Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius Del 1. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för nya ämnen

Transkript

1 Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Förslag till samrådsyttrande avseende två delsamråd inom vattenförvaltningen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner kontorets yttrande inklusive bilagor och föreslår kommunstyrelsen att anta det och översända det till Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt såsom kommunens svar på de två delsamråden. Bakgrund Fram t o m den 30 april 2018 pågår samråd om två separata delar inom vattenförvaltningen. Samrådsmaterialet i sin helhet finns tillgängligt på vattenmyndigheternas hemsida: Liksom vid andra samråd ställer Vattenmyndigheten för Södra östersjöns vattendistrikt ett antal frågor i ett webbformulär som de vill ha besvarade. Frågorna med förslag till kommunens svar ligger längst ner i denna skrivelse. Förutom undertecknad har Susanna Minnhagen och Renate Foks på serviceförvaltningen, Karin Löfström på kommunledningskontoret och Birgitta Arnesdotter på Kalmar Vatten AB deltagit. Del 1. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för nya ämnen På grund av ändringar i EU-direktiv om bland annat prioriterade ämnen har vattenmyndigheterna tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för sex nya prioriterade ämnen. Även åtgärder som rör PFAS i grundvatten har inkluderats i åtgärdsprogrammet. Dessutom har biotillgängliga halter beräknats för koppar och zink i ytvattenförekomster, vilket i vissa fall har medfört reviderade miljökvalitetsnormer. För kommunerna innebär detta bland annat att befintligt åtgärdsprogram föreslås kompletteras så att det blir ett tydligare ansvar för kommunen att ha tillsyn enligt miljöbalken på räddningstjänst, förorenad mark m m för att PFOS och PFAS inte ska spridas. Dessutom ska kommunerna genom tillsyn enligt miljöbalken och erforderligt skydd av vat- Verksamhetsområde Miljö Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx sam.byggnadskontoret@kalmar.se

2 (7) tentäkter säkerställa att dricksvattnet inte påverkas av de nya prioriterade ämnena. Här tillkommer också en ny åtgärd riktad mot kommunerna som innebär att vi ska verka för att minska utsläppen av dioxiner och dioxinlika föroreningar från småskalig förbränning. Vattenmyndigheterna förutser en mindre ökad kostnad för kommunerna i form av större tillsynsbehov. Det mesta bedöms dock redan ingå i befintligt åtgärdsprogram. Mycket förväntas kunna finansieras via miljötillsynsavgifter. Del 2. Arbetsprogram inom vattenförvaltningen samt översikt väsentliga frågor Inför framtagandet av Förvaltningsplan ska vattenmyndigheterna genomföra samråd över Arbetsprogram med tidtabell. I arbetsprogrammet finns en plan för hur och när man kan vara med och påverka fram till dess att nya beslut ska fattas om nästa åtgärdsprogram ( ), reviderade miljökvalitetsnormer och förvaltningsplan. Samrådet bedrivs i sexårscykler där kommuner och övriga får möjlighet att tycka till vid olika tidpunkter. Tidtabell för arbetet framgår av tabellen nedan.

3 (7) Vattenmyndigheterna i Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt samråder dessutom om en översikt över väsentliga frågor som omfattar de frågor som anses vara de viktigaste att ta tag i fram till 2021 inom respektive distrikt för att förvaltningen av vattnet ska bli ännu bättre. De som pekas ur är: 1. Prioriteringar för vattenarbetet. 2. Hur nästa åtgärdsprogram ska vara uppbyggt. 3. Effektiva åtgärder inom jordbruket 4. Vandringshinder för fisk 5. Vattenbrist 6. Vattnets värde 7. Mer kunskap om nya miljögifter Remissvar Sammanfattning av de viktigaste synpunkterna Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för nya ämnen Vår kunskap om förekomsten av de nya prioriterade ämnena i vattnen är låg. Vi kan därför inte bedöma om åtgärderna som föreslås är tillräckliga och om miljökonsekvenser och samhällsekonomiska konsekvenser är rimliga. Vi konstaterar bara att materialet innehåller de uppgifter som vi tycker att man kan kräva. Arbetsprogram inom vattenförvaltningen samt översikt väsentliga frågor Enkelhet i vattenmyndigheternas kommunikation är viktig för att budskapet om god vattenstatus ska nå fram och få genomslag. Viktiga frågor som bör prioriteras är tillräcklig mängd vatten för allas behov. Vattnet ska vara fritt från ämnen som påverkar miljön eller människors hälsa negativt. Övergödningen i Kalmarsund ska minska. Näringen ska hållas kvar på land och överflödig näring ska tas upp ur havet. Näringsämnen från havet kan användas som ett bidrag till livsmedelsproduktionen. Det behövs tydligare riktlinjer för vilka krav som kan ställas av kommunerna som tillsynsmyndighet med miljökvalitetsnormerna som grund. De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken är ett svåranvänt verktyg som inte kan användas fullt ut för att få till åtgärder för god vattenstatus. Rådgivning och hjälp till åtgärder hos lantbruken arbetar många kommuner med. Detta har ofta fungerat bra och bör utvecklas ytterligare. Åtgärdsprogrammet behöver vila på en stabil kunskap om vattnets kvalité. Övervakningen av våra vatten måste bli bättre och åtgärdsförslagen mer anpassade till miljöproblemen i det enskilda vattnet. När det gäller prioritering av åtgärder så bör de som ger bäst effekt per investerad krona väljas först. Synergieffekter bör eftersträvas.

4 (7) Svar på frågor i enkäten. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för nya ämnen Vattenmyndighetens fråga redovisas med kursiv stil. 1a) Framgår det av samrådsmaterialet (åtgärdsprogram inklusive bilagor) hur åtgärdsprogrammet är framtaget samt dess övergripande syfte? 2a) Framgår det hur miljökvalitetsnormerna (MKN) för de nya prioriterade ämnena för ytvatten samt PFAS (summa 11) för grundvatten är satta? 3a) Är de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet tillräckliga för att följa MKN eller anser du att det saknas åtgärder? Kan ej bedöma. 3b) Beskriv vilka åtgärder som du anser saknas och vilken åtgärdsmyndighet som bör genomföra dem. Kunskapen om förekomsten av de nya prioriterade ämnena i vattnen är låg. I det fall miljökvalitetsnormen överskrids eller riskerar att överskridas finns det risk att åtgärdsprogrammet inte är tillräckligt effektivt. 4a) Har du förbättringsförslag eller andra synpunkter på åtgärderna i åtgärdsprogrammet? Nej 5a) Framgår det hur de samhällsekonomiska konsekvenserna av åtgärdsprogrammet är beräknade, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella osäkerheter i samband med dessa uppskattningar? 6a) Innehåller miljökonsekvensbeskrivningen en tillräcklig beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma från åtgärdsprogrammet? 7a) Innehåller MKB:n tillräcklig information om hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella osäkerheter i samband med framtagandet av MKB:n? 8) Här har du eller din organisation möjlighet att lämna övriga synpunkter på avsnitt 2, Förslag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten. - 9a) Framgår det hur miljökvalitetsnormerna (MKN) för koppar och zink är satta? 10a) Redogör underlagsrapporten för hur beräkningarna gjorts, vilka antaganden som gjorts och eventuella osäkerheter i samband med framtagandet av reviderade miljökvalitetsnormer (MKN)? 11a) Framgår det av rapporten vad skillnaden blir när man nu övergår från totalhalter till modellerade biotillgängliga halter för koppar och zink? Till stor del

5 (7) Arbetsprogram inom vattenförvaltningen samt översikt väsentliga frågor Saknas någon information för att du eller din organisation ska kunna föra fram synpunkter? Nej Vilka samhällssektorer och vilka målgrupper tycker du eller din organisation är viktigast för vattenmyndigheterna att möta? Motivera gärna svaret. Dem som åtgärdsprogrammet riktar sig till är viktiga att möta för att ytterligare kunna förklara innebörden och föra diskussion. Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna har även en viktig funktion i att möta dem som ska utföra de praktiska åtgärderna för att förklara innebörden i av vattenförvaltningen och varför kommuner och andra myndigheter ställer krav. Vattenråden är en av de viktiga i detta sammanhang. Hur kan vi utveckla samverkansformerna ytterligare? Motivera gärna ditt svar! Generellt finns det ett glapp mellan vattenmyndigheterna, som rör sig på en övergripande nivå och kommunerna som ska vidta åtgärder, men inte alltid vet var och hur man ska börja. Det behövs en tydligare samordning däremellan. Ett förslag är att beredningssekretariatet på länsstyrelsen tar en tydligare roll i denna samordning. Vilka vattenförekomster tycker du eller din organisation att vi ska prioritera för att uppnå god status eller potential till 2027? Ge gärna exempel med geografisk koppling. Prioriteringen behöver göras inom de juridiska förutsättningar som finns idag. Vi väljer att inte peka ut enstaka vattenförekomster. Vilken/vilka prioriteringsgrund/-er är allra viktigast för dig eller din organisation? Tillräcklig mängd vatten för allas behov. Vattnet ska vara fritt från ämnen som påverkar miljön eller människors hälsa negativt. Övergödningen i Kalmarsund ska minska. Håll näringsämnen kvar på land, ta upp överflödig näring ur havet. Näringsämnen från havet som ett bidrag till livsmedelsproduktionen. Hur vill du eller din organisation att nästa åtgärdsprogram ska vara när det gäller åtgärder riktade till länsstyrelser respektive kommuner? Åtgärdsprogrammet bör vara regionalt anpassat. Gärna anpassat utifrån geografiskt läge (exempelvis kust/inland). Det behövs ett mer vässat underlag för att planera rätt åtgärd på rätt plats. Där det finns större behov och möjlighet ska det också finnas större insatser. Hur vill du eller din organisation att underlaget till nästa åtgärdsprogram ska vara när det gäller åtgärdsförslag i VISS? Välmotiverade möjliga åtgärdsförslag per vattenförekomst baserat på ett tillförlitligt underlag. Har du eller din organisation förslag på nya typer av åtgärder och vilka som behöver genomföra dem? Fler metoder för att återföra näring och hushålla med vatten exempelvis recirkulering av vatten för exempelvis bevattning och dricksvattenuttag (efter rening). Arbetet med att lösa problematiken kring gamla markavvattningsföretag behöver intensifieras. I nuläget kan juridiken kring detta stoppa många lovande åtgärder. Vilka ytterligare incitament och styrmedel anser du eller din organisation behövs för att nödvändiga åtgärder inom jordbrukssektorn ska kunna genomförs i tid? Ge exempel. Inom kommunens tillsynsansvar behöver det bli tydligare vilka krav som kan ställas med miljökvalitetsnormerna som grund. De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken är ett

6 (7) svåranvänt verktyg. Det behövs mer åtgärder än de som kan krävas med stöd av miljöbalken för att vi ska uppnå en god vattenstatus. De konkreta åtgärder som pekas ut som verkningsfulla (exempelvis våtmarker) behöver komma till stånd. Dessa åtgärder är till stor del frivilliga idag. Det har arbetats både med rådgivning och olika bidragsformer. De bidrag som finns i landsbygdsprogrammet andra program är dock inte tillräckliga. I vissa fall har de inte sökts fullt ut och andra fall har det inte funnits tillräckligt med pengar. Vissa kommuner har anställt åtgärdsgenomförare på projektbasis. Dessa har hjälpt markägare att hitta möjliga åtgärder och att genomföra dem. Detta har fungerat bra och berörda kommuner bör förmås att arbeta på det sättet. Det är trots allt ofta en lång väg att gå innan ett vatten får god status och det är inte troligt att frivillighet tar oss hela vägen. Om vi har ambitionen att allt vatten ska få god status behövs fler och tydligare styrmedel som komplement till de frivilliga åtagandena. Det kan vara avgifter och /eller förstärkt lagstiftning. Vilka synergier och andra effektiviseringsmöjligheter anser du eller din organisation finns inom befintlig finansiering av åtgärder inom jordbrukssektorn? Ge exempel. Det finns en mängd bidragsformer, men det kan vara svårt att överblicka vilka bidrag som är lämpliga och var de ska sökas. En bättre samordning är önskvärd. Vi föreslår att man samlar alla bidrag hos en myndighet. Denna myndighet tar emot ansökningar och matchar dem mot de bidrag som finns. Denna myndighet har också det underlag som krävs för att göra rätt prioriteringar bland åtgärder. Det vore också önskvärt med större möjligheter att få full täckning för en åtgärd. Hur tycker du eller din organisation att åtgärdsinsatser i jordbruket ska prioriteras om finansieringen är begränsad? Ge förslag och motivera gärna ditt förslag. De åtgärder som ger störst effekt och gärna synergier för lägst kostnad ska prioriteras högst. I vilka samverkanssammanhang tycker du eller din organisation att vattenmyndigheternas insats gör störst skillnad? Vattenmyndigheterna bör synas ända ner på branschnivå. Vi måste göra alla delägare av problemet. Hur ska vattenmyndigheterna prioritera vilka vattendrag som behöver åtgärdas först, dvs. hur lyfter vi fram "rätt" vattendrag i både miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram? Motivera gärna ditt svar! De vattendrag som har stört möjlighet att få ett bra naturvärde till lägst kostnad ska prioriteras högst. Hur kan vattenmyndigheterna göra underlag och kunskaper tillgängliga på ett bättre sätt för de som berörs? Beskriv och motivera! Mer uppsökande verksamhet. Var mer synlig i debatten och prata så att vanliga människor förstår. Vilket underlag och vilken kunskap finns i samhället i övrigt som behöver tas in i vattenförvaltningen? Beskriv och motivera! - Vilka åtgärder anser du eller din organisation krävs för framtida hushållning och återbruk av vatten? Ge oss gärna förslag på viktigt förebyggande arbete eller åtgärder. Recirkulering i jordbruk och industri. Bevattningsdammar både i jordbrukslandskapet och för samhället i övrigt, vattenhållande åtgärder, bevattningsförbud vid torrperioder.

7 (7) Var behövs särskilda insatser för att hålla kvar vatten på land som infiltrerar ner till grundvattnet? Många små insatser långt upp i systemen i inströmningsområden. Vilket fokus anser du eller din organisation är mest betydelsefullt för att bäst beskriva vattnets värde inför arbetet med åtgärdsprogram ? Motivera gärna ditt svar! Attraktivitetsvärde (turism, strandnära boende), värdet av ett säkert livsmedel samt tillgången för ett fungerade näringsliv. Vilka analyser behöver vattenmyndigheterna göra för att motivera både miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram? Motivera gärna ditt svar! Långsiktig och tillräckligt omfattande miljöövervakning behövs. Vilken information behöver vattenmyndigheterna ta fram eller sammanställa för att bättre kunna beskriva samhällets nytta av rent vatten och vatten av tillräcklig mängd? Finns informationen redan hos någon aktör? Visualisera ett scenario där rent vatten av tillräcklig mängd inte finns. Förklara på ett lättförståeligt sätt. Visa på hur alla från en enskilda medborgaren, till det stora företaget påverkar. Vad tycker du eller din organisation borde göras för att öka kunskapen om miljögifter och dess effekter? Ge gärna förslag! Mer lättförståelig informationsspridning. De nationella aktörerna kan samordna framtagandet och spridning av information. Informationen måste få stor spridning i hela samhället, men helst inte uppfattas som pekpinnar utan snarare som inspiration. Vilken typ av åtgärder för att förebygga effekter av miljögifter skulle du eller din organisation vilja föreslå till nästa åtgärdsprogram? Ge gärna förslag! Inom kommunens tillsynsansvar behöver det bli tydligare vilka krav som kan ställas med miljökvalitetsnormerna som grund. De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken är ett svåranvänt verktyg. Miljöövervakningen är viktig för att få grund för åtgärder. Mer forskning för att förstå hur olika miljögifter samverkar. Informationsspridning (se frågan ovan). Anna Carnelius Enhetschef miljöskyddsenheten