Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Transkript

1 1(11) Samrådssvar från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos. Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. X Nej det är tydligt beskrivet, men det vore bra om tidslinjen över pågående och kommande förvaltningscykel med hållpunkter för olika delmoment lättåtkomligt på vattenmyndighetens hemsida. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. X Nej Jo det är tydligt. Skulle kunna förbättras genom att varje vattenmyndighet publicerar en tidslinje över pågående och kommande förvaltningscykel på sin hemsida med hållpunkter för olika delmoment. För varje delmoment ska det tydligt framgå hur man kan påverka som organisation eller privatperson. Särskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Om inte, motivera. X Nej (OBS SVARET PÅ FRÅGAN ÄR INTE UTFORMAT SOM ETT TYDLIGT JA/NEJ - FRAMGICK INTE I FRÅGENUDERLAGET) I stort så gavs en översiktlig bild av några centrala problem. Mycket skulle kunna belysas mer ingående. Det är positivt att vattenmyndigheten i skarpa ordalag pekar på problem kopplade till fysisk påverkan genom dammar och dikningar. Sportfiskarna skulle dock vilja att man kvantifierar problemen i större utsträckning för att tydliggöra åtgärdsbehovet. Så många våtmarker är utdikade, så många markavvattnings- och sjösänkningsföretag har vi, så

2 2(11) många vandringshinder för fisk finns det etc. Det framgår inte hur stora problemen i dagsläget är och vilken omfattningen är av de insatser som behövs för att komma tillrätta med problemen. Istället beskrivs en relativt övergripande bild tillsammans med exempel på vad man genom enskilda projekt eller vissa lagstiftsändringar gör för att minska påverkan, och det saknas ett helhetsgrepp på frågeställningen om de särskilda utmaningarna i distriktet.~förutom de utmaningar som finns kopplade till påverkan av kvaliteten på vatten av olika slag finns betydande problem med myndighetsarbetet kring påverkan i sig. Det finns ett stort behov av ökad tillsyn, omprövning, ökat genomförande av principen förorenaren betalar, integration av vattenkvalitetsfrågor i planeringsprocesser etc. Till sådana frågor återkommer vi till under?åtgärdsprogram? och?miljökvalitetsnormer?.~de största utmaningarna som vi ser det är att:~- Utöka tillsyn kraftigt tillsammans med skärpt lagstiftning.~-råda bot på den stora kunskapsbristen när det gäller vattnens status genom undersöka och utreda påverkan i större utsträckning. Resurser bör enligt principen om att förorenaren betalar till stor del komma från verksamhetsutövare via krav på undersökningar eller kontrollprogram genom egenkontrollen. Men även kommuner bör ta ett större ansvar för miljöövervakning.~-initiera och stötta ett brett åtgärdsarbete med lokal förankring (inte bara genom enskilda projekt, om åtgärdstakten ska öka behöver detta ske på bred front).~~att bedriva den tillsyn och omprövningar som behövs för att nå god ekologisk status anser vi vara en av de särskildda utmaningarna i vattendistriktet och borde därför nämnas i sammanhanget. Det hade t ex varit relevant att ange hur stor andel av distriktets vattenkraftverk som saknar tillstånd enligt gällande miljölagstiftning och att påtala det stora tillsynsunderskottet som finns när det gäller att följa upp hur villkoren i tillstånden efterlevs. Där finns som bekant väldigt mycket att göra inom ramen för myndighetsutövningen som är en viktig åtgärd för att kunna nå miljökvalitetsnormerna.~ Motivera. Genom att ha den indelning av miljöproblem som man har så går missar man en mycket viktig komponent i arbetet mot god ekologisk status; att skydda värdefulla vattenmiljöer och motverka förlust av biologisk mångfald. Det finns framförallt ett stort behov av att skydda och reglera zonen närmast vattendragen och sjöarna för att kunna upprätthålla och återskapa en biologisk mångfald (samtidigt som man kan minska utläckage av olika föroreningar till vattnet). Inom vattenförvaltningen saknas en bredare analys och diskussion om hur naturmiljön på land och i vattnet

3 3(11) hänger ihop, helhetsynen på ekologin haltar lite. Vattenmyndigheten behöver vara tydligare med hur olika direktiv som art- och habitatdirektivet ska kopplas och tillämpas i vattenförvaltningen.~~dikningsföretagens påverkan skulle kunna beskrivs ännu mer! Här finns en av de stora anledningarna till att vi har fysisk påverkan och övergödning som motverkar målet om god ekologisk status.~~för att minska övergödningen betydande (men även effekter av ett förändrat klimat) är landsbygdsprogrammets utformning av central betydelse. De bör ses över i grunden där hänsyn till vatten måste vara mycket starkare, detta saknas i Vattenmyndighetens beskrivning av arbetet mot övergödning.~~något som inte tas upp av vattenmyndigheten är hur vi ska klimatanpassa och förebygga översvämningar. Det finns risk för att klimatanpassningen sker med tekniska lösningar som skadar naturmiljön istället för att få alla de positiva sidoeffekter man får om man klimatanpassar på ett?grönt? och ekologiskt sätt genom att återskapa våtmarker och bevara och återskapa svämplan, planera en zon med rum för vattnets fluktuationer istället för att ändra regleringsstrategi, erosionsskydda infrastruktur och bygga tekniska dammar. Det är viktigt att styra denna utveckling mot ett ekologiskt hållbart sätt som också gynnar den biologiska mångfalden på bästa sätt när vi ska förebygga de negativa konsekvenser som ett förändrat klimat kommer att innebära.~~man bör beskriva behovet av att underlätta åtgärdsarbetet med fysisk påverkan vid kulturmiljöer i vatten då kulturmiljölagstiftning ofta kan vara en bromskloss.~~utöver ovanstående menar Sportfiskarna att Vattenmyndigheten bör fundera över: ~-Reglering av sjöar och nedströms liggande vattendrag, följer nivåer och flöden naturliga variationer?~-är yrkesfiskets uttag av fisk från våra större sjöar hållbart?~-borde vattenförvaltning få ett större genomslag vid tillämpning av strandskyddsregler?~-borde Vattenmyndigheterna ha en mer operativ roll i framtiden, bl.a. vad gäller deltagande i tillståndsprövningar.~ Samverkan Svar: Det står nästan ingenting om hur samverkan inom och med vattenråden behöver utvecklas och vilka utmaningar som finns för att upprätthålla och utveckla vattenråden. Med neddragningar i bidrag och resurser till åtgärds-

4 4(11) och samverkan projekt upplever vi det som att engagemanget i en del vattenråd har minskat. Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? X Nej (OBS SVARET ÄR INTE UTFORMAT SOM ETT TYDLIGT JA/NEJ - FRAMGICK INTE I FRÅGEUNDERLAGET) Vattenmyndigheten måste visa att de menar allvar med vattenrådens betydelse och roll. Vattenmyndigheten initierade uppstarten av vattenråden och måste fortsatt stötta dem och ge dem resurser för att kunna genomföra den samverkan som var tänkt. Det är inte seriöst att först ge sken av att vattenråden ska ha en viktig roll i vattenförvaltningsarbetet och sedan ta bort resurserna för bidrag och projektpengar men även den stöttning som kan ges genom från länsstyrelsen. De finns en stor risk att den samverkan och lokala engagemang som har skapas nu kommer att försvinna, vilket det på sina håll redan har gjort, på grund av ett minskat förtroende för vattenmyndigheten.~~sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund saknar en löpande samverkan med Vattenmyndigheterna. Det är otillräckligt att bara höras genom ett formellt samråd vid de specifika allmänna samrådstillfällen som ni håller 2 gånger per 6-års cykel.~~vi menar att kommunerna behöver ta en mer aktiv roll i vattenråden, detta behöver vattenmyndigheten och beredningssekretariaten arbeta mer för och få kommunerna att förstå det ansvar som rimligen bör ligga på en kommun i den lokala samverkan och därmed en viktig del av ett fungerande vattenråd.~~samverkan mellan HaV och SJV är mycket viktigt med tanke på de areella näringarnas stora påverkan på vattendrag och sjöars ekologi och vattenkvalitet, den samverkan bör vara mycket omfattande och bland annat handla om hur SJVs föreskrifter bättre kopplas till målen i vattendirektivet och miljökvalitetsmålen.~~vi tycker också att samverkan mellan olika kommuner inom ett avrinningsområde i många fall är dålig. Det finns behov av en organisation inom kommuner (olika förvaltningar så som miljökontor, VA, räddningstjänst, trafik, samhällsplanering) och mellan kommuner för att hantera vattenfrågorna på ett bättre sätt.~~det är också öppenbart att länsstyrelsernas olika enheter behöver ha en bättre samverkan för att

5 5(11) hantera olika vinklar av frågorna som berörs av vattendirektivet. Vi vet att arbete pågår inom ramen för punkt 30 i åtgärdsprogrammet och kan förhoppningsvis leda till en mer samsynt och samlad länsstyrelse i vattenarbetet.~~hav har inte tillsynsansvaret över markavvattningen utan det ligger fortsatt kvar på Naturvårdsverket. Samtidigt har Jordbruksverket monopol på att utbilda markavvattningssakkunniga. Organisationen av myndigheter är splittrad här. Mer ansvar och makt borde samlas till HaV.~ Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Svar: Övervakning Svar: Sportfiskarna vill understryka problem med kunskapsbrist i allmänhet och brist på resurser att undersöka påverkan. Fungerar övervakning på nationell, regional och lokal nivå idag? Svar: (OBS SVARET INTE UTFORMAT SOM ETT TYDLUGT JA/NEJ SVAR - FRAMGICK INTE I UNDERLAGET) Vi håller med Vattenmyndigheten om att en viktig utmaning när det gäller övervakning är att ställa större krav på verksamhetsutövare att utföra recipientkontroll med principen om att förorenaren betalar som grund. Särskilt borde lantbruket och markavvattningsföretag kunna anses vara skyldiga att följa upp sin påverkan på tillståndet i miljön. Detta är angeläget och en viktig principfråga samt en kostnadsfråga för att täcka upp de undersökningskostnader som behövs för att länsstyrelserna ska veta tillräckligt mycket om hur tillståndet är i våra vatten för att kunna bedöma statusklass och åtgärder ska kunna planeras. I dag har vi ofta kunskapsbrist i vatten som är stark påverkade på grund av att ingen har ställt krav på att förorenaren ska bekosta undersökningar om påverkan i sin omgivning.~~det behövs mer vägledning och stöttning till vattenvårdsförbunden för att anpassa sin övervakning till en mer effektiv och ändamålsenlig provtagningsverksamhet som mycket borde utgång ifrån kraven på underlag

6 6(11) som vattendirektivet och bedömningsgrunderna ställer (förutom de krav som ställs i eventuella tillståndsvillkor). Detta är viktigt med tanke på den kunskapsbrist som i många fall råder om vattnens status och då den samlade recipientkontrollens övervakningsverksamhet utgör en stor del av det underlag som finns att tillgå för att klassa vattenförekomsternas status.~~vattenmyndighetens förslag på att all data ska kopplas till VISS är bra och bör genomföras.~när en åtgärd/verksamhget medför betydande miljöpåverkan är verksamhetsutövare idag skyldiga att redovisa hur en verksamhet påverkar att en miljökvalitetsnorm inte följs (6 kap. 7 2 st. 2 p. MB). Regeln borde gälla fler verksamheter/åtgärder och utgöra en naturlig början på följande egenkontroll vad gäller just påverkan av egen verksamhet.~på s. 37 (norra östersjön) nämns att?åtgärdsarbetet är i full gång?. Sportfiskarna menar att även om åtgärder vidtas så är uttrycket missvisande.~ Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Svar: se föregående svar Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av övervakningsarbetet? Svar: Saknas någon aktör? Motivera. Kartläggning och analys Svar: Vi tycker att bedömningsgrunderna för ytvatten bör inkludera stormusslor som en av de biologiska kvalitetsfaktorerna eftersom det finns en fungerande miljöövervakningsmetod och det är en djupgrupp som med sin långa livlängd och specifika krav på sin omgivning kan ge en bra bild av miljötillståndet. I nuläget kan vattendrag med känd historisk förekomst av flodpärlmussla men på grund av fysisk påverkan, övergödning, miljögifter eller försurning har utrotats lokalt klassas till god ekologisk status om fisk, bottenfauna eller andra djurgrupper visar på god status. Detta ifrågasätter vi och har också lämnat denna synpunkt till HaV i samband med deras remiss om nya bedömningsgrunder under våren.~~även om det framgår av materialet är det viktigt att inskärpa vikten av bra underlag. Felaktiga bedömningar leder till problem senare i förvaltningscykeln och vid prövning

7 7(11) av enskilda verksamheter. EU-kommissionen har i sin genomgång av Sveriges genomförande av ramdirektivet för vatten kritiserat Sverige på denna punkt. Användningen av biologiska kvalitetsfaktorer vid klassificeringen är otillräcklig.~~vad gäller arbetet med kraftigt modifierade vatten är det som Vattenmyndigheten skriver viktigt att klargöranden görs kring hur Sverige ska arbeta med att klassificera sådana vatten och vad God ekologisk potential innebär. Frågan är idag oklar inom svensk vattenförvaltning. ~ Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Svar: Saknas någon aktör? Motivera. Miljökvalitetsnormer Svar: Vattenmyndigheterna måste fastställa en miljökvalitetsnorm som reglerar icke-försämring av status i våra vattenförekomster. Anledningen till detta ställningstagande är att icke-försämringskravet enligt ramdirektivet för vatten är självständigt i förhållande till krav om att nå en god status. Detta visar sig genom att de olika miljömålen ska uppnås vid olika tidpunkter. Enligt Sportfiskarnas tolkning av direktivet kan en status inte försämras förrän den har fastställts. Detta skulle ske senast den 22 december Tre år senare inföll dagen då våra åtgärdsprogram skulle vara operationella. Miljömålen i ramdirektivet ska nås (bland annat) med hjälp av åtgärdsprogram. (Vilket självklart inte hindrar oss från att tillämpa miljökvalitetsnormer vid tillståndsprövningar och tillsyn.) Utrymmet för att försämra statusen efter den 22 december 2012 begränsar sig därför till de i ramdirektivet uppställda undantagen. Artikel 4.4 i ramdirektivet medger inte att tidsfristen för icke-försämringskravet skjuts upp. Genom att vi i dagens läge knyter icke-försämring till uppnående av god status förskjuter vi tiden för uppnåendet av icke-försämringskravet framåt i strid mot direktivet. Här

8 8(11) kan förstås invändas att praxis utvecklats kring icke-försämringskravet. Med hänsyn till att ramdirektivets regler ger upphov till rättigheter och skyldigheter för enskilda måste ett genomförande vara tydligare än dagens för att rättsäkerhetskrav ska vara tillgodosedda. Denna problematik är också förknippad med dagens system för miljökvalitetsnormer och 2 kap. 7 MB. Inom ramen för Vattenmyndigheternas kontroll ligger dock en möjlighet till första förbättring: fastställ en miljökvalitetsnorm som föreskriver att statusen för en vattenförekomst aldrig får försämras annat än helt tillfälligt, miljökvalitetsnormen gäller från dag ett och kontinuerligt framåt. En miljökvalitetsnorm som föreskriver att försämring inte får ske och som gäller kontinuerligt och utan att vara kopplad till utgången av en förvaltningsperiod ligger också mer i linje med ramdirektivets syfte (artikel 1:?hindra ytterligare försämring?). Detta eftersom det ibland kan vara svårt att förutse följder i naturen, att förutse följder på längre sikt (fram till utgången av en förvaltningsperiod) är rimligen än svårare.(kruse, Joakim, Rapport angående rättsverkan och tillämpning av~miljökvalitetsnormer för vatten? Genomförande av ett uppdrag för Naturvårdsverket,~Dnr , Länsstyrelsen i Västernorrlands län, , s. 51.) Genom en miljökvalitetsnorm som ska följas tillsvidare förenklas bedömningen för beslutande myndigheter.~~vattenmyndigheterna bör ta intryck av Kommissionens kritik vad gäller den generösa tillämpningen av undantaget i 4 kap. 9 VFF. (European Commission, SWD(2012) 379 final, 26/30, Brussels, , s. 53 och 67.)~~Det finns en vag diskrepans mellan artikel 4.4 i ramdirektivet och 4 kap. 9 VFF genom att den förra fokuserar på att ingen ytterligare försämring får ske (under den förlängda fristen) och den senare på att vattnets status inte riskerar att försämras ytterligare vid beslutet att förlänga fristen. Det kan här framhållas att ett förbud (inte får ske) måste anses kunna vägleda myndigheter som prövar verksamheter eller åtgärder som påverkar en vattenförekomsts status som tillkommer efter beslut om undantag i tid. Det får också sägas vara ett argument för att försämring inte får ske efter 22 december ~Att vattnets status?inte riskerar att försämras ytterligare? är dock en bedömning som görs vid tillfället då Vattenmyndigheten beslutar om ny förvaltningsplan. ~Skulle bedömning vid tillämpningen av undantaget grunda sig på lydelsen i ramdirektivet ges ett tydligt budskap om vad som inte får ske under tiden. En sådan lösning ligger i linje med ett icke-försämringskrav som är självständigt och gäller kontinuerligt från den 22 december Vid tillämpning av nuvarande regel ges istället intryck av att tillkommande verksamheter som inte föru

9 9(11) Åtgärdsprogram Svar: Åtgärdsprogrammet måste ha koppling till konkreta åtgärder, särskilt åtgärder som riktar sig till kommuner. ~~Åtgärdsprogrammen måste på ett tydligt sätt kopplas till konkreta åtgärder i enskilda vattenförekomster. Särskilt vad gäller fysisk påverkan. Kommissionen har kritiserat Sverige för att en för stor del av våra åtgärdsprogram enbart innehåller åtgärder av administrativ karaktär.(european Commission, SWD(2012) 379 final, 26/30, Brussels, , s. 56 ff.) Kritiken måste ses i ljuset av rättspraxis från EU-domstolen. T.ex. C-96/81 Kommissionen mot Nederländerna där domstolen pekar på behovet av genomförande med bindande verkan som inte görs beroende av myndigheters valfrihet. (Nämnda dom, p ) Det är osäkert hur de svenska åtgärdsprogrammen förhåller sig till EUrätten.~~Det är positivt att vattenmyndigheterna tar fram eller förbättrar avrinningsområdesvisa åtgärdsunderlag. Sportfiskarna menar att det är viktigt att dessa åtgärdsunderlag tas fram i nära samverkan med vattenråden. Åtgärdsunderlagen ska vara en integrerad del av åtgärdsprogrammen. ~~Åtgärdsprogrammen ska för samtliga vattenförekomster hänvisa till att miljökvalitetsnormer för vatten är tillämpliga vid prövningar och tillsyn. Detta vinner stöd av artikel 11.1 i ramdirektivet (?Sådana åtgärdsprogram kan hänvisa till åtgärder till följd av lagstiftning som antagits på nationell nivå och som omfattar hela medlemsstatens territorium.?). Detta för att stärka dagens system med miljökvalitetsnormer som följs genom prövningar och tillsyn. En generell hänvisning till miljökvalitetsnormerna hindrar inte att mer precisa åtgärder anges i vissa fall. Det är viktigt att en bedömning vid prövningar och tillsyn alltid ska kunna hänvisa till målet? miljökvalitetsnormerna. Sportfiskarna menar att ett medel (åtgärdsprogram) för att nå ett mål (miljökvalitetsnorm) inte ska överordnas själva målet vilket blir följden av att aldrig kunna tillämpa miljökvalitetsnormer vid prövningar eller tillsyn. Förslaget är enkelt och skulle minska de invändningar som finns mot dagens vattenförvaltning. Detta förslag läggs i syfte att förtydliga den redan gällande ordningen: att miljökvalitetsnormer ska tillämpas vid tillsyn och andra prövningar enligt miljöbalken. Den otydlighet som finns i regelverket idag är till men för

10 10(11) samtliga aktörer som berörs av vattenförvaltningen.~~sportfiskarna är nyfikna på vilka fysiska åtgärder vattenmyndigheterna tänker sig? Rör det sig om utrivningar av dammar som saknar tillstånd, plantering av träd i kantzoner? ~~Några exempel där Sportfiskarna är involverade i projekt som syftar till att åtgärder vidtas:~den levande Nyköpingsån, ett samarbete mellan lokala Sportfiskare, Sportfiskarna centralt, Nyköpingåarnas vattenvårdsförbund, Nyköpings kommun och markägare som syftar till att ta fram fria vandringsvägar i Nyköpingsån mellan Östersjön och Långhalsen. En rapport planeras släppas under 2014.~~Moraån i Södertälje kommun. Sportfiskarna har tidigare tagit fram en förstudie för åtgärder vid de två första vandringshindren i ån. Sportfiskarna verkar för att ån ska tillgängliggöras som habitat för samtliga förekommande fiskarter. De två första dammarna i ån saknar tillstånd. ~~Gavelhytteån i Sandvikens kommun. Ån förbinder Ältebosjön och Storsjön i Sandvikens kommun. Sportfiskarna arbetar just nu med en förstudie för hur vandringsväg kan anläggas vid det vattenkraftverk som utgör ett definitivt vandringshinder för all fisk i vattenförekomsten. Tidigare har även Vallbyån i Gästrikland undersökts.~~i övrigt håller Sportfiskarna på med flera restaureringsprojekt vad gäller kustnära våtmarker. Vi har redan släppt ett flertal rapporter i ämnet där vi bland annat undersökt lämpliga platser för restaureringsprojekt. För att konsultera rapporterna, vänligen besök: ault.aspx ~~Sportfiskarna ser gärna en mer löpande dialog med vattenmyndigheten gällande olika åtgärder som Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera.

11 11(11) Ny förvaltningsplan och rapportering Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Svar: Miljökvalitetsnormerna har använts i arbetet. ~I övrigt. Den fungerar inte särskilt bra i vår verksamhet? De har varit svåra att använda för praktiskt konkret planeringsarbete. Kanske är den mer tillämpar för myndigheter och kommuner, tycker de att den är användbar?~ Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? Svar: Övriga synpunkter Svar: Det diarienummer vi har fått instruktion om att ange vid ifyllandet av denna remiss är: : ~~Svaren har skrivits i förväg. Många av myndighetens svarsalternativ har ja/nej rutor. Våra svar behöver inte tolkas som entydigt ja eller nej. Istället hoppas vi att det är problematiserande/resonerande. Om uttryckliga ja/nej-svar hade önskats skulle detta ha angivits från början i frågorna.