förvaltningsplan i Bottenhavets vattendistrikt

Transkript

1 MISSIV Sida 1 av 27 Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan i Bottenhavets vattendistrikt Under perioden 1 december 2012 till 1 juni 2013 genomfördes samråd för Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan Vi har anordnat ett flertal samrådsmöten och fått in många synpunkter på vilka frågor som behöver prioriteras i arbetet med att revidera förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. I samrådsredogörelsen finns en sammanställning av inkomna synpunkter samt vårt bemötande av dem. Vattenmyndigheten tar med sig inkomna synpunkter i det fortsatta arbetet med att ta fram förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Förslagen ska ställas ut för sex månaders samråd från 1 november 2014 till 1 maj 2015, för att slutligen fastställas i december Åke Bengtsson Vattenvårdsdirektör

2 Samrådsredogörelse Sida 2 av 27 Bakgrund Vattenmyndigheten har tagit fram samrådsdokumentet Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan och kungjort detta för samråd under sex månader, från 1 december 2012 till 1 juni Kungörelser gjordes i riks- och lokal press den 1 december I samrådsdokumentet redovisades de viktigaste arbetsmomenten under innevarande förvaltningscykel samt när samråd hålls under perioden. Vidare redovisades de arbetsmoment som vattenmyndigheten bedömer vara väsentliga frågor för vattenförvaltningen inför framtagandet av kommande förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning. Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt har mottagit 69 skriftliga svar på samrådet (Bilaga 1). Alla hade möjlighet att svara per mail, per post eller genom en webbenkät. I samband med kungörelsen har handlingarna även funnits tillgängligt, förutom på vattenmyndigheternas webb även på alla kommuner och länsstyrelser. Handlingarna skickades även ut till mer än 200 adressater med hjälp av länsstyrelserna i distriktet och delades ut vid samrådsmöten. Hur samrådet bedrivits Sju samrådsmöten anordnades i distriktet (Tabell 1). Annonsering inför dessa har bland annat skett genom annonsering i lokaltidningar och på vattenmyndigheternas webbplats. I samband med samrådsmötena gavs grundläggande information om vattenförvaltning, information om samrådet och hur man kan svara på remissen men även information och diskussion kring ett temaämne som kunde skilja sig mellan samrådsmöten. Tabell 1. Deltagare från respektive möte. Antalet deltagare är efter en deltagarlista som frivilligt skrevs under på plats och är alltså ungefärlig. Antal externa deltagare Borlänge 19 februari Örnsköldsvik 26 februari Östersund 12 mars Sveg 13 mars Sundsvall 14 mars Bollnäs 19 mars Junsele 24 april Hur synpunkterna beaktas Vattenmyndigheterna har gjort en gemensam utvärdering av de synpunkter som kom in från nationella instanser eller som ansågs var av nationell karaktär medan de som berörde distriktsfrågor har behandlats per distrikt. Vattenmyndigheterna har beslutat att det, för Arbetsprogram och Översikt av väsentliga frågor är tillräckligt att ge övergripande kommentarer på inkomna synpunkter. Exakt hur de synpunkter som kommit in ska tas om hand avgörs under det närmaste årets arbete med att ta fram åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetnormer.

3 Samrådsredogörelse Sida 3 av 27 De frågor som direkt eller indirekt berör de styrmedelsåtgärder som håller på att arbetas fram har skickats till berörda. De synpunkter som berör andra myndigheter än vattenmyndigheterna kommer att vidarebefordras till berörd myndighet. Synpunkter och kommentarer i sammandrag Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? De flesta samrådsinstanser anser att det är tydligt hur och när det går att delta och tycka till om vattenförvaltningsarbetet under förvaltningscykeln. Några menar dock att det är tydligt på det övergripande planet men svårt att se hur deltagande konkret ska gå till. Kommentar: Vattenmyndigheten kommer i arbetet med förvaltningsplanen att ytterligare försöka tydliggöra och konkretisera vilka möjligheter olika aktörer har att deltaga i vattenförvaltningen. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? De flesta samrådsinstanserna anser att det framgår vilka arbetsmomenten är och när de genomförs. Några samrådsinstanser efterlyser dock en tydligare redovisning av arbetsmomenten, gärna i form av en tabell eller illustration. Vissa tyckte också att de befintliga figurerna och vissa begrepp var svåra att förstå. Flera samrådsinstanser efterlyste en tydligare beskrivning av myndigheters roller och ansvar i vattenförvaltningen. Kommentar: Vid framtagandet av förvaltningsplanen kommer Vattenmyndigheten att se över om det går att göra en ännu tydligare illustration över arbetsmomenten i förvaltningscykeln och tydligare redovisa vilka aktörer som berörs när och hur.

4 Samrådsredogörelse Sida 4 av 27 Särskilda utmaningar i Bottenhavets vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Merparten av samrådsinstanser ansåg att samrådsdokumenten ger en rättvisande bild av de viktigaste utmaningarna inom distriktet. Flera instanser påpekar att alla de utmaningar som tas upp i samrådsdokumentet inte är relevanta i hela distriktet, exempelvis övergödning. Ånge kommun menade dock att övergödning är ett viktigt miljöproblem i distriktet, med hänvisning till problemen med bristfälliga avlopp. Flera samrådsinstanser redovisar de viktigaste miljöproblemen inom sitt geografiska område och även i vissa fall hur de arbetar för att förbättra situationen. Kommentar: Vattenmyndigheternas verifieringar tyder på att de storskaliga övergödningsproblem som finns i de södra distrikten inte är lika påtaglig i de norra. Däremot är de lokala effekterna av dåliga enskilda avlopp samt skogsgödsling påtagligt i vissa vatten även i norr. Mer data behövs för att ytterligare verifiera den bild som finns idag. Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Merparten samrådsinstanser tycker att de viktigaste frågorna har redovisats. Ett antal instanser pekar dock ut frågor och utmaningar som saknas eller borde beskrivas bättre, nedan redovisas ett urval: - Fysisk påverkan, dikning - Klimatförändringar - Främmande arter - Enskilda avlopp - Kvicksilverproblematiken - Oligotrofiering - Bräddning av avloppsvatten - Hushållsanvändning av kosmetika, solkrämer, schampo med mera uppströmsarbete - Fiskodlingar - Grumling och igenslamning av bottnar - Tvättning av bilar på uppfarter - Gödselspridning på frusen mark - Läkemedel

5 Samrådsredogörelse Sida 5 av 27 Kommentar: Vattenmyndigheten konstaterar att samrådsinstanseran pekar ut många frågor som är viktiga för att vi ska kunna nå en god vattenstatus. Samtidigt behöver vi göra prioriteringar i vårt arbete och fokusera på de frågor där vi har mandat och störst möjlighet att påverka. Underlaget för främmande arter förväntas bli bättre i vissa områden den här cykeln, men då underlagsdata fortfarande är bristfälligt kommer bilden inte att vara heltäckande. Den lokala kvicksilverproblematiken kommer att belysas på ett tydligare sätt genom påverkansanalyser och utpekande av betydande påverkan i VISS denna cykel.

6 Samrådsredogörelse Sida 6 av 27 Samverkan Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Merparten av samrådsinstanserna anser att rätt frågor har prioriterats i arbetet med att förbättra samverkan och att inga väsentliga frågor saknas. Dock efterlystes förtydliganden inom vissa områden, se redovisningar nedan. Är det någon av de väsentliga frågorna som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Majoriteten av samrådsinstanserna anser inte att någon fråga ska prioriteras ner under denna förvaltningscykel. De som tyckte annorlunda har inte motiverat svaret. Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Samverkan på nationell nivå Flera samrådsinstanser konstaterar att det finns etablerade fora för samverkan och samordning på nationell nivå. Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) och Trafikverket anser att samverkan fungerar på nationell nivå. Skogsstyrelsen konstaterar att det finns forum för nationell samverkan men att det kan utvecklas ytterligare. Några samrådsinstanser ser en bristande harmonisering mellan olika statliga myndigheter, vilket kan leda till otydliga och spretande målbilder. Jernkontoret efterlyser ett förtydligande av kopplingen mellan de nationella miljömålen och de mål som följer av vattendirektivets tillämpning i Sverige. Länsstyrelsen Dalarna upplever att samverkan mellan de fem vattenmyndigheterna har förbättrats avsevärt under den andra förvaltningscykeln men att länsstyrelserna fortfarande får uppdrag från de fem vattenmyndigheterna som inte är tillräckligt genomtänkta och tydliga. Länsstyrelsen menar också att samordningen mellan vattenmyndigheterna, HaV, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Naturvårdsverket inte fungerar fullt ut. De olika centrala myndigheternas insatser upplevs inte vara koordinerade, vilket i slutänden leder till att länsstyrelserna får sena och otydliga instruktioner om vilket arbete som ska göras. Kommentar: Vattenmyndigheterna verkar kontinuerligt för en utökad och förbättrad samverkan på nationell nivå, både mellan de fem vattenmyndigheterna och med centrala statliga myndigheter. Enligt vattenmyndigheternas bedömning kommer den nationella samordningen att stärkas avsevärt under den kommande förvaltningscykeln, i takt med att HaV blir en allt mer väletablerad

7 Samrådsredogörelse Sida 7 av 27 aktör på vattenområdet och utvecklar sin vägledande och samordnande roll. Samverkan på regional och lokal nivå Många samrådsinstanser har lämnat synpunkter på hur samverkan på regional nivå fungerar och vad som behöver förbättras. Flertalet samrådsinstanser trycker på vikten av regionalt och lokalt engagemang för att nå framgång i åtgärdsarbetet. Av samrådssvaren framgår att det varierar inom distriktet hur samverkan på regional och lokal nivå fungerar. Många samrådsinstaser menar att resurser måste tillföras för att samverkansarbetet på den regionala och lokala nivån ska kunna fungera. HaV trycker på att länsstyrelsernas samverkan med framför allt kommunerna behöver utvecklas bättre inför kommande beslutsdokument. Kommunerna ska genomföra många åtgärder och det framgår av återrapporteringen av Åtgärdsprogram att kommunerna saknar tillräcklig kunskap för ett lyckat genomförande idag. Vattenråd lyfts fram av samrådsinstanser som en bra samverkansform på avrinningsområdesnivå. Flera efterlyser ett förtydligande från Vattenmyndighetens sida hur vi ser på vattenrådens roll och ansvar. Några samrådsinstanser önskar även att Vattenmyndigheten och länsstyrelserna kunde arbeta mer aktivt som stöttande och rådgivande vid bildande av vattenråd. Falu kommun använder sig sällan av vattenråden. En anledning till detta är att det inte är funktionellt. De ser ett problem med den breda sammansättningen av aktörer och spridningen geografiskt, få är berörda av de frågor som en enskild kommun behöver lyfta. De anser att råden ska skalas ner på delavrinningsnivå och ha utgångspunkt i en särskild frågeställning. Kommentar: Vattenmyndigheten instämmer i att den lokala förankringen är nödvändig för att nå framgång i vattenarbetet. Kommunerna är mycket viktiga samverkansparter, inte minst eftersom ansvaret för många av åtgärderna ligger där. Det finns ett behov av utökad samverkan med kommunerna, för Vattenmyndighetens del främst när det gäller åtgärdsmöjligheter och långsiktig planering av vattenanvändningen. Vattenmyndigheten behöver samordna sig med länsstyrelserna i sin samverkan med kommunerna och vill att huvudansvaret för samverkan liksom idag ligger hos länsstyrelserna. Vattenmyndigheten kan dock ha en tydligare roll i de kunskapshöjande insatserna som behövs för att underlätta arbetet för kommunerna. Vid framtagandet av förvaltningsplanen kommer Vattenmyndigheten att sträva efter att förtydliga bilden av vattenrådens roller och ansvar och fördjupa detta med goda exempel. Syftet med vattenråden är att stimulera och utveckla den lokala och regionala samverkan mellan olika aktörer i frågor som rör förvaltning av vatten. Varje vattenråd måste diskutera och definiera sin egen roll och verksamhet, utifrån de särskilda förutsättningar som gäller inom dess geografiska verksamhetsområde och med

8 Samrådsredogörelse Sida 8 av 27 utgångspunkt från vad vattenrådets medlemmar vill uppnå med verksamheten. Vattenråden kan själva välja att organisera sin verksamhet i olika geografiska skalor eller olika sakområden genom samverkansgrupper eller arbetsgrupper. Vattenmyndigheten har som ambition att förstärka sitt samverkansarbete på lokal och regional nivå och kommer att satsa på en utökad dialog och samverkan med bland annat vattenråd och kommuner inför och under nästa förvaltningscykel. De kommande åtgärdsprogrammen kommer att delas upp i åtgärdsområden som i stor utsträckning överensstämmer med kommunernas geografi. Detta gör det möjligt att tydligare ange var åtgärder behöver genomföras och av vem och det blir därmed lättare för kommunerna att planera och genomföra åtgärder, samt se sin roll i vattenförvaltningen. Information och kommunikation Många samrådsinstanser betonar behovet av målgruppsanpassad information, om åtgärdsprogram och förvaltningsplan ska kunna omsättas till faktisk handling. Flera samrådsinstanser konstaterar att den breda allmänheten oftast inte känner till vattenförvaltningen och att informationskanalerna kan behöva ses över och utvecklas. För att presentera vattenförvaltningsarbetet på ett lättillgängligt sätt behövs hjälp från informatörer och kommunikatörer. SMHI föreslår att termer som förekommer inom vattenförvaltningen, till exempel miljökvalitetsnormer och ekologisk status, översätts till mer verklighetsnära målbilder för att nå ett bredare och djupare engagemang. Kommentar: Vattenmyndigheternas strävan är att ständigt utveckla våra kanaler för att tillgängliggöra vår information. Webben är en av de huvudsakliga informationskanalerna och vattenmyndigheterna kommer fortsätta förbättringsarbetet kring innehåll och struktur. Vattenmyndigheterna har även en strävan att arbeta mer aktivt med olika typer av media, både för att uppmärksamma och synliggöra det arbetet som bedrivs med vattenförvaltningen samt för att öka delaktigheten och kunskapsnivån hos allmänheten. Även Vatteninformationssystem Sverige (VISS) utvecklas löpande för att öka tillgängligheten till och kunskapen om våra vatten. Det finns också ett behov av att koppla vattenmyndigheternas webbsidor till VISS på ett bättre och mer logiskt sätt. Vattenmyndigheterna kommer i nästa förvaltningsplan att lägga mer vikt på att målgruppsanpassa information, det gäller dels befintlig information som finns på webben, dels vid framtagande av nytt informationsmaterial. För att få ytterligare ökad förståelse för den information vattenmyndigheterna kommunicerar kommer vi, i den mån det går, använda kompletterande bilder och illustrationer som förtydligar det vi vill säga.

9 Samrådsredogörelse Sida 9 av 27 Övervakning Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Generellt anser samrådsinstanserna att de viktigaste frågorna för att förbättra vattenövervakningen har lyfts i samrådsdokumentet. Flera samrådsinstanser efterlyser dock tydligare beskrivningar av de olika aktörernas roller i övervakningen. Skogsstyrelsen menar att övervakning av skogslandskapets mindre skogsvatten behöver utvecklas. Länsstyrelsen Dalarna konstaterar att det i samrådsdokumentet är mycket fokus på tillsyn och vill poängtera att nyckeln till en bra egenkontroll är att villkoren omfattar den påverkan som verksamheten har på vattenmiljön. En bra prövningsprocess är mycket viktig liksom en bra karaktärisering av utsläppen, inklusive organiska miljögifter. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Majoriteten av samrådsinstanserna anser att relevanta frågor har lyfts i samrådsdokumentet och att samtliga väsentliga frågor som redovisas bör ha hög prioritet. Länsstyrelsen Dalarna ansåg att utveckling av modeller för att få en heltäckande övervakning kan prioriteras ner och i stället satsa mer på utveklingen av nya program för regional och nationell övervakning som till exempel omdrevsmätning av vattendrag. Kommentar: Vattenmyndigheten menar att principen om att förorenaren betalar (PPP) och principen om att användaren betalar (UPP) behöver tillämpas i större utsträckning för att vi ska kunna få resurser till en övervakning som ger en tillräckligt bra bild av olika verksamheters påverkan på vattnet och tillståndet i miljön. Övervakning behövs för en korrekt tillståndsbeskrivning, för att kunna sätta in bra åtgärder av rätt mängd, och för att följa upp åtgärdernas effekter. Modellering kan i vissa fall vara ett viktigt komplement till traditionell övervakning eftersom vi aldrig kommer kunna mäta i alla vatten. Fungerar övervakning på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? HaV anser att Sveriges modell för övervakning från ett generellt perspektiv kan sägas fungera men att systemet inte har anpassat sig till de nya krav som följer av bland annat vattenförvaltningen. HaV är medveten om problematiken och kommer vid den

10 Samrådsredogörelse Sida 10 av 27 pågående översynen av nationell och regional övervakning förändra detta så långt som möjligt inom nuvarande ramar. Bättre utnyttjande av data och ett fungerande datavärdskap Trafikverket menar att även övervakning som bedrivs av enskilda verksamhetsutövare skulle kunna användas i större utsträckning men i dagsläget fungerar inte alltid dataflödet. Många samrådsinstanser trycker på vikten av att ha ett fungerande datavärdskap och data som är tillgängliga för alla. Hofors, Sollefteå, Strömsunds, Åsele och Gävle kommun lyfter VISS som en lämplig plats att samla övervakningsdata för att öka tillgängligheten och förbättra flödet mellan lokal, regional och nationell nivå. Detta skulle underlätta samordning och det skulle bli tydligare vilka delar av övervakningen som behöver utvecklas. Kommentar: Vattenmyndigheten instämmer i att ett fungerande datavärdskap och lättillgänglig data är en viktig del i att få en fungerande övervakning av våra vatten. De nationella datavärdskapen behöver utvecklas så att nationella datavärdar kan ta emot "all" data och göra den tillgänglig på ett enkelt och användarvänligt sätt. VISS kan vara ett användbart verktyg för att få en överblick över den vattenrelaterade övervakning som bedrivs. Inga mätdata lagras i VISS men där finns data om mätstationer och vad som mäts där. Arbete pågår också kontinuerligt med att koppla databaser med underlagsdata till VISS och i dagsläget finns det kopplingar till svenskt vattenarkiv på SMHI, marina mätdata hos SMHI, badplatsinformation från HaV och kommunerna, kalkdata från länsstyrelserna och HaV samt data från miljöfarliga industrier från länsstyrelsernas databas Miljöreda. Ytterligare kopplingar som är på gång är mätdata för inlandsvatten från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), grundvattendata från SGU och Skyddade områden från Naturvårdsverket. Att kunna få en länk direkt till rätt station på exempelvis SLU kommer bli ett lyft för miljöövervakningsdata i VISS. Finansiering och ansvar för övervakningen Flera samrådsinstanser lyfter finansiering av övervakningen som en viktig fråga och menar att ansvar med mera behöver tydliggöras. Skogsstyrelsen skriver att de önskar medverka i någon form om ett arbete ska påbörjas avseende översyn av miljöbalken och egenkontrollförordningen och kopplingar ska göras till egenkontroll/recipientkontroll för skogsbruket. Flera samrådsinstanser lämnar synpunkter på Vattenmyndighetens förslag om att även anmälningspliktiga verksamheter bör bidra med finansiering av övervakningen. Jordbruksverket poängterar att innan ett sådant förslag genomförs måste konsekvenserna utredas och beaktas. Svenskt Vatten delar inte uppfattningen att anmälningspliktiga verksamheter ska bidra med finansiering av utökad övervakning. Man menar att det är orimligt att lägga kostnaderna för en övergripande

11 Samrådsredogörelse Sida 11 av 27 recipientkontroll på små punktkällor då de största utsläppen kommer från diffusa källor, särskilt avseende övergödning och miljögifter. Bergvik skog AB anser att det endast i mycket begränsad utsträckning ligger inom ramen för PPP-principen att överlåta kostnader för övervakning till verksamhetsutövare. Man anser att samhället ska stå för denna kostnad inom ramen för den tillsynsverksamhet respektive övervakning som kontinuerligt ska bedrivas. Dorotea, Åsele, Strömsund och Sollefteå kommun anser att ett system där anmälningspliktiga verksamheter ska vara med och bidra till miljöövervakningen kan bli svårt att få rättvisa i då det kan vara svårt att avgöra vilka verksamheter som påverkar vattenmiljön. Kommunerna anser i stället att vattenmyndigheterna bör verka för en samordnad recipientkontroll i till exempel vattenvårdsförbund för att provtagning och annat som utförs inom ramen för egenkontroll ska kunna avvändas i miljöövervakningen. Kommentar: Enligt miljöbalken ska varje verksamhetsutövare ha tillräcklig kunskap och genomföra den egenkontroll som behövs för att visa vilken påverkan verksamheten har, och för att förvissa sig om att miljökvalitetsnormer följs. I de fall en verksamhets påverkan är sådan att den ger effekt på de kvalitetsfaktorer som vattenförvaltningen använder för att bedöma status så bör det kunna krävas att verksamhetsutövaren i sin recipientkontroll använder de indikatorer, metoder och kvalitetskrav som krävs inom vattenförvaltningen och att tillsynsmyndigheten då ser till att så sker. Det är upp till verksamhetsutövaren att på eget initiativ dasmverka och samordna sin recepientkontroll. De underlag som tas fram för varje åtgärdsområde i vattendistriktet som underlag för åtgärdsprogrammet kommer att underlätta för olika myndigheter att sätta bedöma verksamheters påverkan inom ett avrinningsområde. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Det är ungefär lika många samrådsinstanser som anser att aktörernas roller i övervakningen är otydliga som att rollerna är tydliga. Skogsstyrelsen menar att det är så många aktörer inblandade och att övervakningen har så många olika syften att det blir rörigt för dem som inte är insatta i övervakningen. HaV trycker på att tillsynsmyndighetens roll är viktig och att den behöver förtydligas, både när det gäller tillsyn av vissa verksamheter enligt miljöbalken men också för övervakningen av miljötillståndet. Trafikverket tycker att relevanta aktörer omnämns i samrådsdokumentet men menar att det finns förbättringspotential när det gäller ansvar och delaktighet, till exempel avseende beredskapsplaner. Kommentar: Det är som påpekats många aktörer som ansvarar för övervakning, och övervakning bedrivs i många olika former och för olika syften.

12 Samrådsredogörelse Sida 12 av 27 Ett viktig steg för att ge en överblick av den vattenrelaterade övervakning som bedrivs är den utveckling och komplettering av databasen VISS som vattenmyndigheterna och länsstyrelserna gemensamt har gjort. Det finns nu betydligt bättre förutsättningar än tidigare att få en överblick av vad som övervakas av vem och var. Vattenmyndigheten ska också försöka beskriva detta på ett mer lättillgängligt sätt i kommande förvaltningsplan.

13 Samrådsredogörelse Sida 13 av 27 Kartläggning och analys Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Flertalet samrådsinstanser instämmer i att de frågor som lyfts är viktiga för det fortsatta vattenförvaltningsarbetet. Under respektive underrubrik nedan presenteras de synpunkter på ytterligare frågor som behöver prioriteras, önskemål om förtydliganden etc. Förbättring av statusklassificeringar och bedömningar Många samrådsinstanser, däribland HaV och flera kommuner, anser att det är prioriterat att få en så bra klassificering av vattenförekomsterna som möjligt. Länsstyrelsen Dalarnas lyfter särskilt behovet av att verifiera klassificeringar av prioriterade ämnen i ytvatten, men menar att den frågan inte kan prioriteras om inte medel för provtagningar skjuts till. Flera samrådsinstanser önskar att det på ett bättre sätt visas hur statusklassificeringen har gått till och vilka underlag som finns. Fortum anser att det borde finnas en möjlighet att lämna synpunkter efter det att den förnyade statusklassificeringen är genomförd. Genom att nästa samrådsperiod ligger från l nov 2014 så innebär det att en stor mängd material då ska kommenteras. Möjligheten att påverka gjord klassificering ökar om det finns möjlighet att tycka till i tidigare skede än i samband med samrådsperioden. Kommentar: Vattenmyndigheten instämmer i att arbetet med klassificeringar är viktigt. Arbetet med att revidera statusklassificeringar och andra bedömningar är högt prioriterat inför framtagande av kommande åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer. De statliga resurser som avsätts för vattenförvaltning räcker inte till för att i tillräcklig omfattning verifiera eller övervaka alla de vattenförekomster som är i behov av data av god kvalitet och mängd. Det är idag bara en liten del av all den övervakning som bedrivs av olika aktörer som är kvalitetssäkrad och lätttillgänglig via de nationella datavärdarna (SMHI och SLU). Om alla aktörer, även verksamhetsutövare tillser att de data som samlas in inom ramen för samordnad recipientkontroll, egenkontroll, kommunal övervakning med mera utförs enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning och skickas till de nationella datavärdarna blir underlaget inför besluten 2015 och nästa förvaltningscykel mycket bättre. Vattenmyndigheterna har arbetat om mycket i VISS för att bättre visa på vilken tillförlitlighet bedömningarna har. Dessutom finns möjlighet till direktkoppling till övervakningsstation vilket

14 Samrådsredogörelse Sida 14 av 27 ytterligare ökar transparensen. Även referensbiblioteket i VISS är omarbetat för att öka tydligheten. Underlaget i VISS är tillgängligt och synligt för alla från och med 1/ och det finns därmed möjlighet att lämna synpunkter på enskilda klassificeringar till ansvarigt län. Kraftigt modifierade vatten och konstgjorda vatten Flera samrådsinstanser instämmer i att nationella, enhetliga metoder behöver utvecklas för att fastställa kraftigt modifierade vatten (KMV) och konstgjorda vatten (KV) och för att fastställa god ekologisk potential. Man påtalar flera brister i arbetet under föregående förvaltningscykel (Bland annat Riksantikvarieämbetet, Svensk Energi, och Fortum). Svensk Energi poängterar att HaV har en viktig roll när det gäller att utveckla riktlinjer och eventuella föreskrifter. Riksantikvarieämbetet lyfter särskilt att en del av dessa vatten utgör eller är en del av viktiga och värdefulla kulturmiljöer. EON Vattenkraft ifrågasätter lämpligheten i att vattenmyndigheterna ska fatta beslut om KMV och KV. Man menar att detta snarare borde göras på en övergripande nivå där även den politiska sfären blir inblandad. LRF Dalarna och Jordbruksverket menar att vattenmyndigheterna i denna cykel behöver pröva möjligheten att förklara vattenförekomster som KMV utifrån att livsmedelsproduktion också är ett samhällsintresse. Kommentar: Vattenmyndigheterna delar synpunkten om att det behövs nationella och enhetliga metoder för utpekande av KMV, KV och fastställande av god ekologisk potential (GEP). Vattenmyndigheterna för en dialog om dessa behov med HaV, som är föreskrivande och vägledande myndighet i dessa frågor. HaV har uppgett att det kommer att utarbetas nationell vägledning på området, vilket bedöms ge goda förutsättningar att komma längre i KMV-arbetet under denna förvaltningscykel. Angående vilken instans som ska fatta beslut om KMV och KV är det en fråga som vattenmyndigheterna inte råder över utan den kräver en förordningsförändring. Justering av vattenförekomstindelning Länsstyrelsen Dalarnas anser att det är bra att vattenförekomstindelningen ses över men menar att den senaste justeringen av ytvattenförekomsterna har gjort skillnaderna mellan länen större eftersom länsstyrelserna har prioriterat olika då det gäller vilka förekomster som ska tas bort respektive läggas till. Länsstyrelsen menar att detta borde skötas centralt. Man anser också att indelningen av grundvattenförekomsterna är för grov, vilket ger en felaktig bild till allmänheten av problemen i våra grundvatten. Indelningen bör skötas centralt av SGU. Boliden önskar att vattenförekomstindelningen kan justeras allt eftersom ny kunskap om vattenförhållandena inhämtas.

15 Samrådsredogörelse Sida 15 av 27 Skogsstyrelsen anser att det är bra att hanteringen av mindre vatten finns med i diskussionerna nu. Det är i huvudsak de små vattnen som vi möts av i skogslandskapet och som behöver beaktas i samband med skogsbruksåtgärder. Kommentar: De vattenförekomster som är avgränsade denna förvaltningscykel kommer att gälla tills indelningen revideras under nästa cykel. HaV, SGU, SMHI och vattenmyndigheterna samarbetar i ett projekt med syfte att se över indelningen av vattenförekomster till nästa förvaltningscykel. Om det är så att det framkommer goda motiv till att ända förekomstindelningen kan ändringar genomföras även utanför ordinarie revisionstillfällen. Nödvändigheten av att ta hänsyn till vatten i verksamhetsutövningen är inte beroende av vattnets storlek utan även mindre vatten ska beaktas trots att de saknar fastställd miljökvalitetsnorm. Bedömningsgrunder med mera Flera samrådsinstanser poängterar att utveckling av bedömningsgrunderna är ett viktigt arbete. Länsstyrelsen Dalarna anser att bedömningsgrunder för andra matriser än vatten bör prioriteras då det gäller bedömning av prioriterade- och särskilda förorenande ämnen. Kommentar: Vattenmyndigheten delar uppfattningen att utvecklingen av bedömningsgrunderna är viktig och instämmer i att det finns ett stort behov när det gäller detektering av påverkan från miljögifter. Vattenmyndigheterna har en dialog med HaV och Naturvårdsverket om denna fråga. HaV kommer att ta fram gränsvärden i sediment för några prioriterade ämnen. I samband med införandet av nya direktivet för prioämnen uppdaterades många ämnen med gränsvärden i djur- och växtmaterial (biota). Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund tycker att bedömningsgrunderna för ytvatten bör inkludera stormusslor som en av de biologiska kvalitetsfaktorerna eftersom det finns en fungerande miljöövervakningsmetod och det är en djurgrupp som med sin långa livlängd och specifika krav på sin omgivning kan ge en bra bild av miljötillståndet. Kommentar: Vattenmyndigheten anser att stormusslor borde kunna användas för expertbedömning av ekologisk status. I Hjälpreda för Ekologisk status har vi beskrivit hur man kan använda flodpärlmussla som underlag för kvalificerade expertbedömningar. När det gäller särskilda förorenande ämnen (SFÄ) menar Skogsindustrierna och Bergvik Skog att förslaget att definiera betydande mängd som överskridande av framtagna riktvärden inte är i linje med vattendirektivet. De påpekar att direktivet föreskriver att ämnena ska tas fram relaterat till aktuell situation i respektive vattenförekomst.

16 Samrådsredogörelse Sida 16 av 27 Kommentar: Erfarenheterna från den förra förvaltningscykeln visade sig att en hantering av SFÄ per vattenförekomst inte var praktiskt eller ekonomiskt genonförbart. Därför arbetar vattenmyndigheterna i samverkan med HaV och Naturvårdsverket med att ta fram en lista med nationellt gällande klassgränser för SFÄ. Dessa ska ligga till grund för klassificeringar i de enskilda vattenförekomsterna, men för naturligt förekommande ämnen ska hänsyn tas till lokala bakgrundshalter. För syntetiska ämnen finns det dock inga naturliga bakgrundshalter och därmed behöver inte hänsyn till sådana tas. I de fall ämnens toxicitet beror på lokala faktorer ska hänsyn till detta tas så långt det är möjligt. Sammantaget kommer klassificeringen därmed att utgå från varje vattenförekomsts lokala förutsättningar och påverkan, men bygga på nationellt gällande klassgränser och ämnen. Ekonomisk analys Flera samrådsinstanser trycker på vikten av en bra ekonomisk analys och ser positivt på att den ska utökas under innevarande förvaltningscykel. Flera menar att en samhällsekonomisk analys saknas eller är bristfällig i dagens arbete. Riksantikvarieämbetet påpekar att när det gäller de samhällsekonomiska analyser som ska ligga till grund för bedömningar av kostnadseffektivitet är det angeläget att dessa analyser även omfattar vattenförekomsternas betydelse för kulturmiljön. Kommentar: Den ekonomiska analysen har, som Vattenmyndigheten beskriver i samrådsdokumentet, utvecklats under denna cykel. Vid samhällsekonomisk analys är det viktigt att man tar hänsyn till samtliga värden som påverkar, och påverkas av, vattnets kvalitet. De kulturella värdena kopplade till sjöar och vattendrag kan ha stor samhällsnytta, men kulturellt värdefulla anläggningar kan också orsaka problem, exempelvis genom att de utgör vandringshinder för vattenlevande organismer. Kulturmiljövärdet är en av de faktorer som tydligare kan vägas in i analyserna framöver. Bergvik skog och Skogsindustrierna tycker att branschorganisationer och näringsliv måste involveras i att ta fram statistik för de prognoser om ekonomi och vattenanvändning, som ska utföras av vattenmyndigheterna. Kommentar: Vattenmyndigheten delar uppfattningen att det är viktigt att involvera branschorganisationer och andra i framtagandet av prognoser över samhällsutvecklingen. I arbetet med den nu gällande förvaltningsplanen framkom många synpunkter på tillförlitligheten i de prognoser som Vattenmyndigheten gjort. Inför den nya cykeln har vi därför låtit komplettera prognoserna med intervjuer med branschföreträdare och myndigheter. Det blir således en mer nyanserad bild av utvecklingstrenderna som används som underlag för bedömningarna. LRF Dalarna, Gävleborg, Jämtland och Västernorrland ser positivt på Vattenmyndighetens planer att utveckla den ekonomiska analysen och har stora förväntningar på kostnads/nyttoanalysen, under förutsättning att den areella

17 Samrådsredogörelse Sida 17 av 27 produktionen av skog och livsmedel åsätts samhällsekonomisk nytta. Konsekvenserna för olika verksamhetsutövare i form av fysiska begränsningar, skatter och avgifter ska redovisas. Ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av olika åtgärder behöver redovisas. Inget sägs om den geografiska skalnivån för analyserna. Det är önskvärt att åtminstone komma ned på ARO-nivå. Kommentar: Vattenmyndigheten delar LRF:s syn på att de areella näringarna har ett stort samhällsekonomiskt värde. Den geografiska skalnivån är dock problematisk att hantera i övergripande analyser. Problemet är inte isolerat till den samhällsekonomiska nyttan utan är lika aktuell för uppskattningar av åtgärdskostnader. En våtmark på högproduktiv jordbruksmark medför inte samma kostnad som en våtmark i en lågproduktiv skogsmark. Det finns idag ca svenska avrinningsområden och att göra primärstudier och undersöka förhållandena i alla dessa är kostnadsmässigt orimligt. Det är å andra sidan lika orimligt att bara använda samma värde för hela Sverige. Vattenmyndigheterna försöker att utveckla metoder och har som mål att kunna ta fram relevanta ekonomiska värden på så låg geografisk nivå som möjligt. Generellt kommer vi längre med ekonomisk analys inriktad på övergödning denna cykel. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Flertalet av samrådsinstanserna anser inte att det är någon av de redovisade frågorna rörande kartläggning och analys som bör prioriteras ner. Timrå kommun och HaV menar att hanteringen av mindre vatten bör få lägre prioritet till förmån för kartläggning av Sveriges större vattenförekomster. Timrå kommun anser även att hanteringen av gränsvattenförekomster bör få lägre prioritet. De anser att gränsvattnen mot Norge är huvudsakligen opåverkade av mänskliga aktiviteter. Länsstyrelsen Dalarna anser inte att nationella och distriktsanpassade modeller för kartläggningsarbetet framåt. De menar att det krävs insatser på en mycket finare skalnivå för att ta fram en tillräckligt bra källfördelningsanalys, bördefördelning och åtgärdsförslag. Kommentar: I denna förvaltningscykel hanterar vi de vatten som är klassade som vattenförekomster och inom dem en prioritering efter miljönytta och kostnad. Vattenmyndigheten fokuserar på vattenförekomster och hanterar mindre vatten inom ramen för avrinningsområdesperspektivet i påverkansanalyserna. Betydande påverkan i mindre vatten kan ha en påverkan på vattenförekomster och bör då tas med i åtgärdsprogrammen. Vad gäller gränsvatten mot Norge är det korrekt att påverkan förutom hydromorfologisk påverkan är relativt liten.

18 Samrådsredogörelse Sida 18 av 27 Det finns behov av både grövre modeller som visar den storskaliga bilden och finare modeller som kan användas på lokal skala. För det senare finns det många modeller på marknaden för exempelvis modellering av näringsämnen. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga och berörs av olika delar i kartläggningsarbetet? Merparten av samrådsinstanserna tycker att det är tydligt hur olika aktörer är ansvariga och delaktiga i kartläggningsarbetet men några tycker också att det inte är tydligt idag. Bättre beskrivningar och redovisning i tabellform eller med hjälp av illustration efterlyses av Boliden AB. Kommentar: Vattenmyndigheten ska försöka vara tydligare i kommande redovisningar av ansvar och roller i arbetet med kartläggning och analys.

19 Samrådsredogörelse Sida 19 av 27 Miljökvalitetsnormer Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Flertalet samrådsinstanser anser att rätt frågor har prioriterats i arbetet med miljökvalitetsnormer och att ingen av de redovisade frågorna bör nedprioriteras. Nedan redovisas några av de synpunkter, önskemål om förtydliganden med mera som har lyfts i samrådssvaren. Fastställande av miljökvalitetsnormer under den andra förvaltningscykeln LRF Dalarna och Gävleborg trycker på att miljökvalitetsnormerna måste kunna användas som prioritering av åtgärder och menar att Vattenmyndigheten under innevarande förvaltningscykel bör använda möjligheten att sätta ett mindre strängt kvalitetskrav än god ekologisk status. Även Skogsindustrierna och Bergvik skog anser att undantag i form av mindre stränga kvalitetskrav måste användas, för att öka trovärdigheten i att uppnå god status och använda resurserna optimalt. Jernkontoret efterlyser regler för hur vattenmyndigheterna ska hantera undantag i form av mindre stränga kvalitetskrav och undrar vilket underlag vattenmyndigheterna ska basera sig på vid fastställandet. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund menar att icke-försämringskravet enligt ramdirektivet för vatten är självständigt i förhållande till krav om att nå en god status och anser därför att vattenmyndigheterna måste fastställa en miljökvalitetsnorm som reglerar icke-försämring av status vattenförekomsterna. SGU poängterar att riskanalysen har en central betydelse vid fastställandet av miljökvalitetsnormer för grundvatten. Generellt menar man att detta behöver lyftas i de avsnitt som handlar om statusklassificering och miljökvalitetsnormer. SGU saknar också en beskrivning av hur vattenmyndigheterna avser arbeta med frågan om miljökvalitetsnormer för grundvatten under nästa cykel. Kommentar: Arbetet med att utveckla och förbättra underlag för undantag pågår under hösten-vintern I detta ingår att se över möjligheterna att använda lägre ställda krav för olika miljöproblem och vattenkategorier. Frågan kommer att behöva förankras hos HaV och det är ännu oklart vilken omfattning och detaljeringsnivå som analyser och bedömningar kommer att få. Vattenmyndigheterna kommer att utveckla motiveringarna för undantag, så att det tydligare framgår vilka resonemang som har legat till grund för ställningstaganden för respektive vattenförekomst och påverkanstryck. Metodiken för att fastställa miljökvalitetsnormer kommer att ses över och utvecklas inför nästa förvaltningscykel och behovet av en reglering av försämringsförbudet kommer då att övervägas.

20 Samrådsredogörelse Sida 20 av 27 Behov av stöd och vägledning för tillämpning av miljökvalitetsnormerna Många samrådsinstanser betonar behovet av vägledning för tillämpning av miljökvalitetsnormerna. Svensk Energi menar att HaV har ett stort ansvar för att vägleda berörda myndigheter om hur regelverket bör tillämpas och anser vidare att HaV som föreskrivande myndighet har ett ansvar för att klarlägga normernas innebörd och omfattning när de kommer i tillämpning i enskilda ärenden. Flera kommuner lyfter särskilt behovet av vägledning för tillämpning av miljökvalitetnormer i tillsynsarbete och i arbete med fysisk planering men även vägledning i hur man använder VISS. Riksantikvarieämbetet menar att det är angeläget med ett brett remissförfarande om vägledning ska tas fram, för att få bästa möjliga förankring av råd och riktlinjer för tillämpningen. Trafikverket tycker att det finns oklarheter i den juridiska hanteringen och tillämpningen av miljökvalitetsnormerna för vatten, i planerings- och prövningsprocessen, och vid tillämpningen av till exempel Vattentjänstlagen. Man konstaterar att viss lokal och regional vägledning har tagits fram avseende tillämpningen av miljökvalitetnormer men menar att det krävs nationell vägledning och samsyn. Kommentar: Vattenmyndigheten anser också att det finns ett behov av vägledning för tillämpning av miljökvalitetsnormer inom olika områden. Det ligger inte inom vattenmyndigheternas ansvarsområde att ta fram sådan vägledning, men vi kan ha en stödjande roll i ett sådant arbete. En mer utvecklad vägledning för tillämpning av miljökvalitetsnormer bör utarbetas av framförallt HaV och Boverket, i samverkan med bland annat Kammarkollegiet och länsstyrelserna. Ansvaret för att utarbeta en mer utvecklad praxis i området ligger hos de tillämpande myndigheterna och domstolarna. Det är viktigt att utveckla och förbättra informationsspridningen om hur man använder VISS. Det är främst länsstyrelserna som har ansvar för utbildningar i VISS för kommuner och vattenråd. Informationsfilmer bland annat om hur man söker i VISS finns på vattenmyndigheternas kanal på Youtube ( Miljökvalitetsnormernas rättsverkan med mera Flera samrådsinstanser framför synpunkter som rör miljökvalitetsnormernas rättsverkan. Man tycker att det saknas rättslig analys av tillämpningen av miljökvalitetsnormerna vilket skapar osäkerheter för bland annat verksamhetsutövare. Flera samrådsinstanser, bland annat Jernkontoret, Skogsindustrierna och E.ON Vattenkraft, anser att miljökvalitetsnormerna för ekologisk status ska betraktas som

21 Samrådsredogörelse Sida 21 av 27 målsättningsnormer och att de därför inte ska ha samma styrande verkan som gränsvärdesnormer. Svensk energi menar att eftersom de aktuella normerna baseras på bristande underlag så är det inte rimligt, med hänsyn till den rättsverkan som följer av miljöbalken, att dessa åberopas och tillämpas fullt ut i tillståndsärenden och i samband med tillsyn. Riksantikvarieämbetet tycker att beslut om normer ska kunna ske fortlöpande och att miljökvalitetsnormerna borde omprövas omgående om kunskapsläget om vattendragens status och om möjligheterna att följa normerna förändras. Riksantikvarieämbetet, LRF Dalarna, Gävleborg, Jämtland och Västernorrland anser det inte lämpligt att stärka miljökvalitetsmålens juridiska ställning genom att koppla flera av miljömålens indikatorer till kemisk och ekologisk status. LRF menar tvärtom att miljökvalitetnormer för vattenkvalitet i miljöbalken borde ersättas med den EUrättsliga definitionen miljömål. Kommentar: Sypunkter om att miljökvalitetsnormer för ekologisk status ska ersättas av miljömål måste ställas till regeringen. Vattenmyndigheten tillämpar befintlig lagstiftning och rättar sig efter eventuella framtida förändringar avseende miljökvalitetsnormer. Enligt Vattenmyndighetens bedömning bör förutsättningarna för en rimlig och ändamålsenlig tillämpning av miljökvalitetsnormerna förbättras i takt med att underlagen för statusbedömningar och normsättning förbättras och förtydligas, vilket sker kontinuerligt. Fastställda miljökvalitetnormer omprövas via samråd vart 6:e år. Så som normerna är utformade idag finns inte motiv för tätare översyn. I undantagsfall ska en norm kunna omprövas när som helst men detta har ännu inte tillämpats. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? Flertalet samrådsinstanser anser inte att någon fråga bör nedprioriteras. HaV anser att Vattenmyndigheten bör fokusera på att klassificera och fastställa miljökvalitetnormer och lägga lägre prioritet på vägledningsrollen. Kommentar: Vattenmyndigheten prioriterar arbetet med att ta fram så bra klassificeringar som möjligt som underlag för miljökvalitetsnormerna. För att nå målen med vattenförvaltningen är vägledning för tillämpning av miljökvalitetsnormerna ett viktigt verktyg. Vi lyfter det därför som en väsentlig fråga, även om det i första hand är tillsynsvägledande myndigheter som har huvudansvaret för sådan vägledning.

22 Samrådsredogörelse Sida 22 av 27 Åtgärdsprogram Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Samrådsinstanserna tycker generellt att de frågor som presenteras är de mest väsentliga för framtagande av kommande åtgärdsprogram. HaV menar att det tydligare borde ha beskrivits hur åtgärdsprogrammet följer av miljöbalken och att det är myndigheter och kommuner som har genomförandeansvaret, vilket ställer krav på utformningen och begränsar räckvidden av åtgärder. HaV anser också att de grundläggande och kompletterande åtgärderna borde ha beskrivits som en planeringsförutsättning. Övergripande synpunkter om Åtgärdsprogram Flera samrådsinstanser uttrycker specifikt att de stödjer inriktningen att ta fram ett mer konkret åtgärdsprogram där styrmedelsåtgärderna tydligare kopplas till fysiska åtgärder. Man anser att Åtgärdsprogram var för generellt för att bli tillämpbart på den lokala nivån och menar att de geografiskt mindre åtgärdsområden är ett steg i rätt riktning för att förbättra åtgärdsprogrammet. Riksantikvarieämbetet trycker på att kommande åtgärdsprogram behöver vara mer precisa och lättare att bedöma vad gäller både normuppfyllelse och negativa konsekvenser. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund anser att åtgärdsprogrammet måste ha koppling till konkreta åtgärder i enskilda vattenförekomster, särskilt vad gäller fysisk påverkan. Man ser positivt på att vattenmyndigheterna tar fram avrinningsområdesvisa åtgärdsunderlag och betonar att dessa måste tas fram i nära samverkan med vattenråden. Man tycker också att åtgärdsunderlagen ska vara en integrerad del av åtgärdsprogrammen. Flera samrådsinstanser har synpunkter som rör de underlagsdokument som håller på att tas fram av länsstyrelserna, som underlag för Åtgärdsprogram Man efterlyser klargörande av underlagsdokumentens juridiska status. LRF Dalarna, Gävleborg, Västernorrland och Jämtland anser att det är tillräckligt att huvuddokumentet åtgärdsprogrammet är juridiskt bindande för myndigheterna. Man menar om även underlagen blir juridiskt bindande kommer diskussionerna i vattenråden att hämmas och verksamhetsutövare kommer att vilja minimera de inskränkande åtgärderna så mycket som möjligt. Riksantikvarieämbetet anser att åtgärdsprogrammen fortlöpande ska utvärderas och revideras, vartefter åtgärdernas utfall och effekter blir kända. Kommentar: Länsstyrelserna tar inför kommande åtgärdsprogram fram underlag för varje åtgärdsområde i respektive län, med beskrivningar av bland annat åtgärdsbehov samt planerade och genomförda åtgärder. Detta

23 Samrådsredogörelse Sida 23 av 27 kommer förhoppningsvis att tydliggöra kopplingen mellan de fysiska åtgärderna och åtgärdsbehovet för att följa miljökvalitetsnormen. Vattenmyndigheterna arbetar i ett projekt med att se över möjliga styrmedel kopplat till olika miljöproblem, vilket lägger grunden för bättre underbyggda redovisningar av vilka styrmedel som myndigheter och kommuner behöver vidta för att de fysiska åtgärderna ska komma till stånd. Sammantaget ska detta leda fram till mer konkreta åtgärdsprogram. Det är länsstyrelserna som ansvarar för att ta fram åtgärdsunderlagen på vattenmyndigheternas uppdrag. De kommer att användas som underlag för att ta fram det reviderade åtgärdprogrammet i Bottenhavets vattendistrikt. Åtgärdsunderlagen kommer dock alltid att vara länsstyrelsens produkt och inte ingå som en fomell del i åtgärdsprogrammet. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? I stort sett samtliga samrådsinstanser menar att alla de frågor som har lyfts är viktiga för att Ååtgärdsprogram ska få ett bra genomslag. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i arbetet med åtgärdsprogram? Saknas någon aktör? Många samrådsinstanser tycker att det är otydligt hur olika aktörer är ansvariga och delaktiga i arbetet med åtgärdsprogram och efterlyser en bättre beskrivning av detta. HaV menar att det tydligare borde framgå att det är myndigheter och kommuner som har genomförandeansvaret och hur de behöver arbeta för att genomföra åtgärdsprogrammet. Flera av samrådsinstanserna tycker inte att några viktiga aktörer saknas i beskrivningen men ett par instanser lyfter att verksamhetsutövare och näringslivet behöver finnas med, bland annat för att kunna belysa effekterna av åtgärdsprogrammet. Kommentar: Vattenmyndigheten kommer inför framtagande av förvaltningsplan och åtgärdsprogram att försöka göra en tydligare beskrivning av vilka roller olika aktörer har i arbetet med åtgärdsprogram. I samrådsdokumentet (s.9) finns en redovisning av principerna för åtgärdsprogrammet; att det riktar sig till kommuner och myndigheter och att dessa enligt miljöbalken är skyldiga att följa åtgärdsprogrammen inom sitt respektive ansvarsområde. Vattenmyndigheten ska försöka att i kommande dokument även redovisa bättre hur de som är genomförandeansvariga för åtgärdsprogrammet behöver arbeta.