MISSIV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MISSIV 2013-10-31 573-7691-12-6"

Transkript

1 MISSIV Samrådsredogörelse för Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt Under perioden 1 december 2012 till 1 juni 2013 genomfördes samråd för Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan Vattenmyndigheten har anordnat ett flertal samrådsmöten och fått in många synpunkter på vilka frågor som behöver prioriteras i arbetet med att revidera förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. I samrådsredogörelsen finns en sammanfattning av inkomna synpunkter samt våra kommentarer på dessa. Vattenmyndigheten tar med sig inkomna synpunkter i det fortsatta arbetet med att ta fram förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Förslagen ska ställas ut för sex månaders samråd från 1 november 2014 till 1 maj 2015, för att slutligen fastställas i december Irene Bohman Vattenvårdsdirektör Postadress Kalmar Telefon E-post Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 (34) Samrådsredogörelse för Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt Inledning Inom ramen för vattenförvaltning i Sverige har Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt vid Länsstyrelsen i Kalmar län tagit fram samrådsdokumentet Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan och kungjort detta för samråd under 6 månader. I samrådsdokumentet redovisas de viktigaste arbetsmomenten under innevarande förvaltningscykel samt tidpunkt för samråd. Vidare redovisas de arbetsmoment och utmaningar, vilka Vattenmyndigheten bedömer vara väsentliga frågor för vattenförvaltningen inför framtagandet av kommande förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer (MKN) och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Vattenmyndigheten redovisar samtliga inkomna yttranden på Vattenmyndighetens webbplats, Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt har mottagit 108 unika skriftliga synpunkter och svar på frågorna i samrådet. I bilaga 1 finns förteckning över vilka instanser som lämnat synpunkter. I bilaga 2 redovisas sammanställning över de väsentliga frågorna, fördelade på respektive avsnitt i samrådet. Nedan redovisas en sammanfattning av de inkomna synpunkterna utifrån respektive frågeområde och en redogörelse för hur Vattenmyndigheten övergripande tagit ställning till inkomna synpunkter. Av samrådssvaren som inkommit till Södra Östersjöns Vattenmyndighet framgår det tydligt att det finns ett stort kunnande och ett brett engagemang för arbetet med vattenförvaltning bland de svarande. De inkomna synpunkterna är värdefulla i det fortsatta vattenförvaltningsarbetet och kommer att vägas in i förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning. Hur samrådet har genomförts Samrådet kungjordes genom annonser i riks- och lokalpress den 1 december Samrådet har också annonserats på vattenmyndigheternas och länsstyrelsernas webbplatser. Dessutom har Vattenmyndigheten informerat om det pågående samrådet i samband med möten och konferenser. Samrådsperioden varade från den 1 december 2012 till den 1 juni Samrådsmaterialet har funnits tillgängligt på vattenmyndigheternas webbplats under hela samrådsperioden. Skriftliga versioner av samrådsmaterialet skickades till drygt 250 mottagare vid samrådets start. Det har även distribuerats vid samrådsmötena, samt vid andra möten och konferenser som Vattenmyndigheten deltagit i under samrådet. Materialet har också funnits tillgängligt hos samtliga länsstyrelser och kommuner inom vattendistriktet. Postadress Kalmar Telefon E-post Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

3 MISSIV 2 (34) Samrådsmöten I Södra Östersjöns vattendistrikt anordnades samrådsmöten på sju orter i samverkan med lokala vattenråd (tabell 1) och berörd länsstyrelse. Totalt deltog 236 personer. Visby, Gotlands vattenråd 25 februari Hjo, Vätternvårdsförbundet 7 mars Kalmar, Ostkustens Vattensamling 13 mars Lund, Höje å Vattenråd 19 mars Målilla, Emåförbundet 21 mars Norrköping, Nedre Motala ströms vattenråd 17 april Urshult, Bräkenåns Vattenråd 24 april Antal externa deltagare Tabell 1. Genomförda samrådsmöten i Södra Östersjöns vattendistrikt. Inför varje samrådsmöte annonserades i den största dagstidningen på respektive ort och information skickades med e-post till berörda kommuner samt en rad intresseorganisationer. Program och presentationer från samrådsmötena finns på Vattenmyndighetens webbplats. Hur synpunkterna beaktas Vattenmyndigheterna har gjort en gemensam utvärdering av de synpunkter som kom in från nationella instanser eller som ansågs vara av nationell karaktär, medan de som berörde distriktsfrågor har behandlats per vattendistrikt. Vattenmyndigheterna har bedömt att det, för detta inledande samråd, är tillräckligt att ge övergripande kommentarer på inkomna synpunkter. Exakt hur de synpunkter som kommit in ska tas om hand avgörs under det närmaste årets arbete med att ta fram åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetnormer. I förvaltningsplanen kommer Vattenmyndigheten att sammanfatta synpunkter från samtliga samråd under förvaltningscykeln, och hur dessa har påverkat arbetet.

4 MISSIV 3 (34) Synpunkter och kommentarer i sammandrag Sammanfattningsvis konstateras att flertalet samrådsinstanser anser att Vattenmyndigheten har identifierat viktiga frågor att arbeta med inför beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer Många samrådsinstanser efterlyser dock tydligare prioriteringar, förtydliganden av ansvar och roller samt konkretisering av vilket arbete som behöver göras av olika aktörer. Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? De flesta samrådsinstanser anser att det är tydligt hur och när det går att delta och tycka till om vattenförvaltningsarbetet under innevarande förvaltningscykel. Några menar dock att det är tydligt på det övergripande planet, men svårt att se hur deltagande konkret ska gå till. En del samrådsinstanser efterlyser ett förtydligande av hur de synpunkter som framkommer under samrådet tas omhand i det praktiska arbetet. Vissa påpekar också att, för en del aktörer, är roller och kommunikationsvägar ganska tydliga, exempelvis kommuner och myndigheter, medan det är otydligare för andra, t.ex. vattenråd och enskilda verksamhetsutövare. Kommentar: Vattenmyndigheten har i sitt uppdrag att samråda och samverka med alla som berörs av ramdirektivet för vatten. Tidpunkter och innehåll i samrådet är reglerat medan samverkan sker kontinuerligt i många former. Vattenmyndigheterna i samverkan har dialogmöten med myndigheter, SKL och branschorganisationer. Vattenråden har kontaktpersoner på länsstyrelserna och Vattenmyndigheten. Samverkan via dessa kanaler utvecklas ständigt. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? De flesta samrådsinstanser anser att det framgår vilka arbetsmomenten är och när de genomförs, mycket tack vare redovisningen i tidsaxeln. Några samrådsinstanser efterlyser en tydligare redovisning av de enskilda arbetsmomenten, gärna i form av en tabell eller illustration. Som exempel kan nämnas att Borgholms kommun efterfrågar att det tydligare ska framgå vad som sker mellan de olika samrådsprocesserna och hur man under denna tid kan påverka och samverka. Ett par samrådsinstanser, bl. a Trelleborgs kommun, önskar en redovisning där det för varje enskilt arbetsmoment tydligt framgår vilka roller olika aktörer har, vad detta konkret innebär och hur dessa hänger samman. Samrådsinstanserna förväntar sig, bland dem Kristianstad kommun, att samrådsmötena ligger tidigt under samrådsperioden, så att kommunerna hinner med en korrekt politisk förankring under samrådsperioden.

5 MISSIV 4 (34) Några samrådsinstanser påpekar att processen kan förbättras genom att varje vattenmyndighet publicerar en tidslinje över pågående och kommande förvaltningscykel på sin hemsida med hållpunkter för olika delmoment. För varje delmoment ska det tydligt framgå när och hur man kan påverka som organisation eller privatperson. Riksantikvarieämbetet tycker att vattencykeln är alltför rigid och att statusklassning och beslut om miljökvalitetsnormer ska kunna ske fortlöpande inom förvaltningsperioden. Man menar även att åtgärdsprogram ska följas upp fortlöpande inom förvaltningsperioden och revideras vid behov. De svarar också att de lagreglerade konsekvens- och miljöbedömningsprocesserna skulle kunna användas som stödprocesser för arbetet med normer och åtgärder. Kommentar: Vattenmyndigheten kommer ytterligare att tydliggöra och konkretisera vilka möjligheter olika aktörer har att vara delaktiva i förvaltningscykeln. Vid framtagandet av förvaltningsplanen kommer Vattenmyndigheten att ta fram nya illustrationer över arbetsmomenten i förvaltningscykeln och tydligare redovisa vilka aktörer som berörs när och hur. Möjlighet till att påverka mellan samråden sker främst genom samverkan inom vattenråden och med respektive länsstyrelse. Vattenmyndigheten har efter samrådet publicerat en illustration över tidsplanen på Vattenmyndigheternas hemsida. Vattenmyndigheten har förståelse för kommunernas önskan om att samrådsmötena genomförs så tidigt som möjligt under samrådsperioden och kommer att ha detta i åtanke vid planeringen. Frågan om möjligheten att uppdatera statusklassningar och miljökvalitetsnormer under förvaltningsperioden har diskuterats. Det är till stor del en resursfråga och med de resurser som finns i dagsläget är det inte möjligt att göra detta mer frekvent än enligt EU:s fastslagna tidplan. I dagsläget innebär arbetet att mer principiella frågor utreds och prioriterats. Underlagen till åtgärdsprogrammen finns hos länsstyrelserna och kan användas till underlag för regionala åtgärdsplaner. Dessa underlag kan revideras under en förvaltningscykel.

6 MISSIV 5 (34) Särskilda utmaningar i Södra Östersjöns vattendistrikt Vattengruppen i Trelleborgs Naturskyddsförening har lämnat in omfattande och genomarbetade synpunkter och information rörande Särskilda utmaningar i Södra Östersjöns vattendistrikt. Kommentar: Vattenmyndigheten har tagit del av det gedigna materialet och tar med sig synpunkterna som goda och intressanta exempel i de övergripande diskussionerna. Vattenmyndigheten förmedlar dem även vidare till Länsstyrelsen i Skånes beredningssekretariat som har kontakt med bland annat Sydkustens vattenråd och Tullstorpsprojektet. Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Flertalet av samrådsinstanserna tycker att samrådsdokumentet ger en rättvisande bild av de viktigaste utmaningarna på distriktsnivå. Flera instanser, t ex Emåförbundet, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Tranås kommun, påpekar att alla de utmaningar som tas upp i samrådsdokumentet väl beskriver distriktets utmaningar, men att olika avvägningar mellan prioriteringarna kan bli aktuell för det enskilda avrinningsområdet eller vattenförekomsten. Det finns samrådsinstanser, så som Gothemsåns vattenråd, som vill ändra i prioriteringsordningen, men som ändå ställer sig bakom de områden som har valts. Det finns även remissinstanser som påpekar att det är viktigt att se helheten och som påpekar att olika miljöfrågor berör och påverkar varandra. Andra instanser redovisar vilka frågor man anser vara viktigast inom sitt geografiska område. Bland flera samrådsinstanser lyfter Bromölla kommun, Höje å vattenråd och Kommittén för samordnad kontroll av Helge å problematiken kring omprövning av gamla och otidsenliga vattendomar, Kommentar: Vattenmyndigheten känner sig genom samrådssvaren stärkt i att det är de för distriktet mest omfattande utmaningarna som prioriterats i samrådsdokumentet. Samrådsinstanserna är väl medvetna om att förutsättningar, problem och därmed även behovet av åtgärder varierar inom distriktet. I nästa åtgärdsprogram kommer Vattenmyndigheten visa på en tydligare geografisk koppling för problem och åtgärder. Problematiken kring gamla och otidsenliga vattendomar tas upp inom ramen för punkt 4. Öppna upp för fria vandringsvägar och minska den fysiska påverkan. Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Flertalet samrådsinstanser tycker att de viktigaste frågorna har redovisats. Ett antal instanser pekar dock ut frågor och utmaningar som saknas, borde beskrivas bättre, eller prioriteras högre, t ex. hantering av dagvatten, frågor rörande fisk och fiske, läkemedelsrester, brunifiering, kvicksilverproblematik och skogsbrukets påverkan.

7 MISSIV 6 (34) Det finns även samrådsinstanser som lyfter genomförandet av åtgärder som den största utmaningen i det kommande vattenförvaltningsarbetet och hur olika aktörer blir engagerade och aktiva i genomförandet. Denna aspekt diskuteras vidare under rubriken Samverkan. Naturskyddsföreningen Jönköpings län och Föreningen Aktion Rädda Vättern önskar att ett tillägg görs beträffande utmaningen att säkra dricksvattenförsörjningen, speciellt Vättern. Det finns stor oro kring planer på att exploatera för gruvdrift i Grännatrakten. Region Gotland, Grundvattenrådet för Kristianstadslätten, Helsingborgs stad m fl. lyfter vikten av att intensifiera arbetet kring grundvattenrelaterade frågeställningar. Enligt samrådsinstanserna behövs utökade utredningar och ett ökat kunnande kring grundvattenrelaterade utmaningar. Kommentar: Vattenmyndigheten konstaterar att samrådsinstanserna pekar ut många frågor som är viktiga för att god vattenstatus ska uppnås. Dessa kommer att beaktas under arbetet med förvaltningsplan och åtgärdsprogram. Samtidigt behövs prioriteringar och fokus på de frågor där vi har störst problem och möjlighet att påverka. För närvarande förs diskussion om Läkemedelsverket ska bli ny åtgärdsmyndighet inom vattenförvaltning. Frågor rörande dricksvattenförsörjningen är högt prioriterad och kommer så vara även fortsättningsvis. Vattenmyndigheten håller helt med om att det behövs ett ökat fokus på grundvattenrelaterade frågor, men vill poängtera att kunskapsläget positivt har förändrats sedan arbetet med Ramdirektivet för vatten påbörjades. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? Merparten av samrådsinstanserna tycker inte att det finns någon fråga som bör ges lägre prioritet. Ett antal instanser efterlyser dock en hårdare prioritering och ställer sig tvekande till att det går att hantera allt. Kommentar: Se svar ovan.

8 MISSIV 7 (34) Samverkan Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats, tycker ni saknas? (Se bilaga 2 för sammanställning över de väsentliga frågorna.) Merparten av samrådsinstanserna tycker att rätt frågor har prioriterats i arbetet med att förbättra samverkan och att inga väsentliga frågor saknas. Flertalet samrådsinstanser stödjer Vattenmyndighetens analys av att det är genom en förstärkt samverkan och dialog mellan många olika parter, som arbetet kan genomföras. Flera samrådssvar vill att rollfördelningen mellan de olika aktörerna görs tydligare. Förtydligande önskas även gällande var de ekonomiska resurserna finns samt, hur de fördelas, både för arbetet med samverkan och för genomförandet av åtgärder. Bland synpunkterna lyfts också att samverkan inte få bli ett självändamål, utan ska leda till konkret åtgärdsarbete för att bibehålla och förbättra vattenkvaliteten. Se mer detaljerade redovisning under följande frågeställningar. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? Merparten av samrådsinstanserna anser att de samverkansfrågor som lyfts i dokumentet är viktiga och har det inkommit förslag på hur arbetet kan förbättras i den kommande cykeln. Se kommentarer i anslutning till de följande avsnitten om Samverkan på nationell, regional och lokal nivå. Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? I samrådssvaren gällande hur väl samverkan fungerar ges både ris och ros, men det finns samstämmighet i att samverkan är en viktig framgångsfaktor för arbetet med vattenförvaltning. Flertalet samrådsinstanser menar att samverkan fungerar allt bättre, men att det fortfarande finns mycket som kan förbättras. Samverkan på nationell nivå När det gäller samverkan och samordning på den nationella nivån konstaterar flera samrådsinstanser att det finns etablerade forum för detta. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) anser att samverkan fungerar på nationell nivå. Skogsstyrelsen konstaterar att det finns forum för nationell samverkan men att det kan utvecklas ytterligare. Några samrådsinstanser ser en bristande koordinering mellan olika statliga myndigheter, vilket kan leda till otydliga och spretande målbilder. Jernkontoret efterlyser ett förtydligande av kopplingen mellan de nationella miljömålen och de mål som följer av vattendirektivets tillämpning i Sverige.

9 MISSIV 8 (34) Kommentar: Vattenmyndigheterna verkar kontinuerligt för en utökad och förbättrad samverkan på nationell nivå, både mellan de fem vattenmyndigheterna och med statliga myndigheter. Enligt Vattenmyndighetens bedömning kommer den nationella samordningen att stärkas i takt med att HaV utvecklar sin vägledande och samordnande roll. Samverkan på regional och lokal nivå De inkomna samrådssynpunkterna berör allt från vattenrådens konkreta arbete, till samverkan mellan olika regional/lokala myndigheter och aktörer. Många samrådsinstanser menar att resurser måste tillföras för att samverkansarbetet på den regionala och lokala nivån ska kunna utvecklas och fungera bättre. HaV trycker på att samverkan med framför allt kommunerna behöver utvecklas bättre inför kommande beslutsdokument. Kommunerna är genomförandeorganisationer för många åtgärder och det framgår, enligt HaV, av återrapporteringen av Åtgärdsprogram 2009 att kommunerna saknar tillräcklig kunskap för ett lyckat genomförande idag. Helsingborgs stads miljönämnd skriver i sitt svar: Samverkan på lokal nivå växer fram kontinuerligt. Flera vattenråd och vattendragsförbund arbetar med fysiska åtgärder på ett framgångsrikt sätt. I Helsingborg finns en bra dialog mellan LRF och kommunen, och vattendragsvandringar arrangeras lokalt av Hushållningssällskapet. Många markägare visar också intresse för att anlägga våtmark. Generellt behöver dock samverkan bli mer inriktad på genomförande av fysiska åtgärder. Här är det viktigt med stöd från regionala myndigheter (länsstyrelsen) samt att ekonomiska resurser tillskapas på olika sätt. Även juridiskt behöver åtgärdsarbetet underlättas. Vattenråden lyfts av många samrådsinstanser fram som en bra samverkansform på avrinningsområdesnivå. Några av dessa, t ex Motala ströms sydvästra vattenråd, efterlyser ett förtydligande från Vattenmyndighetens sida hur man ser på vattenrådens roll och uppgift. Ett antal samrådsinstanser lyfter också frågor kring osäkerheter i den långsiktiga finansieringen av vattenråden och deras verksamhet. Bland andra Norrköpings kommun anser att det behöver göras tydligt att vattenråden endast är ett samverkansforum och inte en ansvarig aktör för att genomföra åtgärder. Kommunen menar att det finns en felaktig uppfattning på vissa håll att vattenråden är eller kan likställas med en myndighet som är i kommunens ägo. Även SKL och Svenskt Vatten betonar att det inte är vattenråden som är ansvariga för genomförande av åtgärder. Man menar istället att den lokala dialogen bör föras direkt gentemot kommunerna. SKL och Svenskt vatten menar också att de fem regionala vattenmyndigheterna har olika syn på hur samverkan ska säkras med kommunerna och efterlyser ett gemensamt synsätt från vattenmyndigheterna. Kommentar: Vattenmyndigheten instämmer i synpunkterna om att den lokala förankringen är nödvändig för att nå framgång i vattenarbetet. Det finns idag många aktörer på regional/lokal nivå som konkret arbetar med vattenförvaltning. Att bidra till att förbättra formerna för hur dessa parters arbete interagerar i ett avrinningsområdesperspektiv är en viktig del i Vattenmyndighetens fortsatta arbete.

10 MISSIV 9 (34) Vattenmyndigheten anser att kommunerna är viktiga aktörer, inte minst eftersom ansvaret för genomförandet av många av åtgärderna ligger där. Vattenmyndigheten vill att huvudansvaret för samverkan, liksom idag, ligger hos länsstyrelserna. Vattenmyndigheten kan däremot ta ett tydligare ansvar för de kunskapshöjande insatserna som behövs för att underlätta arbetet för kommunerna. I Södra Östersjöns vattendistrikt har vattenråden viktig funktion som samverkansorgan. I vattenråden finns medlemmar som med lokal kunskap om sitt avrinningsområde kan sprida information och skapa engagemang för vattenförbättrande åtgärder. Vattenråden inbjuds också att vara delaktiga i processen med framtagande av Vattenmyndighetens beslutsdokument. Genom det årliga bidraget från Vattenmyndigheten kan vattenråden finansiera samverkansmöten och delar av det administrativa arbetet. De fem vattendelegationernas ordförande samt de fem vattenvårdsdirektörerna har bl.a. uppvaktat Miljödepartementet och poängterat vikten av samverkan och resurser till bl.a. vattenrådens arbete. Information och kommunikation Många betonar behovet av målgruppsanpassad information för att åtgärdsprogram och förvaltningsplan ska kunna omsättas till faktisk handling. Flera samrådsinstanser konstaterar att den breda allmänheten oftast inte känner till vattenförvaltningen och att informationskanalerna kan behöva ses över och utvecklas. För att presentera vattenförvaltningsarbetet på ett lättillgängligt sätt behövs hjälp från informatörer/kommunikatörer. SMHI föreslår att termer som förekommer inom vattenförvaltningen, t.ex. miljökvalitetsnormer och ekologisk status, översätts till mer verklighetsnära målbilder för att nå ett bredare och djupare engagemang. Ölands vattenråd menar att engagemanget för åtgärdsarbetet i vatten ökar genom att kunskap om vattenkvalitetsarbete förs in i utbildning. Kommentar: Vattenmyndigheternas strävan är att ständigt utveckla våra kanaler för att tillgängliggöra vår information. Webben är en viktig informationskanal och vattenmyndigheterna kommer fortsätta förbättringsarbetet kring innehåll, struktur samt möjligheten att använda webben för dialog. Även Vatteninformationssystem Sverige (VISS) utvecklas löpande för att öka tillgängligheten till och kunskapen om våra vatten. Vattenmyndigheten kommer under nästa förvaltningscykel att lägga mer vikt på att målgruppsanpassa vår information. Det är främst genom vattenråden och kommunernas arbete som kunskap om vattenkvalitetsarbetet görs tillgängligt i skolarbete, men Vattenmyndighetens och länsstyrelsernas arbete ska ses som stödfunktioner i detta arbete.

11 MISSIV 10 (34) Övervakning Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? (Se bilaga 2 för sammanställning över de väsentliga frågorna.) Generellt anser samrådsinstanserna att de viktigaste frågorna för att förbättra vattenövervakningen har lyfts i samrådsdokumentet. Flera samrådsinstanser efterlyser dock tydligare beskrivningar av de olika aktörernas roller i övervakningen. Vissa samrådsinstanser, t ex Lyckebyån, Nättrabyån och Sillertorpsåns vattenråd och Vetlanda kommun, uttrycker också otillfredsställelse över ojämn datainsamling. För vissa vatten finns det bra kontroll och mätprogram, medan den är obefintlig för andra vatten. Liksom Vattenmyndigheten lyfter ett antal samrådsinstanser, bl. a Region Blekinge och Landskrona stad, en förväntan om att fler aktörer ska vara delaktiga i finansieringen av miljöövervakningen enligt principen om att förorenaren betalar (PPP). Skogsstyrelsen menar att övervakning av skogslandskapets mindre skogsvatten behöver utvecklas. Kommentar: Vattenmyndigheten håller med om att det finns ett stort behov av att revidera vägledningen för recipientkontroll och egenkontroll. Ansvaret för revideringen för vattenområdet ligger på Havs- och Vattenmyndigheten. Vattenmyndigheten påpekar i en nyligen publicerad rapport (Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten - Vattenmyndigheternas förslag till strategi) bland annat att befintlig övervakning måste samordnas och komma till användning för flera behov än idag samt att PPP (Polluters Pays Principle) liksom UPP (Users Pays Principle) behöver tillämpas i större utsträckning än idag för att få en tillräckligt bra bild av olika verksamheters påverkan på vattenkvaliteten och vattnets tillstånd. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? Nästan alla samrådsinstanser anser att relevanta frågor har lyfts i samrådsdokumentet och att samtliga väsentliga frågor som redovisas bör ha hög prioritet. Norrköpings kommun anser att det har varit mycket fokus på att samla in mätdata och uppgifter om vattenförekomsterna och att energin nu bör riktas åt att omsätta insamlad information till praktiska åtgärder. Kommentar: Vattenmyndigheten betonar att övervakning behövs såväl för att samla in underlag för tillståndsbeskrivning och behov av åtgärd, liksom för att följa upp åtgärders effekt. Modellering kan i vissa fall vara ett viktigt komplement till traditionell övervakning. Många vattenförekomster saknar ännu tillfredställande data, medan andra har god övervakning och då är åtgärder i fokus.

12 MISSIV 11 (34) Fungerar övervakning på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? HaV anser att Sveriges modell för övervakning från ett generellt perspektiv kan sägas fungera men att systemet inte har anpassat sig till de nya krav som följer av vattenförvaltningen. HaV är medveten om problematiken och kommer vid den pågående översynen av nationell och regional övervakning förändra detta så långt som möjligt inom nuvarande ramar. Bättre utnyttjande av data och ett fungerande datavärdskap Flera samrådsinstanser menar att data från kommunal/lokal övervakning borde kunna utnyttjas i större utsträckning inom vattenförvaltningen. Flera kommuner, bl.a. Alvesta, Borgholm, Karlshamn och Åtvidaberg, lyfter att det krävs bättre samordning och tydligare riktlinjer och vägledning till kommunera, bland annat om vad som är relevant att övervaka, var provtagning ska göras och hur data ska levereras till datavärdar. Trafikverket påpekar att även övervakning som bedrivs av enskilda verksamhetsutövare skulle kunna användas i större utsträckning, men i dagsläget fungerar inte alltid dataflödet. Många samrådsinstanser trycker på vikten av att ha ett fungerande datavärdskap och data som är tillgängliga för alla. Hörby kommun, m fl., lyfter VISS som en lämplig plats att samla övervakningsdata för att öka tillgängligheten och förbättra flödet på information mellan lokal, regional och nationell nivå. Detta skulle underlätta samordning och det skulle bli tydligare vilka delar av övervakningen som behöver utvecklas. Kommentar: Vattenmyndigheten instämmer i att ett fungerande datavärdskap och lättillgänglig data är en viktig del i att förbättra övervakningen av våra vatten. Tillsammans med HaV arbetar vi för att det nationella datavärdskapet utvecklas så att "all" data (utförd med tillförlitlig metod och provtagen på rätt sätt) kan tas emot och tillgängliggöras. VISS kan vara ett användbart verktyg för att få en överblick över den vattenrelaterade övervakning som bedrivs. Arbete pågår också kontinuerligt med att koppla databaser med underlagsdata till VISS och i dagsläget finns det kopplingar till svenskt vattenarkiv på SMHI, marina mätdata hos SMHI, badplatsinformation från HaV/kommunerna, kalkdatabasen från länsstyrelserna/hav samt miljöfarliga industrier från länsstyrelsernas databas Miljöreda. Ytterligare kopplingar som är på gång är mätdata för inlandsvatten från SLU, grundvattendata från SGU och Skyddade områden från Naturvårdsverket. Att kunna få en länk direkt till rätt station på exempelvis SLU kommer bli ett lyft för miljöövervakningsdata i VISS. Finansiering och ansvar för övervakningen Många samrådsinstanser lyfter finansiering av övervakningen som en viktig fråga och menar att ansvar m.m. behöver tydliggöras. Länsstyrelsen i Östergötland påpekar att övervakningen är generellt underfinansierad och kan därmed inte leva upp till kraven

13 MISSIV 12 (34) inom Ramdirektivet för vatten, havsmiljödirektivet samt art- och habitatdirektivet. Eksjö kommun menar att det är oklart vilken kostnad som kommunen bör stå för och konstaterar att det även med en utökad finansiering via PPP, innebär ett utökat resurskrävande tillsynsarbete för kommunen. Hässleholms kommun efterlyser nya former för finansiering av övervakningsprogram inom vattenförvaltningen. Man menar att PPP är en bra utgångspunkt men att komplettering med andra avgiftssystem kan behövas för diffus påverkan från jord- och skogsbruk, biltrafik och enskilda medborgare. Höje å vattenråd anser att övervakning av diffusa källor i större utsträckning behöver vara statligt finansierad. Man anser att det för många små verksamheter inte är rimligt, utifrån nu gällande lagstiftning, att kräva övervakning inom tillsynen. Skogsstyrelsen skriver att de önskar medverka, om ett arbete påbörjas avseende översyn av miljöbalken och egenkontrollförordningen och om kopplingar ska göras till egenkontroll/recipientkontroll för skogsbruket. Flera samrådsinstanser lämnar synpunkter på Vattenmyndighetens förslag om att även anmälningspliktiga verksamheter bör bidra med finansiering av övervakningen. Jordbruksverket poängterar att innan ett sådant förslag genomförs måste konsekvenserna utredas och beaktas. Svenskt Vatten delar inte uppfattningen att anmälningspliktiga verksamheter ska bidra med finansiering av utökad övervakning. Man menar att det är orimligt att lägga kostnaderna för en övergripande recipientkontroll på små punktkällor då de största utsläppen kommer från diffusa källor, särskilt avseende övergödning och miljögifter. Det finns även samrådsinstanser, såsom Vetlanda kommun, som lyfter att de areella näringarna bidrar bara marginellt till finansieringen av övervakning. Ett antal samrådsinstanser motsätter sig att recipientkontrollen ska användas för vattenförvaltningens behov av övervakning. Svenskt Vatten trycker på att verksamhetsutövarnas skyldigheter vad gäller recipientkontroll är begränsad till att övervaka den egna verksamhetens påverkan på miljön eller verksamhetens verkningar för tillsynens behov. LRF (Samlat svar från LRFs regionförbund Gotland, Jönköping, Skåne, Sydost och Östergötland) hävdar att verksamhetsutövarens egenkontroll inte omfattar en operativ miljöövervakning. Jernkontoret och Skogsindustrierna trycker på att brist på underlagsdata i vattenförekomster inte kan lösas med hjälp av utökade krav på verksamhetsutövare. Kommentar: Tillsynen finansieras till stor del av tillsynsavgifter, vilket i sig är en form av PPP. Däremot kan tillsynsverksamheten/myndigheten inte gå in och genomföra verksamhetsutövarens egenkontroll. Enligt Miljöbalken ska varje verksamhetsutövare ha tillräcklig kunskap och genomföra den egenkontroll som behövs för att visa vilken påverkan verksamheten har. Vattenmyndigheten instämmer i att PPP och UPP behöver utvecklas så att alla verksamheter som använder eller påverkar vattnet deltar i finansieringen av övervakningen. Vattenmyndigheten anser att syftet med den samordnade recipientkontrollen/recipientkontrollen i stort sammanfaller med Vattenmyndighetens övervakningsprogram i att bedöma om miljökvalitetsnormerna uppnås.

14 MISSIV 13 (34) Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Det är ungefär lika många samrådsinstanser som anser att aktörernas roller i övervakningen är tydliga som att rollerna är otydliga. Skogsstyrelsen menar att det är så många aktörer inblandade och att övervakningen har så många olika syften att det blir rörigt för dem som inte är insatta i övervakning. HaV trycker på att tillsynsmyndigheternas roll är viktig och att den behöver förtydligas, både när det gäller tillsyn av vissa verksamheter enligt miljöbalken men också för övervakningen av miljötillståndet. Trafikverket tycker att relevanta aktörer omnämns i samrådsdokumentet, men menar att det finns förbättringspotential när det gäller ansvar och delaktighet, t ex avseende beredskapsplaner. Bland annat Hörby, Motala och Vadstena kommuner, samt Olofströms Kraft AB, efterlyser en tydligare beskrivning av kommunernas roll, en bättre samordning av övervakningen och tydligare direktiv för den samordnade recipientkontrollen. Emmaboda kommun anser att alla verksamheter längs med vattendragen ska delta i SRK i proportion till sin påverkan. Kommentar: Det är, som påpekas, många aktörer som ansvarar för övervakning och övervakning bedrivs i många olika former. Det är inte enkelt att ge en lättförståelig bild av vem som gör vad och hur. Vattenmyndigheten arbetar för att det ska bli tydligare i kommande redovisningar. Vattenmyndigheten arbetar för att hitta former för att fler verksamheter ska bli delaktiga i den samordnade recipientkontrollen och instämmer även i att tillsynsmyndigheterna har en viktig roll i övervakningen av vatten, men saknar mandat att besluta i övervakningsfrågor.

15 MISSIV 14 (34) Kartläggning och analys Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? (Se bilaga 2 för sammanställning över de väsentliga frågorna.) Flertalet samrådsinstanser instämmer i att de frågor som lyfts är viktiga för det fortsatta vattenförvaltningsarbetet. Några efterlyser en prioritering mellan de olika frågorna som redovisas i arbetet med kartläggning och analys. Under respektive underrubrik nedan presenteras de synpunkter på ytterligare frågor som behöver prioriteras, samt önskemål om förtydliganden etc. Förbättring av statusklassificeringar och bedömningar Många samrådsinstanser, t ex kommuner, vattenråd, verksamhetsutövare och HaV, anser att det är prioriterat att få en så bra klassificering av vattenförekomsterna som möjligt, eftersom det är direkt grundläggande för det fortsatta arbetet för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Kraftigt modifierade vatten (KMV) och konstgjorda vatten (KV) Flera samrådsinstanser instämmer i att nationella, enhetliga metoder behöver utvecklas för att fastställa vilka vattenförekomster som ska klassas som KMV/KV och för att fastställa god ekologisk potential (GEP). Många samrådsinstanser (Gothemsåns vattenråd, LRF, Riksantikvarieämbetet, Svensk Energi, Skogsindustrierna, m fl.) förespråkar en översyn av KMV, främst för vattenförekomster som är påverkade av jordbruk (utdikningar, sjösänkningar, kanaliseringar och avvattningar) och vattenkraft (kraftverk, dammar och vattennivåreglering). Enligt LRF, EON Vattenkraft, Kalmar kommun, Skogsindustrierna, m fl., bör fler vattenförekomster klassas som KMV för att ta hänsyn till pågående verksamheter och bättre spegla samhällsnyttan av vattenanvändningen, för exempelvis livsmedelsproduktion och energiproduktion. Det påpekas att metoden för fastställande av KMV måste utvecklas och det ekonomiska intresset av vattenanvändningen bör väga tyngre vid utpekande av KMV än vad det gjort tidigare. Så väl Jordbruksverket, Länsstyrelsen på Gotland som Regionförbundet i Kalmar län påpekar vikten av att frågan om hur fysisk påverkan i jordbrukslandskapet ska hanteras i förhållande till KMV måste besvaras. Några instanser ser dock risk med utpekande av vattenförekomster som KMV, då det kan ta bort en del av incitamenten till effektiva åtgärder. De anser att även vattenförekomster fastställda som KMV bör ingå i åtgärdsprogrammen. EON Vattenkraft ifrågasätter om det ska vara Vattenmyndigheten som fastställer KMV för vatten då dessa ska fastställas mot en politisk bakgrund på mer övergripande nivå. Idag sker utpekande av KMV på olika grunder i de fem distrikten. Svensk Energi poängterar att HaV har en viktig roll när det gäller att utveckla riktlinjer och eventuella föreskrifter. Riksantikvarieämbetet lyfter särskilt att en del av vatten som diskuteras som KMV/KV även kan vara viktiga och värdefulla kulturmiljöer.

16 MISSIV 15 (34) Kommentar: Vattenmyndigheterna delar synpunkten om att det behövs nationella och enhetliga metoder för utpekande av kraftigt modifierade vatten, och god ekologisk potential. Vattenmyndigheterna för en dialog om dessa behov med HaV, som är föreskrivande och vägledande myndighet i dessa frågor. Justering av vattenförekomstindelning Skogsstyrelsen tycker att det är bra att hanteringen av mindre vatten finns med i åtgärdsplaneringen. Det är i huvudsak de små vattnen som man möts av i skogslandskapet och som behöver beaktas i samband med skogsbruksåtgärder. Även Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd ser positivt på att även mindre vatten kommer att finnas med i det fortsatta arbetet. Kommentar: De vattenförekomster som är avgränsade denna förvaltningscykel kommer att gälla tills indelningen revideras under nästa cykel. HaV, SGU, SMHI och Vattenmyndigheterna samarbetar i ett projekt med syfte att se över indelningen av vattenförekomster till nästa förvaltningscykel. Ett syfte med projektet är att indelningen ska ske efter tydligare och enhetligare riktlinjer. Bedömningsgrunder, vägledning och information. I samrådsmaterialet framställer Vattenmyndigheten önskan om att bedömningsgrunder och vägledning ska utvecklas. Önskan delas av flertalet samrådsinstanser, som anser att tydligare och mer lättanvändbara bedömningsgrunder och vägledning skulle underlätta förståelsen av hur vattenförekomsterna är bedömda och varför. Framför allt ifrågasätts påverkan från särskilt förorenande ämnen (SFÄ) och hur gränsvärdena för dessa tas fram, samt bedömningsgrunder för fysisk påverkan. Bedömningsgrunder för biologiska indikatorer, t.ex. fisk, kan också vara missvisade. Underlag till expertbedömningar måste förklaras bättre. Mer information som underlag till statusklassificeringar och riskbedömningar efterfrågas, främst för grundvatten och biologiska värden. Det påpekas också att det finns stora variationer i underlagen. Samrådsinstanser instämmer generellt med att verifieringar av nuvarande klassificeringar och bedömningar är till godo. Påverkansanalysen ses generellt som positiv men måste användas på den skala den är till för. För lokala bedömningar är påverkansanalysen för osäker. När det gäller särskilda förorenande ämnen (SFÄ) menar Skogsindustrierna att förslaget att definiera betydande mängd som överskridande av framtagna riktvärden inte är i linje med vattendirektivet. Man påpekar att direktivet föreskriver att ämnena ska tas fram relaterat till aktuell situation i respektive vattenförekomst. Kommentar: Tyvärr har föreskrifterna från HaV och SGU för statusklassificering och riskbedömning inom olika områden kommit sent och det saknas vägledning för vissa av dem. För att möta länens behov har Vattenmyndigheterna tagit fram hjälpredor för länens arbete med statusklassificering och riskbedömning för yt- och grundvatten. Vattenmyndigheten arbetar för ett ökat samarbete mellan HaV och SGU så att direktivet tolkas på liknande sätt för yt- och grundvatten. Arbetet med att verifiera gjorda klassificeringar och bedömningar pågår på länsstyrelserna.

17 MISSIV 16 (34) Ekonomisk analys För ytvatten finns de prioriterade ämnena som reglerar kemisk status. Halter av dessa fastställs av EU. Förutom dessa ämnen kan varje medlemsstat ta fram andra ämnen som riskerar att påverka den ekologiska statusen negativt. Dessa kallas Särskilt förorenande ämnen (SFÄ). Bedömningar av ekologisk status utifrån SFÄ gjordes inte i förra cykeln. I denna cykel, där bedömningar görs under hösten 2013 tas förslag till gränsvärde för dessa fram nationellt av HaV, men en bedömning görs specifikt för varje vattenförekomst utifrån aktuellt problem och bakgrundshalter. De faktiska gränsvärdena beslutas därefter av vattendelegationerna i respektive distrikt. För grundvatten har SGU gett förslag till riktvärde för 12 parametrar. Utöver dessa kan Vattenmyndigheterna vid behov ta fram förslag på riktvärde för fler parametrar. Riktvärdena baseras generellt på Livsmedelsverkets gräns för otjänligt som dricksvatten, men kan för specifika grundvattenförekomster vara högre eller lägre. Framför allt ska halterna av parameterna ha mänskligt ursprung. Riktvärdena kommer att beslutas av respektive vattendelegation. Flera samrådsinstanser (Boverket, Höjeå vattenråd, Lomma kommun, LRF, Regionförbundet Södra Småland, m fl.) trycker på vikten av en bra ekonomisk analys och ser positivt på att den ska utökas under innevarande förvaltningscykel. Andra aspekter som lyft är en mer lättförståelig ekonomisk analys, samt lägre prioritet till ekonomisk analys i kartläggningsarbetet på grund av svårigheten i jämförbara ekonomiska underlag över tid. Skogsindustrierna påpekar även att den ekonomiska analysen måste baseras på att Sverige har gott om vatten av god kvalitet i ett europeiskt perspektiv. Regionförbundet Kalmar ser gärna att prognoser för ekonomisk utveckling och befolkning görs i samarbete med andra regionala myndigheter och organisationer. Detta så att samma prognosunderlag kan användas i flera sammanhang, t ex också när det gäller regionala utvecklingsfrågor. Likaså anser Skogsindustrierna och LRF att branschorganisationer och näringsliv måste involveras i att ta fram dessa prognoser. LRF har stora förväntningar på kostnads/nyttoanalysen, under förutsättning att den areella produktionen av skog och livsmedel tas med i beräkningen för samhällsekonomisk nytta. Konsekvenserna för olika verksamhetsutövare i form av fysiska begränsningar, skatter och avgifter önskas redovisat. Riksantikvarieämbetet påpekar att vattenförekomsternas betydelse för kulturmiljön skall innefattas i kostnads/nyttoanalyser liksom andra analyser. LRF pekar på behov för beräkningar av ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av olika åtgärder, och att dessa kan redovisa per avrinningsområdesnivå. Finspångs kommun menar att intresset för vattenfrågorna sannolikt skulle öka om också vattnets sociala värde kartläggs och analyseras. Skogsindustrin lyfter att metoder för värdering av ekosystemtjänster är i sin linda och resultatet från sådana studier kan inte ännu tjäna som bas för åtgärder. Kommentar: Den samhällsekonomiska analysen har, som Vattenmyndigheten beskriver i samrådsdokumentet, utvecklats under denna cykel. Målet är att få en mer lättförståelig beskrivning av ekonomiska analyser och att

18 MISSIV 17 (34) miljöekonomin skall integreras bättre i de väsentliga frågorna i förvaltningsplanen. Prognoserna för verksamheters ekonomiska utveckling (sysselsättning och förädlingsvärde) har kompletterats med intervjuer med branschföreträdare för att fånga in branschernas egen syn på sin framtida utveckling och vattenpåverkan för att få en mer nyanserad bild. Nya rapporter för miljö och ekonomi finns tillgängliga på Vattenmyndigheternas hemsida. Utökad användning av prognoser för drivkrafter i arbetet med regionala utvecklingsfrågor ser vi som positivt. SCB har på uppdrag av Vattenmyndigheterna gjort en sammanställning över vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan, Inom denna analys har t.ex. uppgifter om vattenrelaterade miljöskatter, liksom förädlingsvärde och sysselsättning per verksamhet tagits fram. I samtliga distrikt har vattenrelaterade miljöskyddskostander för att minska påverkan från vattenföroreningar ökat. Vid samhällsekonomisk analys är det viktigt att man tar hänsyn till samtliga värden som påverkar, och påverkas av, vatten. Kulturmiljövärdet är en av de faktorer som vägs in i analyserna liksom sociala värden i form av hälsa och rekreation. Vattenmyndigheterna undersöker möjligheten att överföra kunskap och nyttor från andra värderingsstudier t.ex. från Odense i Danmark och Morsa i Norge. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? Merparten av samrådsinstanserna anser inte att det är någon av de redovisade frågorna som bör prioriteras ner. HaV menar att hanteringen av mindre vatten bör få lägre prioritet till förmån för kartläggning av Sveriges större vattenförekomster. Några samrådsinstanser, t ex Borgholms kommun och Höje å vattenråd anser att indelningen i vattenförekomster ska få lägre prioritet för att arbetet istället ska kunna fokuseras på statusklassificering. Kommentar: I denna förvaltningscykel hanterar Vattenmyndigheten de vatten som är klassade som vattenförekomster och inom dem en prioritering efter miljönytta och kostnad. Vattenmyndigheterna anser att det finns behov av både grövre modeller som visar den storskaliga bilden och finare modeller som kan användas på lokal skala. För det senare finns det många modeller tillgängliga, t ex för modellering av näringsämnen.

19 MISSIV 18 (34) Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Merparten av samrådsinstanserna tycker att det är tydligt hur olika aktörer är ansvariga och delaktiga i kartläggningsarbetet. Bättre beskrivningar och redovisning i tabellform eller med hjälp av illustration efterlyses. Några kommuner, bland dem Eksjö, Emmaboda och Nässjö, efterfrågar en bättre redovisning av vad deras roll är i kartläggningsarbetet och tydliga instruktioner om hur och när dessa arbetsmoment förväntas utföras. Kommentar: Vattenmyndigheten kommer i det fortsatta arbetet med ny förvaltningsplan arbeta mer med illustrationer och tabeller för att tydliggöra rollfördelning mellan olika aktörer. I detta arbete kommer även kommunernas roll och arbetsmoment att tydligöras och hur detta arbeta ska interageras med övriga aktörers roller och arbete.

20 MISSIV 19 (34) Miljökvalitetsnormer (MKN) Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? (Se bilaga 2 för sammanställning över de väsentliga frågorna.) Flertalet samrådsinstanser anser att rätt frågor har prioriterats i arbetet med miljökvalitetsnormer och att ingen av de redovisade frågorna bör nedprioriteras. Nedan redovisas några av de synpunkter, önskemål om förtydliganden m.m. som har lyfts i samrådssvaren. Fastställande av miljökvalitetsnormer under den andra förvaltningscykeln. LRF och Skogsindustrierna trycker på att miljökvalitetsnormerna måste kunna användas som prioritering av åtgärder och menar att Vattenmyndigheten under kommande förvaltningscykel bör använda möjligheten att sätta ett mindre strängt kvalitetskrav än god ekologisk status. Även Jernkontoret efterlyser regler för hur vattenmyndigheterna ska hantera undantag i form av mindre stränga kvalitetskrav och undrar vilket underlag vattenmyndigheterna använder sig av vid fastställandet. HaV efterlyser i samrådshandlingarna en tydligare beskrivning av dels målet God Status, dels vilka undantag som är möjliga att göra och vilka förutsättningar detta bygger på. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund menar att icke-försämringskravet enligt ramdirektivet för vatten är självständigt i förhållande till krav om att nå en god status och anser därför att vattenmyndigheterna måste fastställa en miljökvalitetsnorm som reglerar icke-försämring av status vattenförekomsterna. Kommentar: Arbetet med att utveckla och förbättra underlag för undantag pågår under hösten I detta ingår att se över möjligheterna att använda lägre ställda krav för olika miljöproblem och vattenkategorier. Frågan kommer att behöva förankras hos HaV och det är ännu oklart i vilken omfattning och detaljeringsnivå som analyser och bedömningar kommer att få. Metodiken för att fastställa miljökvalitetsnormer kommer att ses över och utvecklas inför nästa förvaltningscykel och behovet av en reglering av försämringsförbudet kommer då att övervägas. Förbättrade beskrivningar och hänvisningar till underlag Flera samrådsinstanser upplever att det i dagsläget inte är tillräckligt tydligt redovisat hur statusklassificeringar har gjorts och vilka underlag som ligger till grund för bedömningarna (t ex EON, LRF). Man välkomnar tydligare beskrivningar, bättre hänvisningar till underlag och bättre redovisning av osäkerheter i statusklassificeringarna. Även flera kommuner, bland dem Karlshamns kommun, lyfter betydelsen av att miljökvalitetsnormerna i första hand bygger på vetenskap och tillförlitliga dataunderlag när de ska användas i rättstillämpning, prioritering av åtgärder, planering och prövning. Kommentar: Utgångspunkten är att miljökvalitetsnormerna för vatten ska bygga på faktaunderlag och i den pågående klassningen arbetar man för en

21 MISSIV 20 (34) transparens i att tydliggöra vad klassningen har baserats på genom motiveringstexter och genom en tillförlitlighetsklassning. Data kommer dock även fortsatt att saknas för många vatten. Det pågår även arbete med att föra över information från andra databaser till VISS, som ska öka tillgången till data. Behov av stöd och vägledning för tillämpning av miljökvalitetsnormerna Många samrådsinstanser betonar behovet av vägledning för tillämpning av miljökvalitetsnormerna. Länsstyrelserna på Gotland, i Kalmar och Kronobergs län lyfter frågor kring arbetet med miljökvalitetsnormen och komplexiteten med begreppet. Man efterfrågar vägledningsdokument, men även informationsmaterial riktat till olika aktörer och regionala workshops där man kan diskutera tillämpningen av och arbetet med MKN. Även Skogsstyrelsen lyfter betydelsen av att tillämpningen av normerna underlättas. Även flera kommuner, t ex Nässjö och Vellinge kommuner, lyfter särskilt behovet av vägledning för tillämpning av miljökvalitetsnormer för bl. a tillsynsarbete och arbetet med fysisk planering. Svensk Energi menar att HaV har ett stort ansvar för att vägleda berörda myndigheter om hur regelverket bör tillämpas och anser vidare att HaV, som föreskrivande myndighet har ett ansvar för att klarlägga normernas innebörd och omfattning när de kommer till tillämpning i enskilda ärenden. Riksantikvarieämbetet menar att det är angeläget med ett brett remissförfarande när vägledningar ska tas fram, för att få bästa möjliga förankring av råd och riktlinjer för tillämpningen. Trafikverket tycker att det finns oklarheter i den juridiska hanteringen och tillämpningen av miljökvalitetsnormerna för vatten, i planerings- och prövningsprocessen, och vid tillämpningen av t ex Vattentjänstlagen. Man konstaterar att viss lokal och regional vägledning har tagits fram avseende tillämpningen av miljökvalitetsnormer, men menar att det krävs nationell vägledning och samsyn. Kommentar: Vattenmyndigheten håller med om att det finns behov av vägledning för tillämpning av miljökvalitetsnormer inom olika områden. Det ligger inte inom vattenmyndigheternas ansvarsområde att ta fram sådan vägledning. En mer utvecklad vägledning för tillämpning av miljökvalitetsnormer bör utarbetas av framförallt HaV och Boverket, i samverkan med bland annat Kammarkollegiet och länsstyrelserna. Ansvaret för att utarbeta en mer utvecklad praxis i området ligger hos de tillämpande myndigheterna och domstolarna. Miljökvalitetsnormernas rättsverkan m.m. Flera samrådsinstanser framför synpunkter som rör miljökvalitetsnormernas rättsverkan. Man tycker att det saknas rättslig analys av tillämpningen av miljökvalitetsnormerna vilket skapar osäkerheter för bland annat verksamhetsutövare. Flera samrådsinstanser, bland annat Jernkontoret, Skogsindustrierna och EON Vattenkraft, anser att miljökvalitetsnormerna för ekologisk status ska betraktas som målsättningsnormer och att de därför inte ska ha samma styrande verkan som gränsvärdesnormer. Svensk Energi menar att eftersom de aktuella normerna baseras på bristande underlag så är det inte rimligt, med hänsyn till den rättsverkan som följer av

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport ~~,c. 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås

Stockholm Arlanda Airport ~~,c. 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås *T* -+e+ Stockholm Arlanda Airport ~~,c SWEDAVIA SWEDISH AIRPORTS 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås Yttrande över Vattenmyndighetens remiss angående

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

7 Arbetet med Åtgärdsprogram 2015

7 Arbetet med Åtgärdsprogram 2015 Protokoll nr 3 2013 Vattendelegationen för Bottenhavets vattendistrikt Onsdag den 4 december 2013, kl.10.00 16.00 Plats: Sessionssalen, Länsstyrelsen Västernorrlands län, Nybrogatan 15, Härnösand Närvarande

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15

Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 REMISSVAR Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 Diarienummer 537-9859-2014 (Bottenviken) Diarienummer 537-7197-14 (Bottenhavet) Diarienummer 537-5058-14 (Norra Östersjön) Diarienummer

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars

Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars Tid: 13.30 16.00 Plats: Piperska muren, Stockholm Antal externa deltagare: 58 Deltagare från Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Jenny Caruso, Martin

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Agenda för mötet 13.00 Inledning, Anki Bystedt, länsråd på Länsstyrelsen i Uppsala län 13.10 Dagens tema och upplägg, moderator Anders Esselin 13.15 1) Kort introduktion

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Gör en ÖP! Följ bilaga V! Och med övervakning menar vi löpande provtagning med syfte att erhålla långsiktiga

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för

Läs mer

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 City Konferens, Örebro Minnesanteckningar Deltagare: 16 personer Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Malin Andersson, Sara Frödin Nyman Länsstyrelsen Örebro: Peder Eriksson,

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Residenset, Kalmar. Tjänstemän: Dea Carlsson vattenvårdsdirektör. Sylvia Kindberg Robert Dobak Anders Rimne Jan Pettersson.

Residenset, Kalmar. Tjänstemän: Dea Carlsson vattenvårdsdirektör. Sylvia Kindberg Robert Dobak Anders Rimne Jan Pettersson. PROTOKOLL 1 (5) Sammanträde: Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt Tid: Onsdag 9 mars 2011 Plats: Residenset, Kalmar Ledamöter: Sven Lindgren Ordförande Monica Bengtsson Ola Broberg Reinhold

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Förslag på förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

SAMRÅDSHANDLING. Förslag på förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 SAMRÅDSHANDLING Förslag på förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Förslag på förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Diarienummer 537-7197-14 Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Samverkan om vattenförvaltning - information, kommunikation och samråd

Samverkan om vattenförvaltning - information, kommunikation och samråd Samverkan om vattenförvaltning - information, kommunikation och samråd Handbok för tillämpningen av 2 kap. 4, Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön HANDBOK 2006:1 FEBRUARI

Läs mer

Bilaga 1. Verksamhetsredovisning

Bilaga 1. Verksamhetsredovisning Bilaga 1 Verksamhetsredovisning Samtliga la nsstyrelsers anva ndning av 2013 a rs medel fra n anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö som tilldelats fo r arbetet enligt fo rordningen (2004:660)

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbottens synpunkter på samrådet inom vattenförvaltningen 2015-2021 i Bottenvikens vattendistrikt

Länsstyrelsen i Västerbottens synpunkter på samrådet inom vattenförvaltningen 2015-2021 i Bottenvikens vattendistrikt YTTRANDE 1(28) Länsstyrelsen i Norrbottens län Samrådssvar dnr: 537-9859-2014 Vattenmyndighetens kansli 971 86 Luleå Länsstyrelsen i s synpunkter på samrådet inom vattenförvaltningen 2015-2021 i Bottenvikens

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

Miljöskydd - Vattenförvaltning

Miljöskydd - Vattenförvaltning Miljöskydd - Vattenförvaltning Reflektioner och erfarenheter Rune Brandt Länsstyrelsen i Skåne län Idag Länsstyrelsernas tillsyn och prövning - Organisation och arbetsformer - VISS, vattenkartan, datavärdar,

Läs mer

Vattenråden inom Södra Östersjön, sammanställning av årsredovisningar för 2013

Vattenråden inom Södra Östersjön, sammanställning av årsredovisningar för 2013 2014-09-16 Vattenråden inom Södra Östersjön, sammanställning av årsredovisningar för 2013 Inledning Aktiviteter inom vattenråden är en av hörnstenarna för lokal förankring av den svenska vattenförvaltningen.

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt

teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt Produktion Vattenmyndigheterna för Västerhavet och Södra Östersjön Redaktörer Hans Oscarsson och Anna Ek Grafisk form Malin

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS.

Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS. 1(6) YTTRANDE Dnr 537-9859-2014 2015-04-29 Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt 971 86 Luleå Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS. Sammanfattning

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön

Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön LJUNGBY KOMMUN Kommunstyrelsen Saminnnir-Moaku,sEN 2015-C-4-14KALMAF1 LAN Iiik. 2015-05 0 1111111111111111 Ks 52 2015/0115 340 Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön Svar på remiss Beslut

Läs mer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013 Sammanställning med rekommendationer Denna sammanställning bygger på resultat av möten, synpunkter inkomna via epost, samt den projektutvärdering

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Sammanställning av remissyttranden för arbetsprogram- Västerhavet

Sammanställning av remissyttranden för arbetsprogram- Västerhavet Sammanställning av remissyttranden för arbetsprogram- Västerhavet Inledning Arbetsprogrammen för de fem vattendistrikten har varit ute på remiss och syftar till att översiktligt beskriva hur myndigheter,

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (10) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

2013:28. Återrapportering av åtgärdsprogrammets. Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt

2013:28. Återrapportering av åtgärdsprogrammets. Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt VATTENMYNDIGHETENS KANSLI Återrapportering av åtgärdsprogrammets genomförande 2012 Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013:28 Titel: Återrapportering

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (6) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Förslag på åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt 2015-2021

SAMRÅDSHANDLING. Förslag på åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt 2015-2021 SAMRÅDSHANDLING Förslag på åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt 2015-2021 Förslag på åtgärdsprogran för Bottenvikens vattendistrikt 2015-2021 Diarienummer 537-9859-2014 Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i Statkra~ Vatlenmyndigheten i Botlenvikens vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Botlenhavets vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Västerhavet vatlendistrikt S37-!S67b og i, 'III II 02. Statkraft SverIge AB

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt 2014-09-15 Arbetsmaterial Missiv Samråd om Förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogam samt miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Miljösamverkan Sverige

Miljösamverkan Sverige Miljösamverkan Sverige Nationell samverkan för bättre tillsyn Roligt Effektivt Utvecklande Ingela Höök och Carina Lif, projektledare Miljöbalken Lagtext Förordningar Föreskrifter EU-direktiv drygt 10 st

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, Sid 1 (14) Yttrande 2015-03-11 Dnr 14KS426 Ida Johansson Telefon 026-178121 ida.johansson@gavle.se Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer