arbetas fram tillsammans av olika aktörer krävs det nog att vattenmyndigheten gör vattenråden mer betydelsefulla i just den funktionen. Det behöver i så fall bli tydligare vad ett vattenråd är och hur det bör vara organiserat för att kunna spela någon roll i vattenförvaltningsarbetet, något som vi tolkar har varit intentionen från början när vattenråden bildades. ~~Vi håller med om att kommunerna behöver ta en mer aktiv roll i vattenråden, detta behöver vattenmyndigheten och beredningssekretariaten arbeta mer för och få kommunerna att förstå det ansvar som rimligen bör ligga på en kommun i den lokala samverkan och därmed en viktig del av ett fungerande vattenråd, det är samtidigt viktigt att kommunerna förstår vilken tillgång ett fungerande forum för regionala vattenfrågor är och utnyttjar sitt medlemskap mer effektivt, framför allt politiken.~~samverkan mellan HaV och SJV är mycket viktigt med tanke på de areella näringarnas stora påverkan på vattendrag och sjöars ekologi och vattenkvalitet, den samverkan bör vara mycket omfattande och bland annat handla om hur SJVs föreskrifter bättre kopplas till målen i vattendirektivet och miljökvalitetsmålen.~~vi tycker också att samverkan mellan olika kommuner inom ett avrinningsområde i många fall är dålig. Det finns behov av en organisation inom kommuner (olika förvaltningar så som miljökontor, VA, räddningstjänst, trafik, samhällsplanering) och mellan kommuner för att hantera vattenfrågorna på ett bättre sätt.~~det är också öppenbart att länsstyrelsernas olika enheter behöver ha en bättre samverkan för att hantera olika vinklar av frågorna som berörs av vattendirektivet. Vi vet att arbete pågår inom ramen för punkt 30 i åtgärdsprogrammet och kan förhoppningsvis leda till en mer samsynt och samlad länsstyrelse i vattenarbetet.~

5 5(8) Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Övervakning Bristen på underlag och den kunskapsbrist som råder om vattenförekomsterna är ett allvarligt hot mot miljökvalitetsnormernas rättskraft, att rätt åtgärder sätts in och för vattenförvaltningens förtroende i allmänhet. Detta är otillräckligt beskrivet i texten. Fungerar övervakning på nationell, regional och lokal nivå idag? Vattenmyndigheten tar upp att det bör ställas större krav på kontrollprogram inom egenkontrollen för verksamheter som har en negativ påverkan på vatten, det håller vi fullt ut med om. Här ligger vi långt efter och det är en anledning till den kunskapsbris Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av övervakningsarbetet? Kommunernas ansvar kan finnas behov av att förtydliga. Saknas någon aktör? Motivera. Kartläggning och analys Som vi tidigare nämnt så är den rådande kunskapsbristen om många av våra vattenförekomster ett mycket allvarligt problem. De undermåliga underlagen för klassning av vattenförekomster (för få, för gamla, felaktigt insamlade och generöst extrapolerade under

6 6(8) Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. Miljökvalitetsnormer Vattenmyndigheterna måste fastställa en miljökvalitetsnorm som reglerar icke-försämring av status i våra vattenförekomster. Anledningen till detta ställningstagande är att icke-försämringskravet enligt ramdirektivet för vatten är självständigt i förhållan

7 7(8)

8 8(8) Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammen måste på ett tydligt sätt kopplas till konkreta åtgärder i enskilda vattenförekomster. Särskilt vad gäller fysisk påverkan. Kommissionen har kritiserat Sverige för att en för stor del av våra åtgärdsprogram enbart innehåller åtgärder av administrativ karaktär*. Kritiken måste ses i ljuset av rättspraxis från EU-domstolen. T.ex. C-96/81 Kommissionen mot Nederländerna där domstolen pekar på behovet av genomförande med bindande verkan som inte görs beroende av myndigheters valfrihet**. Det är osäkert hur de svenska åtgärdsprogrammen förhåller sig till EU-rätten.~~Det är positivt att vattenmyndigheterna tar fram eller förbättrar avrinningsområdesvisa åtgärdsunderlag. Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund menar att det är viktigt att dessa åtgärdsunderlag tas fram i nära samverkan med vattenråden. Åtgärdsunderlagen ska vara en integrerad del av åtgärdsprogrammen. ~~Åtgärdsprogrammen ska för samtliga vattenförekomster hänvisa till att miljökvalitetsnormer för vatten är tillämpliga vid prövningar och tillsyn. Detta vinner stöd av artikel 11.1 i ramdirektivet (?Sådana åtgärdsprogram kan hänvisa till åtgärder till följd av lagstiftning som antagits på nationell nivå och som omfattar hela medlemsstatens territorium.?).

9 Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. Ny förvaltningsplan och rapportering Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Den har inte använts för praktiskt konkret planeringsarbete i vår verksamhet. Kanske är den mer tillämpar för myndigheter och kommuner? Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? Övriga synpunkter