Bottenhavets vattendistrikt Delområdes rapport Gästriklands skogsvattendrag

Transkript

1 Bottenhavets vattendistrikt Delområdes rapport Gästriklands skogsvattendrag

2 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning delområdesrapport för Bottenhavets vattendistrikt 5 Var börjar man? 5 Vattendistriktet 5 Delområden och huvudavrinningsområden 6 Kapitel 2 Gästriklands skogsvattendrag 7 Beskrivning av delområdet 7 Miljöproblem i Gästriklands skogsvattendrag 10 Försurning 10 Övergödning 10 Miljögifter 10 Främmande arter 10 Fysiska förändringar 14 Vattenuttag 14 Sammanfattning av åtgärder 18 Pågående åtgärder 18 Verifieringsbehov 18 Nya åtgärder 19 Kapitel 3 Kustavrinningsområde 49 (Skärjån) 20 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 20 Pågående åtgärder 20 Verifieringsbehov 22 Nya åtgärder 22 Försurning 22 Nykalkningar 22 Övergödning 22 Fysiska förändringar 23 Flottledsåterställning 23 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 23 Dammar 23 Skydd av dricksvatten 24 Kustavrinningsområde 49/50 25 Beskrivning av kustavrinningsområdet 25 Pågående åtgärder 25 Verifieringsbehov 25 Nya åtgärder 25 Försurning 25 Nykalkningar 25 Övergödning 27 Fysiska förändringar 27 Flottledsåterställning 27 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 27 Dammar 27 Skydd av dricksvatten 27 Sidan 2

3 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag Kustavrinningsområde 50 (Hamrångeån) 29 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 29 Pågående åtgärder 29 Verifieringsbehov 29 Nya åtgärder 31 Försurning 31 Nykalkningar 31 Övergödning 31 Fysiska förändringar 31 Flottledsåterställning 32 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 32 Dammar 33 Skydd av dricksvatten 33 Kustavrinningsområde 50/51 34 Beskrivning av kustavrinningsområdet 34 Pågående åtgärder 34 Verifieringsbehov 34 Nya åtgärder 36 Försurning 36 Nykalkningar 36 Övergödning 36 Fysiska förändringar 36 Flottledsåterställning 37 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 37 Dammar 38 Skydd av dricksvatten 38 Kustavrinningsområde 51 (Testeboån) 39 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 39 Pågående åtgärder 39 Verifieringsbehov 41 Nya åtgärder 41 Försurning 41 Nykalkningar 41 Övergödning 42 Fysiska förändringar 42 Flottledsåterställning 42 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 43 Kraftverks- och sjöregleringsdammar 43 Skydd av dricksvatten 44 Kustavrinningsområde 52 (Gavleån) 45 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 45 Pågående åtgärder 45 Verifieringsbehov 47 Nya åtgärder 48 Försurning 48 Nykalkningar 48 Övergödning 48 Fysiska förändringar 48 Flottledsåterställning 49 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 49 Dammar 49 Skydd av dricksvatten 50 Sidan 3

4 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag Kustavrinningsområde 52/53 51 Beskrivning av kustavrinningsområdet 51 Pågående åtgärder 51 Verifieringsbehov 51 Nya åtgärder 51 Försurning 51 Nykalkningar 51 Övergödning 53 Fysiska förändringar 53 Flottledsåterställning 53 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 54 Dammar 54 Skydd av dricksvatten 55 Sidan 4

5 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag - Kapitel 1 Läsanvisning - delområdesrapport för Bottenhavets vattendistrikt Syftet med denna anvisning är att ge läsaren en vägledning till hur åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt är uppbyggt och en beskrivning av innehållet i och utformningen av de delområdesrapporter som ligger till grund för åtgärdsprogrammet. Var börjar man? Åtgärdsprogrammet är utformat på distriktsnivå med underlag från olika huvudavrinningsområden. Åtgärdsprogrammet avser att ge en tydlig bild av bindande uppdrag till myndigheter och kommuner och möjliga åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Åtgärderna sammanställs ur ett regionalt perspektiv där de tillsammans med konsekvensanalysen ger en samlad bild av miljöproblemen och kostnaderna för åtgärderna i vattendistriktet. Vattendistriktet Om man vill få en helhetsbild av förhållandena i vattendistriktet, börjar man sin läsning i åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt, som beskriver de övergripande åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta. Det inledande kapitel 1 innehåller tidpunkter för när åtgärderna skall vara påbörjade/avslutade och en lista över administrativa åtgärder (uppdrag) riktade till myndigheter och kommuner. Kapitel 2 beskriver kopplingen mellan uppdragen till myndigheter och kommuner och möjliga konkreta åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Kapitlet innehåller en inledande text där Vattenmyndighetens syn på åtgärdsprogrammet redovisas, en beskrivning av genomförda och pågående åtgärder i vattendistriktet och en beskrivning av det återstående åtgärdsbehovet. Rapporten innehåller även tabeller för respektive miljöproblem som kopplar ihop uppdragen i det inledande kapitlet med möjliga fysiska åtgärder och utredningsbehov. Tabellerna redovisar också de åtgärder som konsekvensanalyseras. I kapitel 3 redovisas Vattenmyndighetens bedömning av de förväntade effekterna av åtgärderna i kapitel 2. Det gäller framförallt de fysiska åtgärder som förväntas bli resultatet och som ska ge förutsättningar för att nå miljökvalitetsnormerna. Även förväntade planerings- och utredningsresultat redovisas. Slutligen ges i konsekvensanalysen en sammanfattande bild av faktiska kostnader och nyttor i termer av förbättrat miljötillstånd under de år som åtgärdsprogrammet ska genomföras. De skattade effekterna av åtgärdsprogrammet vägs också mot ett nollalternativ, det vill säga den förväntade utvecklingen om man avstår från att genomföra programmet och där all verksamhet fortsätter som tidigare. Sidan 5

6 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag - Kapitel 1 Vill man veta hur Vattenmyndigheten har bedömt miljötillståndet i sin sjö eller i något närliggande vattendrag finns information i Vattenmyndighetens databas på nätet, eller i vattenkartan, Delområden och huvudavrinningsområden En mer detaljerad bild av de möjliga och förväntade åtgärder som beskrivs Tabell 1. Delområden och huvudavrinningsområden. Delområde Huvudavrinningsområden i åtgärdsprogrammet för ett visst del- eller huvudavrinningsområde får man genom att läsa respektive delområdesrapport. Det finns 8 delområdesrapporter (Tabell 1) som berör grundvatten, sjöar och vattendrag och en särskild rapport för Bottenhavets kustvatten. Kapitel 2 innehåller en övergripande beskrivning av hela Gästriklands skogsvattendrag, en beskrivning av miljöproblemen och en sammanfattning av verifieringsbehovet, pågående åtgärder samt möjliga och förväntade nya åtgärder. Kapitel 3 i denna rapport innehåller mer detaljerade beskrivningar av respektive huvudavrinningsområde, kustavrinningsområde och fjällavrinningsområde, verifieringsbehovet samt pågående, möjliga och förväntade nya åtgärder. Norra Ångermanlands skogsvatten Leduån (31), Lögdeälven (32), Husån (33), Gideälven (34), Idbyån (35), Moälven (36), Nätraån (37) samt kustavrinningsområdena 30/31 (del av), 31/32, 32/33, 33/34, 34/35, 35/36 och 36/37. Ångermanälven Ångermanälven (38), Gådeån (39), Vapstälven (115) samt kustavrinningsområdena 37/38 och 38/39. Indalsälven Indalsälven (40), kustavrinningsområdena 39/40, 40/41 samt fjällavrinningsområdet 114/115 (Stjördalselva). Ljungan Selångersån (41), Ljungan (42), Nean (114) samt kustavrinningsområdena 41/42 och 42/43. Hälsinglands skogsvattendrag Gnarpsån (43), Harmångersån (44), Delångersån (45), Nianån (46), Norralaån (47) samt kustavrinningsområdena 43/44, 44/45, 45/46 och 46/47. Ljusnan Ljusnan (48), Göta älv (108), Glomma (113) samt kustavrinningsområdena 47/48 och 48/49. Gästriklands skogsvattendrag Skärjån (49), Hamrångeån (50), Testeboån (51), Gavleån (52) samt kustavrinnings-områdena 49/50, 50/51, 51/52 och 52/53. Dalälven Dalälven (53) samt del av kustavrinningsområdet 53/54. Sidan 6

7 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag - Kapitel 2 Gästriklands skogsvattendrag Sverige är uppdelat i fem vattendistrikt: Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Bottenhavets vattendistrikt omfattar hela eller delar av Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län. I Bottenhavets vattendistrikt finns ca en tredjedel av landets sjöar och vattendrag. Distriktet är indelat i 23 nationella huvudavrinningsområden (Fig. 1). Vattendistriktet innehåller dessutom fem huvudavrinningsområden som är källflöden till de norska älvarna Trysilelva, Glomma, Nidelva, Stjördalselva samt Vefsna. Organisationen av samordningen av vattenförvaltning inom huvudavrinningsområden och kustområden har inneburit att vattendistriktet har delats in i 13 delområden med en samordningsansvarig länsstyrelse för varje delområde (Tabell 2). För att kunna bedöma nuvarande status (ekologisk och kemisk), risk för att inte uppnå god status 2015, miljöproblem och åtgärdsbehov har sjöarna och vattendragen delats in i homogena bedömningsenheter, s.k. vattenförekomster. Principerna för vattenförekomstindelningen finns beskriven i förvaltningsplanen för Bottenhavets vattendistrikt (kapitel 2). Inom delområdet Gästriklands skogsvattendrag är 152 sjöar, 475 vattendrag och 29 grundvattenmagasin avgränsade som vattenförekomster (Fig. 2). De beskrivna åtgärderna syftar till att motverka miljöproblemen så att minst god status uppnås i vattenförekomsterna. För vissa vattenförekomster, kraftigt modifierat vatten (KMV), finns lägre krav (god ekologisk potential) på den ekologiska kvalitet som skall uppnås. Inom delområdet finns inga sjöar och vattendrag som är fastställda som KMV. Delområdet Gästriklands skogsvattendrag (Fig. 2) består av huvudavrinningsområdena Skärjån (49), Hamrångeån (50), Testeboån (51) och Gavleån (52) samt mellanliggande kustavrinningsområden. Gavleån är det största huvudavrinningsområdet och utgör drygt 49 % av arean. Delområdet berör två län, Gävleborgs och Dalarnas län och samordningsansvarig är länsstyrelsen i Gävleborgs län. Sidan 7

8 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag - Kapitel 2 Östersund Sveg Falun SMHI, Lantmäteriet Dnr /188 Sollefteå Vilhelmina Örnsköldsvik Sundsvall Gävle Distriktets gräns Avrinningsområdesgräns Del av avrinningsområde som ligger i Norge Huvudavrinningsområde 31 Leduån 32 Lögdeälven 33 Husån 34 Gideälven 35 Idbyån 36 Moälven 37 Nätraån 38 Ångermanälven 39 Gådeån 40 Indalsälven 41 Selångersån 42 Ljungan 43 Gnarpsån 44 Harmångersån 45 Delångersån 46 Nianån 47 Norralaån 48 Ljusnan 49 Skärjån 50 Hamrångeån 51 Testeboån 52 Gavleån 53 Dalälven Tabell 2. Samordningsansvarig länsstyrelse för respektive delområde. Samordningansvarig länsstyrelse Västernorrlands län Jämtlands län Gävleborgs län Dalarnas län Delområde Ångermanälven Norra Ångermanlands skogsvattendrag Norra Ångermanlands kustvatten Södra Ångermanlands kustvatten Medelpads kustvatten Indalsälven Ljungan Hälsinglands skogsvattendrag Hälsinglands kustvatten Gästriklands skogsvattendrag Gästriklands kustvatten Ljusnan Dalälven Figur 1. Huvudavrinningsområden i Bottenhavets vattendistrikt. Se Tabell 1 för namn på respektive huvudavrinningsområde. Sidan 8

9 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag - Kapitel Ockelbo 49/50 50/51 Falun 52 Sandviken Gävle 52/53 Figur 2. Avrinningsområden och vattenförekomster i delområde Gästriklands skogsvattendrag. Sidan 9

10 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag - Kapitel 2 Miljöproblem i Delområde Gästriklands skogsvattendrag Denna övergripande beskrivning av den geografiska utbredningen av miljöproblemen i delområde Gästriklands skogsvattendrag baseras på de vattenförekomster som riskerar att inte uppnå en viss miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnormerna och hur dessa tagits fram finns beskrivna i dokumentet Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt, samt i bilagor till detta och återfinns på Vattenmyndighetens hemsida ( Det skall noteras att det i många fall saknats mätdata vid riskbedömningarna och att dessa bedömningar då baserats på värden som tagits fram med hjälp av olika modeller. Detta innebär i sin tur att den beskrivna omfattningen av ett miljöproblem är den förmodade och inte den faktiska omfattningen. Försurning Delområdet är inte så hårt drabbat av försurning (Fig. 3). Främst är det vattenförekomster i den nordvästra delen av delområdet som bedöms riskera att inte uppnå god ekologisk status 2015 på grund av försurning. Främst är det källflöden till Hamrångeån, Testeboån och Gavleån som är drabbade. Detta gäller bl.a. vattendragen Vrångån, Moån och Kölsjöån, samt biflöden till dessa. Även några sjöar riskerar att inte uppnå god ekologisk status, t.ex. Hyn, Storsjön och Tönnångersjön. Närmare kusten avtar försurningen tydligt. Övergödning Inom delområde Gästriklands skogsvattendrag är merparten av de misstänkt övergödda vattenförekomsterna lokaliserade till Gavleåns avrinningsområde väster om Gävle, med bl.a. Storsjön, Ottnaren och Näsbysjön. Gavleån samt många biflöden har också bedömts vara övergödda (Fig. 4). Längre norrut finns enstaka sjöar och vattendrag som också bedömts vara övergödda, t.ex. del av Testeboån och Lingan norr om Ockelbo. Miljögifter Samtliga ytvatten i delområdet riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2015 om kvicksilver tas med i bedömningen, varför miljöproblemet i delområdet beskriver situationen 2015 om kvicksilver exkluderas (Fig. 5). I delområdet återfinns 22 sjöar och 69 vattendrag som riskerar att god kemisk status inte uppnås Främst är det nära kusten och industrierna som miljöproblemet förekommer, exempelvis Hamrångesjön, men även längre inåt landet finns exempel som Ycklaren vid Ockelbo. Främmande arter Främmande arter torde finnas i delområdet, exempelvis är bäckröding och regnbåge vanliga arter som utplanterats för fritidsfiske. Dock har länsstyrelsen i Gävle inte gjort några bedömningar av förekomst av främmande arter, då man anser att underlag och bedömningsgrunder saknas eller är för dåligt. Sidan 10

11 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag - Kapitel 2 Ockelbo Gävle Falun Sandviken Figur 3. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av försurning är rödmarkerade på kartan. Sidan 11

12 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag - Kapitel 2 Ockelbo Gävle Falun Sandviken Figur 4. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av övergödning är rödmarkerade på kartan. Sidan 12

13 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag - Kapitel 2 Ockelbo Gävle Falun Sandviken Figur 5. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av miljögifter (exklusive kvicksilver) är rödmarkerade på kartan. Sidan 13

14 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag - Kapitel 2 Fysiska förändringar Begreppet fysiska förändringar omfattar egentligen tre olika typer av miljöproblem. Kontinuitetsförändringar beror på olika former av vandringshinder i vattenförekomsterna och är generellt ett stort problem i hela Bottenhavets vattendistrikt. Delområde Gästriklands skogsvattendrag är inget undantag och problemen är jämt fördelade inom delområdet (Fig. 6). Flödesförändringar är ett resultat av vattenregleringar av olika slag och är vanligt i Gavleån, samt de stora sjöarna (t.ex. Storsjön) som ingår i reglersystemet för Gavleån (Fig. 7). Morfologiska förändringar beror ofta på grävningar, rensningar och rätningar av vattendrag, främst lokaliserade till de nedlagda flottlederna. Det kan också vara olika typer av markanvändning i anslutning till en vattenförekomst, t.ex. jordbruk eller skogsbruk som innebär avvikelser från det naturliga markslaget i området. I delområdet är miljöproblemet inte så vanligt. Gavleåns avrinningsområde är dock ett undantag, liksom längre norrut i Moåns och Lillåns vattensystem (Fig. 8). Vattenuttag Vattenuttag sker från både ytvatten och grundvatten. Idag är omfattningen och effekterna av vattenuttag från ytvatten dåligt dokumenterade och därför är vidden av miljöproblemet inte känt. När det gäller vattenuttag ur grundvattenmagasin är bedömningen att den kvantitativa statusen är god för samtliga grundvattenförekomster och att inget överuttag av vatten sker. Detta gäller för hela distriktet, liksom för delområde Gästriklands skogsvattendrag. Sidan 14

15 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag - Kapitel 2 Ockelbo Gävle Falun Sandviken Figur 6. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av kontinuitetsförändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 15

16 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag - Kapitel 2 Ockelbo Gävle Falun Sandviken Figur 7. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av flödes- och nivåförändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 16

17 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag - Kapitel 2 Ockelbo Gävle Falun Sandviken Figur 8. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av morfologiska förändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 17

18 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag - Kapitel 2 Sammanfattning av åtgärder Pågående åtgärder Inom delområde pågår redan idag en hel del åtgärder som kopplar till de olika miljöproblemen. Flest åtgärder är kopplade till försurning (51) och fysiska förändringar (15) följt av miljögifter (6) och övergödning (5). Trots det ringa antalet åtgärder mot miljögifter är den totala summan för dessa ca 2,1 Mkr, mycket beroende på stora kostnader för två huvudstudier inför efterbehandling av föroreningsskadade områden. Dessa projekt löper också generellt över en längre period, varför det blir en något skev bild av kostnaden när den redovisas som en klumpsumma för pågående åtgärder. De verksamheter som annars dominerar kostnaderna är åtgärder mot övergödning (ca 27 Mkr), försurning (ca 1,4 Mkr) och fysiska förändringar (ca 0,8 Mkr). Mycket av kostnaderna kan spåras till pågående verifiering av den ekologiska statusen med avseende på dessa miljöproblem. Den enskilt största kostnaden kan dock härledas till främst Gävle kommuns arbete med tillsyn och prövning av enskilda avlopp i Gavleåns avrinningsområde, som totalt beräknas kosta ca 26 Mkr. Sammanlagt pågår åtgärder i delområde Gästriklands skogsvattendrag till en kostnad av drygt 31 Mkr, varav merparten härrör från Gavleåns huvudavrinningsområde. Verifieringsbehov Verifieringen går i korthet ut på att med olika former av provtagning och analyser utreda om det stora antalet statusklassningar som utförts med hjälp av modeller i verkligheten visar sig vara korrekta bedömningar. I de allra flesta fall är verifieringen en absolut nödvändighet för att kunna gå vidare med arbetet att planera och utföra de åtgärder som krävs för att en vattenförekomst skall kunna nå den uppsatta miljökvalitetsnormen. Kostnaderna för verifiering i delområde är beräknade till ca 16 Mkr. Dessa kostnader fördelar sig per miljöproblem enligt följande: Försurning: 4,8 Mkr Övergödning: 2,3 Mkr Miljögifter: 0,95 Mkr Främmande arter: 0 Mkr Fysiska förändringar: 8,1 Mkr Utöver detta behöver kemisk status i sex grundvattenförekomster verifieras, till en kostnad av minst kr. Inom delområde pågår åtgärder för att skydda tillgången på dricksvatten, främst i form av utvecklande av skyddsområden i anslutning till grundvattentäkter och föreskrifter till dessa områden. Detta arbete utförs av kommunerna och de pågående åtgärderna bedöms kosta i storleksordningen 1,4 Mkr. Till detta kommer också kostnader för pågående verifiering av kemisk status av grundvattenförekomster som beräknas uppgå till kr. Sidan 18

19 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag - Kapitel 2 Nya åtgärder Det största åtgärdsbehovet inom delområdet är kopplat till miljöproblem som rör fysiska förändringar av främst vattendrag. Minst 134 km flottled behöver återställas till en beräknad kostnad av ca 10,8 Mkr. Dessutom bedöms minst 240 järnvägs- och vägtrummor utgöra vandringshinder och behöver åtgärdas för ca 50,2 Mkr. En beräkning har utförts för dammar där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten. Åtgärdskostnaden har beräknats till ca 7,5 Mkr för att skapa en fri vandringsväg förbi 3 kraftverks- och sjöregleringsdammar i nyckelobjektet Testeboån. Viktiga åtgärder är också kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Inom delområdet behövs också åtgärder för att motverka övergödning av sjöar och vattendrag. Inga konkreta fysiska åtgärder kan dock pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd på vattenförekomstnivå. Källfördelningsanalysen skall resultera i att kostnadseffektiva åtgärder kan genomföras. Efter verifiering bedöms 58 sjöar och vattendrag vara aktuella för källfördelningsanalys till en beräknad kostnad på ca 2,9 Mkr. För att motverka försurningen i sjöar och vattendrag har ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några okalkade vattenförekomster inom delområdet som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Det finns ett antal dricksvattentäkter inom delområdet som saknar fullgott skydd. 6 dricksvattentäkter behöver ett skyddsområde med ändamålsenliga föreskrifter så att skyddskraven enligt Miljöbalken uppfylls. 14 dricksvattentäkter behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att skyddskraven enligt Miljöbalken uppfylls. 2 dricksvattentäkter behöver en utredning av formerna för vattenskyddet. Den sammanlagda kostnaden för vattenskyddet är beräknad till ca 6 Mkr. Sidan 19

20 Huvudavrinningsområde 49 (Skärjån) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet berör Söderhamns, Gävle och Bollnäs kommun i Gävleborgs län (Fig. 9). Befolkningsmängden är 500 personer och den totala ytan är 329,7 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 10,5 % vatten, 83,6 % skog, 2,9 % jordbruk, 2,7 % våtmark, 0,2 % mindre samhällen och 0,1 % övrig mark. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 16 sjöar, 40 vattendrag och 4 grundvattenmagasin som vattenförekomster. Några av de större sjöarna är Härnbosjön, Tönnångersjön, Tönnebrofjärden och Björkången. Bland de större vattendragen kan nämnas Skärjån och Asasjöbäcken. Pågående åtgärder I huvudavrinningsområdet pågår en del kalkningsverksamhet och tillsammans med verifieringar av ekologisk status beräknas dessa åtgärder kosta ca kr, varav merparten är den årliga kalkningskostnaden (Tabell 3). Åtgärder mot fysiska förändringar är tre till antalet i Skärjåns huvudavrinningsområde och består av verifieringar av ekologisk status, ökad meandring i delar av Västbyån och utrivning av en damm i samma å. Sammanlagt är kostnaderna för pågående åtgärder mot fysiska förändringar i storleksordningen kr i huvudavrinningsområdet (Tabell 3). Inga åtgärder pågår mot övriga miljöproblem i Skärjåns avrinningsområde. Tabell 3. Åtgärder som pågår inom huvudavrinningsområde 49, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Försurning Kalkning; verifiering ekol. status Övergödning 0 0 Miljögifter 0 0 Främmande arter 0 0 Fysiska förändringar Verifiering av ekol. status; utrivning av dammar; ökad meandring Summa kostnader pågående åtgärder Sidan 20

21 Skog Härnbosjön Tönnångerssjön Storsjön Lingbo Tönnebro Näsfjärden Tönnebrosjön Figur 9. Vattenförekomster i huvudavrinningsområde 49 (Skärjån). Sidan 21

22 Verifieringsbehov Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är stort i Skärjåns avrinningsområde och kostnaderna är beräknade till omkring 1,4 Mkr. Främst är det fysiska förändringar, försurning och övergödning som står för de framtida kostnaderna, men även miljögifter bedöms påverka några vattenförekomster så att de riskerar att inte nå god status 2015 (Tabell 4). Tabell 4. Verifieringsbehovet inom huvudavrinningsområde 49. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten Summa verifieringsbehov Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av något nykalkningsbehov har utförts då det inte finns några okalkade vattenförekomster som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning inom Skärjåns huvudavrinningsområde. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom huvudavrinningsområdet bedöms för närvarande ett vattendrag (mellan Lillsjön och Storsjön) och en sjö (Härnbosjön) vara är i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 5). Tabell 5. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 2 Kostnad per vattenförekomst Kostnad Sidan 22

23 Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 6. Vattendrag som tillhör strömordning 6-7 ingår inte beräkningen eftersom väg- och järnvägsövergångarna i dess fall uteslutande utgörs av broar. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i åtgärdsprogrammet grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödesoch kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter kan uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: Tabell 6. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Sidan 23

24 bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Inga nyckelobjekt för omprövning har pekats ut inom huvudavrinningsområdet. Det krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder i anslutning dammar kan bedömas. Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i huvudavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar. A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Grundvattentäkten i Holmsveden behöver en översyn av nuvarande vattenskydd. Kostnaden beräknas till ca kr. Sidan 24

25 Kustavrinningsområde 49/50 Beskrivning av kustavrinningsområdet Kustområdet (49/50) berör Gävle kommun i Gävleborgs län (Fig. 10). Befolkningsmängden är 500 personer och den totala ytan är 65,8 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 0,5 % vatten, 0,8 % kust och hav, 91,0 % skog, 1,4 % jordbruk, 3,1 % våtmark, 1,4 % mindre samhällen och 1,8 % övrig mark. I kustavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat två vattendrag och ett grundvattenmagasin men inga sjöar som vattenförekomster. Pågående åtgärder I kustavrinningsområdet pågår inga åtgärder. Verifieringsbehov I kustavrinningsområdet bedöms främst verifieringar med avseende på miljöproblemen försurning och fysiska förändringar vara nödvändiga innan konkreta åtgärder i form av t.ex. kalkning eller utrivning av vandringshinder kan bli aktuella. Det totala behovet av verifieringar beräknas uppgå till en kostnad av ca kr (Tabell 7). Tabell 7. Verifieringsbehovet inom kustavrinningsområde 49/50. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten Summa verifieringsbehov Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några vattenförekomster inom kustavrinningsområdet som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Sidan 25

26 Norrsundet Figur 10. Vattenförekomster i kustavrinningsområde 49/50 Sidan 26

27 Övergödning Det finns inga vattenförekomster som har problem med övergödning inom kustavrinningsområdet. Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. Inget behov av flottledsåterställning finns inom kustavrinningsområdet. Tabell 8. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 8. Vattendrag som tillhör strömordning 6-7 ingår inte beräkningen eftersom väg- och järnvägsövergångarna i dess fall uteslutande utgörs av broar. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Dammar Det finns inga problem med dammar i kustavrinningsområdet. Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i kustavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Sidan 27

28 Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar. A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Grundvattentäkten i Axmarby saknar skydd och där behöver ett skyddsområde bildas. Kostnaden beräknas till ca kr. Sidan 28

29 Huvudavrinningsområde 50 (Hamrångeån) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet Hamrångeån (50) berör Gävle, Ockelbo och Bollnäs kommun i Gävleborgs län (Fig. 11). Befolkningsmängden är personer och den totala ytan är 517,9 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 8,4 % vatten, 2,4 % kust och hav, 80,4 % skog, 2,8 % jordbruk, 4,5 % våtmark, 0,8 % mindre samhällen och 0,8 % övrig mark. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 18 sjöar, 56 vattendrag och tre grundvattenmagasin som vattenförekomster. Några av de större sjöarna är Lingan, Viksjön och Hamrångefjärden. Bland de större vattendragen kan nämnas Hamrångeån och Vrångån. Pågående åtgärder I huvudavrinningsområdet pågår en del kalkning som beräknas kosta ca kr årligen. Antalet åtgärder mot övergödning är endast en och gäller verifiering av vattenförekomstens ekologiska status via näringsämnesanalyser och kiselalgsprovtagning. Kostnaden för detta är beräknad till kr (Tabell 9). Inga övriga åtgärder pågår i huvudavrinningsområdet. Tabell 9. Åtgärder som pågår inom huvudavrinningsområde 50, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Försurning Kalkning Övergödning Verifiering av ekol. status Miljögifter Verifieringsbehov Verifiering av ekol./kem. status; huvudstudier för efterbehandling 0 0 Främmande arter 0 0 Fysiska förändringar Verifiering av ekol. Status; utrivning av dammar 0 0 Summa kostnader pågående åtgärder Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är stort i Hamrångeåns avrinningsområde och kostnaderna är beräknade till omkring 1,7 Mkr. Främst är det fysiska förändringar, försurning och övergödning som står för de framtida kostnaderna, men även miljögifter bedöms påverka en handfull vattenförekomster så att de riskerar att inte nå god status 2015 (Tabell 10). Sidan 29

30 Gopen Lingbo Tönnebro Viksjön Lingan Stor-Dammsjön Ekaren Ockelbo Norrsundet Hamrångefjärden Figur 11. Vattenförekomster i huvudavrinningsområde 50 (Hamrångeån) Sidan 30

31 Tabell 10. Verifieringsbehovet inom huvudavrinningsområde 50. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten (1 st) Summa verifieringsbehov Tabell 11. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 4 Kostnad per vattenförekomst Kostnad Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av något nykalkningsbehov har utförts då det inte finns några okalkade vattenförekomster som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning inom Hamrångeåns huvudavrinningsområde. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom huvudavrinningsområdet bedöms för närvarande tre vattendrag och en sjö (Lingan) vara i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 11). Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Sidan 31

32 Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 12). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Ångermanälven och Dalälven tillhör ordning 8. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 13. Vattendrag som tillhör strömordning 6-7 ingår inte beräkningen eftersom vägoch järnvägs-övergångarna i dess fall uteslutande utgörs av broar. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Tabell 13. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Tabell 12. Åtgärdsbehov, flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km Återställningskostnad Projektering 10 % Kostnad Summa Sidan 32

33 Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i åtgärdsprogrammet grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödesoch kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Det finns kraftverksdamm vid Vifors kraftverk och en sjöregleringsdamm i Viksjöns utlopp. Inga nyckelobjekt för omprövning har pekats ut inom huvudavrinningsområdet. Det krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder i anslutning dammar kan bedömas. Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i huvudavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar. A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Grundvattentäkten i Lingbo behöver en översyn av nuvarande vattenskydd. Kostnaden beräknas till ca kr. Sidan 33

34 Kustavrinningsområde 50/51 Beskrivning av kustavrinningsområdet Kustområde (50/51) berör Gävle kommun i Gävleborgs län (Fig. 12). Befolkningsmängden är personer och den totala ytan är 264,2 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 3,1 % vatten, 0,6 % kust och hav, 85,5 % skog, 0,02 % berg, 3,8 % jordbruk, 3,5 % våtmark, 1,6 % mindre samhällen, 0,1 % öppen mark och 1,8 % övrig mark. I kustavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 11 sjöar, 23 vattendrag och två grundvattenmagasin som vattenförekomster. Några av de större sjöarna är Mårdängsjön, Skarvsjön, Hillesjön och Storfjärden. Bland de större vattendragen återfinns Trödjeån och Björkeån. Pågående åtgärder I kustavrinningsområdet pågår åtgärder i form av verifieringar av ekologisk status med avseende på miljöproblemen övergödning och fysiska förändringar (Tabell 14). Tabell 14. Åtgärder som pågår inom kustavrinningsområde 50/51, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Försurning 0 0 Övergödning Verifiering av ekologisk status Miljögifter 0 0 Främmande arter 0 0 Fysiska förändringar Verifiering av ekologisk status Summa kostnader pågående åtgärder Verifieringsbehov I kustavrinningsområdet bedöms främst verifieringar med avseende på miljöproblemen fysiska förändringar och försurning vara nödvändiga innan konkreta åtgärder i form av t.ex. kalkning eller utrivning av vandringshinder kan bli aktuella. Även miljögifter och övergödning kräver en del verifieringsarbete, liksom verifiering av kemisk status i en grundvattenförekomst. Det totala behovet av verifieringar beräknas uppgå till en kostnad av ca kr (Tabell 15). Sidan 34

35 Trödje Storfjärden Björke Mårdängsjön Skarvsjön Bosjön Hillesjön Gävle Figur 12. Vattenförekomster i kustavrinningsområde 50/51 Sidan 35

36 Tabell 15. Verifieringsbehovet inom kustavrinningsområde 50/51. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten (1 st) Summa verifieringsbehov Tabell 16. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 2 Kostnad per vattenförekomst Kostnad Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av något nykalkningsbehov har utförts då det inte finns några vattenförekomster som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning kustavrinningsområdet. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom kustavrinningsområdet bedöms för närvarande ett vattendrag (Björkeån) och en sjö (Hillesjön) vara i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 16). Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Sidan 36

37 Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 17). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Ångermanälven och Dalälven tillhör ordning 8. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 18. Vattendrag som tillhör strömordning 6-7 ingår inte beräkningen eftersom vägoch järnvägsövergångarna i dess fall uteslutande utgörs av broar. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Tabell 18. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Tabell 17. Åtgärdsbehov, flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km Återställningskostnad Projektering 10 % Kostnad Summa Sidan 37

38 Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i åtgärdsprogrammet grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödesoch kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Inga nyckelobjekt för omprövning har pekats ut inom kustavrinningsområdet. Det krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder i anslutning dammar kan bedömas. Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i kustavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar. A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. För grundvattentäkten i Trödje behöver formerna för vattenskyddet utredas. Kostnaden beräknas till ca kr. Sidan 38

39 Huvudavrinningsområde 51 (Testeboån) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet Testeboån (51) berör Gävle, Ockelbo, Bollnäs och mycket små delar av Ovanåkers kommun i Gävleborgs län och mycket liten del av Faluns kommun i Dalarnas län (Fig 13). Befolkningsmängden är personer och den totala ytan är 1 111,8 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 6,3 % vatten, 81,5 % skog, 0,02 % berg, 4,0 % jordbruk, 7,1 % våtmark, 0,6 % mindre samhällen och 0,5 % övrig mark. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 31 sjöar, 121 vattendrag och fem grundvattenmagasin som vattenförekomster. Några av de större sjöarna är Fansen, Fjärden och Lundbosjön. Bland de större vattendragen kan nämnas Testeboån och Moån. Medelflödet i Testeboån är vid utloppspunkten 13,2 m3/s. Pågående åtgärder I huvudavrinningsområdet pågår en hel del kalkningsverksamhet och tillsammans med verifieringar av ekologisk status beräknas dessa åtgärder kosta ca kr, varav merparten är den årliga kalkningskostnaden (Tabell 19). Antalet åtgärder mot övergödning är tre och gäller verifiering av vattenförekomsternas ekologiska status via näringsämnesanalyser och kiselalgsprovtagning, till en beräknad kostnad om kr (Tabell 19). Åtgärder kopplade till miljögifter pågår i en vattenförekomst (Ycklaren), till en sammanlagd kostnad om drygt 1 Mkr. Arbetet består dels av verifieringar av ekologisk och kemisk status, dels av en huvudstudie för efterbehandlig av ett föroreningsskadat område vid Ycklaren. Åtgärder mot fysiska förändringar förekommer i Testeboåns huvudavrinningsområde och består av verifieringar av ekologisk status (11 vattenförekomster). Sammanlagt är kostnaderna för pågående åtgärder mot fysiska förändringar i storleksordningen kr i huvudavrinningsområdet (Tabell 19). Sidan 39

40 Grannåsen Fansen Kölsjön Spaksjön Ockelbo Fjärden Lundbosjön Gävle Sandviken Figur 13. Vattenförekomster i huvudavrinningsområde 51 (Testeboån) Sidan 40

41 Tabell 19. Åtgärder som pågår inom huvudavrinningsområde 51, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Kalkning; verifiering av ekol. status Verifiering av ekol. Status; tillsyn Verifiering av ekol./kem. status; huvudstudie för efterbehandling Främmande arter 0 0 Fysiska förändringar Verifiering av ekol. Status; Summa kostnader pågående åtgärder Verifieringsbehov Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är stort i Testeboåns avrinningsområde och kostnaderna är beräknade till omkring 4 Mkr. Främst är det fysiska förändringar, försurning och övergödning som står för de framtida kostnaderna, men även miljögifter bedöms påverka ett dussin vattenförekomster så att de riskerar att inte nå god status Verifiering av kemisk status i en grundvattenförekomst skall också utföras i huvudavrinningsområdet (Tabell 20). Tabell 20. Verifieringsbehovet inom huvudavrinningsområde 51. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten (1 st) Summa verifieringsbehov Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av något nykalkningsbehov har utförts då det inte finns några okalkade vattenförekomster som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning inom Testeboåns huvudavrinningsområde. Sidan 41

42 Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom huvudavrinningsområdet bedöms för närvarande 6 vattendrag och inga sjöar vara i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån de inledande stegen i kartläggningen (Se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 21). Tabell 21. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 5 (90% av 6) Kostnad per vattenförekomst Kostnad Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 22). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Ångermanälven och Dalälven tillhör ordning 8. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Tabell 22. Åtgärdsbehov, flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km Återställningskostnad Projektering 10 % Kostnad Summa Sidan 42

43 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 23. Vattendrag som tillhör strömordning 6-7 ingår inte beräkningen eftersom vägoch järnvägsövergångarna i dess fall uteslutande utgörs av broar. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Kraftverks- och sjöregleringsdammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i Testeboån grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödes- och kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: Tabell 23. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Nyckelobjekt i Testeboåns huvudavrinningsområde bedöms vara Testeboån med vandringsvägar vid Strömsbro och Oslättfors kraftverk samt regleringsdammen i Lundbosjön Den schablonkostnad för anläggning av vandringsvägar vid dammar som använts grundar sig på utförda kostnadsberäkningar i pilotprojektet Sidan 43

44 Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven, Skogsstyrelsens rapport 2009:1 (Tabell 24). För övriga reglerade sjöar och vattendragsstäckor krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder i anslutning till dammar kan bedömas. Tabell 24. Åtgärdsbehov, dammar Typ av damm Antal vandringsvägar Anläggningskostnad per vandringsväg (kr) Tabell 25. Åtgärdsbehov, skyddsområden för vattentäkter Summa (kr) Kraftverksdamm Annan damm Summa Grupp Antal dricksvattentäkter Kostnadsschablon (kr) Kostnad (kr) A B C Summa Skydd av dricksvatten Det finns ett antal dricksvattentäkter som saknar fullgott skydd. De berörda länsstyrelserna i huvudavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar (Tabell 25). A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Sidan 44

45 Huvudavrinningsområde 52 (Gavleån) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet Gavleån (52) berör Gävle, Sandvikens, Hofors och Ockelbo kommun i Gävleborgs län och Faluns kommun i Dalarnas län (Fig. 14). Befolkningsmängden är personer och den totala ytan är 2 459,5 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 8,8 % vatten, 0 % (0,1 km2) kust och hav, 77,4 % skog, 6,5 % jordbruk, 4,1 % våtmark, 0,02 % tätort, 1,6 % mindre samhällen och 1,6 % övrig mark. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 69 sjöar, 219 vattendrag och 14 grundvattenmagasin som vattenförekomster. Några av de större sjöarna är Öjaren, Hinsen och Storsjön. Bland de större vattendragen kan nämnas Gavleån, Borrsjöån och Gavelhytteån. Medelflödet i Gavleån är vid utloppspunkten 16,3 m3/s. Pågående åtgärder I Gavleåns huvudavrinningsområde pågår en hel del kalkningsverksamhet och tillsammans med verifieringar av ekologisk status beräknas dessa åtgärder kosta ca kr, varav merparten är den årliga kalkningskostnaden (Tabell 26). Antalet åtgärder mot övergödning är fyra vad gäller verifiering av vattenförekomsternas ekologiska status via näringsämnesanalyser och kiselalgsprovtagning (ca kr). I kommunerna sker ett kontinuerligt arbete med att förbättra standarden på de enskilda avloppsanläggningarna genom bl.a. tillsyn, liksom att ansluta enskilda avlopp till det kommunala avloppsnätet. Kostnaderna för detta pågående arbete uppskattas till omkring 6,8 (enskilda avlopp; från låg till normal eller hög standard, årliga, löpande kostnader för tillsyn) samt 19,7 Mkr som engångskostnader för anslutning till kommunalt VA-nät (Tabell 26). Åtgärder kopplade till miljögifter pågår i fem vattenförekomster, till en sammanlagd kostnad om drygt 1 Mkr. Arbetet består dels av verifieringar av ekologisk och kemisk status, dels av en huvudstudie för efterbehandlig av ett föroreningsskadat område vid Hammardammen (Tabell 26). Sidan 45

46 Ockelbo Hyn Storsjön Hinsen Näsbysjön Öjaren Gävle Falun Sandviken Logärden Hyn Storsjön Ottnaren Figur 14. Vattenförekomster i huvudavrinningsområde 52 (Gavleån) Sidan 46