Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009"

Transkript

1 Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009 Underlag till möte med grundvattenrådet 24 april 2009

2 Vattenmyndighetens sammanställning av Miljöproblem...3 Vad omfattas?... 3 Övergripande åtgärder?... 3 Försurning?... 3 Övergödning?... 3 Miljögifter?... 3 Vattenuttag?... 3 Fysiska förändringar?... 3 Övriga vattenkvalitetsproblem?... 4 Klimatförändringar?... 4 Var har Kristianstadsslätten för status?... 5 Åtgärdsförslag för Helgeåns avrinningsområde... 7 Vad omfattas?... 7 Hur ser bedömningen ut?... 7 Hur klaras god status med avseende på näringsämnen?... 7 Hur ser det ut för kemisk status?... 7 Var har Kristianstadsslätten för status?... 7 Övergödning?... 7 Miljögifter?... 8 Vattentäkter?... 8 Vattenuttag?... 9 Åtgärdsanalys?... 9 Åtgärdsförslag för Skräbeåns avrinningsområde Åtgärdsförslag för Skånes östra kustområde Åtgärdsförslag för Hanöbuktens kustvatten Förorenaren betalar vad menas?

3 Ur Förslag till åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt Sammanställning av miljöproblem Följande är en sammanfattning av vilka som är miljöproblemen som vattenmyndigheten belyser i sitt åtgärdsprogram. För varje miljöproblem anges ansvariga instanser. Vad varje statlig myndighet och kommuner ansvarar över kan läsas på sid i samrådsmaterialet. För mer information om det övergripande inom vårt vattendistrikt se samrådsmaterialet. Vad omfattas? Svar: Åtgärdsprogrammet omfattar följande sju miljöproblem: försurning, övergödning, miljögifter, främmande arter, vattenuttag, fysiska förändringar och övriga vattenkvalitetsproblem. Övergripande åtgärder? Svar: För att vattenförvaltningsarbetet ska fungera bättre och effektivare krävs mer och bättre kunskapsunderlag. Ansvar för detta har: Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sjöfartsverket, Statistiska centralbyrån, Länsstyrelserna och kommunerna. Se lista över Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt. Försurning? Svar: Vattenmyndigheten gör bedömningen att den huvudsakliga åtgärden för miljöproblemet försurning är att fortsätta med det befintliga kalkningsprogrammet men att också omfatta vattenförekomster som behöver ytterligare kalkningsåtgärder. Kalkningens omfattning kan behöva utredas och revideras under arbetets gång. Ansvariga myndigheter är Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning Övergödning? Svar: Det anses vara det mest allvarliga miljöproblemet. Vattenmyndigheten gör bedömningen att för miljöproblemet övergödning behövs flera och mer omfattade åtgärder. Ansvariga myndigheter är Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Boverket, Jordbruksverket, Sjöfartsverket, Skogsstyreksen, Länsstyrelserna och Kommunerna. Miljögifter? Svar: Vattenmyndigheten gör bedömningen att ett bättre kunskapsunderlag behövs för att genomföra bredare åtgärdsinsatser, medan tillsynsmyndigheterna kan använda miljöbalken på kända källor. Ansvariga myndigheter är Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska undersökning, Banverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Skogsstyrelsen, Vägverket, Länsstyrelserna och kommunerna. Vattenuttag? Svar: För miljöproblemet vattenuttag behövs åtgärder för att minska problemet. Ansvariga myndigheter är Sveriges Geologiska undersökning, Länsstyrelser och kommuner. Fysiska förändringar? Svar: Vattenmyndigheten gör bedömningen att för miljöproblemet fysiska förändringar behövs mer kunskapsunderlag, planeringsunderlag och förebyggande åtgärder för att minska problemet. Ansvariga myndigheter är Banverket, Boverket, Kammarkollegiet, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen Vägverket, Länsstyrelser och Kommuner. 3

4 Ur Förslag till åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt Övriga vattenkvalitetsproblem? Svar: För miljöproblemet övriga vattenkvalitetsproblem bedöms att inga undantag från miljökvalitetsnormen god ekologisk, kemisk eller kvantitativ status till 2015 är nödvändiga. Vattenmyndigheten gör bedömningen att för miljöproblemet övriga vattenkvalitetsproblem behövs åtgärder. Ansvariga myndigheter är Vägverket, Länsstyrelserna och Kommunerna. Klimatförändringar? Svar: För att bedöma hur klimatförändringar kommer att påverka ekologisk status behövs analyser på avrinningsområdesnivå. Vattenmyndigheten gör bedömningen att för miljöproblemet klimatförändringar är den huvudsakliga åtgärden att ta fram kunskapsunderlag och ansvarig myndighet är SMHI. 4

5 Var har Kristianstadsslätten för status? Svar: Kristianstadsslätten har fått bedömningen God status både kemiskt och kvantitativt men större delen av slätten ligger i riskzon för att inte uppnå god kemisk status Risk för att några av grusåsarna inte uppnår kvantitativ status till Kristianstadsslätten har som enda grundvattenförekomst överskridigt gränsvärdet för miljögifter (bekämpningsmedel). Påverkan från punktkällor och diffusa utsläpp är inte klassad för sedimentär berggrund. Det finns insamlat information om dess omfattning och antal. Vattenmyndigheten ställer följande fråga till sina remissinstanser och önskar särskilt ha svar på: Finns det någon/några åtgärder du anser behöver ändras och i så fall till vad och varför? Inför mötet den 24 april följer nedan ett par frågor att fundera på: Som förberedelse inför mötet önskar jag skicka med ett par frågor och påståenden som vi kan diskutera vidare under mötet. Övergödning? De flesta och största åtgärderna (mest pengar?) riktas till ytvatten. För kväveläckage till grundvatten föreslås till exempel ingen egentlig åtgärd. Som exempel anser Vattenmyndigheten det inte vara motiverat att kräva att samtliga reningsverk ska ha hög reningsgrad (pga för hög kostnad). Men man föreslår att Naturvårdsverket ändrar föreskrifterna om rening av avloppsvatten så att krav fastställs i de områden där ytvattenförekomster inte uppnår/riskerar att ej uppnå god ekologisk status pga övergödning. T ex för Helgeå- området bedöms ca 1/3 av sjöarna och 2/3 av vattendragen inte uppnå god status, denna åtgärd blir definitiv och omfattande i området. Denna stora kostnaden läggs på anslutna abonnenter men åtgärden kommer inte att ge någon större effekt på grundvattnets status. Bör det inte finnas med åtgärder som kommer grundvattnet till godo mer direkt? Varför föreslår Vattenmyndigheten inte åtgärder som avses förbättra grundvatten, det var ju nu helhetsgreppet skulle tas? Enskilda avlopp står bara för knappa 1 % av kväveutsläppen inom avrinningsområdena och runt % av fosforbelastningen. Det anges för alla områden vara den mest kostnadseffektiva åtgärden mot övergödning att åtgärda enskilda avlopp. Är åtgärden verkligen effektiv för grundvatten och är åtgärden lika kostnadseffektiv överallt? Miljögifter? Exempelvis för Helgeåns avrinningsområde bedöms samtliga ytvattenförekomster inte klara god kemisk status till år 2015 och endast 8 grundvattenförekomster (ca 14 %) har fått samma bedömning. Är det rimliga proportioner för den bedömningen vad avser yt- och grundvattenförekomster? Är grundvatten då en ganska så skyddad naturresurs enligt Vattenmyndigheten? 5

6 Där man har hittat miljögifter eller där risk finns att inte uppnå god kemisk status 2015 föreslås att vattenskyddsområdesbestämmelser utformas så att risken neutraliseras. Menar de att hela Kristianstadsslätten ska utgöra ett vattenskyddsområde eller hur ska man åtgärda de miljögifter som hittats i området om ingen annan åtgärd föreslås? Vilka åtgärder anses vara nödvändiga för att grundvattnet på Kristianstadsslätten ska uppnå god status till år 2015? Kan kartläggning av föroreningskällor vara en åtgärd att föreslå till Vattenmyndigheten? Kan kartläggning av spridningsvägar för föroreningar vara en åtgärd att föreslå till Vattenmyndigheten? Finns det risk för mer problem i framtiden om man inte sätter in verkliga åtgärder redan nu eller är den föreslagna åtgärden om mer miljöövervakning den bästa åtgärden i dagsläget? Är dagens tillståndsprövning tillräcklig för att minska spridning av miljögifter? Ska insatser från myndigheter riktas till särskilda områden, ex inströmningsområden? Kan man utöka bidragen för ekologisk odling? Kan ökad information och attitydförändring om ekologisk odling vara till hjälp? Hur kan vi öka kunskapen om vattenkvaliteten? Ska vissa områden på Kristianstadsslätten prioriteras och där insatserna för övervakning kan koncentreras? Ska grundvattenrådet sammanställa eller utgöra kontakt med länsstyrelsen för att samla ihop analysresultat? Vattentäkter? Kommer alla som har egen vattentäkt att fastställa/revidera ett skyddsområde? Får vattentäkten då automatiskt den status den behöver? Innebär ett vattenskyddsområde att risken neutraliseras vad avser miljögifter som Vattenmyndigheten skriver? Hur kan vi annars skydda vattentäkter? Vem ska ta ansvar för och hur ska man skydda samfälligheter/vattenföreningar? Vattenuttag? Hur kan vi öka kunskapen om vattenuttag? Är tillståndsgivna uttag den korrekta vägen för att få ett helhetsgrepp? Vem tar helhetsansvaret för ett område där konkurrens råder och tar hänsyn till inte enbart påverkan på grannarnas brunnar utan hela naturresursen i sig? Ska tillsynen utökas? I så fall på vem? Åtgärdsanalys? Ska vattenråden genomföra åtgärdsanalyserna? Hur kan det/kan det inte genomföras? Vem ska betala för en sådan analys? 6

7 Åtgärdsförslag för Helgeåns avrinningsområde Nedan följer en förkortad version av de åtgärdsförslag som anges för respektive avrinningsområde som Kristianstadsslätten hamnar inom. Det är ett försök att plocka ut det viktigaste för grundvattenrådet men ändå ge möjlighet till en helhets bild av respektive avrinningsområde och miljöproblemen som beskrivs. För mer information se samrådsmaterialet. Vad omfattas? Svar: För grundvattenrådets del omfattas Hässleholms kommun samt större delen av Kristianstads kommun med begränsning söderut i höjd med Degeberga och i öster ungefär vid Everöd/Rinkaby/Fjälkinge. Nästan hela Kristianstadsslätten omfattas av Helgeåns avrinningsområde. Hur ser bedömningen ut? Svar: De 59 grundvattenförekomsterna i avrinningsområdet har idag god status men 8 st riskerar statusförsämring om inte åtgärder vidtas (Kristianstadsslätten en av dessa). Ca 1/3 av sjöarna och 2/3 av vattendragen bedöms inte nå god ekologisk vattenstatus till 2015 om inte åtgärder vidtas. Hur klaras god status med avseende på näringsämnen? Svar: För att klara god status med avseende på näringsämnen uppskattas behovet vara att minska läckaget av fosfor med ca 4294 kg totalfosfor per år. år Den totala förväntade effekten av åtgärderna som föreslås är ca 1464 kg totalfosfor per år. Det innebär att fler åtgärder behövs för att minska övergödningsproblemet med avseende på inlandsvatten och den första åtgärden är att utreda mer om var och hur åtgärder bör planeras. Med de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet för att reducera fosforläckaget beräknas detta samtidigt resultera i en reduktion av kväveläckaget med kg totalkväve per år. Hur ser det ut för kemisk status? Svar: 8 av grundvattenförekomsterna och samtliga ytvattenförekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status. Orsaken till detta är tungmetaller, industriella föroreningar och bekämpningsmedel. Idag är kunskapen om användning, utsläpp och förekomst av miljögifter i naturen mycket begränsad. Den viktigaste åtgärden är därför att förbättra kunskapsläget genom bättre rapportering av kemikalieanvändning och utsläpp, och en utökad miljöövervakning, så att målinriktade åtgärder kan genomföras. Var har Kristianstadsslätten för status? Svar: Kristianstadsslätten har god status både kemiskt och kvantitativt men ligger i riskzon för att inte uppnå god kemisk status Risk finns att några av grusåsarna inte uppnår kvantitativ status till Påverkan från punktkällor och diffusa utsläpp är inte klassad för sedimentär berggrund. Det finns insamlat information om dess omfattning och antal. Övergödning? Svar: Minskning av kväve och fosfor behövs från landbaserade källor och från utsjön för att minska övergödningen längs kusten. De två största källorna till belastning av fosfor orsakas av jordbruk (23,3 %) och enskilda avlopp (10, 6 %). Av kväveutsläppen orsakar jordbruket (41,5 %) och reningsverk (9 %). 7

8 Åtgärden om förbud mot fosfor i tvättmedel (kom 2008) kommer att ge effekt först de kommande åren. Förslag till åtgärder är bräddning- och spillvattenhantering samt effektivare rening för avloppsreningsverk, rening av dagvatten, normalskyddsnivå 1 av enskilda avlopp som ej uppnår krav samt hög skyddsnivå vid en grundvattenförekomst, anläggning av våtmarker, sedimentationsdammar och trädbevuxna zoner för jordbruket. Den mest kostnadseffektiva åtgärden anges vara att åtgärda enskilda avlopp. Inga av åtgärderna riktade till jordbruk kan klassas som en åtgärd för grundvatten. Åtgärderna riktade till reningsverk berör främst ytvatten. Miljögifter? Svar: Kännedom om förekomst och halter av miljögifter är allmänt sett mycket bristfällig. Även kunskapen om deras effekter i vattenmiljöerna är starkt begränsad. Vattenförvaltningsarbetet delar in miljögifter i två grupper dels, särskilt förorenade ämnen och dels, prioriterade ämnen. Prioriterade ämnen innefattas i begreppet kemisk status (alltså för grundvatten). Merparten av vattenförekomsterna inom avrinningsområdet har god kemisk status men riskerar att inte uppnå god status Den bedömningen grundar sig på en expertbedömning grundat på enstaka mätdata från fåtal platser och avser det generella tillståndet i hela huvudavrinningsområdet. Varje enskild vattenförekomst måste ha mer detaljerat dataunderlag för en tillförlitlig statusbedömning. Kristianstadsslätten har som enda grundvattenförekomst överskridigt gränsvärdet för miljögifter (bekämpningsmedel). Vattenmyndigheten önskar bättre kunskapsunderlag för att kunna motivera och genomföra mer omfattande åtgärder. Tillsynsmyndighet föreslås använda miljöbalken för redan kända källor. Befintliga åtgärder för att minska spridning av miljögifter anser man genomförs genom tillståndsprövningar och länsstyrelsens arbete med efterbehandling av förorenad mark (ex vid gamla kemtvätten och Gasverkstomten i Kristianstad). Även bidragen till lantbrukare för ekologisk odling klassas som befintlig åtgärd. Där man har hittat miljögifter eller fallit ut som en risk för att inte uppnå god kemisk status till 2015 behöver vattenskyddsområdesbestämmelser utformas och beslutas så att risken neutraliseras. Vattentäkter? Svar: Vattenmyndigheten utgår från att det ska finans vattenskyddsområde med föreskrifter med stöd av 7 kap miljöbalken för alla allmänna vattentäkter för att kunna uppfylla kraven på erfoderligt skydd av dricksvatten. Endast i undantagsfall när föroreningsrisken är liten eller antalet försörjda är få kan dock tillräckligt skydd tillgodoses även med föreskrifter utformade med stöd av 9 kapitlet miljöbalken. Man anger de flesta kommunala vattentäkterna i Hässleholm samt Kristianstads kommun är behov av översyn av vattenskyddsområde samt vattenföreningar och täkter kopplade till livsmedelsindustrin. 1 Normal- respektive hög skyddsnivå motsvarar funktionskraven enligt Naturvårdsverkets (AR 2006:7). 8

9 Vattenuttag? Svar: Den kvantitativa statusen bedöms som god på Kristianstadsslätten men anmärkning om vissa perioder då konkurrens råder. Man önskar mer kunskap om vattenbalansen. Möjliga åtgärder som föreslås är att uttagen regleras genom ett tillståndsgivet uttag, ökad vattentillsyn, rådgivning eller anläggande av bevattningsdammar. Åtgärdsanalys? Svar: Vid planering och genomförande av åtgärder är det viktigt att beakta effekter av samtliga åtgärder, så att hänsyn kan tas till åtgärdernas synergi eller motsatseffekter. En åtgärdsanalys för en åtgärd, eller en samling åtgärder, måste för att bli användbar utföras av någon som har god kunskap om förhållanden på regional och lokal nivå. Enligt vattenmyndigheten bör då framtida planerade åtgärder åtgärdsanalyseras av ett vattenråd, kommun, länsstyrelse eller motsvarande. Dessa åtgärdsanalyser kan sammanställas av Vattenmyndigheten för övergripande analyser och för att sammanställa effekter av åtgärdsprogrammet på distriktsnivå eller för att göra jämförelser mellan olika delområden/huvudavrinningsområden. 9

10 Åtgärdsförslag för Skräbeåns avrinningsområde Vad omfattas? Svar: För vår del är det Bromölla kommun och Kristianstads kommun från Fjälkinge, Bäckaskog, Ivö samt norrut (ej Kristianstadsslätten). Hur ser bedömningen ut? Svar: 11 vattendrag och en sjö bedöms inte nå god ekologisk vattenstatus till 2015 om inte åtgärder vidtas. De 8 grundvattenförekomsterna i avrinningsområdet har idag god status men hälften riskerar statusförsämring om inte åtgärder vidtas (Kristianstadsslätten en av dessa). Hur klaras god status med avseende på näringsämnen? Svar: För att klara god status med avseende på näringsämnen uppskattas behovet vara, att minska läckaget av fosfor med ca 355 kg totalfosfor per år. år Den totala förväntade effekten av åtgärderna är ca 134 kg totalfosfor per år. Det innebär att fler åtgärder behövs för att minska övergödningsproblemet med avseende på inlandsvatten och den första åtgärden är att utreda mer om var och hur åtgärder bör planeras. Med de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet för att reducera fosforläckaget beräknas detta samtidigt resultera i en reduktion av kväveläckaget med 1805 kg totalkväve per år. Hur ser det ut för kemisk status? Svar: Hälften grundvattenförekomsterna och samtliga ytvattenförekomster riskerar att inte uppnå god status. Orsaken till detta är tungmetaller, industriella föroreningar och bekämpningsmedel. Idag är kunskapen om användning, utsläpp och förekomst av miljögifter i naturen mycket begränsad. Den viktigaste åtgärden är därför att förbättra kunskapsläget genom bättre rapportering av kemikalieanvändning och utsläpp, och en utökad miljöövervakning, så att målinriktade åtgärder kan genomföras. Vad har Kristianstadsslätten för status? Svar: Se ovan om Helgeåns avrinningsområde. Övergödning? Svar: De två största källorna till belastning av fosfor orsakas av jordbruk (19,9 %) och enskilda avlopp (12, 6 %). Av kväveutsläppen orsakar jordbruket (27,8 %) och reningsverk (12,2 %). Man önskar utökad miljöövervakning och uppföljning av redan genomförda åtgärder. Förslag till åtgärder är samma som för Helgeåns avrinningsområde. Den mest kostnadseffektiva åtgärden anges vara att åtgärda enskilda avlopp. Inga av åtgärderna riktade till jordbruk kan klassas som en åtgärd för grundvatten. Åtgärderna riktade till reningsverk berör främst ytvatten. Miljögifter? Svar: Samtliga vattenförekomsterna inom avrinningsområdet har god kemisk status men riskerar att inte uppnå god status Den bedömningen grundar sig på en expertbedömning grundat på enstaka mätdata från fåtal platser och avser det generella tillståndet i hela 10

11 huvudavrinningsområdet. Varje enskild vattenförekomst måste ha mer detaljerat dataunderlag för en tillförlitlig statusbedömning. Kristianstadsslätten har som enda grundvattenförekomst överskridigt gränsvärdet för miljögifter (bekämpningsmedel). Vattenmyndigheten önskar bättre kunskapsunderlag för att kunna motivera och genomföra mer omfattande åtgärder. Tillsynsmyndighet föreslås använda miljöbalken för redan kända källor. Vattenmyndigheten finansierar och utför en screening av miljögifter i distriktet 2009 för att förbättra kunskapsunderlaget. Befintliga åtgärder för att minska spridning av miljögifter anser man genomförs genom tillståndsprövningar och länsstyrelsens arbete med efterbehandling av förorenad mark. Även bidragen till lantbrukare för ekologisk odling klassas som befintlig åtgärd. Där man har hittat miljögifter eller fallit ut som en risk för att inte uppnå god kemisk status till 2015 behöver vattenskyddsområdesbestämmelser utformas och beslutas så att risken upphör. Vattentäkter? Svar: Samma resonemang som för Helgeåns avrinningsområde. Man anger de kommunala vattentäkterna i Bromölla samt Kristianstads kommun (del inom avrinningsområdet) är behov av översyn av vattenskyddsområde samt vattenföreningar. Vattenuttag? Svar: Se bedömning om Kristianstadsslätten under Helgeåns avrinningsområde. Inga åtgärder föreslås. Åtgärdsanalys? Svar: Samma resonemang som för Helgeåns avrinningsområde. 11

12 Åtgärdsförslag för Skånes östra kustområde Vad omfattas? Svar: För vår del är det Kristianstads kommuns östra delar (området kallas även för Graften Vanneberga kanalen). Avrinningsområdet ligger mellan Skräbeåns mynning i Nymölla (som alltså också är med) och Helge ås utlopp i Yngsjö. Även området söder om Degeberga och kring Maglehem (tillhör Österlenåar) Hur ser bedömningen ut? Svar: Graften Vannebergakanalen har god status och tros kunna uppnå kraven till Övergödning och vattennyttjandet bedöms vara områdets främsta problem. Den del som tillhör Österlen anges ha betydande miljöproblem som närsaltsbelastning från jordbruk, avloppsreningsverk och bristfälliga enskilda avlopp. Hur klaras god status med avseende på näringsämnen? Svar: För att klara god status med avseende på näringsämnen uppskattas behovet vara, att minska läckaget av fosfor med ca 1600 kg fosfor per år. Med de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet för att reducera fosforläckaget beräknas detta samtidigt resultera i en reduktion av kväveläckaget med 2700 kg totalkväve per år. Hur ser det ut för kemisk status? Svar: Samtliga ytvattenförekomster riskerar att inte uppnå god status och 8 av 15 grundvattenförekomster (ej Vanneberga Graften området). För grundvatten är orsaken till detta tungmetaller, industriella föroreningar och bekämpningsmedel. Vad har Kristianstadsslätten för status? Svar: Se bedömningar ovan om Kristianstadsslätten. Hit tillhör grundvattenförekomsten som benämns Graften Vannebergakanalen (sand- grus förekomst) och området söder om Degeberga (två isälvsavlagringar). Alla bedöms ha god status nu och kunna nå målet Övergödning? Svar: De två största källorna till belastning av fosfor orsakas av jordbruk (37,9 %) och enskilda avlopp (10, 4 %). Av kväveutsläppen orsakar jordbruket (74,8 %) och reningsverk (1 %). Detta gäller alltså för hela östra kustområdet, till vilken Österlen också tilhör. Man önskar utökad miljöövervakning och uppföljning av redan genomförda åtgärder. Förslag till åtgärder är normalskyddsnivå av enskilda avlopp som ej uppnår krav samt hög skyddsnivå vid en grundvattenförekomst, anläggning av våtmarker, sedimentationsdammar och trädbevuxna zoner för jordbruket. Den mest kostnadseffektiva åtgärden anges vara att åtgärda enskilda avlopp. Inga av åtgärderna riktade till jordbruk kan klassas som en åtgärd för grundvatten. Inga åtgärder föreslås till reningsverk. Miljögifter? Svar: Det anges att samtliga vattenförekomsterna inom avrinningsområdet har god kemisk status men riskerar att inte uppnå god status Det motsägs av att åtminstone Vanneberga Graften har grundvattenförekomster som inte anges vara i riskzon för att uppnå målen även 12

13 2015. Den bedömningen grundar sig på en expertbedömning grundat på enstaka mätdata från fåtal platser och avser det generella tillståndet i hela huvudavrinningsområdet. Varje enskild vattenförekomst måste ha mer detaljerat dataunderlag för en tillförlitlig statusbedömning. Kristianstadsslätten har som enda grundvattenförekomst överskridigt gränsvärdet för miljögifter (bekämpningsmedel). Vattenmyndigheten önskar bättre kunskapsunderlag för att kunna motivera och genomföra mer omfattande åtgärder. Tillsynsmyndighet föreslås använda miljöbalken för redan kända källor. Vattenmyndigheten finansierar och utför en screening av miljögifter i distriktet 2009 för att förbättra kunskapsunderlaget. Befintliga åtgärder för att minska spridning av miljögifter anser man genomförs genom tillståndsprövningar och länsstyrelsens arbete med efterbehandling av förorenad mark (ex vid gamla kemtvätten och Gasverkstomten i Kristianstad). Även bidragen till lantbrukare för ekologisk odling klassas som befintlig åtgärd. Där man har hittat miljögifter eller fallit ut som en risk för att inte uppnå god kemisk status till 2015 behöver vattenskyddsområdesbestämmelser utformas och beslutas så att risken upphör. Vattentäkter? Svar: Samma som för övriga avrinningsområden. Man anger att de kommunala vattentäkterna Kristianstads kommun (Degeberga och Vanneberga), liksom Nymölla i Bromölla kommun är behov av översyn av vattenskyddsområde samt vattenföreningar. Hit tillhör även Absoluts fabrik i Åhus. Vattenuttag? Svar: Se bedömning om Kristianstadsslätten under Helgeåns avrinningsområde. Möjliga åtgärder är reglering genom tillståndsgivet uttag, ökad vattentillsyn eller anläggande av bevattningsdammar. Åtgärdsanalys? Svar: Se ovan om Helgeåns avrinningsområde. 13

14 Åtgärdsförslag för Hanöbuktens kustvatten Vad omfattas? Svar: Kustområdet. Hur ser bedömningen ut? Svar: Problem finns med övergödning, miljögifter och främmande arter (gäller förstås ej grundvatten). Hur klaras god status med avseende på näringsämnen? Svar: Inte så bra, anges vara det största problemet. Hur ser det ut för kemisk status? Svar: Risk finns att vattenförekomsterna inte uppnår god status Det beror på tungmetaller, industriella föroreningar och bekämpningsmedel. Var har Kristianstadsslätten för status? Svar: Se ovan om Helgeåns avrinningsområde. Övergödning? Svar: Svårt att beräkna beting på hur mycket utsläppen måste minska. Mycket beror på hur inlandet minskar sina utsläpp. Miljögifter? Svar: Samtliga vattenförekomsterna inom avrinningsområdet har god kemisk status men riskerar att inte uppnå god status Den bedömningen grundar sig på en expertbedömning grundat på enstaka mätdata från fåtal platser och avser det generella tillståndet i hela huvudavrinningsområdet. Varje enskild vattenförekomst måste ha mer detaljerat dataunderlag för en tillförlitlig statusbedömning. Kristianstadsslätten har som enda grundvattenförekomst överskridigt gränsvärdet för miljögifter (bekämpningsmedel). Vattenmyndigheten önskar bättre kunskapsunderlag för att kunna genomföra bredare åtgärdsinsatser. Tillsynsmyndighet föreslås använda miljöbalken för redan kända källor. Vattenmyndigheten finansierar och utför en screening av miljögifter i distriktet 2009 för att förbättra kunskapsunderlaget. Befintliga åtgärder för att minska spridning av miljögifter anser man genomförs genom tillståndsprövningar och länsstyrelsens arbete med efterbehandling av förorenad mark (finns inga riskklassade förorenade områden inom avrinningsområdet). Även bidragen till lantbrukare för ekologisk odling klassas som befintlig åtgärd. Där man har hittat miljögifter eller fallit ut som en risk för att inte uppnå god kemisk status till 2015 behöver vattenskyddsområdesbestämmelser utformas och beslutas så att risken upphör. Vattentäkter? Svar: Rubriken finns inte med i underlaget. 14

15 Vattenuttag? Svar: Rubriken finns inte med i underlaget. Åtgärdsanalys? Svar: Se ovan om Helgeåns avrinningsområde. 15

16 Förorenaren betalar vad menas? Åtgärderna som föreslås av Vattenmyndigheten ska vara kostnadseffektiva men de ska även följa principen om förorenaren betalar. Nedan följer några exempel på vad som menas med förorenaren betalar. Exemplen är tagna ur Förslag till åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt (sid 72-84). Enskilda avlopp: Kostnaden för att åtgärda enskilda avlopp betalas av hushållen och är då förenlig med principen om förorenaren betalar. Åtgärden ska genomföras. Kostnaden drabbar även kommunen pga ökat antal miljöinspektörer för ökad tillsyn. Om alla enskilda avlopp uppnår normal skyddsnivå minskar fosfor läckaget med kg/år och kväveläckaget med 84 ton/år. Kostanden för åtgärden är kr/kg reducerat fosfor. Det innebär en kostnad på 56,8 116,7 Mkr. Reningsverk: Kostnaden för reningsverken drabbar anslutna hushåll genom VA-avgiften vilket är förenligt med principen om förorenaren betalar. Skyddszoner: En del av kostnaden för att utöka arealen skyddszoner betalas som stöd och resterande del drabbar lantbrukaren. Kostnaden ökar både för berörd myndighet och lantbrukaren. Principen om förorenaren betalar uppfylls delvis av åtgärden. Sanering av förorenade områden: Inventering och sanering av förorenade områden finansieras idag till stor del av staten. Vem eller vad som orsakat föroreningen saknas ibland och här är det svårt eller omöjligt att tillämpa principen om förorenaren betalar. Rådgivning till exempel till lantbruket: Här uppfylls inte principen om förorenaren betalar då rådgivningen ofta är kostnadsfri. 16

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Åtgärdsförslag för Kalmarsunds kustvatten

Åtgärdsförslag för Kalmarsunds kustvatten Åtgärdsförslag för Kalmarsunds kustvatten Sammanfattning Kalmarsunds kustvatten är en gruppering av de sju kustvattenförekomsterna S Kalmarsunds utsjövatten, S v s Kalmarsunds kustvatten, M v s Kalmarsunds

Läs mer

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten. 24/4 2009 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad. Mötesprotokoll

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten. 24/4 2009 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad. Mötesprotokoll Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten 24/4 2009 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad Mötesprotokoll 1. Mötet öppnades av Johanna Larsson. 2. Dagordningen godkändes. 3. Till mötesordförande

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:2 ISSN: 1403-624X Titel: Åtgärdsprogram Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?

SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? Fem vattenmyndigheter Samordnar arbetet enligt ramdirektivet för vatten samt ett antal övriga direktiv Naturgiven indelning -Havsbassänger

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Åtgärdsförslag för Gotlands huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten

Åtgärdsförslag för Gotlands huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten Åtgärdsförslag för Gotlands huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten I Gotlands delområde ingår följande avrinningsområden, kustområden och kustvatten: Gothemsåns avrinningsområde Snoderåns avrinningsområde

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Bakgrundsinformation vattendirektivet 100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

LUND REMISSVAR

LUND REMISSVAR LUND 2015-05-04 REMISSVAR Kävlingeåns vattenråd lämnar härmed sina synpunkter på Vattenmyndighetens samråd beträffande Åtgärdsprogram, Miljökvalitetsnormer och Förvaltningsplan för 2015-2021 Vattenrådets

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Cecilia Rivard Telefon: 08-508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-06-11

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\15 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i norra Östersjöns vattendistrikt.doc

Läs mer

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Siljans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområde

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING Miljökvalitetsnormer och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Karin de Beer Vattenmiljö, Länsstyrelsen Värmland, karin.de.beer@lansstyrelsen.se, 054-19 70 82 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015 Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Vattenmyndighetens samrådsmöte i Stockholm 3 feb 2014 Foto: Fotoakuten.se Vattenförvaltning = Sveriges genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten från

Läs mer

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt LOVA, lokala vattenvårdsprojekt Foto: PM Jönsson Södra Östersjöns vattendistrikt-åtgärdsprogram för perioden 2009-2015. www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram riktat till myndigheter och kommuner Vattenmyndigheten

Läs mer

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag

Läs mer

Åtgärdsförslag för Smålandskustens huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten

Åtgärdsförslag för Smålandskustens huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten Åtgärdsförslag för Smålandskustens huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten I Smålandskustens delområde ingår följande avrinningsområden, kustområden och kustvatten: Alstersåns avrinningsområde

Läs mer

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden

Läs mer

Yttrande över åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande över åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samhällsbyggnadskontoret Dnr SBN/2015:343-032 Strategienheten 2015-04-15 1/6 Handläggare Riikka Vilkuna Tel. 0152-290 41 Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län

Läs mer

Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin

Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin Jordbruk och recipientkontroll Malmö 2015-11-12 Lars Collvin Miljöproblemet övergödning Preliminär ekologisk status för 2015 VF med övergödningsproblem Mål: Uppnå miljökvalitetsnormen God ekologisk status

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1

Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1 Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1 I bilaga 1 till vattenförvaltningsförordningen anges vilka uppgifter som ska finnas med i vattendistriktens förvaltningsplaner. Nedan följer

Läs mer

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Mats Wallin Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningscykeln 1 Tidplan 2013 Långsiktig

Läs mer

Åtgärdsförslag för Kalmarsunds norra kustområden

Åtgärdsförslag för Kalmarsunds norra kustområden Åtgärdsförslag för Kalmarsunds norra kustområden Sammanfattning I Kalmarsunds norra kustområden finns problem med miljögifter, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet

Läs mer

EU s vattendirektiv. - Vad innebär det för kommunen? Ragnar Lagergren Vattensamordnare Vattenmyndigheten Västerhavet

EU s vattendirektiv. - Vad innebär det för kommunen? Ragnar Lagergren Vattensamordnare Vattenmyndigheten Västerhavet EU s vattendirektiv - Vad innebär det för kommunen? Ragnar Lagergren Vattensamordnare Vattenmyndigheten Västerhavet Varför en ny vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som

Läs mer

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet för vatten Vatten

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 21. Lidan

Sammanställning för åtgärdsområde 21. Lidan Sammanställning för åtgärdsområde 21. Lidan Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september 2014.

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå

Läs mer

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och

Läs mer

Recipientkontroll i skånska vatten

Recipientkontroll i skånska vatten Recipientkontroll i skånska vatten Lars Collvin SMHF Hässleholm 2016-04-01 Innehåll Syfte med recipientkontroll Recipientkontroll i skånska vatten Olika nivåer med recipientkontroll Brister i skånska recipientkontrollprogram

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Sammanfattning av frågor

Sammanfattning av frågor webbenkäten Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015

ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Åtgärdsprogram 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Utgivare: Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt vid Länsstyrelsen Kalmar

Läs mer

Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 SKRIVELSE 1(5) Lena Ahlgren 2015-04-28 Dnr: 2012-2170.40 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och

Läs mer

Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7

Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7 Bilaga 1. Åtgärder per huvudavrinningsområde Innehållsförteckning Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7 1.1 Vattenförekomsternas status och miljökvalitetsnorm... 8 1.2 Kustavrinningsområde

Läs mer

Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 9. Genevadsa n

Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 9. Genevadsa n Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 9. Genevadsa n Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer