Samråd inom vattenförvaltningen 1 nov april 2015, ert dnr:

Transkript

1 1 av 6 Stadsbyggnadsförvaltningen Mia Sklenar Projektkoordinator Samråd inom vattenförvaltningen 1 nov april 2015, ert dnr: Sammanfattning Utifrån Vaxholms stads 13 vattenförekomster med olika tidsundantag för att uppnå miljökvalitetsnormerna har staden gjort nedan bedömning. Vaxholms stad anser att samrådsmaterialet generellt är bra och väl underbyggt. Det är mycket positivt att fysiska åtgärder och kostnadseffektivitet listas. Samrådsmaterialet skulle dock kunna göras lättare att hantera genom att ha mer specifika frågor att besvara samt lyfta ur mer material till bilagor. Materialet blir då mer lättläst och tillgängligt för de målgrupper som dokumenten är avsedda för. Det behövs även tydligare information över hur man lägger in åtgärder i VISS. En anslutning till Käppalaförbundet av Vaxholm kommer att kunna ske om fem år, och detta faktum bör tas upp i åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgård och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområde. Även information om nya Natura 2000-områden på remiss bör tas med. En klassning av morfologi i Stockholms skärgård saknas och Vaxholm anser det vara viktigt att ha med till nästa samråd. Vaxholm stad efterfrågar en tydligare vägledning för översikts- och detaljplaner. För att kunna nå miljökvalitetsnormerna år 2021 och 2027 för olika vattenförekomster är det avgörande att Boverkets och länsstyrelsernas arbete inleds snarast. Vaxholm efterfrågar också en vägledning för vad som bör ingå i vatten-, blå- och kustplaner. Tidsplanen för vattenförvaltningen känns mycket osäker. Miljökvalitetsnormerna för innerskärgården är långt ifrån uppnått, frågan är om man överhuvudtaget kommer nå dem trots tidsundantag. Innerskärgårdens problem är komplexa eftersom kustområdet påverkas av så många områden uppströms, och kräver stora resurser för samarbete mellan inlands- och kustkommuner. Det är bra att samverkan uppmärksammas, det krävs dock en tidsplan för utpekande av en sammankallande myndighet. Bedömning Då Vaxholms stad inte har några grundvattenförekomster har vi valt att inte fördjupa oss i avsnitt som berör dessa vilket innebär att kommentarer inte lämnas på dessa avsnitt. Fokus har varit att ta del av och besvara de delar av dokumenten som Vaxholms stad närmast berörs av. Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Plusgiro:

2 2 av 6 Förslag på förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig den information du behöver för ditt arbete? Idag ger VISS mer information om bakgrunden till olika bedömningar och mer detaljerade förklaringar kring vattenförekomsterna. Detta ser Vaxholms stad som mycket positivt och som ett viktigt underlag för att kunna skapa lokala handlingsplaner för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Staden ser även positivt på att förslag på åtgärder i områdena är mer detaljerade och ger mer konkret information än i tidigare samrådshandlingar. Dock anser vi att materialet blir mer och mer omfattande och det är betungande för remissinstanserna att ta del av allt material. För att minska mängden material kan till exempel beskrivningen av vattenförvaltningens process läggas i bilaga och endast ha en figur med kort text. Det är positivt att det nämns att bedömningsgrunder inte är anpassade för att bedöma effekten av främmande arter och att man därför inte inkluderar den parametern i bedömningen av ekologisk status. På detta sätt undviker man problematiken som förut fanns kring kemisk status som klassades som god när tillförlitliga mätvärden saknades. Positivt att det finns detaljerade tabeller för hur åtgärdsarbetet ska genomföras samt vilka aktörer som är ansvariga för att dessa genomförs och till vilket år de ska vara genomförda. Vad borde kompletteras? Vaxholm stad har sedan länge arbetat för att få ansluta sig till Käppala reningsverk då nuvarande reningsverk snart når sitt kapacitetstak. Käppala är dessutom en större anläggning som kan ta hand om avloppsvattnet på ett bättre sätt. Under sommaren 2014 kom beslut om tillstånd från Mark- och miljööverdomstolen att Vaxholms stad och Österåkers kommun kommer kunna ansluta sig till Käppalaförbundet. Det uppskattas att en anslutning kommer att kunna ske om fem år, och detta faktum bör tas upp i åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgård och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområde. Alla problem är dock inte lösta genom att Vaxholm ansluter sig eftersom Käppala reningsverk redan idag bidrar till övergödningen. Det är av stort värde att man klargör vilka andra åtgärder som behöver genomföras förutom att ansluta avlopp till reningsverk. Det är även bra att man inkluderat den ekonomiska aspekten i utpekandet av lämpliga åtgärder att genomföra samt att man även uppskattat kostnaden för specifika åtgärder. Detta underlättar när prioriteringar i arbetet behövs. Vad gäller främmande arter och dess konsekvenser kan en fingervisning om detta ges om det redogörs för vilka konsekvenser som noterats i andra länder. Åtgärder mot klimatförändringar bör nämnas i åtgärdsprogrammet då det tas upp i förvaltningsplanen (s 108) och omnämns som betydande miljöaspekt i MKB:n (s 30). Om inte bör det lyftas in i ett framtida riskperspektiv eller tas bort. Om det inte hör hemma i denna plan bör hänvisning göras till direktiv där problemet behandlas. En sammanfattning av de större riskerna saknas gällande oförutsägbara händelser som påverkar åtgärdsområdena. Exempelvis borde risker med fartygstrafiken i Mälaren och Stockholms skärgård nämnas. Fartyg lastade med farligt gods i Mälaren utgör en risk för dricksvattentäkten, och i Stockholms skärgård utgör de en risk för miljö och hälsa. Det behövs tydligare information om hur man lägger in åtgärder i VISS-databasen samt att det i åtgärdsprogrammet framgår att möjligheten finns.

3 3 av 6 Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt? Ja. Materialet är bra och omfattande. Det behöver göras ännu tydligare var vattenförordningen och havsmiljöförordningens ansvar överlappar och vilken remiss som behandlar vad genom att markera i figuren (s 11). Det är bra att samverkan uppmärksammas och att betydelsen av den och av dialog med kommunerna understryks (s 23). Ett bra förslag är ett utpekande av sammankallande myndighet då Vaxholms erfarenhet är att det saknas för kommunerna i Stockholms län. Enligt Vaxholm bör länsstyrelsen som har överblick över länet ha denna sammankallande funktion. Länsstyrelsen kan styra samverkan över hela länet och ge större frihet till kommuner nära varandra att utforma sitt samarbete (s 9). En tidsplan för utpekande av sammankallande myndighet saknas. Vad kan förbättras? Vad gäller kompletteringen avseende åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning ställer sig staden frågande till om förslagen nya Natura 2000-områden som idag är på remiss i bland annat Stockholms län kommer att inkluderas i åtgärdsprogrammet för kommande förvaltningsperiod? Stockholms skärgård är inte klassad vad gäller morfologiska förändringar på grund av att det inte finns några tydliga bedömningskriterier. Det nämns i åtgärdsprogrammet för Stockholms inre skärgård att klassning av dessa vattenförekomster ska göras framöver. Vaxholms stad anser att det är viktigt att detta görs till nästa förvaltningscykel. Faktorer som Vaxholm anser vara extra viktiga att kartlägga är exploateringen av strandnära områden, områden som påverkats av muddring och vågor från sjöfart. Det vore oerhört värdefullt att få ta del av muddringområden eftersom att alla kommuner inte behandlar tillstånd för vattenverksamhet och därför inte har en klar bild av var opåverkade bottnar finns. Fram tills att en tillräckligt bra kartering finns skulle en karta med punkter över var tillstånd till muddring och dumpning har givits, exempelvis de senaste 50 åren, ge ett bra underlag och en översiktlig bild av situationen. Vad gäller vågor från sjöfart anser Vaxholm att länsstyrelsen har ett ansvar för kartläggning, hastighetsbestämmelser och vidtagande av åtgärder. Beskrivningen av miljöövervakningen är otydlig och ostrukturerad. Presentera tillförlitlig data, problem och åtgärder. I nuläget beskrivs att övervakningens utförande specificeras i ramdirektivet för vatten, men att alla resultat ändå inte kan användas. Det är oklart om detta är något som ska åtgärdas och i så fall hur (s 31). I texten som beskriver föroreningsskadade områden behöver fler exempel lämnas över vad som avses för att göra det klarare (s 99). Karta med vattenförekomster påverkade av föroreningsskadade områden, och vilka ämnen som avses behövs för att få en klarare bild. Att påverkan av främmande arter inte enbart kan ses som negativ nämns i åtgärdsprogrammet för Stockholms inre skärgård och borde nämnas även i förvaltningsplanen (s 107). Framgår det hur miljökvalitetsnormerna för vatten är satta? Till skillnad från föregående version av förvaltningsplanen framgår det mycket tydligare hur miljökvalitetsnormerna är satta, vilka faktorer som legat till grund för bedömningarna samt hur dessa inverkar på slutlig status. Det är även bra att man på ett tydligt sätt klargjort vilka faktorer som inte finns inkluderade i bedömningen, exempelvis främmande arter, samt hur arbetet med att förbättra bedömningen av dessa fortlöper.

4 4 av 6 Det är mindre klart vilka vattenförekomster som har klassats ner med avseende på TBT (s 99). En hänvisning till tabell eller bilaga krävs när sådana resultat presenteras. Bra att ändring skett från god till otillfredsställande status på vattenförekomster där man inte har någon data (s 132). Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Tydligt beskrivet i åtgärdsprogrammet och omsatt i VISS. I VISS är det på ett tydligt sätt angivet vilka fysiska åtgärder som åtgärdsprogrammet förespråkar. Till skillnad från tidigare får man nu en klar bild av de olika åtgärdernas inverkan på statusen. Underlaget är värdefullt som stöd och avgörande för vilka åtgärder som bör prioriteras. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja, till kommunnivå. Det finns dock delar på lokal nivå där oklarheter i ansvarsfrågan mellan olika aktörer behöver utredas. Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja. Uppdelningen av åtgärder i åtgärdsområdena är tydlig. Det är bra angivet var åtgärderna ska utföras, inom vilken tid, hur stor förändring som krävs samt vem som är ansvarig för att alla delar genomförs. Vad som menas med åtgärderna kan dock specificeras ytterligare, speciellt begreppen efterbehandling av miljögifter och utsläppsreduktion av miljögifter. Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja, delvis genom att samverkan lyfts upp samt ett antal olika metoder. Dock saknas hur man kan hantera målkonflikter, ansvarsfrågan samt hur data hanteras och sammanställs. Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja, en tydlig förbättring från gällande förvaltningscykel är att man i åtgärdsprogrammen specificerat på kommunnivå var åtgärderna behöver genomföras. När det gäller miljögifter i ytvatten beskrivs det vilka påverkanskällor det finns, exempelvis läckage från förorenade områden, gifter i avloppsvatten och miljögiftspåverkan i form av växtskyddsmedel. Det ger dock inte en komplett bild av var åtgärden ska genomföras. I Vaxholm finns dessutom många lämningar från militär verksamhet som är viktiga att peka ut. Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja. Uppdelningen av åtgärder i åtgärdsområdena är tydlig. Det är bra angivet var åtgärderna ska utföras, inom vilken tid, hur stor förändring som krävs samt vem som är ansvarig för att alla delar genomförs. Tidsplanen för vattenförvaltningen känns dock mycket osäker. Miljökvalitetsnormerna för områdets vatten är långt ifrån uppnått, frågan är om man ens kommer nå dem trots tidsundantag. Områdets problem är komplexa eftersom kustområdet påverkas av så många områden uppströms, och kräver stora resurser för samarbete mellan inlands- och kustkommuner.

5 5 av 6 Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Vaxholm stad efterfrågar en tydligare vägledning för översikts- och detaljplaner. I åtgärdsprogrammet anges det att Boverket och Länsstyrelserna ska ge råd och anvisningar till kommunerna så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs vid översikts- och detaljplanering. Det är dock inte angivet tidsplanen för detta arbete. För att kunna nå miljökvalitetsnormerna i tid är det avgörande att Boverkets och länsstyrelsernas arbete inleds snarast. I det förra åtgärdsprogrammet angavs det att kommunerna i samverkan med länsstyrelserna behövde utveckla vatten- och avloppsvattenplaner i samverkan för områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status. Samma åtgärd nämns i det föreslagna åtgärdsprogrammet. Det finns dock inget angivet om vatten-, blå- och kustplaner och arbetet med att tydligt ange vad som bör ingå i dessa planer. Den tunga fartygstrafiken i Stockholms skärgård och dess påverkan genom exempelvis erosionsskador bör kartläggas av Länsstyrelsen. Åtgärder mot klimatförändringar bör nämnas i åtgärdsprogrammet då det tas upp i förvaltningsplanen. Om inte bör det lyftas in i ett framtida riskperspektiv eller tas bort. Om det inte hör hemma i denna plan bör hänvisning göras till direktiv där problemet behandlas. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Ja. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras? Ja. Tydligt och bra listat. Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Nej. Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt Styrdokument som rör åtgärdsprogrammet har beskrivits från Strategi för Europas vatten (sid 13) till Energi (s 21). Dessa sidor är bakgrundsmaterial för MKB:s innehåll, avgränsning och bedömning. Dessa upptar över halva dokumentet, vilket inte är MKB:s syfte. Ta bort all text och gör en punktlista för vilka styrdokument som använts i åtgärdsprogrammet. Dock bör miljömålen finnas kvar om de används i bedömningen enligt förslag på matris (se nedan). För att få en tydlig och ej tungarbetad MKB behövs en mer stringent struktur som är överskådlig. Det kan göras t.ex. Inledning, Utgångspunkt med bl.a. syfte, Genomförande av process och dokument, Avgränsning, Detaljeringsgrad. Därefter kommer de kapitel som börjar med Miljömässiga förutsättningar (s 22). Ta bort Förklaring av termer och begrepp (s 32 35).

6 6 av 6 Miljökonsekvensbeskrivning bör ersättas till Miljöbedömning eftersom det har en övergripande karaktär i programprocessen gällande resultatet i miljön av åtgärdsprogrammet, MB:6:3. Beskriver miljökonsekvensbeskrivningen miljökonsekvenserna på ett ändamålsenligt sätt? Miljöaspekterna är otydliga och ej tillräckligt beskrivna i den inledande texten genom att de inte har egna rubriker. Till skillnad från föregående version av förvaltningsplanen framgår det mycket tydligare hur miljökvalitetsnormerna är satta, vilka faktorer som legat till grund för bedömningarna samt hur dessa inverkar på slutlig status. Dessa bedömningar bör kunna användas även i beskrivningen av miljöaspekterna. I bedömningen av betydande miljöpåverkan (s 29) får läsaren en god bild av de 8 kategorierna både på en skala (+ 0 -) och i en beskrivning. Miljöaspekten Biologisk mångfald kan innehålla delar från följande: ekologisk status (indirekt påverkan på rikt växt- och djurliv), främmande arter (s 25), kalkningsverksamhet (s 25), vandringshinder(s 25) etc. Finns det något du anser behöver kompletteras, och i så fall vad och varför? Det saknas: Osäkerheter och underlag för bedömningen i tabell 5. Vad innebär + dvs. hur stor omfattning för att kunna sätta +. Ibland en mer differentierad skala t.ex. stor positiv, begränsad positiv etc. Här beskrivs dock målkonflikter mellan olika miljömål och olika aspekter, vilket är bra, men det saknas hur dessa ska hanteras. Avsnittet bör ha en egen rubrik. En tydlig bild/matris av kopplingen mellan miljöaspekter och miljökvalitetsmålen.