ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Södra Västerbottens vattenrådsområde - VRO 11

Transkript

1 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Västerbottens vattenrådsområde - VRO 11 Hörnån och Öreälvens huvudavrinningsområden samt kustmynnande vatten belägna mellan huvudavrinningsområden Samrådsmaterial för perioden 1 mars - 1 september 2009

2

3 Förslag till åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt 6. Åtgärdsprogram för vattenrådsområden. Bottenvikens vattendistrikt är liksom andra vattendistrikt indelat i vattenrådsområden, för geografiskt avgränsade arbetsområde i de så kallade vattenråden. I Bottenviken har denna indelning även varit en fungerande geografisk avgränsning i framtagandet av distriktets första åtgärdsprogram. Vattenmyndigheten i Bottenviken har därför skapat egna tillhörande vattenrådsdokumnet till åtgärdsprogrammet. Dessa bör läsas tillsammans med den distiktsövergripande delen av åtgärdsprogrammet, vilket ger en bättre bakrundsbeskrivning till de olika miljöproblemsområdena. Åtgärdsprogrammets distriktsövergripande del beskriver även gemensamma beräkningsmodeller och tillvägagångssätt i arbetet. En övervägande majoritet av åtgärdsobjekten kan kopplas till ett specifikt miljöproblem som kan specificeras på vattenrådsområdesnivå. För vissa miljöproblem eller kombinationer av miljöproblem har det varit mer lämpligt att beskriva de föreslagna åtgärderna på distriktsnivå. Sammanfattning av distriktsåtgärder för särskilda miljöproblem Utredning av sulfidleror Påverkan från sulfidleror omfattar främst miljöproblemen försurning och miljögifter. För ökad kunskap om sulfidjordarnas utbredning och påverkansgrad ser man även ett behov att särskilt kartlägga dessa inom distriktet. Vattenmyndigheterna föreslår därför att länsstyrelserna genomför en kartläggning av att sulfidjordarna inom distriktet. Kartläggningen beräknas kosta ca 2 miljoner kr. Beroende på utfallet av denna undersökning kan åtgärder för att minska de negativa effekterna av markanvändning i områden med sulfidleror bli aktuella. Källfördelningsanalyser i respektive område kommer att krävas för att rikta sådana åtgärder mot rätt verksamhet. Atmosfärisk kvicksilverdeposition Inom Bottenvikens distrikt föreslås en kartläggning och vidare undersökning av kvicksilver i utpekade och misstänkta områden. Osäkerheten är störst skogsområdena från kust upp till fjällkedjan. Höga halter av humus i dessa ekosystem underlättar för en mycket effektiv fastläggning och bioackumulation, med påföljande metylering, av atmosfäriskt kvicksilver. Syftet är att få en bättre uppfattning om problemets spatiala omfattning, totalkvicksilver och metylkvicksilverhalter i olika matriser. Ett bättre kunskapsunderlag kan ligga till grund för de åtgärder som eventuellt kan genomföras inom distriktet. Pga. problemets omfattning är det svårt att uppskatta kostnaden för en kartläggning men den uppskattas till minst 2 miljoner kr Sidan 1 (17)

4 Förslag till åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt Övergödning från enskilda avlopp Under det kommande året pågår ett projekt som syftar till att ta fram en gemensam strategi för hur regelverket kring enskilda avlopp skall tillämpas. Projektets mål är att få fram kostnadseffektiva och miljöriktiga enskilda avlopp. Budgeterad kostnad är och finansieras av Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län, Vattenmyndigheten, Region Västerbotten samt kommunerna. Övergödningseffekter i grundvatten visar sig framförallt genom problem med höga nitrathalter. Vattenmyndigheten prioriterar idag inga åtgärder med närmare undersökningar av detta slag i grundvatten eftersom påverkan bedöms som mycket liten i distriktet. Det kan dock finnas en risk att grundvatten i fjällområdet kan förorenas i exempelvis områden som exploateras som turismanläggningar. Vattenmyndigheten föreslår därför att dessa grundvattentäkter övervakas Eftersom distriktet är ett skogrikt område föreslås även en kartläggning av skogsdikningens omfattning och påverkan på vattenkvaliteten. Undersökningen behöver ske av länsstyrelserna i samarbete med skogsstyrelsen. Vattenuttag Vattenuttag är inget stort problem i distriktet då vattentillgången generellt är god eller så är möjligheterna till infiltration av ytvatten för att öka tillgången på grundvatten goda. Vattenmyndigheten ser idag ett behov av att upprätta ett register över vattenuttag i distriktet för uppfyllandet av ett sådant krav enligt Ramdirektivet för vatten. Registreringen av vattenuttag skall uppdateras regelbundet och är tänkt att ge god information vid förhandsprövningar. Vattenmyndigheten ser idag även ett framtida behov av kartlagda vattenuttag i distriktet, när en framtida prispolitik för vattentjänster är klar. En kartläggning för hela distriktet skulle uppskattningsvis kosta c:a 0,5 Milj. kr. Distriktsvis verifiering av vissa miljöproblem Verifiering är en relativt vanlig åtgärd på flera miljöproblem då det ofta saknas data och kunskap om bland annat miljögifter, försurning, vattenuttag, främmande arter. Det ankommer på vattenmyndigheten att samordna den verifiering som krävs. Sidan 2 (17)

5 Förslag till åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt Åtgärdsprogram för Södra Västerbottens vattenrådsområde Hörnån och Öreälven (Bottenvikens vattendistrikt) Leduån och Lögdeälven (Bottenhavets vattendistrikt) Sammanfattning Det finns sammanlagt 107 vattenförekomster i behov av olika åtgärder inom området. Detta utgör 54% av områdets vattenförekomster, vilket är en något högre andel än i andra jämförbara områden i distriktet. En dominerande del av de föreslagna åtgärderna kan kopplas till fysisk påverkan från flottningsepoken och pågående mark- och vattenanvändning. För tidigare flottleder föreslås biotopkartering och återställning av de delar som bedöms påverkade. Sträckor med vandringshinder i form av dammar och trummor ska göras vandringsbara. Försurningsproblemen är omfattande och hanteras inom befintlig kalkningsverksamhet. Övergödningsproblem uppträder lokalt, men kräver ytterligare utredning innan åtgärder kan specificeras. Med undantag för kvicksilver är miljögiftsproblemen i området förmodligen begränsade, men behöver undersökas närmare. Främmande arter förekommer i ett begränsat antal vatten, som behöver verifieras och övervakas. Skyddsformerna för ett trettiotal dricksvattenförekomster behöver förbättras eller utredas. Beskrivning av avrinningsområdet Öreälven och Lögdeälven dominerar detta skogsdominerade och glesbefolkade område. Norrut ingår även Hörnån och alla mindre kustvattendrag till och med Norrmjöleån och söderut omfattas Leduån och ett antal mindre kustvattendrag ner till länsgränsen. Vattenrådsområdet skär över distriktsgränsen mellan Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt. Åtgärderna redovisas därför också särskilda för respektive distrikt. Öreälven och Lögdeälven har flera likartade naturvärden. Skyddsvärda bestånd av lax och havsöring finns i bägge älvarna, flodpärlmussla finns i de nedre delarna av vattendragen och utter förekommer i hela området. I Hörnån pågår sedan 2003 ett projekt för att återetablera en livskraftig havsöringstam. Hela Öreälven och hela Lögdeälven med biflöden ingår i Natura 2000 och är dessutom skyddade mot vattenkraftsutbyggnad. Biflödet Balån i Öreälven har fungerat som studie- och demonstrationsobjekt inom EU Life-projektet Forests for Water. Här har förstudier av samverkan och karaktärisering genomförts och en långtidsstudie av skogsbrukets påverkan på vattenmiljön igångsatts. Vattenförekomsternas status och miljökvalitetsnormer I området finns 199 vattenförekomster fördelat på 19 grundvattenförekomster, 148 vattendrag och 32 sjöar. 107 vattenförekomster riskerar att inte uppnå god ekologisk status Av de vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status är 89 vattendrag och 18 sjöar. Här finns även 197 vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status, varav 148 är vattendrag och 31 är sjöar. Samtliga ytvattenförekomster nedan fjällen bedöms vara i risk med avseende på kvicksilver. Alla grundvattenförekomster bedöms i dagsläget ha god kemisk och kvantitativ status. Sidan 3 (17)

6 Karta : Ekologisk status Sidan 4

7 Karta : Kemisk status Sidan 5

8 Karta : Vatten som riskerar att inte uppnå Ekologisk status 2015 Sidan 6

9 Karta : Vatten som riskerar att inte uppnå God kemisk status 2015 Sidan 7

10 Åtgärder per miljöproblem Dricksvatten I Södra Västerbottens vattenrådsområde finns 29 dricksvattenförekomster som saknar tillfredställande skyddsområde. Det gäller vattentäkter där man tar ut > 10 m 3 /dygn eller betjänar > 50 personer. Av förekomsterna ligger 21 i Bottenvikens vattendistrikt och åtta i Bottenhavets vattendistrikt. För 21 av vattentäkterna (16 i Bottenviks- och fem i Bottenhavsdistriktet) saknas för närvarande grundvattenförekomst då de ligger i morän eller berg. Tre av dricksvattenförekomsterna saknar skyddsområde medan 19 (12 i Bottenviks- och sju i Bottenhavsdistriktet) har gamla skyddsområden och föreskrifter som behöver ses över för att uppfylla syftet med skyddskraven enligt MB 7 kap. För sju av dricksvattenförekomsterna (sex i Bottenviks- och en i Bottenhavsdistriktet) kan man överväga att utreda möjligheterna att använda enklare skyddsformer. Tabell : Förslag på åtgärder Vattentäkt År Åtgärd Ansvar Bottenviks distriktet Bottenhavs distriktet Kostnad Kommentar Floxen 2012 Nordmalings kommun x Uttag i sand och grus Fårskäret 2012 Gräsmyr 2012 Nordmalings kommun x Nordmalings kommun x Vet ej uttagstyp, ej Uttag i sand och grus, ej Järnäs 2012 Nordmalings kommun x Uttag i sand och grus Norrfors 2012 c) Formerna för vattenskyddet bör utredas Nyåker 2012 Nordmalings Nordmalings kommun x Uttag i sand och grus Uttag i sand och grus, ej Agnäs 2012 c) Formerna för vattenskyddet bör utredas Uttag i jord Angsjön 2012 kommun x Uttag i berg (?) Balsjö Ö 2012 a) Fastställ vattenskyddsområden enligt MB 7 kap kommun x Bastuträsk 2012 a) Fastställ vattenskyddsområden enligt MB 7 kap kommun x Uttag i jord Bjurholm 4: kommun x Uttag i jord Grönåker 2012 Karlsbäck 2012 Sidan 8

11 Mariebäck 2012 c) Formerna för vattenskyddet bör utredas Mjösjöby 2012 Näsland 2012 a) Fastställ vattenskyddsområden enligt MB 7 kap Rågberget 2012 c) Formerna för vattenskyddet bör utredas Vitklippen 2012 c) Formerna för vattenskyddet bör utredas Västernylide n 2012 c) Formerna för vattenskyddet bör utredas kommun x Frängstorp 2012 Innerkasamar k 2012 Mellansvartb äck 2012 Norrmjöle 2: Ängersjö 2012 Umeå kommun x Umeå kommun x Umeå kommun x Umeå kommun x Umeå kommun x Uttag i sand och grus Vet ej uttagstyp, ej Vet ej uttagstyp, ej Vet ej uttagstyp, ej Vet ej uttagstyp, ej Bratten 2012 Lycksele Knaften 2012 Lycksele Vänjaurbäck 2012 c) Formerna för vattenskyddet bör utredas Lycksele Västra Örträsk 2012 Lycksele kommun x Uttag i jord, ej Östra Örträsk 2012 Lycksele Försurning Ett relativt stort nedfall av försurande ämnen kombinerat med känsliga marker innebär att området är påtagligt försurningspåverkat. Generellt minskar försurningsgraden mot väster, eftersom nedfallet av försurande ämnen minskar mot väster och andelen känslig mark är störst i området under högsta kustlinjen. Samtliga försurade vattendrag inom områdets östra del har status från måttlig till dålig. I en undersökning från hösten 2007 klassades 46 % av de provtagna sjöarna inom Nordmalings kommun med en status från måttlig till dålig. Varken försurade sjöar eller vattendrag förväntas återhämta sig inom ramen för nuvarande uppgörelser om minskade utsläpp av försurande ämnen. Inom områdets östra delar har de flesta mindre vattendrag mycket låga ph-halter och höga Sidan 9

12 halter av organiskt aluminium. I områdets norra del förekommer områden med svavelhaltiga jordar. Av de större vattendragen är Norrmjöleån och Åhedeån mest påverkade. I dessa torde effekterna på djurlivet vara betydande. Såvida ingen ytterligare naturlig återhämtning förväntas är kalkning den enda verkningsfulla metoden att åtgärda försurade sjöar och vattendrag. Inom området bedrivs omfattande kalkningsinsatser. I Hörnån kalkas alla betydande biflöden samt huvudfåran. I Öreälven kalkas fyra större biflöden inom Nordmaling och Bjurholm. I Leduån kalkas ett biflöde samt flera sjöar. I Lögdeälven kalkas alla betydande biflöden (12 st) nedströms Lögdasjön samt fyra tilloppsbäckar till Rödingträsket i Åsele. I området kalkas även fem kustmynnande vattendrag. Främst har vattendrag med reproduktion av havsöring prioriterats för kalkning. Sjöarna har främst prioriterats utifrån ett lokalt nyttjandeperspektiv. Försurade vattendrag som inte åtgärdats via kalkning finns främst inom Leduåns avrinningsområde. Leduån saknar havsöring till följd av dammen i Olofsfors. Försurade sjöar som inte kalkats återfinns främst inom kategorin små skogstjärnar. Inom områdets sydvästra del kan det vara möjligt att avsluta en del kalkning till följd av minskad försurning. Nedan redovisas pågående och planerade åtgärder i området. Planerade kalkningsåtgärder redovisas i form av nuvarande kalkningsverksamhet i området med bibehållen omfattning. Kalkade områden har även en effektuppföljning där vattenkemiska och biologiska undersökningar visar på de förbättringar som uppnås med kalkningen Kostnader anges som årlig kostnad och baseras på redovisning för Total årskostnad för kalkningsverksamheten i området uppgår till 4,4 miljoner kr. Verifiering omfattar vattenkemisk och/eller biologisk undersökning av de vatten som enligt den använda försurningsmodellen är misstänkt försurade och som inte omfattas av befintlig kalkningsverksamhet. Kostnader omfattar undersökning av kiselalger i vattendrag och vattenkemi i sjöar. Total kostnad för verifiering i området under är ca kr. Vissa av verifieringsobjekten är också utpekade som misstänkt övergödda och redovisas i vissa fall under detta miljöproblem. Tabell : Pågående/planerade åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Kustområde (28029) ), södra delen 3 VF Kustområdets ARO Kalkning Länsstyrelsen Kustområdets ARO Effektuppföljning Länsstyrelsen SE Nätingtjärnbäcken Verifiering Länsstyrelsen SE Norrmjöleån, nedre Verifiering Länsstyrelsen - SE Sörmjöleån, nedre SE Åhedån, nedre Hörnån (29000)) 30 VF Hörnåns HARO Kalkning Länsstyrelsen Hörnåns HARO Effektuppföljning Länsstyrelsen Antal avser både åtgärds- och målobjekt Även misstänkt övergödda. Kostnader redovisas där. Antal avser både åtgärds- och målobjekt Sidan 10

13 Kustområde (29030) 5 VF Kustområdets ARO Kalkning Länsstyrelsen Kustområdets ARO Effektuppföljning Länsstyrelsen SE Ängerån, nedre Verifiering Länsstyrelsen Östersjön SE (Ängersjön) Verifiering Länsstyrelsen Öreälven (30000) 26 VF Öreälvens HARO Kalkning Länsstyrelsen Öreälvens HARO Effektuppföljning Länsstyrelsen SE Väster-Mellansjön Verifiering Länsstyrelsen Kustområde (30031) 8 VF Kustområdets ARO Kalkning Länsstyrelsen Kustområdets ARO Effektuppföljning Länsstyrelsen BOTTENHAVETS VATTENDISTRIKT Leduån (31000) 15 VF Leduåns HARO Kalkning Länsstyrelsen Leduåns HARO Effektuppföljning Länsstyrelsen Lögdeälven (32000) 98 VF Lögdeälvens HARO Lögdeälvens HARO Kustområde (32033) 4 VF Kustområdets ARO Kalkning Länsstyrelsen Kustområdets ARO Effektuppföljning Länsstyrelsen SE Svartsjön Verifiering Länsstyrelsen SE Sundet Verifiering Länsstyrelsen SE Degersjön Verifiering Länsstyrelsen Antal avser både åtgärds- och målobjekt Antal avser både åtgärds- och målobjekt Antal avser både åtgärds- och målobjekt Antal avser både åtgärds- och målobjekt Antal avser både åtgärds- och målobjekt Antal avser både åtgärds- och målobjekt Förslag på ytterligare åtgärder redovisas inte specifikt per delområde eller vattenförekomst. Den gällande kalkningsplanen för området omfattar inga nya objekt. Övergödning I vattenrådsområdet finns 17 vattendrag och 4 sjöar med potentiella övergödningsproblem enligt den använda modellen för fosforbelastning. Områdets kustnära delar har naturligt näringsrika jordar och i kombination med jordbruk, dikningar, enskilda avlopp och andra punktkällor kan övergödningseffekter uppstå, exempelvis algblomning i sjöar. Många sjöar har dessutom sänkts vilket gör dem känsliga för hög näringsbelastning. Övergödningsproblem är sedan tidigare observerade i sjöar i de jordbrukstäta områdena kring Ängerån och Norrmjöleån. Ett urval (15 st) av de misstänkt påverkade vattenförekomsterna undersöks under 2008 och 2009 till en Sidan 11

14 kostnad av ca kr (Se tabell nedan). De vattenförekomster som efter verifieringen bedöms som näringsbelastade måste utredas ytterligare med detaljerad källfördelning av olika påverkansslag (punktkällor, diffus belastning mm) innan konkreta åtgärder kan föreslås. Verifiering innebär här biologisk och/eller vattenkemisk undersökning av de utpekade vattnen och omfattar kiselalger i vattendrag samt växtplankton och vattenkemi i sjöar. Förutom Länsstyrelsens verifiering redovisas nedan berörda kommuners pågående eller planerade åtgärder i området. Merparten av dessa utgörs av Umeå kommuns skyddsklassning av vatten vid anläggning av enskilda avlopp. Tabell : Pågående/planerade åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Kustområde (28029) SE Norrmjöleån, övre Verifiering Länsstyrelsen SE Norrmjöleån, nedre Verifiering Länsstyrelsen SE Åhedån, övre Verifiering Länsstyrelsen Även misstänkt försurad. Även misstänkt försurad. SE Åhedån, nedre Verifiering Länsstyrelsen SE Sörmjöleån, övre Verifiering Länsstyrelsen Även misstänkt SE Sörmjöleån, nedre Verifiering Länsstyrelsen försurad. En stor del ligger inom Skyddsklassning, lila zon och en mindre SE enskilda avlopp Umeå kommun inom röd zon Skyddsklassning, En mindre del ligger SE enskilda avlopp Umeå kommun inom röd zon Skyddsklassning, Ligger till stor del inom SE enskilda avlopp Umeå kommun röd och lila zon Skyddsklassning, En mindre del ligger SE enskilda avlopp Umeå kommun inom röd zon Skyddsklassning, En mindre del ligger SE enskilda avlopp Umeå kommun inom röd zon Hörnån (29000)) Skyddsklassning, Nästan helt inom röd SE enskilda avlopp Umeå kommun och lila zon Skyddsklassning, SE enskilda avlopp Umeå kommun Helt inom röd zon Nästan helt inom röd zon, en mindre del inom SE lila zon Skyddsklassning, enskilda avlopp Umeå kommun Skyddsklassning, SE enskilda avlopp Umeå kommun Kustområde (29030) SE Östersjön (Ängersjön) Verifiering Länsstyrelsen - SE Ängesbäcken Verifiering Länsstyrelsen Skyddsklassning, SE enskilda avlopp Umeå kommun Öreälven (30000) SE Angsjön Verifiering Länsstyrelsen SE Angsjöbäcken Verifiering Länsstyrelsen SE Gvorrsjön Verifiering Länsstyrelsen Gvorrsjöbäcken, SE nedre Verifiering Länsstyrelsen Gvorrsjöbäcken, SE övre Verifiering Länsstyrelsen SE Mariebäcken Verifiering Länsstyrelsen En liten del ligger ligger inom röd zon Även misstänkt försurad. Kostnad redovisas där. En mindre del ligger inom röd zon Sidan 12

15 BOTTENHAVETS VATTENDISTRIKT Leduån (31000) SE Orrbölesjön Verifiering Länsstyrelsen SE Laduängesbäcken Verifiering Länsstyrelsen Inkluderar för Djupsjön Skyddsklassning av enskilda avlopp i Umeå kommun Röd zon: Vattenskyddsområden. Förbud mot utsläpp av WC-spillvatten. Samtliga anordningar för enskilda avlopp måste klara kraven för hög skyddsnivå. Lila zon: Vattenskyddsområden samt områden kring känsliga sjöar. Tillstånd krävs för WC-spillvatten, anmälningsplikt för övriga anordningar. Samtliga anordningar för enskilda avlopp måste klara kraven för hög skyddsnivå. Grön zon: Natura 2000-områden, referenssjöar samt utökade områden kring vissa känsliga sjöar. Bedömningar av varje enskilt fall. Förslag på ytterligare åtgärder enligt nedan omfattar alla de förekomster som i dagsläget bedöms som misstänkt övergödda, och som behöver vidare utredning. Faktiska åtgärder för att minska näringsbelastning är inte möjliga att specificera innan verifiering och eventuella källfördelningsstudier är genomförda. Den angivna schablonkostnaden per vattenförekomst är en skattad genomsnittskostnad, där vissa objekt endast kräver verifiering, medan andra även omfattas av källfördelningsanalys. Tabell : Förslag på åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Kustområde (28029) SE Norrmjöleån, övre SE SE Öreälven (30000) SE SE SE SE Norrmjöleån, nedre SE SE Åhedån, övre SE Åhedån, nedre SE Sörmjöleån, övre Sörmjöleån, SE nedre Kustområde (29030) Östersjön (Ängersjön) SE SE SE Ängesbäcken Angsjön Angsjöbäcken Angsjöbäcken Gvorrsjön Gvorrsjöbäcken, nedre Gvorrsjöbäcken, övre Mariebäcken Verifiering och ev. källfördelningsanalys Verifiering och ev. källfördelningsanalys Verifiering och ev. källfördelningsanalys Länsstyrelsen/ Kommun / Länsstyrelsen/ Kommun / Länsstyrelsen/ Kommun / Åtgärd baseras på utfall av verifiering och källfördelning Åtgärd baseras på utfall av verifiering och källfördelning Åtgärd baseras på utfall av verifiering och källfördelning Sidan 13

16 BOTTENHAVETS VATTENDISTRIKT Leduån (31000) SE Orrbölessjön SE SE SE Djupsjöbäcken Laduängesbäcken Flaxtjärnbäcken Verifiering och ev. källfördelningsanalys Länsstyrelsen/ Kommun / Åtgärd baseras på utfall av verifiering och källfördelning SE Norbäcken Lögdeälven (32000) SE Kvarnbäcken Verifiering och ev. källfördelningsanalys Länsstyrelsen/ Kommun / Åtgärd baseras på utfall av verifiering och källfördelning Miljögifter finns 4 vattenförekomster med potentiella miljögiftsproblem (särskilt förorenande ämnen eller prioriterade ämnen). Dessa ligger i anslutning till förorenade områden eller miljöfarlig verksamhet, framförallt vid nyetablerad gruvverksamhet i de nordvästligaste delarna av området. Kostnaden för verifiering av miljögifter har per vattenförekomst uppskattats till ett schablonvärde av kr. Verifiering kan dels bestå av sammanställning och utvärdering av befintligt material men även av kompletterande undersökningar om det anses nödvändigt. Den totala kostnaden med denna schablon uppskattas till kr under år För kvicksilver har 11 vattenförekomster inom Bottenviksdistriktets delar av vattenrådsområdet klassats som uppnår ej god kemisk status i dagsläget. Det baseras på kvicksilverhalten i fisk som undersökts i dessa sjöar. För den del som ingår i Bottenhavsdistriktet har ytterligare 155 sjöar bedömts utifrån modellerade värden på kvicksilverhalt i fisk, till att inte uppnå god kemisk status. Sammanlagt 463 vattenförekomster i vattenrådsområdet riskerar att inte uppnå god kemisk status 2015 med avseende på kvicksilver. För dessa förekomster föreslås i första hand miljöövervakning och utredning av vilka faktorer som påverkar kvicksilverhalt i fisk. En planerad kartläggning av sulfidleror i distriktet kan komma att visa om det finns risk för utlakning av metaller i området. Tabell : Pågående /planerade åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar SE Namnlös 2009 SE Namnlös 2009 SE Norrbäcken 2009 SE Öreälven 2009 Övervakning/verifiering av status - mer utredning av särskilt förorenande ämnen och prioriterade ämnen i anslutning till förorenade områden eller miljöfarlig verksamhet. Länsstyrelsen Västerbottens län Schablonkostnad kr/förekomst. Sammanställning av befintliga data samt ev kompletterande provtagningar. Kostnaden är ungefärlig och avser provtagning och analys Vid kommande start av Fäbolidengruvan Sidan 14

17 Främmande arter I Södra Västerbottens vattenrådsområde finns uppgifter om fem vattenförekomster som hyser bäckröding i sådan mängd att vattnen ej uppnår god status. I vilken utsträckning bäckröding orsakar miljöproblem i de angivna vattnen är oklart och därför även vilka åtgärder som kan bli aktuella. Därför föreslås i dagsläget att statusen verifieras och övervakas. Den viktigaste åtgärden är dock att förhindra ytterligare spridning av nya arter. Kostnaden för att utreda behovet av åtgärder i de angivna vattnen skulle uppgå till cirka kronor. Tabell : Förslag på åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Öreälven (30000) SE Skardbäcken Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen Förekomst av bäckröding bidrar till att god ekologisk status inte uppnås i vattenförekomsten. BOTTENHAVETS VATTENDISTRIKT Leduån (31000) SE Vinåstjärnen SE Mitti-Röstjärnen Lögdeälven (32000) SE SE SE SE Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelse Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen Förekomst av bäckröding, regnbåge och splejk bidrar till att god ekologisk status inte uppnås i vattenförekomsten. Förekomst av bäckröding och kanadaröding bidrar till att god ekologisk status inte uppnås i vattenförekomsten. Förekomst av bäckröding bidrar till att god ekologisk status inte uppnås i vattenförekomsten. Förekomst av bäckröding och regnbåge bidrar till att god ekologisk status inte uppnås i vattenförekomsten. Fysisk påverkan Södra Västerbottens vattenrådsområde har stora problem med fysisk påverkan från såväl tidigare som pågående mark- och vattenverksamhet. De större vattendragen i området har nyttjats hårt som flottleder. Delar av Lögdeälven och Öreälven är återställda och i Hörnån planeras restaurering komma igång inom de närmaste åren. Inom vattenrådsområdet har 46 % eller 812 kilometer av den totala vattenförekomstlängden nyttjats som flottled. Av dessa har 67 kilometer restaurerats vilket innebär att 746 kilometer återstår att biotopkarteras och, om behov finns, restaureras. Den uppskattade kostnaden för att biotopkartera och restaurera alla flottleder i vattenrådsområdet uppgår till cirka 19 miljoner kronor. Inget vattendrag i området är storskaligt reglerat för vattenkraftsproduktion, men två kraftverk stänger av och dämmer Öreälvens huvudfåra (Agnäs och Storforsen). Ytterligare 23 dammar i området bedöms utgöra vandringshinder. I området finns även 24 stycken vägtrummor angivna som vandringshinder. Mörkertalet är dock mycket stort och omfattande inventeringar behövs för att få en uppfattning om det faktiska antalet trummor i behov av åtgärder. Kostnaden för att åtgärda alla nu kända vandringshinder skulle uppskattningsvis bli cirka 18 miljoner kronor. Sidan 15

18 Tabell : Beslutade/planerade åtgärder Antal vattenförekomster År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Hörnån (29000) Flera 2011 Öreälven (30000) Flera Flottledsåterställning Öppna vandringsvägar Länsstyrelsen kommun Biologisk återställning i kalkade vatten. Stenutläggning i 27 åtgärdsobjekt. Gemensam kostnadsskattning för Lögdeälven, Öreälven och Åman: ca 4 milj. (ej beviljat Life+-projekt). Åtgärdsområde fr.o.m. Örträsket och uppströms, ca 135 objekt. BOTTENHAVETS VATTENDISTRIKT Lögdeälven (32000) Flera Öppna vandringsvägar Länsstyrelsen Se ovan. Åtgärdsområde ovan Lögdasjön, ca 40 objekt. Tabell : Förslag på åtgärder Antal objekt/ längd (km) Kontinuitet Kustområde (28029) Antal vattenföre komster År Åtgärd Ansvar 3 vägtrummor vägtrummor vägtrummor Öreälven (30000) Kostnad i BVVD Åtgärder för hindrande vägtrummor, allmän väg Vägverket Åtgärder för hindrande vägtrummor, enskild väg Länsstyrelsen Åtgärder för övriga dammar kommun damm Hörnån (29000) Åtgärder för hindrande 8 vägtrummor vägtrummor, enskild väg kommun Åtgärder för övriga 3 dammar dammar kommun Kustområde (29030) Åtgärder för hindrande 1 vägtrumma vägtrummor, allmän väg Vägverket Åtgärder för hindrande vägtrummor, enskild väg Länsstyrelsen vägtrummor reglerings- 38 dammar dammar BOTTENHAVETS VATTENDISTRIKT Lögdeälven (32000) 1 vägtrumma Morfologi (rätning/kanalisering och rensning) Kustområde (28029) 17 km Biotopkartering 17 km Flottledsåterställning Hörnån (29000) 77 km Biotopkartering 77 km Flottledsåterställning Åtgärder för hindrande vägtrummor, enskild väg Länsstyrelsen Åtgärder för regleringsdammar kommun Åtgärder för övriga dammar kommun Kostnad i BHVD Åtgärder för hindrande vägtrummor, allmän väg Vägverket kommun kommun kommun kommun Kommentar Sidan 16

19 Kustområde (29030) 17 km Biotopkartering 17 km Flottledsåterställning Öreälven (30000) 415 km Biotopkartering 415 km Flottledsåterställning BOTTENHAVETS VATTENDISTRIKT Leduån (31000) 34 km Biotopkartering 34 km Flottledsåterställning Lögdeälven (32000) 186 km Biotopkartering 186 km Flottledsåterställning kommun kommun kommun kommun kommun kommun kommun kommun Kraftigt modifierade vatten/ Undantag I Södra Västerbottens vattenrådsområde har inga vatten definierats som kraftigt modifierade (KMV). För de vattenförekomster i området som berörs av vattenkraft, saknas underlag för att bedöma flödes- och nivåförändringar. De ligger dock alla i Öreälven och eftersom denna i sin helhet är ett Natura 2000-område är KMV-utpekande inte aktuellt. Sidan 17

20 Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen i Norrbottens län