Sammanställning för åtgärdsområde 35. Törlan, Uttran och Ramsjö kanal (TUR)

Transkript

1 Sammanställning för åtgärdsområde 35. Törlan, Uttran och Ramsjö kanal (TUR) Läsanvisning Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som länsstyrelsen har tagit fram, samt information som fanns i databasen VISS (VattenInformationsSystem Sverige) sommaren Det kan finnas ytterligare förbättringsbehov och kan krävas ytterligare åtgärder för att uppnå god i åtgärdsområdets vattenförekomster än de som anges i detta dokument. Syftet med sammanställningen är att översiktligt ge information om åtgärdsområdet och att visa vilka fysiska åtgärder som Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt och länsstyrelsen föreslår för att kunna nå miljökvalitetsnormerna (föreskrifter om kvalitetskrav som fastställs av Vattendelegationen och är juridiskt bindande) för vattenförekomsterna i åtgärdsområdet. Aktuell och mer detaljerad information, som uppdateras kontinuerligt, för enskilda vattenförekomster och åtgärdsområden finns i VISS ( Där finns även förklaringar av olika begrepp och vetenskapliga termer som används i denna sammanställning. Sammanställningens upplägg I denna sammanställning har varje miljöproblem ett eget avsnitt med beskrivning av omfattningen av problemet, vilka åtgärder som har genomförts och pågår, vilket förbättringsbehov som finns och de fysiska åtgärder som föreslås för att nå miljökvalitetsnormerna. Ansvaret för de föreslagna fysiska åtgärderna ligger hos myndigheter och kommuner och åtgärderna presenteras med omfattning och eventuell effekt. Avsnittet om skydd av dricksvatten och grundvatten beskriver behoven av skydd för dricksvatten samt de påverkanstryck som finns för grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormerna i åtgärdsområdet. Även förslag till åtgärder för detta beskrivs. Åtgärdsförslagen Fysiska åtgärdsförslag finns för alla yt- och grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormerna. Förslagen till åtgärder i sammanställningen utgår från de miljöproblem som finns inom åtgärdsområdet och är hämtade från VISS. Även åtgärder för de vattenförekomster i åtgärdsområdet som eventuellt har undantag från att nå miljökvalitetsnormerna till 2021 ingår i sammanställningen. Åtgärdsförslagen utgör underlag för Vattenmyndighetens åtgärdsprogram som är juridiskt bindande för myndigheter och kommuner. Däremot är de enskilda förslagen till fysiska åtgärder för respektive vattenförekomst i VISS enbart förslag, och därför inte juridiskt bindande. Kostnader Information om kostnadsberäkningar för åtgärder och samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsförslagen finns i konsekvensanalysen av Vattenmyndighetens åtgärdsprogram och i åtgärdsbiblioteket i VISS.

2 et Det kan finnas ytterligare förbättringsbehov och krävas ytterligare åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna i åtgärdsområdets vattenförekomster än de som anges i denna sammanställning. I det kommande arbetet för de som ska genomföra åtgärderna, till exempel kommuner, så kan åtgärdsbehoven behöva konkretiseras mycket mera. Statistik och mer information om åtgärdsområdet Törlan, Uttran och Ramsjö kanal finns i en översiktlig sammanställning i VISS. Inledning Denna sammanställning berör ett antal mindre vattensystem, Törlan, Uttran, Tvååkers och Ramsjö kanal (TUR). Områdena utgörs till stor del av jordbruksbygd och är generellt fattiga på skog och sjöar. Avrinningsområdet domineras av åderrik röd gnejs med inslag av grönsten. Berggrunden har ett tunt moräntäcke i delar av området och här och var går berget i dagen. Tätortsandelen är stor inom vissa delområden. De flesta vattendragen är starkt påverkade av mänsklig aktivitet. Reproduktion av havsöring förekommer i samtliga vattendrag. Riksintressanta fiskbestånd av havsöring och grönling finns. Törlan är laxförande men är egentligen mer ett utpräglat havsöringsvattendrag. I källområdena finns ett antal sjöar med höga naturvärden. I området finns ett flertal större isälvsavlagringar med varierande grundvattentillgångar. I de norra delarna är tillgångarna något bättre än i söder. Goda uttagsmöjligheter i berggrunden finns framför allt i de södra delarna. Avsaknaden av sjöar gör att det på vissa håll är stora flödesvariationer i vattendragen. Några vattendrag är dessutom mycket erosionsbenägna vid höga flöden. Inom åtgärdsområdet har 24 ytvattenförekomster bedömts inte uppnå god ekologisk (tabell 1 och figur 1) medan samtliga grundvattenförekomster uppnår god kvantitativ och kemisk (tabell 1). De huvudsakliga hoten är övergödning och fysiska förändringar som främst är orsakad av jordbruksverksamhet. Samtliga ytvattenförekomster har problem med miljögifter och flera ytvattenförekomster har även problem med försurning.

3 Tabell 1. Fördelningen av ekologisk per vattenkategori i Törlan, Uttran och Ramsjö kanals åtgärdsområde. Siffran anger antal vattenförekomster som klassats till hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk. För grundvatten god kvantitativ- och kemisk samt otillfredsställande kvantitativoch kemisk. Även totala antalet ytvattenförekomster (VF) som har sämre än god ekologisk (GES) och grundvattenförekomster (GVF) med sämre än god kvantitativ (GKvS) och kemisk (GKeS) visas. Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Totalt antal VF< GES Sjöar Vattendrag God kvantitativ God kemisk Otillfredsställande kvantitativ Otillfredsställande kemisk Totalt antal GVF<GKvS kvantitativ Totalt antal GVF<GKeS kemisk Grundvatten 4* 4* * Två grundvattenförekomster delas med andra åtgärdsområden. Figur 1. Ekologisk för ytvatten i Törlan, Uttran och Ramsjö kanals åtgärdsområde. Källa: VISS

4 Övergödning TUR:s avrinningsområde är ca 310 km 2 och markanvändningen domineras av jordbruksmark som utgör drygt hälften av ytan medan skog, öppen mark och tätort står för resterande del. Det årliga läckaget av antropogent fosfor är stort. Jordbruket och industrin står för den största delen, följt av dagvatten och läckage från enskilda avlopp och reningsverk. För att klara en god med avseende på näringsämnen i sjöar och vattendrag måste läckaget av fosfor minskas ytterligare. Det totala förbättringsbehovet för TUR:s åtgärdsområde har beräknats vara cirka kg P/år. Sju vattendrag har ett dokumenterat förbättringsbehov i VISS gällande övergödning. Figur 2 illustrerar övergödningen genom kvalitetsfaktorn näringsämnen. Figur 2. Kartan illustrerar en på kvalitetsfaktorn näringsämnen, som i sin tur ligger till grund för övergödningsen i Törlan, Uttran och Ramsjö kanals åtgärdsområde. Källa: VISS Åtgärder I tabell 2 presenteras förslag på en kostnadseffektiv åtgärdskombination som ansetts vara möjliga inom åtgärdsområdet och som uppnår en effekt på ca 3,4 ton P/år. Detta innebär att vi inte når reduktionsbehovet på 6,9 tonp/år med de föreslagna åtgärderna och att fler åtgärder behövs. Om de föreslagna åtgärderna utförs får det samtidigt en positiv effekt på kväveläckaget, ca 117 ton/år.

5 Tabell 2. Förslag på fysiska åtgärder mot övergödning i Törlan, Uttran och Ramsjö kanals åtgärdsområde (VISS ). Omfattningen visar hur många hektar (ha), antal (st) eller meter (m) som omfattas av åtgärden. Effekten är den utsläppsminskning av kväve (N) eller fosfor (P) i kilogram per år som de föreslagna åtgärderna bidrar till i åtgärdsområdet. För mer information om åtgärdskategorier, se åtgärdsbiblioteket i VISS eller åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt. Antal Omfattning Effekt (kg/år) Åtgärdskategori åtgärder N P Anpassade skyddszoner ha Kalkfilterdike ha - 19 Minskat P-läckage vid kg spridning av stallgödsel Skyddszoner i 4 73 ha jordbruksmark Strukturkalkning ha - 67 Tvåstegsdiken m Fosfordamm 7 7,1 ha Våtmark för 6 266,9 ha näringsretention Åtgärdande av EA till hög st skyddsnivå Åtgärdande av EA till st normal skyddsnivå Öka P-rening i 2 2 st avloppsreningsverk Ökad rening av P till 0,1 2 2 st - 97 mg/l Summa ingen effekt beräknad Fysisk påverkan Inom TUR:s åtgärdsområde har omfattande dikningar genomförts för att öka jordbruksproduktionen och markavvattningen regleras genom några av de äldsta och största dikningsföretagen i Halland. Betydande påverkan Avsaknaden av större sjöar och mossar i den nedre delen av området innebär att magasineringsförmågan är liten. Vattenföringen varierar därför i hög grad med nederbörden, även om grusavlagringarna i den östra delen av avrinningsområdet har en utjämnande effekt. Bevattningen av jordbruksmark från åarna är stor vid torrperioder. En sjö och tre vattendrag har ett dokumenterat förbättringsbehov i VISS gällande fysiska förändringar. Utifrån den information som finns i dagsläget verkar morfologiska förändringar vara den parameter som bidrar mest till sämre ekologisk (figur 3), men det finns även förbättringsbehov vad gäller konnektivitet och flödesförändringar.

6 Figur 3. Status för kvalitetsfaktorn morfologi i Törlan, Uttran och Ramsjö kanals åtgärdsområde. Källa: VISS Åtgärder Det krävs åtgärder för att komma till rätta med fysiska förändringar i TUR:s åtgärdsområde. För detta åtgärdsområde finns fem åtgärdsförslag om fiskväg eller utrivning av vandringshinder med en omfattning på 10 meter och 12 förslag om restaurering av rensade eller rätade vattendrag, 24 hektar. Försurning I Västsverige har marken under lång tid varit utsatt för surt nedfall och stora delar av skogsmarken är tömd på buffertkapacitet mot försurning. Därför kommer det ta lång tid innan marken återhämtar sig och sjöar och vattendrag blir bra. Trots att nedfallet av svaveldioxid har minskat kraftigt sedan talet är det fortfarande en betydande påverkanskälla. Utsläppen av svavel kommer främst från förbränning av svavelhaltiga bränslen som kol och eldningsolja. Största delen av svavelnedfallet över landet kommer från utlandet och från internationell sjöfart. I Hallands län står idag skogsbruket för mellan 40 och 60 procent av försurningen. Bidraget varierar beroende på om enbart trädstammen tas bort vid avverkning och gallring eller om även grenar, toppar (GROT) och stubbar avlägsnas. Ju mer avverkningsrester som tas bort ju mer försurad blir marken. Betydande påverkan Delar av områdena har dålig eller måttlig motståndskraft mot försurning och omfattande kalkning krävs för att motverka försurningen. Att inte full måluppfyllelse nås genom kalkning beror på att nederbördsmängderna varit höga de senaste åren. Sju sjöar och åtta vattendrag har idag ett dokumenterat förbättringsbehov i VISS gällande försurning. Det bedrivs redan idag ett omfattande kalkningsprogram men för att nå god ekologisk uppskattas att kalkningen behöver utökas och utredas ytterligare.

7 Åtgärder För att upprätthålla ph i vattnet som påverkas av försurning behöver kalkningen inom åtgärdsområdet fortsätta. De regionala kalkningsplanerna ses över regelbundet för att undvika att kalka för mycket och för att optimera kalkningarna. För att minska försurningen på lång sikt behöver dock utsläppen av svavel och kväve minska ytterligare. Skulle kalkningen behöva förändras för att nå normerna görs detta inom ordinarie kalkningsverksamhet. Det innebär att inga tillkommande kalkningar föreslås i VISS. I områden där det bedrivs skogsbruk är återföring av aska genererad från förbränning av biobränslen ytterligare en åtgärd för försurning. Med askan återförs näringsämnen och buffertkapacitet i form av baskatjoner. Detta är speciellt viktigt i de områden där GROT-uttag sker. Konkreta åtgärdsförslag saknas emellertid för distriktets åtgärdsområden då uppgifter om GROT-uttagets storlek saknas, och den potentiella effekten av askåterföring inte har kunnat beräknas. Miljögifter Inom åtgärdsområdet utgör förorenad mark på sina håll en risk där föroreningar kan sprida sig till närliggande vattendrag och kustvatten. Punktkällor och reningsverk är däremot i regel sällsynta. Spridning av föroreningar i mark, grundvatten och sediment sker generellt långsamt men vid exempelvis skred kan stora mängder föroreningar spridas snabbt. På samma sätt kan översvämningar på grund av höga flöden ge upphov till omfattande spridning då många förorenade områden är lokaliserade intill större vattendrag. Betydande påverkan Inom området finns eller har förekommit flertalet verksamheter i form av ytbehandling av metaller, sten-, verkstads-, textil- och färgindustrier, metallgjuterier och kvarnar etc. Området påverkas dock mest av jordbruk vilket medför att det kan förekomma höga halter av växtnäringsämnen. Förhöjda halter av kvicksilver och flamskyddsmedlen pentabromerade difenyletrar (PBDE) har uppmätts i fisk, eller beräknas förekomma, i alla ytvattenförekomster i hela landet. Samtliga åtgärdsområdets vattenförekomster har därför klassificerats till sämre än god med avseende på miljögifter. Det finns inte några beräknade förbättringsbehov i VISS gällande miljögifter i detta åtgärdsområde, men detta betyder inte att det inte finns något förbättringsbehov. Åtgärder Det saknas idag tillräcklig information för att kunna bedöma vilka åtgärder som är kostnadseffektiva. Därför blir utredning en första åtgärd i många fall. Detta gör att det tar tid innan de verkliga åtgärderna kommer på plats. Dessa vattenförekomster ges därför en tidsfrist för att uppnå miljökvalitetsnormen god ekologisk och kemisk, till För de grundvatten- förekomster som bedöms vara i risk att inte nå god med avseende på pesticider bör man väga in i bedömningen av lämpliga åtgärder mot övergödning; att fångstgröda besprutas och är därför ett mindre lämpligt alternativ i anknytning till aktuella vattenförekomster.

8 Skydd av dricksvatten och grundvatten Detta avsnitt om skydd av dricksvatten och grundvatten beskriver behoven av skydd för dricksvatten samt de påverkanstryck som finns för grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormerna i åtgärdsområdet. Betydande påverkan Dricksvatten kan bli förorenat av näringsämnen, miljögifter eller annat som kan göra att dricksvattnet inte klarar livsmedelsverkets krav. För grundvattenförekomsterna i området utgör åkermark den största källan till negativ påverkan. För dricksvattentäkter inom åtgärdsområdet finns enligt länsstyrelsens register fastställt skyddsområde för alla vattentäkter. Två grundvattenförekomster har dock ett dokumenterat förbättringsbehov i VISS gällande Miljögifter och näringsämnen. Samma två förekomster löper även risk att kemisk inte uppnås till 2021 (figur 4). Figur 4. Riskbedömning för grundvattenförekomster i TUR:s åtgärdsområde. Källa: VISS Åtgärder För åtgärdsområde Törlan, Uttran och Ramsjö kanal finns ännu inga åtgärdsförslag gällande skydd av dricksvatten och grundvatten. Däremot finns det ett förbättringsbehov gällande flera miljöproblem. Vattenskyddsområden fastställda enligt den äldre vattenlagen kan dock behöva revideras.