BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

Transkript

1 Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen Yttrande över "Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt ". Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (BMB) ser generellt positivt på de åtgärder som föreslås för kommuner, men för att kommunen ska kunna genomföra alla föreslagna åtgärder inom tidsperioden är nuvarande resurser otillräckliga. Någon bedömning av totala kostnader för kommunen finns inte i förslaget. Nedan kommenteras förslagen översiktligt avseende de generella åtgärderna för kommuner, och för Borsåns avrinningsområde där det finns mer preciserade åtgärdsförslag och kommunen är huvudansvarig. Miljökontorets tillsyn (Åtgärd 1-4, 6) I gällande tillsynsplan för miljö- och hälsoskyddstillsyn tas viss hänsyn till miljökvalitetsnormer. Planen kommer att vidareutvecklas vad gäller prioritering av tillsyn. Åtgärd 1 Förorenad mark m m I förslaget till åtgärdsprogram för Borsån anges att Ljusnarsbergs kommun behöver åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläpp av metaller från föroreningsskadade områden, i synnerhet bly, koppar och zink från Finngruvefältet, Kaveltorps koppar- och blyverk och Ljusnarsbergsfältet. BMB vill poängtera följande: Inom Ljusnarsbergs kommun finns ett flertal gamla gruvområden som kan antas läcka metaller till vattendragen. De naturliga bakgrundshalterna av metaller är troligtvis också höga, vilket bör beaktas. Efterbehandlingsåtgärder för att minska metalläckage till omgivande miljö bedöms generellt vara både tekniskt komplicerade och mycket kostsamma. Efterbehandlingsåtgärder förutsätter i de flesta fall också att statliga bidrag beviljas då det sällan finns någon ansvarig för gruvverksamheterna.

2 Sidan 2 av 5 BMB (Miljökontoret) måste prioritera sitt arbete med förorenade områden. Den prioritering som hittills har gjorts är att i första hand arbeta med områden där det bedöms finnas risker för människors hälsa. Kort redogörelse för tidigare undersökningar och åtgärdsalternativ Finngruvefältet Brytning av malm upphörde vid Finngruvefältet i mitten av 1800-talet. I en undersökning (MIFO fas-2) som genomfördes 2003, och bekostades med statliga bidrag, föreslås två åtgärdsalternativ för att minska utläckage av föroreningar. Dels kan infiltrationen till deponin minskas t ex i form av en täckning. Denna åtgärd förutsätter dock en avjämning av deponins kanter, vilket skulle leda till en betydande förändring av utseendet. Det andra åtgärdsalternativet som föreslås är att leda lakvattnet genom en form av våtmarker eller markfilterliknande system. Kostnader för åtgärderna har inte utretts och i studien föreslås fortsatta undersökningar innan åtgärdsmetod väljs. Kaveltorps koppar- och blyverk Under genomfördes en huvudstudie av området, finansierad med statliga bidrag. Som bäst lämpad åtgärdsmetod förordas i studien en kombination av urgrävning och övertäckning. Kostnaden för att genomföra den föreslagna åtgärden uppskattas till miljoner kronor. I studien konstateras också att de provtagningar med avseende på ytvatten som har genomförts i samband med utförandet av huvudstudien indikerar att påslaget från f.d. Kaveltorps koppar- och blyverk enbart kan stå för en marginell del av påverkan på Garhytteån. Ljusnarsbergsfältet Ljusnarsbergsfältet är ett vidsträckt område med gruvgångar och avfallshögar från gruvdriften. Läckage av metallhaltigt vatten sker troligen inom stora delar av området. Under genomfördes en huvudstudie av området, finansierad med statliga bidrag. Enligt studien bedömdes följande åtgärdsalternativ vara lämpliga för vidare värderingar: kontroll och administrativa åtgärder, eventuellt i kombination med selektiv övertäckning och ph-höjning. Efter en utredning med avseende på akuttoxiska hälsorisker av blyföroreningarna i området och efter samråd med länsstyrelsen i Örebro bedömdes följande åtgärder rimliga att genomföra; Administrativ åtgärd: utplacering av skyltar som varnar allmänheten för intag och hudkontakt med varpmaterialet. Kontrollåtgärder: Kontrollprogram med regelbunden provtagning av lakvatten, för att kontrollera om metallhalterna i vattnet förändras över tid. Andra åtgärdsalternativ som togs upp i huvudstudien, men som bedömdes vara mindre lämpliga, är inhägning, total inneslutning/övertäckning, stabilisering, reaktiva filter, torvfilter och uppgrävning för externt omhändertagande. Anledningar till att alternativen bedömdes vara mindre lämpliga var bl.a. att de reducerar tillgängligheten, att de påverkar landskapsbilden och kulturmiljön negativt, att de medför mycket höga

3 Sidan 3 av 5 kostnader samt att vissa av åtgärderna kräver omfattande kontroll, underhåll och skötsel. Åtgärd 2 Jordbruk och hästhållning Nya föreskrifter, som kommer att innebära utökad kommunal tillsyn avseende åtgärder mot övergödning, föreslås. Åtgärder för att minska övergödning vidareutvecklas hela tiden och vi ser positivt på att åtgärd 4 för länsstyrelsen innebär tillsynsvägledning för kommuner inom växtnäringsområdet. Länsstyrelsens (åtgärd 5) rådgivning till lantbrukare för att minska övergödning blir allt viktigare. Åtgärd 3 Enskilda avlopp Vi ställer krav på hög skyddsnivå för miljöskydd enligt Länsstyrelsens i Örebro Län rapport 2010:6, där de föreslagit vilka delavrinningsområden som bör ha hög skyddsnivå utifrån redan hög fosforbelastning. Ett sådant område är Garhytteåns avrinningsområde mellan Olovsjön och Norrsjön. Dessutom krävs alltid hög skyddsnivå inom 100 m från öppet vatten i BMB:s område. Åtgärd 4 Avloppsledningsnät och mindre reningsverk Tillsyn inom dessa områden bedrivs och kan utvecklas. Åtgärd 5 Ytterligare åtgärder för att minska näringsbelastning Om åtgärd 5 blir aktuell i Ljusnarsbergs kommun vill vi betona betydelsen av att Havs- och vattenmyndigheten ser till att statliga medel finns tillgängliga att söka för utredning och åtgärder. Åtgärd 6 Dricksvatten Kommunen har fem allmänna vattentäkter med med fler än 50 användare: Basttjärn, Hörken, Ställberg (2 st) och Mossgruvan, där vattenskyddsområden inte inrättats. Det bör göras för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkterna. Länsstyrelsen ska enligt förslaget ta fram en regional vattenförsörjningsplan och där är det lämpligt att utreda reservvattentäkter och även vattenförekomster, som kan behöva användas som vattentäkter i framtiden. Åtgärd 7 Planering och prövning enligt Plan- och Bygglagen Översiktsplanen för Ljusnarsberg revideras nu och kommer att aktualiseras med gällande miljökvalitetsnormer. Vid detaljplanering görs en behovsbedömning om en miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas. I den bedömningen tas hänsyn till eventuell påverkan på miljökvalitetsnormer. Åtgärd 8 Åtgärd 8, bör lyda: Kommunerna behöver upprätta och utveckla vattenoch avloppsvattenplaner eftersom många kommuner t ex Ljusnarsberg ännu inte har sådana planer.

4 Sidan 4 av 5 Vatten- och avloppsvattenplaner (inklusive dagvatten) är viktiga att ta fram, så att rätt prioriteringar görs för de sex år som åtgärdsprogrammet kommer att gälla. Om planer för utökning av kommunala verksamhetsområden för avlopp tas fram, så behöver inte inventeringar av enskilda avlopp göras i så stor omfattning som nu. Åtgärd 9 Vandringshinder Många vattendrag i Borsåns avrinningsområde är påverkade av fysiska förändringar t ex vägtrummor, dammar, rätningar och rensningar. Vandringshinder för fisk vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet bör inventeras och åtgärdas. Övrigt Kalkning av sjöar och vattendrag planeras fortsätta som tidigare. Största delen av kostnaden täcks av statsbidrag. Kommunens del av kostnaden finansieras via BMB. Kommunen bör som medlem i Arbogaåns vattenförbund verka för att förbundet anställer en projektledare som kan hålla i gemensamma projekt i avrinningsområdet. Många andra vatten/vattenvårdsförbund i närområdet har anställt projektledare för detta ändamål. Ärendet Ljusnarsbergs kommun har för samråd från Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt fått förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram med miljökonsekvensbeskrivning för Samrådsmaterialet i sin helhet finns här: Kommunen har möjlighet att yttra sig senast 30 april BMB yttrar sig till kommunstyrelsen på uppdrag av KNÖL-gruppen. Vi har valt att lämna synpunkter på åtgärdsprogrammet, eftersom det mest konkret berör kommunen. Ljusnarsbergs kommun ligger i Borsåns avrinningsområde När det gäller förslag till miljökvalitetsnormer har BMB inte fakta, som skulle ändra Vattenmyndighetens bedömningar. Margareta Lindkvist Miljöinspektör Bilagor: Åtgärder för kommuner (utdrag ur Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt ")

5 Sidan 5 av 5 Sammanfattning av åtgärder för avrinningsområdet Borsån och karta över området (utdrag ur Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt ")