Överlever vi åtgärdsarbetet? Möte kring Östersjön-Florsjön i Mo bygdegård

Transkript

1 Överlever vi åtgärdsarbetet? Möte kring Östersjön-Florsjön i Mo bygdegård

2 Samråd 1 mars 1 september Kom i brevlådan i mitten av mars 2009

3 Resultat av samrådet Möten med ca 1000 personer 147 yttranden Ca 2600 synpunkter Krav på regeringsprövning Kompletterade statusuppgifter-mkn Färre och justerade åtgärdspunkter

4 Beslutade och fastställda produkter Kommer i brevlådan i slutet av mars 2010

5 Förvaltningsplanen en sammanfattning

6 Miljökvalitetsnormer Vattenmyndigheternas normbeslut, FS 2009:59 Kraven syftar till att god status ska uppnås senast den 22 december 2015, om inte undantag har beslutats Undantag Vanligtvis tidsfrist för att uppnå god status till 2021 (i vissa fall 2027) I undantagsfall mindre strängt krav (t.ex. att det är tillräckligt att uppnå måttlig status). Kvicksilver!

7 Miljökvalitetsnormer Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten (vattendrag, sjöar, övergångsvatten och kustvatten) Grundinformation Ekologisk status och ekologisk potential Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) Skyddade område n EU ID Vattenförekomst namn HARO Status eller potential 2009 Kvalitetskrav och tidpunk t Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt Tidsfrist Mindre str än gt kr av Kompletterande krav för skyddad e områden SE Inre Fjärden Kust Måttlig ekologisk potential God ekologisk potenti al 2021 Uppnår ej god kemisk ytvattens tatus God kemisk ytvattenstatu s 2015, med undantag för bly och blyföreningar och kadmium och kadmiumföre ningar. God kemisk ytvattensta tus 2021 för bly och blyförening ar och 2021 för kadmium och kadmiumfö reningar SE Avan Kust Otillfredsställand e ekologisk status God ekologisk status 2021 God kemisk status kemisk ytvattens tatus God kemisk ytvattenstatu s 2015 Gynnsam bevaran destatus SE Yttre Fjärden Kust Måttlig ekologisk potential God ekologisk potenti al 2021 Uppnår ej god kemisk ytvattens tatus God kemisk ytvattenstatu s 2015, med undantag för bly och blyföreningar. God kemisk ytvattensta tus 2021 för bly och blyförening ar Gynnsam bevaran destatus SE Skutskärsfjärden sek namn Kust Hög ekologisk status Hög ekologisk status 2015 God kemisk status kemisk ytvattens tatus God kemisk ytvattenstatu s 2015 Gynnsam bevaran destatus

8 MKN:s rättsliga verkan 5 kap 3 miljöbalken (MB) 1 st: Myndigheter och kommuner ska säkerställa uppfyllandet av MKN vid prövning av ärenden (tillstånd och anmälningar m.m.), tillsyn och meddelande av föreskrifter 2 st: Vid planläggning ska MKN iakttas Jfr med 2 kap. 2 3 och 4 st. PBL MKN ska följas vid planläggning och i andra ärenden enligt PBL (t.ex. bygglovsärenden)

9 Åtgärdsprogram (ÅP) 5 kap 4-8 MB Om det behövs för att en MKN ska kunna uppfyllas, ska ett åtgärdsprogram upprättas och fastställas Ska ange vilka åtgärder myndigheter och kommuner behöver vidta för att MKN ska kunna uppnås dessa åtgärder ska genomföras Får omfatta all verksamhet och alla åtgärder (fysiska och administrativa)

10 Åtgärdsprogrammet innehåller 37 åtgärdspunkter som riktar sig till statliga myndigheter och kommuner. Totalkostnaden i vårt distrikt beräknas till 1,6 miljarder kr eller 200 mkr/år.

11 Åtgärdsprogram 2. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. 3. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. 4. Naturvårdsverket behöver ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för vattenrelaterad miljöövervakning och recipientkontroll så att all sådan övervakning uppfyller tydliga och gemensamma krav med avseende på kvalitet, tillgänglighet, spårbarhet och jämförbarhet samt för vad som i övrigt krävs enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

12 Åtgärdsprogram 14. Boverket behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Riksantikvarieämbetet, Fiskeriverket och länsstyrelserna, utveckla kunskapsunderlag samt råd och anvisningar för den svenska samhällsplaneringen för genomförandet av vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. 22. Livsmedelsverket behöver, i samråd med Sveriges Geologiska Undersökning, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten för alla dricksvattentäkter i vattenförekomster där det samlade uttaget är större än 10 m3/dygn eller försörjer fler än 50 personer.

13 Åtgärdsprogram 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk. 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.

14 ÅP - Innehåll Kap 1-37 övergripande åtgärder riktade till statliga myndigheter och kommuner Kap 2 - Sammanställning av möjliga åtgärder per miljöproblem, en konkretisering av de övergripande åtgärderna Kap 3 - Konsekvensanalys av utvalda åtgärder

15 ÅP Innehåll i kap 2 För respektive miljöproblem redovisas Genomförda och pågående åtgärder Åtgärdsbehovet Möjliga åtgärder för att nå MKN, tabell med exempel på åtgärder och konsekvensanalyserade åtgärder Förväntade effekter av åtgärder

16 Fysiska förändringar förväntade effekter Verifiering av vattenförekomster leder till en säkrare bedömning av såväl aktuell ekologisk status som risken för att vattenförekomsten inte uppnår god ekologisk status år 2015 och Planer för flottledsåterställning, vandringshinder och omprövningar av vattendomar antas senast Rapporter färdigställs senast 2011 och visar på: - lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder i kraftigt modifierade vatten och andra reglerade vatten. - möjligheter att minska vägars och järnvägars fysiska påverkan på yt- och grundvatten. Prövning enligt miljöbalken innebär att en översyn av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap miljöbalken, vilka kan ha en fysisk påverkan på vattenförekomster är utförd senast 2011.

17 Fysiska förändringar förväntade effekter Nya styrmedel leder till att funktionella trädbevuxna kantzoner lämnas längs vattendrag vid alla avverkningar. Nya styrmedel leder till att funktionella trädbevuxna kantzoner etableras längs vattendrag i anslutning till jordbruksmark. Fysiska restaureringsåtgärder förväntas resultera i: - att minst 237 mil flottledsrensad vattendragsträcka återställs. - minst 938 väg- och järnvägstrummor som utgör vandringshinder åtgärdas. - minst 55 vandringsvägar för fisk och andra vattenorganismer byggs förbi kraftverks- och sjöregleringsdammar.

18 Kraftverks och sjöregleringsdammar åtgärder i nyckelobjekt Den beräknade kostnaden i konsekvensanalysen för omprövningar och åtgärder i anslutning till 55 kraftverks- och sjöregleringsdammar grundar sig på ett antal vattenförekomster som i databasen VISS bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av flödes- och/eller kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter kan uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det gäller fysiska förbättringsåtgärder som: bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten skapar fria vandringsvägar för långvandrande fiskarter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr) ökar tillgången på lek- och uppväxtområden för lokalt värdefulla fiskbestånd, som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik

19 Övergödning förväntade effekter Verifiering av vattenförekomster leder till en säkrare bedömning av såväl aktuell ekologisk status som risken för att vattenförekomsten inte uppnår god ekologisk status år 2015 och Källfördelningsanalyser på vattenförekomstnivå leder till en tillräckligt säker bedömning av varifrån den fosfortillförsel som förorsakar övergödningen härstammar. Analysen med tillhörande tester av olika åtgärdsscenarios resulterar i kostnadseffektiva åtgärdskombinationer för att minska fosforbelastningen i varje enskilt fall. Rapporter färdigställs senast 2011 som visar på den tillförsel av näringsämnen till yt- och grundvatten som dagvatten från vägar och järnvägar orsakar. Avloppsvattenplaner antas senast 2011.

20 Övergödning förväntade effekter En översyn av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap miljöbalken, vilka kan bidra till övergödningen av vattenförekomster är utförd senast Enskilda avlopp förses med reningsanläggningar som motsvarar hög skyddsnivå. Det gäller för de enskilda avlopp som har utsläpp i tillrinningsområdet till vattenförekomster som har problem med övergödning. Nya styrmedel som leder till kostnadseffektiva åtgärder förväntas minska den mänskliga tillförseln av fosfor till kustvattnen så att nettotillförseln från vattendistriktet understiger 787 ton. Bedömningen grundar sig på att tillförseln av fosfor till Bottenhavet från mänskliga föroreningskällor i vattendistriktet minskar med minst 104 ton (32 %) med 2006 som referensår. För övergödda sjöar och vattendrag leder källfördelningsanalyser på vattenförekomstnivå till kostnadseffektiva åtgärdskombinationer för att nå miljökvalitetsnormerna i varje enskilt fall.

21 Försurning förväntade effekter Verifiering av vattenförekomster leder till en säkrare bedömning av såväl aktuell ekologisk status som risken för att vattenförekomsten inte uppnår god ekologisk status år 2015 och Utfallet när det gäller nykalkningar är beroende av den verifiering som föreslås i såväl kalkade som okalkade vattenförekomster. Effekten på det nuvarande kalkningsprogrammet förväntas bli begränsad eftersom verifieringen sannolikt leder till ett mindre antal nykalkningar men också till att några pågående kalkningar kan avslutas. Den årliga kalkningsinsatsen för att motverka försurning i vattenförekomster ligger kvar på ton med en successiv nedtrappning i takt med det minskande svavelnedfallet. Nykalkningar i form av markkalkningar förväntas inte vara aktuella i Bottenhavets vattendistrikt då all försurningskänslig mark bedöms kunna återhämta sig i takt med ett minskande surt nedfall. I kustområdena, där nedfallet av försurande ämnen varit störst, kommer det sannolikt att vara en viss fördröjning av återhämtningen.

22 Främmande arter förväntade effekter Verifiering av vattenförekomster leder till en säkrare bedömning av såväl aktuell ekologisk status som risken för att vattenförekomsten inte uppnår god ekologisk status år 2015 och En säkrare bedömning av risken för att vattenförekomsten inte uppnår god ekologisk status år 2015 och 2021 ger underlag för att besluta om riktade decimeringsåtgärder mot främmande arter i vattenförekomster.

23 Vattenuttag och skydd av dricksvatten förväntade effekter Verifiering av grundvattenförekomster leder till en säkrare bedömning av såväl aktuell kemisk och kvantitativ status som risken för att vattenförekomsten inte uppnår god kemisk och kvantitativ status år 2015 och En fortsatt kartläggning förväntas resultera i att grundvattenförekomster kan avgränsas för alla dricksvattentäkter med ett uttag större än 10 m3/dygn eller som försörjer fler än 50 personer. Säkerställande av egenkontrollen innebär att mätningar av grundvattennivåer kommer till stånd i grundvattenförekomster där vattenuttag sker. Ett hydrogeologiskt kartunderlag, av relevans för vattenförvaltningens behov finns senast 2011.

24 Vattenuttag och skydd av dricksvatten förväntade effekter Arbetet med att bilda vattenskyddsområden förväntas resultera i att: dricksvattentäkter som idag saknar skydd får skyddsområden med föreskrifter som överensstämmer med kraven i miljöbalken dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd får skyddsområden med föreskrifter som överensstämmer med kraven i miljöbalken. - formerna för vattenskyddet utreds för 206 vattentäkter. Det gäller täkter där antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och som inte har något skyddsområde idag.

25 Vad kommer sen? Delområdes underlag för åtgärdsarbetet kommer i maj. Vattenrådens dag dialogmöte den 11 maj. En nationell havs- och vattenmiljömyndighet. Framtagande av ett nytt övervakningsprogram. Bedömningsgrunder för SFÄ och kemisk status. Utveckling av metoder för bedömning av KMV och ekologisk potential. Internationellt samarbete. Utvecklad samverkan och delaktighet.

26 Ändringar i miljöbalken? Lagrådsremiss under februari proposition i april Ändringar i framförallt 2 och 5 kap MB tillämpning av MKN i prövning och tillsyn Starkare koppling mellan MKN och ÅP vid prövning och tillsyn Skillnad i tillämpning av gränsvärdesnormer och andra typer av MKN Förutsätter mer konkreta och detaljerade ÅP:n, även del-åp

27 Havsmiljöutredningen (SOU 2008:48) Förslag Vattenmyndigheterna får förelägga verksamhetsutövare m.fl. att genomföra de kontroller och den miljöövervakning som behövs för att fastställa miljökvaliteten och orsakerna till förändringar av denna Får förenas med vite Överklagbart beslut, men får ges omedelbar verkställighet Alternativt ska övervakning och kontroll kunna utföras av någon annan på verksamhetsutövarens bekostnad Beslut om kostnadstäckning är exekutionstitel dvs. får verkställas utan särskilt beslut av domstol Komplettering till 26 kap 22 MB för att tillgodose vattenförvaltningens behov av underlag

28 Styrmedelsutredningen (M 2008:06) Några förslag/slutsatser: Enligt Havsmiljöutredningens förslag Vattenmyndigheterna får uppgift att besluta om operativ miljöövervakning och kontroll t.ex. deltagande i samordnad recipientkontroll Alternativt kan verksamhetsutövare åläggas att stå för kostnaderna för övervakning och kontroll (t.ex. undersökningar och recipientkontroll) Ev. avgifts- och handelssystem för kväve/fosfor avvaktar Naturvårdsverkets utredning (mars/april 2009) Behövs sannolikt kompletterande avgiftssystem, ev. skatter System för utsläppshandel kan vara effektivt, men är också komplicerat, kostsamt och byråkratiskt

29 Måste vi verkligen göra detta? Sverige har åtagit sig att förvalta sina vatten Vad händer om vi inte gör något? Ex: Om inte svenska myndigheter beslutar om skärpta krav på kväverening vid ett antal kommunala reningsverk före oktober så blir böterna 85 miljoner kr 15 miljoner kr/dag därefter Ett antal ytterligare reningsverk uppfyller inte krav på t ex biologisk rening. Därför har EU börjat att kommunicera med Sverige om detta ett första steg.

30 Tack!