Referensgruppsmöte Jord och skog

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1 (7) Datum Enligt sändlista (bifogas ej) Referensgruppsmöte Jord och skog Plats Södra paviljongen, Stockholms centralstation Närvarande Mats Jos Per Nyström Per Sandberg Rune Hallgren Monika Stridsman Olof Johansson Åsa Wolgast Broberg Per Sandberg Sven-Erik Pettersson Lennart Sorby Martin Larsson Jenny Caruso Jennie Tjernell Malin Pettersson Mellanskog Skogsstyrelsen Sveaskog Spannmålsodlarna 1. Presentation Kort presentation av de närvarande. 2. Vattenförvaltning och andra styrdokument. Lennart Sorby gav en översiktlig orientering om vad som troligen kommer att styra vårt arbete i framtiden. Några saker som nämndes var: Direktiv om prioriterade ämnen fastställs förmodligen i höst. 33 st prioriterade ämnen får gemensamma miljökvalitetsnormer för hela Europa. Implementering av vattendirektivet i medlemsländerna. Sverige har fått kritik för att vi inte har infört direktivet korrekt. Nitratdirektivet: Sverige följer inte direktivet enligt EU. Kriterierna för spridning anses inte vara tillräckligt hårda. Även utformningen på stöden för skyddszoner diskuteras. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post VÄSTERÅS Västra Ringvägen (vx) VÄSTERÅS (fax) ledningskansli@u.lst.se

2 Interkalibrering av medlemsländernas statusklassificeringar har gjorts. Syftet är att god vattenstatus ska betyda samma sak i alla medlemsstater. Havsmiljön Baltic Sea Action plan (inom HELCOM) innebär ett stort åtagande för länderna, med krav på rapportering. Ett marint direktiv är på gång inom EU, havsmiljösidans motsvarighet till vattendirektivet. Havsmiljöutredningen tittar bland annat på hur man bör organisera i Sverige inför detta samt övervakningsfrågor. Översvämningsdirektivet är antaget inom EU men ej infört i Sverige ännu. Försvarsdepartementet bereder frågan. Fiskefria områden ~15 st fiskefria områden (helst sjö m vattendrag) ska väljas ut i distriktet. Det finns förslag på gång till Avgiftssystem för utsläpp av kväve och fosfor till vatten. Flera uppdrag t ex Ålförordningen, Vattenförvaltningen och Miljökvalitetsmålen ställer krav på restaurering av vattenmiljöer. NV utreder översiktligt vad det kommer att kosta att uppnå målen. Skogsstyrelsen utreder sin del i vattenförvaltningen i samarbete med Vattenmyndigheterna. Kartläggning och analys. En stor del av vattnen i Norra Östersjöns vattendistrikt har blivit klassade som gula (måttlig status). Det kan ha flera orsaker, brist på data, stor andel jordbruksmark, befolkningstäthet mm. Enligt vattendirektivet får inget vatten försämras, varför det vid osäkerhet har varit bättre att klassa ner en förekomst än tvärtom. Översikt av väsentliga frågor (ÖVF). I mars och april hölls 12 samrådsmöten på 6 orter: Uppsala, Stockholm, Örebro, Katrineholm, Västerås och Ludvika. Kraftigt modifierade vatten (KMV) och undantag. Kriterier för KMV och undantag arbetas nu fram av Naturvårdsverket, samtidigt som det pågår ett motsvarande arbete inom EU. HOME-Vatten som är SMHI:s modell för belastning av näringsämnen till havet sätts upp för NÖVD. Vattenråd. Ännu så länge finns få vattenråd i distriktet. Kring Tämnarån finns ett och Nyköpingsåarnas vattenförbund är på gång att bilda. Fyrisån och Sävjaån är också på gång. Länsstyrelsen bedriver samverkan med intressenterna i andra

3 områden. Vi ser positivt på egna initiativ som länsstyrelsen inte driver, och det vore bra om kommunerna tar en aktiv roll. VM kan inte utse eller godkänna vattenråd. Samverkan och allmänhetens deltagande i vattenförvaltningen. VISS är ett viktigt verktyg i samverkansarbetet. Det återstår en del att göra för att VISS ska bli mer användarvänligt men det utgör en bra bas. Diskussion kring att det är viktigt att få ut bättre info om hur bedömningar gjorts, tex varför fisken får röd färg. Definiera och gör mer lättförståeligt för att få folk att känna sig delaktiga och kunna bidra med sin lokalkännedom. Rune efterfrågar enklare former för att få fram sina synpunkter på (än skrivna remisser på ÖVF mm). Öppna seminarier t ex, där hela vattenförvaltningsprocessen diskuteras och inte bara statusklassificeringen. Per N undrade om det finns möjlighet för länsstyrelserna och/eller vattendelegationen att följa med på vattenvandringar med. Per N får ställa den frågan direkt till länsstyrelserna och Lennart lovade lyfta frågan till vattendelegationen. Åtgärdsprogram Lennart presenterade en ungefärlig bild av hur åtgärdsprogrammen ska se ut. Beslutstext + Åtgärdssammanställning med Vad? Vem? När? Om vattenförekomsterna ej uppnår god status ska åtgärdsprogram tas fram. Exv kan det innebära att Jordbruksverket med sektorsansvar skall genomföra åtgärder inom jordbruket tillsammans med kommuner och länsstyrelser i berörda delar, kommunerna svarar för enskilda avlopp, Skogsstyrelsen för åtgärder i skogslandskapet, länsstyrelserna för vattenverksamhet o s v. I det formella åtgärdsprogrammet kommer troligen åtgärder på en mer översiktlig nivå att redovisas. Detaljplaneringen hamnar förmodligen i någon form av åtgärdsbilaga. 3. Statusklassificering i Norra Östersjöns vattendistrikt, miljökvalitetsnormer, Förvaltningsplan. Jenny Caruso I dagsläget har nästan alla vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt statusklassificerats. Vi har sammanställt de preliminära resultaten i en kartläggningsrapport som blev klar i januari. NÖ är det enda distriktet som har gjort en sådan sammanställning. Det finns inget krav på att ta fram en rapport över kartläggningen men vi såg det som en fördel att ha en pappersrapport när vi under året ska samverka kring detta arbete. Ytvatten Jenny presenterade de preliminära klassificeringarna m a p ekologisk status. Bara 20 % av ytvattenförekomsterna har god status eller bättre, majoriteten av vattenförekomsterna (64 %) har bedömts ha måttlig status.

4 Eftersom de olika kvalitetsfaktorerna indikerar olika miljöproblem är det viktigt att även titta på statusklassificeringen för varje enskild kvalitetsfaktor. Ex: påväxtalger används som indikator på övergödning i vattendrag medan statusklassificeringen av fisk i första hand indikerar förekomst av vandringshinder. I flera vattendrag i vårt distrikt ger påväxtalger/näringsämnen god status men den sammanvägda bedömningen dras ner av fisk-klassificeringen. Vid riskbedömningen (når vi god status 2015?) har man tittat på statusklassificeringen och vägt in påverkan och trender. Riskbedömningskartan för distriktet är väldigt röd, d v s många vattenförekomster bedöms vara i risk att inte nå god status Grundvatten För grundvatten bedömer man dels kemisk status, dels kvantitativ status. Generellt har vi dåligt med data för grundvatten och vi kommer i år att göra provtagningar för att komplettera. Hittills har vi bara tittat på nitrat, klorid, sulfat och bekämpningsmedel, men tröskelvärden för andra ämnen kommer att tas fram under Ca 10 % av grundvattenförekomsterna har klassificerats som uppnår ej god m a p kemisk status medan samtliga grundvattenförekomster har bedömts nå god kvantitativ status. När det gäller riskbedömningen så har ca 10 % av grundvattenförekomsterna bedömts vara i risk att inte uppnå god grundvattenstatus Riskbedömningen är baserad på en nationell analys av potentiell påverkan som gjordes 2007, där man beräknade en potentiell föroreningsbelastning utifrån en mängd verksamheter som skulle kunna påverka vattenkvaliteten (effekter från vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter). Miljökvalitetsnormer ska under 2008 ta fram förslag till miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster i distriktet. Grundregeln är att alla ytvattenförekomster ska uppnå god ekologisk status och grundvattenförekomster ska uppnå god grundvattenstatus senast 2015, och att inga vatten får försämras. Det finns möjligheter att göra undantag från denna regel men då måste det motiveras. Naturvårdsverket håller på att ta fram riktlinjer för arbetet med att peka ut KMV och undantag men de är inte klara ännu. Det pågår även diskussioner inom EU kring detta. Konstgjorda och kraftigt modifierade vatten (KMV) Konstgjorda vatten är sådana vatten som har skapats genom mänsklig verksamhet (ex kanaler, dammar, gruvsjöar).

5 För att en vattenförekomst ska kunna pekas ut som kraftigt modifierad måste nedanstående krav uppfyllas: - vattenförekomstens fysiska karaktär har väsentligen förändrats p g a mänsklig verksamhet - de förändringar i hydromorfologiska egenskaper som krävs för att uppnå god ekologisk status skulle ha betydande negativ inverkan på miljön i stort eller på verksamheten - nyttan av verksamheten kan inte uppnås på annat sätt som är bättre för miljön (p g a tekniska skäl eller orimliga kostnader) Kvalitetskravet för ett konstgjort vatten eller KMV är: ingen försämring, god ekologisk potential, god kemisk ytvattenstatus Undantag Det finns olika typer av undantag. Tidsfrist - god status ska uppnås, men senare än 2015 (dock senast 2027) - dels om förbättringar som krävs inte kan åstadkommas av tekniska skäl eller utan orimliga kostnader - dels om naturliga förhållanden gör det omöjligt att åstadkomma förbättringarna till 2015 Vi kommer nog att få ganska många vattenförekomster med tidsfrist i distriktet eftersom det finns en tröghet i systemet, även om vi genomför åtgärder nu är det inte säkert att effekterna syns fullt ut förrän om 10-tals år. Mindre stränga kvalitetskrav - om mänsklig påverkan eller vattenförekomstens naturliga tillstånd gör det omöjligt eller om det skulle innebära orimliga kostnader att uppnå god status/potential - alla möjliga åtgärder måste dock vidtas för att uppnå bästa möjliga ekologiska och kemiska status för ytvatten och tillstånd för grundvatten Ny verksamhet Undantag från icke-försämringskravet och kravet på god status kan göras vid etablering av ny verksamhet om skälen för verksamheten är ett allmänintresse av stor vikt. Man måste dock vidta alla tänkbara åtgärder för att mildra de negativa effekterna. Exceptionella händelser Undantag från icke-försämringskravet kan också göras vid översvämningar, olyckor eller andra exceptionella händelser som man inte kan förutse.

6 Förvaltningsplan (FVP) En av de stora arbetsuppgifterna för vattenmyndigheten detta år är att ta fram ett förslag till förvaltningsplan för distriktet. I FVP ska samtliga moment i vattenförvaltningscykeln sammanfattas på ett lättillgängligt sätt. Några delmoment i arbetet med att ta fram FVP är redan klara eller påbörjade: - Arbetsprogrammet för FVP som togs fram 2006 och remissbehandlades 2007 (tidplan för arbetet m m) - Översikt av väsentliga frågor för FVP som remissbehandlas nu (vilka miljöproblem/vattenområden o s v är mest prioriterade att arbeta med) Utkast till FVP ska vara klart 22 dec 2008 och därefter remissbehandlas i 6 månader. Vattendelegationen fattar beslut om slutlig FVP i december 2009 och rapportering till EU görs i mars Förvaltningsplanen har tre centrala funktioner: - kunskapsunderlag för myndigheter i deras beslutsfattande som påverkar vatten - kommunikation med allmänheten - rapporteringsfunktion (NV => EU) Vad som ska redovisas i FVP regleras i Vattendirektivet och finns uppräknat i bilaga 1 till Vattenförvaltningsförordningen. Ytterligare krav på vad som ska rapporteras kommer i s k reporting sheets från EU, dessa ska vara klara i november. NV håller också på att utarbeta föreskrift och handbok för FVP men det är osäkert när dessa blir klara. Övergripande struktur för förvaltningsplanen: Allmän beskrivning av vattendistriktet Beskrivning av påverkan och effekter på vattenstatus Redovisning av register över skyddade områden Redovisning av övervakning Redovisning av kvalitetskrav (inkl KMV och undantag) Ekonomisk analys Åtgärdsprogram Samverkan Frågor och svar kring Jennys presentation? Det fanns stor kritik mot bedömningsgrunderna tidigare, hur är det nu?! Bedömningsgrunderna utvecklas hela tiden.? Ny verksamhet som Undantag: Stort lantbruk som vill utöka verksamheten, blir det undantag?! Troligtvis inte, utan det blir krav på att MKN ändå ska uppnås.

7 ? Hur är riskbedömningen gjord? Utgående från att vi gör åtgärder eller inte?! Den preliminära riskbedömningen som är gjord i vårt distrikt har utgått från om vattenförekomsten i dagsläget bedömts uppnå god status eller ej, dvs om god eller hög status så har den klassats som ej i risk och annars som i risk. För kalkade vatten har man klassat som i risk även om de i dagsläget har god status.? Referensvärden för bedömningsparametern totalfosfor gjordes om i höstas. Halten får vara högre nu i jordbruksmarker. Hur påverkar detta bedömningen av t ex påväxtalger?! Ingen hade något tydligt svar på detta. 4. Uppdrag kring övergödning av havet Martin redovisade några preliminära resultat om några av de uppdrag som länsstyrelserna och vattenmyndigheten arbetar med kring övergödningsproblematiken. Han berättade om Finn de områden som göder havet mest som är ett uppdrag i enlighet med Aktionsplan för havsmiljön. Uppdraget består till stor del av att analysera resultat från belastningsmodellen PLC5. Arbetet med uppdrag 51b, Inventera behovet av restaurering av havsvikar och kustnära sjöar, är också påbörjat. Martins presentation ligger på s hemsida under projekt. 5. Övrigt Diskussion fördes angående eventuell splittring av referensgruppen uppdelat i skog respektive jord. Slutsats: I detta skede finns det inga större skäl att dela upp mellan skogsbruk och jordbruk, kanske snarare tvärtom att diskussionerna kan berika varandra. Uppläggen på mötena är mera övergripande och går inte att differentiera så mycket. Antecknat av Malin Pettersson