Återkopplingsmöte. efter Samråd Södra Västerbottens Vattenrådsområde. Samrådsmöte VRO 11 Umeå

Transkript

1 Återkopplingsmöte efter Samråd 2009 Södra Västerbottens Vattenrådsområde Samrådsmöte VRO 11 Umeå

2 Vattenrådets remissvar Revidering av klassningar - som bygger på remissvar - som bygger på nya data från verifiering, övervakning och åtgärdsarbete Fortsatt arbete

3

4 Remissinstans Remissinsta Dokument_i ns_id d Nivå Diareföring Synpunkt Synpunkt_id Samrådsdokument _import Grovindelning Finindelning Södra Västerbottens vattenråds FP Södra Västerbottens vattenråds FP Södra Västerbottens vattenråds FP Södra Västerbottens vattenråds FP Ett antal av de vattentäkter som inkluderats i åtgärdsprogrammet uppnår inte stor-lekskriterierna. Vattenrådet föreslår att dessa lyfts bort. I åt-gärdsprogrammet för VRO 11 återfinns endast verifiering, varför det är oklart vem som ansvarar för genomförande och kostnader för övriga åtgärder. Jord- och skogbruksnäringen inom vattenrådsområdet vill uppmärksamma arbetet som redan sker idag med markskonare i skogen och en del kantzoner, växtod-lingsplaner, liten användning av gödsel och bekämpningsmedel osv. Vattenrådet ställer sig undrande till vilka åtgärder som kan bli aktuella vid Storforsens och Agnäs kraftstationer till en uppskattad kostnad av 10 miljoner kronor. Det påpekas att resultatet av åtgärderna sannolik blir lidande av att naturligt vand-ringshinder finns både nedströms och i direkt anslutning till Storforsens kraftsta-tion samt att forsområdet nedströms kraftstationen i Agnäs utgör vandringshinder under stora delar av året. 885 ÅP Distrikt VRO VRO ÅP Distrikt VRO VRO ÅP Distrikt VRO VRO ÅP Distrikt VRO VRO Södra Västerbottens vattenråds FP Kommunerna anges för fler åtgärder ha ett delat ansvar med länsstyrelsen. Enligt länsstyrelsen kan kommunerna beröras både som väghållare och part i återställ-ningsprojekt. Programmet specificerar inte enskilda objekt och kostnader där kommunerna har huvudansvar. Det handlar, enligt länsstyrelsen, i huvudsak om större projektfinansierade åtgärder där kommunerna deltar som huvudman och/eller med mindre medfinansiering. Kommunerna kan naturligtvis komma att delta aktivt i arbetet, men bedöms inte av den anledningen kunna anges som an-svariga för åtgärderna för fysisk påverkan om de inte är ansvariga väghållare. Kommunerna motsätter sig därför detta ansvar i programmet. Södra Västerbottens vattenråds FP Eftersom insatser för inventeringar och åtgärdande av hinder och restaureringar genomförs och planeras på olika håll förutsätter vattenrådet att länsstyrelsen pla-nerar och prioriterar fortsatta insatser enligt åtgärdsprogrammet i dialog och sam-verkan med vattenrådet, så att samlade resurser används på bästa sätt. Vattenrådet uppskattar det initiativ till ett e-postnätverk för informationsutbyte och samver-kan kring åtgärder mot fysisk påverkan som länsstyrelsen i Västerbotten tagit i vår. Umeå kommun FP Utifrån nuvarande resurser och utifrån den tid processen erfarenhets-mässigt tar ser vi stora problem med att hinna säkerställa skydd för nedan-stående vattentäkter till 2012.Inom VRO 10 är Brattby, Kassjö/Västanbäck vf, Mariagården Kassjö, Rödåsel vf, Strömbäck vf är alla privata vattenföreningar. Inom VRO 9 är Floda, Ytterboda och Tomternas vattenföreningar privata. Inom VRO11 är Innerkasamark, Mellansvartbäck, Norrmjöle 2:11 och Ängersjö privata vattenföreningar ÅP Distrikt VRO VRO ÅP Distrikt VRO VRO ÅP Distrikt VRO VRO 9,10,11 Klicka här

5 Vattenförekomst Vattenrådsområde Huvudavrinningsområde Inkomna synpunkter VRO 11 Status 2008 Kvalitetskrav Synpunkt Motivering Uppgiftslämnare Åtgärd 11 Spångersbäcken (SE ) Hörnån Måttlig God SE för liten för att vara vattenförekomst, om den trots allt ska vara bör SE nedströms också vara. Klicka här Jonas Svensson, Umeå kommun Noterat Skardbäcken (SE ) Öreälven Öreälven (SE ) Öreälven Måttlig (Risk) Otillfreds. (Risk) God God Bättre kunskap om hur förekomst av bäckröding, splejk och kanadaröding påverkar inhemska öringbestånd kan behövas i vissa vatten. En utredning av förekomsten i Skard-bäcken bedöms dock inte behöva ges hög prioritet även om förekomsten ingår i Öreälvens Natura 2000 område. Bäcken hyser enligt uppgift inte flodpärlmussla Status God? Utredning och det bedöms inte finnas någon risk för spridning till bedöms inte behöva ges andra delsystem, där den kan konkurrera ut inhemska hög prioritet öringbestånd då det finns gädda nedströms i systemet. Lycksele kommun Noterat Vid återställning i VF övre del vid Bäveravan bör Öråns ursprungliga fåra återställas. På 60 talets byggdes en kanal från Örån till Bäveravan för flottningen. Nu håller Bävervan på att fyllas av slam och den ursprungliga fåran bir allt mer ett "Ilaluktande dike" något nytt naturtillstånd har inte inträffat. Det sker först när hela Bäveravan är igenväxt. Ursprunglig fåra framgår av laga skifteskarta som tillskickas beredningssekretariatet. Jörgen Nykäinen, fastighetsägare Öreälven (SE ) Öreälven God (Risk) God Som ovan Som ovan Som ovan Noterat Rismyrbäcken (SE ) Kustområde Måttlig God Rismyrbäcken nedströms denna vattenförekomst (SE ) är inte klassificerad som vattenförekomst, ologiskt! Jonas Svensson/Umeå kommun Noterat Noterat 11 SE (SE ) Kustområde Måttlig (Risk) God Vattendraget nedströms denna vattenförekomst (SE ) är inte klassificerad som vattenförekomst, ologiskt! Jonas Svensson, Umeå kommun Noterat

6 Sjöar och vattendrag Ekologisk status Bedömning baseras på kartläggning av försurning, övergödning, hydrologisk och fysisk påverkan, främmande arter och miljögifter

7 Ekologisk statusklassning och miljökvalitetsnormer i Södra Västerbottens vattenrådsområde (Bottenviken) Statusklassning i dagsläget Miljökvalitetsnormer Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Hög God God potential Sjöar * - Vattendrag ** - totalt * 13 av dessa har tidsfrist fram till 2021 då problemen ska vara utredda och åtgärdade. Gäller främst miljöproblemet kontinuitet, men även fysisk förändring och övergödning. ** 86 av dessa har tidsfrist fram till 2021 då problemen ska vara utredda och åtgärdade. Gäller främst miljöproblemen kontinuitet och fysisk förändring.

8 Tillgängliga data för fisk i vattendrag (elfiske) och förekomst av flodpärlmussla o = Elfiskelokaler = Flodpärlmussla Data har varit styrande för status i färgade vatten

9 Ekologisk status (verifierad med tillgänglig biologi)

10 Ekologisk status (enligt indikativ modell)

11 Statusbedömning baserad på påverkansdata fördelar och nackdelar Påverkan Status

12 Ekologisk status Indikativ modell H G M O D Total Verifierat med biologi H G M % 63% 21% % 58% 27% % 41% 47% % 58% 27% 2 1 0% 67% 33% O 0% 16 9% 7 8% 2 6% 0% 25 D 1 5% 3 2% 1 1% 1 3% 0% Modellen underskattar 81 26% Modellen ger rätt ES % Modellen överskattar 91 29%

13 Modellen underskattar ES (26%) - Inget stort problem - hanteras genom verifiering Modellen ger rätt ES (46% ) - Bra! Modellen överskattar ES (29%) - Potentiellt problem för vissa vatten sätts MKN till HÖG fast det borde vara GOD - Många fångas upp och går vidare till verifiering genom att viss påverkan klassas som risk (flottleder) även om de har GES - Resten kan bara upptäckas genom löpande kontrollerande övervakning

14 Sammanfattning av fördelar och nackdelar + Indikativa modellen möjliggör en klassificering av alla vatten med tillgängliga data + Påverkansanalys görs parallellt med statusklassning bättre koppling till kommande åtgärder + Modellen väger samman storskalig påverkan (t ex markanvändning) biologiska data är mer platsberoende - Modellöverskattning leder till förbisedda vattenförekomster <GES och i vissa fall till för högt satta MKN

15 4 slutprodukter Separat Beslutshandling - VD Separat Beslutshandling - VD Separat Beslutshandling - VD Separat Beslutshandling - Ordf = Föreskrift i Lst författningssamling + EU Reporting sheets

16 Arbete under kommande förvaltningscykel Samverkan Kartläggning och analys (verifiering) Distriktsövergripande projekt: Sulfidleror Dikning KMV: Utredning av ekologisk potential Övervakning: Översyn av program, SRK Åtgärder program och genomförande (verifiering) Dataunderlag och datahantering Rapportering till EU