Yttrande angående samrådsmaterialet Bottenvikens vattendistrikt

Transkript

1 Vattenmyndigheten för Bottenviken Länsstyrelsen i Norrbottens län LULEÅ Yttrande angående samrådsmaterialet Bottenvikens vattendistrikt Bakgrund Piteå kommun har fått Vattenmyndighetens samrådsmaterial som innehåller förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för yttrande. Miljö- och byggnämnden har särskilt fokuserat på föreslagna miljökvalitetsnormer (MKN) samt åtgärdsprogrammen (ÅP). Dessutom har fyra åtgärder lyfts fram som åtgärder som Piteå kommun särskilt bör prioritera under den kommande 6-åriga förvaltningscykeln. Allmänna synpunkter på hela samrådsmaterialet Det är positivt att den nya vattenförvaltningen lyft fram arbetet med vattenförvaltning. Vattenråden ger möjlighet till dialog mellan verksamhetsutövare, markägare, myndigheter och privatpersoner. Den lokala förankringen, gräsrotsperspektivet som man applicerar uppifrån, kräver att man även i fortsättningen ger bra stöd för fortsatt lokal förankring och utveckling av nätverken. Det underlag som är framtaget är omfattande i sitt omfång och utgör ett underlag för fortsatt dialog och diskussioner. Mängden information, formen av information, samt brister i enhetlighet gör materialet delvis svårt att greppa. Kartor, tabeller och figurer måste vara större, tydligare och ha korrekta enheter för att underlätta tolkningen av dem. Indelningen av vattenförekomster överensstämmer inte med verkligheten eftersom de bygger på en kartindelning som ibland blir väldigt fel. För att den lokala dialogen ska fungera är det viktigt att vattenförekomsterna känns förankrade och accepterade. Det är av vikt att modeller och bedömningar korrigeras kontinuerligt så att de på bästa möjliga sätt speglar de förhållanden som råder i vattnen. Materialet är översiktligt och det gör det svårt att bedöma konsekvenserna av förslagen. Kostnaderna är i många fall oklara. Det är dock tydligt att det i dagsläget är Vattenmyndigheten/Länsstyrelsen som ska stå för stora delar av kostnaderna för åtgärdsprogrammen i den kommande förvaltningscykeln.

2 Inför kommande förvaltningscykel är det viktigt att man tar hänsyn till kommunernas nämnder/styrelser och inte lägger remisstider över sommarperioden i de fall remisstiden bara är 6 månader. Förslaget till förvaltningsplan sammanfattar vattenförvaltningsarbetet på ett godtagbart sätt. Arbetsprocessen har inte varit möjlig att påverka men vattenmyndigheten/länsstyrelsen har gjort vad de kunnat utifrån de förutsättningar som de fått. Ekonomi Många av de effekter som uppstår p.g.a det nya vattenvårdsarbetet leder till nya och/eller utökade utgifter för kommunerna. Kommunerna måste få ekonomiskt stöd för det arbetet. Demokrati Det är inte acceptabelt att det är vattendelegationerna som tar beslut på detta underlag Det innebär att konsekvenserna och kostnaderna för besluten inte kan förutses av dem som påverkas. Det måste finnas en möjlighet för politiken att göra de samhällsnödvändiga avvägningarna. Systemet måste därför göras om så att politiken på lokal och/eller regional nivå får ett avgörande inflytande över processen som leder fram till underlag för beslut. Miljökvalitetsnormer (MKN) MKN bör vara utformade som mål under den kommande 6-åriga förvaltningscykeln eftersom klassningarna är osäkra och måste verifieras. Fördelen med sådan hantering är att man hinner informera/utbilda berörda handläggare på myndigheter och berörda verksamheter under förvaltningscykeln. Dessutom ger det större möjligheter till prioriteringar än om MKN är juridiskt bindande. Alternativet är att kalla det för miljökvalitetsmål för att förtydliga att det inte rör sig om en juridiskt bindande norm. Bindande normer kan motverka andra samhällsmål samtidigt som vattenförvaltningen ifrågasätts i onödan. Miljökvaliteten i olika vattenförekomster måste få vara olika. Naturliga förhållanden och händelser bör inte ge en klassning sämre än god bara för att t.ex. vattenkemin eller förekommande arter skiljer sig från det förväntade. Det får inte bli så att man åtgärdar naturliga olikheter mellan vattenförekomster bara för att uppnå en fastställd miljökvalitetsnorm. Utifrån nuvarande material är det svårt att bedöma konsekvenserna för Piteå kommun utifrån de föreslagna miljökvalitetsnormerna. Det verkar dock klart att tillsynsverksamhet och rådgivning behöver utökning. Dessutom kan det förändra kommunens möjligheter gällande planering. Kommunerna behöver också bättre handledning från länsstyrelsen och Naturvårdsverket.

3 Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet anger åtgärder som behövs för att upprätthålla eller uppnå miljökvalitetsnormerna i vattendistriktet. Allmänna synpunkter för Åtgärdsprogram Piteå kommun stödjer kartläggningen av sulfidjordar och anser att SGU bör medverka i Vattenmyndighetens kartläggning av dem. Kommunen vill särskilt framhålla behovet av kartläggning av sulfidjordar inom Rosåns avrinningsområde samt inom tillrinningsområdet till Svensbyfjärden/Degerängets vattentäkt. Ansvarsutpekandet är felaktigt för vissa åtgärder. Kommunen är inte formellt ansvarig för vissa av åtgärderna, t.ex. åtgärder i dammar. Länsstyrelsen har tillsynsansvaret och därigenom mandat att se till att vissa åtgärder vidtas. Kommunen kan delta i projekt för eventuella åtgärder, t.ex. vid dammar, men är inte formellt ansvarig för att åtgärderna genomförs. Gemensamhetsanläggningar, icke kommunala vattentäkter, kan få det svårt att finansiera bildandet av skyddsområde för dricksvattentäkt. Vi ska inte bara åtgärda symptomen utan hitta och åtgärda de verkliga problemen. Ordlistan bör kompletteras med alla förekommande förkortningar och facktermer, även sådana som förekommer i tabeller och diagram, för att underlätta förståelsen för materialet. Tveksamt om förekomster av bäckröding ska påverka statusklassningen så mycket att den blir sämre än god om allt annat är som det ska. Förbud mot utplantering av bäckröding borde vara ett bra sätt att förhindra ytterligare risk för spridning. Decimering och spridningshinder kan ifrågasättas eftersom det kan misslyckas eller leda till nya vandringshinder i vattendragen. Åtgärder som berör vatten behöver inte i alla lägen ske i vatten där statusen är sämre än god. Det kan ligga i kommunens eller andras intresse att vidta åtgärder i vatten som har god status eller bättre för att gynna vattenförekomstens ekologiska eller kemiska status eller få bättre kunskap. Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner Nedan följer en punktlista med åtgärder som enligt åtgärdsprogrammet (se Åtgärdsprogram s.9) ligger på kommunerna. Kommentar till åtgärden följer direkt.

4 Kommunerna behöver: 1. inom sin tillsyn av verksamheter som kan ha en inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller kemisk status. Piteå kommun ser ett behov av att prioritera åtgärder inom kommunen till de prioriteringsförslag som kommunen lagt fram. Satsningar från Vattenmyndigheten/länsstyrelsen/andra myndigheter under den kommande förvaltningscykeln bör stödja kommunens viljeinriktning samt komplettera den där de bedömer det vara nödvändigt. 2. ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som kan påverka vattenförekomst som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller kemisk status. Svårt att utgå från modellerna för att kunna ställa sådana krav. Bättre underlag behövs. Kraven på enskilda avlopp måste styras till att vara högst i områden med dricksvattentäkter/dricksvattenbrunnar i områden med mycket bebyggelse, t.ex. stora fritidshusområden. 3. ha vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk och kvantitativ status. Arbetet med skyddsområdet för Degerängets vattentäkt är särskilt prioriterat samtidigt som det är viktigt med skyddsområden för de små kommunala vattentäkterna. Det kan bli problem, att med nuvarande resurser, hinna säkerställa skyddet för alla kommunala vattentäkter före utgången av Skyddsområden för alla vattentäkter ska vara klara under förvaltningsperioden fram till ha vattenskyddsområden med föreskrifter för de vattenförekomster som behövs för den framtida vattenanvändningen. Flera av kommunens små vattentäkter har skyddsområden. Behovet av de små vattentäkterna bör utredas. 5. tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m 3 /dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. Kostnader och ansvaret för dessa ligger på verksamhetsutövaren. Piteå Kommun har ingen helhetsbild över var dessa vattentäkter kan finnas. Kostnaden för upprättandet av skyddsområde kan inverka negativt på ägarna. Det är viktigt att kostnaden för ett eventuellt skyddsområde står i rimlig proportion till risken för negativ påverkan på vattenkvaliteten och vattenuttagets inverkan på miljön.

5 6. genomföra sin planläggning och prövning samt i övrigt agera så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. Miljökvalitetsnormerna, som de redovisas nu med brister i underlag och analys, kan inte bli normgivande. Piteå kommun föreslår att juridiskt bindande MKN blir målinriktade MKN eller att de helt enkelt kallas för miljökvalitetsmål (se vidare längre fram i texten). 7. i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk, kemisk samt kvantitativ status. Behovet av vatten- och avloppsvattenplaner måste styras till de områden med störst risk för kontaminering av dricksvatten/grundvatten samt risk för negativ påverkan på miljön. Upplösningen av vattenförekomster längs kusten är för grov för att kunna användas som ett bra underlag för inventering av enskilda brunnar. De inre vikarna skiljer sig markant från de yttre delarna fjärdarna även om de anses vara samma vattenförekomst. De fyra åtgärdsprogrammen Fyrkantens åtgärdsprogram Dricksvatten Vissa dricksvattenförekomster saknar skyddsområde. Åtgärdsförslaget är att fastställa vattenskyddsområde för Sjulsmark och Nybyn samt utreda formerna för vattenskyddet i Holmträsk. Kostnaden är beräknad till kronor. Piteå kommun har satsat en hel del på utbyggnad av dricksvattennätet. Det innebär att behovet av gamla vattentäkter måste ses över. Beroende på om de behövs eller inte innebär att behovet av skyddsområden kan komma att ändras under förvaltningscykeln. Försurning Det är viktigt att ta reda på vilka dikningsföretag och sjösänkningar som skett i Rosåns avrinningsområde. De planerade provtagningarna bör ske på sådant sätt att man kan precisera varifrån det kommer surt vatten med höga halter av metaller. Behovet av diken på jordbruksmark gör det extra viktigt att hitta de diken/områden som läcker mest och som man bör åtgärda först om det blir aktuellt med åtgärder. Erfarenhetsutbyte gällande sulfidjordar och åtgärder bör göras med Finland. Eventuella samband mellan läckaget av tungmetaller från Rosån och dess betydelse för tungmetallförekomster i havet, där bl.a. Storfjärden har förhöjda halter med kadmium, bör undersökas.

6 Övergödning Beslutade åtgärder är mer undersökningar i Rosån, Lillån och Nedre träsket. Föreslagna åtgärder är detaljerad källfördelning och eventuell reduktion av fosforbelastning. Miljögifter Eventuella samband mellan läckaget av tungmetaller från Rosån och dess betydelse för tungmetallförekomster i havet, där bl.a. Storfjärden har förhöjda halter med kadmium, bör undersökas. Främmande arter Förslagen till åtgärd är verifiering och övervakning av bestånden av bäckröding i Lillån och Mattesbäcken. Fysisk påverkan Det finns flera flottningsdammar och några kvarndammar i VRO. Några av dammarna, främst i Rosån, har ett kulturhistoriskt värde, för dessa föreslås anläggning av omlöp för vandrande fisk. Vägtrummor och restaurering är andra förslag på åtgärder. De föreslagna åtgärderna för de olika miljöproblemen måste ges olika prioritering. Skyddet av dricksvatten är viktigt. Försurning och läckage av tungmetaller bör åtgärdas innan man förbättrar vandringsmöjligheterna för fisk i de delar som är kraftigt påverkade av sulfidjordar. Piteälven åtgärdsprogram Dricksvatten Vissa dricksvattenförekomster saknar skyddsområde. Åtgärdsförslaget är att fastställa vattenskyddsområde för Böle, kontrollera att nuvarande dricksvattenskydd överensstämmer med skyddskraven enligt 7 kap. miljöbalken samt utreda formerna för vattenskyddet i Koler. Kostnaden inom Piteå kommuns område är beräknad till kronor plus kostnaderna för Böle. Försurning Beslutade åtgärder gäller utredning och verifiering av försurningsmodell i Kvarnbäcken, Ersträskbäcken, Rokån och Svensbyån. Det är viktigt att man tar reda på de dikningsföretag och sjösänkningar som skett i områden där sulfidjordar förekommer. Det är viktigt att man genomför de planerade provtagningarna på sådant sätt att man kan precisera varifrån det kommer surt vatten med höga halter av metaller. Behovet av diken på jordbruksmark gör det extra viktigt att hitta de diken/områden som läcker mest och som man bör åtgärda först om det blir aktuellt med åtgärder.

7 Övergödning Kustnära områden har visat sig vara näringsbelastade som följd av mer jordbruk, dikningar och befolkning. Beslutade åtgärder är utredning av fosforbelastningen i Storträsket. Föreslagna åtgärder är utredning/källfördelning samt reduktion av fosforbelastning i Storträsket, Kvarnbäcken, Avabäcken, Svensbyån och ytterligare några små vattendrag. Sjön Avan i Hortlax är en näringsrik slättsjö som bör undersökas närmare gällande näringsbelastning. Miljögifter Föreslagna åtgärder är övervakning och utredning av kvicksilver. Främmande arter Förslag till åtgärd är mer utredning om bäckröding orsakar problem i Stortjärnen. Viktigt att utredningen av Stortjärnen omfattar de vattendrag som ansluter mot den. Fysisk påverkan Det finns ett stort antal föreslagna åtgärder, bl.a. flottledsåterställning, fisktrappor, bättre broar/vägtrummor m.m. Piteå kommun anser att åtgärder bör göras för att möjliggöra fiskvandring förbi kraftverksdammarna i Lillpiteälven. Lillpiteälven har hög potential att bli ett viktigt lekområde för bl.a. havsöring. Åtgärderna måste dock ske till rimliga ekonomiska insatser så att förutsättningarna att producera grön el inte försämras. Åtgärdsprogram Åby- Byske- Kågeälven Försurning Planerad åtgärd är verifiering av försurningspåverkan i Önusträsket och bäcken från träsket. Miljögifter Långträsk dricksvattentäkt (grundvatten) har bekämpningsmedelsrester i råvattnet. Dricksvattnet renas med filter så att det inte förekommer några bekämpningsmedelsrester i dricksvattnet men grundvattnet är påverkat. Fysisk påverkan Åtgärdsförslagen är sammanslagna så det är svårt att se hur många som ligger inom Piteå kommun. I tabell bör det framgå under ansvar att det först och främst är verksamhetsutövaren som är ansvarig för dammanläggning. Kommunen kan samverka i frågor rörande dammar och åtgärder kring dem.

8 Åtgärdsprogram Norra Bottenviken Problemen som finns i norra kustområdet i dagsläget är övergödning och miljögifter. Eftersom tillgången till mätdata är mycket bristfällig så blir även många klassningar/expertbedömningar osäkra. Den första grundläggande åtgärden är därför mer utredning, verifiering, kemikalieutredning och källfördelning. Statusklassningen av vattenförekomsterna baseras till stora delar på modeller. I t.ex. kustområdet klassas statusen i många områden ner till sämre än god. I flera fall är det områden där det finns mätdata/provresultat. Det antyder att statusen i flera vattenförekomster i kustområdet kan komma att försämras när mätdata/provresultat kommer från dessa. För att undvika sådan problematik borde sådana vattenförekomster bedömas som ej klassade eller åtminstone sämre än god när det gäller övergripande ekologisk status och kemisk status. Kustens krasch av vitmärlor slår igenom när det gäller bottenfauna. Jävrefjärden verkar beröras av dåliga resultat för bottenfaunan. Det framgår dock inte i den övergripande ekologiska bedömningen. Detta måste anses vara märkligt eftersom sämsta resultat ska styra. Kustvattenförekomsterna som har bekräftat dåliga resultat för bottenfauna bör framgå i materialet samt eventuell kommentar. Om det är så att bedömningsgrunderna för bottenfauna på något sätt ger en skev bild av de naturliga förhållandena kanske det är bedömningsgrunden som måste justeras? Övergödning Kunskapsunderlaget är i nuläget bristfälligt och fler förekomster kan falla ut som övergödda (sämre än god status) efter analys avverifieringsprovtagningarna under 2008 och Om verifieringen ger sänkt status i en vattenförekomst kan ytterligare åtgärder behöva specificeras. Åtgärder: verifiera befintlig data och undersöka områden som misstänks vara eller riskerar att ha sämre än god status. Beslutade åtgärder i Piteå är övervakning/verifiering i Yttrefjärden och Haraholmsfjärden. Förslag till åtgärder i Piteå är övervakning/verifiering i Harrbäcksfjärden, Bärtnäsfjärden, Davids stenar, Rävahavet och Nördfjärden. Kostnad: Pågående verifieringar kostar ca kr/vattenförekomst medan verifieringen antas kosta kring kr/ vattenförekomst. Totalsumman för VRO blir c:a kr. Ansvar: Länsstyrelsen Miljögifter Mätdata från sediment och fisk visar att ämnen som kvicksilver, bly, arsenik, kadmium och krom utgör de största problemen. Vattenmyndigheten föreslår verifiering, t.ex. sedimentstudier, metaller och miljögifter i kustabborre och/eller passiva mottagare, där man hittat miljögifter. För de områden där kunskapen är bristfällig eller saknas föreslås en kemikalieutredning och källfördelningsanalys för att få veta var problemen kommer ifrån och vilka ämnen det gäller. Uppföljande åtgärder kan komma att handla om efterbehandling

9 eller strängare villkor för verksamheter. Tanken är alltså att undersöka och verifiera misstänkta områden eller vattenförekomster för att påvisa om miljögifter finns och i vilken omfattning. Åtgärder: Förslag till åtgärder i Piteå gäller utredning i Vargödraget, Yttre fjärden, Bondöfjärden, Inre fjärden samt Storfjärden. Kostnad: Priset antas hamna över kronor per vattenförekomst vilket ger en total utredningskostnad på: 2,3 miljoner kr för hela VRO. Lövholmenområdet, med långvarig verksamhet av träförädling, är ett område där det kan komma fram nya uppgifter på föroreningar i mark. Kopplingen till försurning p.g.a. sulfidjordar är viktig att ta fram för kusten. Mynningsområdet för Rosån bör undersökas. Främmande arter Omfattningen av förekomsten av främmande arter är osäker p.g.a. mycket bristande underlag. Flera insatser och åtgärder behöver vidtas på nationell nivå. Nationella åtgärder måste vidtas innan riktade åtgärder mot främmande arter kan bli aktuella. Åtgärderna omfattar bl.a. framtagande av övervakningsstrategi och rapporteringssystem samt riktade informationskampanjer. Åtgärder: Framtagande av listor över effekten på ekologisk status/ekosystem samt samhällsekonomiska effekter. Framtagande av rapporteringssystem. Riktade informationskampanjer: till verksamheter som sprider främmande arter (t.ex. rederier) och för möjliga rapportörer (t.ex. fiskare, båtföreningar, utförare av övervakning m.fl.). Förändrad lagstiftning gällande hantering av ballastvatten samt förebyggande åtgärder så att främmande arter inte ens kommer hit. Åtgärder för att undvika spridning av främmande arter kräver samordning med bl.a. Finland om de ska få verkan i Bottenviken. Fysisk påverkan I dagsläget är det svårt att säga hur många vattenförekomster som har en betydande morfologisk påverkan. Det är allmänt känt att stora delar av kuststräckan är exploaterad trots den låga befolkningsmängden. Med ökat nybyggande följer ökat behov av bl.a. muddringar och pirbyggen vilka kraftigt påverkar kustens natur- och kulturvärden, möjligheten till friluftsliv och landskapsbilden i stort. Flera insatser och åtgärder behöver vidtas på nationell nivå innan bedömning av fysisk påverkan i kustvattenområden kan bedömas. Åtgärdsprogrammet bör innehålla en undersökning av den fysiska påverkan på kustens strandområden eftersom det är en viktig faktor i Bottenvikens kustområden. Sådant material kan också utnyttjas för bedömningar gällande t.ex. strandskydd i översiktsplaner.

10 Förslag på prioriteringar i Piteå kommun för kommande förvaltningsperiod 1. Arbeta med skyddsområdet för dricksvattentäkten Degeränget. Föra en dialog med boende, verksamhetsutövare, jordbruk och skogsbruk i området angående markanvändning, markavvattning, avlopp m.m. 2. Rosåns surstötar. Var är de problemskapande områdena? Hur påverkar det kustvattnen utanför? Ta fram åtgärdsförslag. 3. Vandringsväg (upp- och nerströms) för fisk förbi Lillpite och Råbäcken. 4. Åbyälven- satsningar på återställning och fiskvandring, samverka med Skellefteå och Arvidsjaur. PITEÅ KOMMUN Peter Roslund Kommunstyrelsens ordförande