Sammanställning för åtgärdsområde 39. Visman

Transkript

1 Sammanställning för åtgärdsområde 39. Visman Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september Det kan finnas ytterligare förbättringsbehov och krävas ytterligare åtgärder för att nå god i åtgärdsområdets vattenförekomster än de som anges här. I det fortsatta vattenförvaltningsarbetet är en prioritering av angivna åtgärdsförslag viktig. Länsstyrelserna kommer fortsätta arbeta i VISS även under samrådsperioden, och kommer där det behövs komplettera med exempelvis mer data eller fler åtgärder. Det kommer då att synas i VISS och kan skilja sig från informationen i detta dokument. Inledning Visman ligger i den sydöstra delen av Värmland i Kristinehamns och Degerfors kommuner och rinner i sydlig riktning från sjön Visman till Kolstrandsviken i Vänern. Åtgärds-området som är 230 km 2 stort omfattar två större sjöar, Vismen och Sälsjön. Inom åtgärdsområdet finns två större tätorter, Björneborg och Bäckhammar. Båda är belägna utmed Vismans huvudfåra. Vismans nedre del är lugnflytande och karaktäriseras av ett naturligt meandrande förlopp. Vattendraget omges i de nedre delarna av jordbruksmark. Utmed vattendraget finns ofta en ridå av träd och buskar. Längre upp i vattendraget, uppströms Bäckhammar är fallhöjden lite större. Här omges ån i huvudsak av skogsmark. I Vismans åtgärdsområde bedöms alla ytvattenförekomsterna vara i riskzonen för att inte klara av att uppnå en god ekologisk och 7 av 8 är klassade att ha sämre än god, tabell 1. Det är framförallt fysisk påverkan och miljögifter som gör att normen inte nås. Även försurning och övergödning är ett problem i ett par vattenförekomster. Alla grundvattenförekomster har bedömts ha god kvalitativ- och kemisk, tabell 1. Tabell 1. Fördelningen av ekologisk per vattenkategori i Vismans åtgärdsområde. Siffran anger antal vattenförekomster som klassats till hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk. För grundvatten god kvantitativ- och kemisk samt otillfredsställande kvantitativ- och kemisk. Även totala antalet ytvattenförekomster (VF) som har sämre än god ekologisk (GES) eller för grundvattenförekomster (GVF) god kvalitativ (GKvS) och god kemisk (GKeS) visas. Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Totalt antal VF< GES Sjöar Vattendrag God kvanititativ God kemisk Otillfredsställande kvantitativ Otillfreds- ställande kemisk Totalt antal GVF<GKvS kvantitativ Totalt antal GVF<GKeS kemisk Grundvatten 5* 5* * Tre grundvattenförekomster delas med Vänern och dess närområdes åtgärdsområde.

2 Fysiska förändringar Fiskfaunan i Visman är dåligt undersökt och påverkas av utsläpp från industrierna i åtgärdsområdet samt dammanläggningar. De nedre delarna av ån är tillgänglig för olika fiskarter, som t.ex. den rödlistade aspen, som vill vandra upp i vattendrag för lek. Det finns tre verksamma vattenkraftverk inom åtgärdsområdet och ett antal dammar som försvårar vandringen för fisk. Vidare finns det barriärer och förändringar av vattendragsfåror i samband med vattenkraft och jordbruk som påverkar flöde och morfologi negativt. De vanligaste kända orsakerna till fysiska miljöproblem i vattendrag är bristande kontinuitet samt förändringar av flöde och morfologi. Orsaken till att sjöar i åtgärdsområdet har miljöproblem fysisk påverkan är flödesförändringar med en regleringsamplitud större än 1 meter. I Visman finns tre kraftverk och ett antal dammar som utgör vandringshinder för fisk. I sjön Visman och Sälsjön har det gjorts en preliminär bedömning att sjöarna påverkas negativt av reglering. Sjöarna har en tillåten regleringsamplitud på 2 respektive 1,29 m. Alla 6 vattenförekomster i vattendrag inom Vismans åtgärdsområde har behov av att utredas och/ eller åtgärdas med restaurering. Av de sjöar som finns i Vismans åtgärdsområde har en vattenförekomst ett förbättringsbehov med avseende på fysiska förändringar. Alla sju vattenförekomster har förbättringsbehov gällande bristande kontinuitet och fyra av dessa har även ett förbättringsbehov med avseende på flödes- och morfologiska förändringar. Det har under förvaltningscykeln inte gjorts några åtgärder för fysiska förändringar inom Vismans åtgärdsområde. Åtgärdsprogram för hydromorfologi för Visman framöver kommer att koncentreras på att utreda fysisk påverkan på de vattenförekomster som har sämre än god, samt föreslå åtgärder där det finns behov. För att underlätta uppstarten av det omfattande åtgärdsarbetet finns det i tabell 2 förslag på möjliga åtgärder som förbättrar de fysiska förutsättningarna. Tabell 2. Förslag på fysiska åtgärder för fysiska förändringar i Vismans åtgärdsområde (VISS ). Omfattningen visar hur många ha, st, eller annan enhet som omfattas av åtgärden. Kostnad är den sammanräknade kostnaden per åtgärdskategori. För mer information om åtgärdskategorier, se åtgärdsbiblioteket i VISS eller åtgärsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt. Åtgärdskategori Antal åtgärder Omfattning Kostnad * (tusen kr) Fiskväg eller utrivning av 15 28,6 m 718 vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner 4 51,4 ha 108 Vattendom 2 Summa ingen beräknad effekt * kostnad beräknad utifrån schablon eller inlagda värden i VISS av Länstyrelsen. Kostnaden är utslagen på respektive åtgärds livslängd. Miljögifter Alla vattenförekomster förutom en i Vismans åtgärdsområde bedöms inte vara i riskzonen enligt en preliminär översiktlig påverkansanalys för miljögifter (exklusive kvicksilver). Ytterligare utredning behövs för att fastställa slutlig och åtgärdsbehov. Förhöjda halter av kvicksilver i fisk har uppmätts eller beräknas förekomma i alla vattenförekomster i åtgärdsområdet. Samtliga dessa vattenförekomster har därför klassats till sämre än god.

3 Längre upp i systemet sker utsläpp av metaller från Scana Steel i Björneborg. Inom Vismans åtgärdsområde finns punktkällor som har utsläpp av miljögifter till vatten. Det finns två avloppsreningsverk, i Bäckhammar och i Nybble. Inom åtgärdsområdet finns ett massa- och pappersbruk och en anläggning inom metall- och verkstadsindustribranschen. Inom åtgärdsområdet förekommer även deponiverksamhet. Det har identifierats ett 20-tal misstänkt förorenade områden (MIFO-objekt), men de flesta är oklassade eller har en låg riskklass. Ett MIFO-objekt finns i den näst högsta riskklassen, riskklass 2 (träimpregnering). Om kvicksilver tas med i beräkningen har sju vattenförekomster ett förbättringsbehov gällande miljögifter. Exklusive kvicksilver är det en vattenförekomst som bedömts vara i risk för att inte uppnå normen och därmed ha ett förbättringsbehov. Inga problem med miljögifter i grundvattenförekomster har identifierats i åtgärdsområdet. Under förvaltningscykeln har fem odlingar utan bekämpningsmedel genomförts inom Landsbygdsprogrammets miljöstöd. Inga ytterligare åtgärder riktade mot miljögifter har genomförts inom åtgärdsområdet. Då kunskaperna om miljögifter idag är ofullständiga så behövs ytterligare utredning för att med säkerhet kunna avgöra vilka åtgärder som är effektivast för att uppnå god kemisk. Det finns förslag på minskad användning av vägsalt vid en vattenförekomst och utsläppsreduktion av miljögifter på två platser inom åtgärdsområdet. Försurning Avrinningsområdet består i huvudsak av jordarter med svag motståndskraft mot försurning (morän). Bergrunden domineras av sura bergarter (granit). Kalkningsverksamhet har pågått inom åtgärdsområdet under lång tid. Motiven till kalkningen är förekomst av mört, lokala fiskeintressen, samt förekomst av sällsynta arter av bottenfauna i Visman. Genom minskningen av det försurande nedfallet har kalkningen av sjöar och vattendrag i Visman kunnat minskas. Under 1980-talet innebar kalkningen troligen att mörtbestånden i sjöarna kunde överleva försurningen. I Värmlands län står skogsbruket för mellan 50 och 70 procent av försurningen. Bidraget varierar beroende på om enbart trädstammen tas bort vid avverkning och gallring eller om även grenar, toppar (GROT) och stubbar avlägsnas. Ju mer avverkningsrester som tas bort ju mer försurad blir marken. Det saknas tyvärr mer preciserade siffror för GROT-uttag för åtgärdsområdet. Även om nedfallet av svaveldioxid har minskat kraftigt sedan 1990-talet är atmosfärisk deposition fortfarande en betydande påverkanskälla. Idag är nedfallet ungefär 1-4 kg svavel per hektar och mest vid Västkusten. Utsläppen av svavel kommer främst från förbränning av svavelhaltiga bränslen som kol och eldningsolja. Största delen av svavelnedfallet över landet kommer från utlandet och från internationell sjöfart. De båda biflödena Dävelsbäcken och Sälsjöbäcken bedöms i dagsläget ha god trots att de har varit försurningspåverkade och kalkade en bra bit in på 2000-talet. En sjö och två vattendrag har bedömts att ha ett förbättringsbehov med avseende på försurning. För att minska försurningen behöver utsläppen av svavel och kväve minska ytterligare. Kalkningsverksamheten i avrinningsområdet är inte så omfattande. Runt 15 kalkningar med flyg eller båt har genomförts under den senaste förvaltningscykeln.

4 Kalkningsplanerna ses över regelbundet för att undvika att kalka för mycket och för att optimera kalkningarna. Sjöar och vattendrag som är försurade behöver fortsätta kalkas regelbundet. Om kalkningen upphör så återförsuras vattnet snabbt. Därför behövs mer bestående åtgärder. Ett komplement till kalkningen av sjöar och vattendrag är återföring av aska från förbränning. Med askan kan man återföra näringsämnen och buffertkapacitet mot försurning, vilket är speciellt viktigt i de områden där GROT-uttag sker. Kostnaden för spridning är mellan kr/ton. Som ett ytterligare alternativ eller komplement till ytvattenkalkning kan markkalkning vara ett alternativ i de områden där det är svårt att uppnå god med traditionell kalkning. Markkalkningen är en engångsinsatts men det kan ta år innan effekten är tillräckligt hög. Övergödning Vismans åtgärdsområde är cirka 230 km 2. Markanvändningen domineras av skog och jordbruksmark. De nedre delarna av Visman bedöms inte följa miljökvalitetsnormerna på grund av övergödning. Av Vismans vattenförekomster har 25 procent av vattendragen men inga av sjöarna problem med övergödning. Till Visman sker industriutsläpp som påverkar vattenkvaliteten i ån. Trots omfattande rening av avloppsvattnet påverkar Bäckhammars bruk vattendrag genom utsläpp av syreförbrukande ämnen och näringsämnen. För att underlätta situationen pumpar bruket in friskt Vänernvatten till ån. Utmed ån sker även utsläpp från mindre reningsanläggningar och en deponi. De diffusa utsläppen från jordbruksmark och enskilda avlopp bidrar också till övergödningssituationen. Utsläpp från industri dominerar, därefter följer utsläpp från jordbruksmark och läckage från enskilda avlopp, se figur 1. Det årliga läckaget av antropogent fosfor från Vismans avrinningsområde uppgår till ca 2,1 ton. Markanvändning Visman 10% 4% Antropogen fosforbelastning Visman 3% 6% 11% 5% 5% 65% Vattenyta Skog Öppen mark Jordbruk Hygge Sankmark 33% 58% Enskilda avlopp Industri Jordbrukantropogen Dagvattenantropogen Figur 1. Markanvändning och antropogen belastning av fosfor i Vismans åtgärdsområde. För att klara en god med avseende på näringsämnen uppskattas behovet vara att minska läckaget av fosfor med cirka kg fosfor per år i områdets vattenförekomster. Under förvaltningscykeln har ett antal åtgärder genomförts för att minska näringsbelastningen i Vismans åtgärdsområde, tabell 3. För utförligare beskrivning av genomförda och föreslagna åtgärder, se avsnitt mot betydande påverkan per miljöproblem i Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

5 Tabell 3. Genomförda fysiska åtgärder för övergödning i Vismans åtgärdsområde (VISS ). Omfattningen visar hur många ha, st, eller annan enhet som omfattas av åtgärden. Effekt och kostnad är den sammanräknade effekten och kostnaden per åtgärdskategori. För mer information om åtgärdskategorier, se åtgärdsbiblioteket i VISS eller åtgärsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt. Åtgärdskategori Antal åtgärder Omfattning Effekt (kg/ år) N Kostnad * (tusen kr) P Ekologiskt funktionella kantzoner 51 ha Minskat kväveläckage med 2 59 ha fånggröda Vallodling i slättlandskapet ha Vårplöjning ha Skyddszoner i jordbruksmark 2 3 ha Summa ingen beräknad effekt *kostnad beräknad utifrån schablon eller inlagda värden i VISS av Lst. Kostnaden är utslagen på respektive åtgärds livslängd. I tabell 4 presenteras förslag på en kostnadseffektiv åtgärdskombination som ansetts vara tillgänglig inom åtgärdsområdet och som uppnår en effekt på cirka 228 kg fosfor per år. Detta innebär att vi långt ifrån når reduktionsbehovet på kg fosfor per år med de föreslagna åtgärderna och att fler åtgärder behövs. Om de föreslagna åtgärderna utförs får det samtidigt en positiv effekt på kväveläckaget med 350 kg kväve per år. Den sammanlagda kostnaden för de föreslagna åtgärderna är cirka 2 miljoner kronor per år. I grundvattenförekomsterna i Vismans huvudavrinningsområde finns inga förhöjda halter av nitrat eller ammonium. Några åtgärder specifikt riktade mot övergödning i grundvattenförekomster krävs därför inte i området. Tabell 4. Förslag på fysiska åtgärder för övergödning i Vismans åtgärdsområde (VISS ). Omfattningen visar hur många ha, st, eller annan enhet som omfattas av åtgärden. Effekt (fosfor,p, och kväve, N) och kostnad är den sammanräknade effekten och kostnaden per åtgärdskategori. För mer information om åtgärdskategorier, se åtgärdsbiblioteket i VISS eller åtgärsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt. Åtgärdskategori Antal åtgärder Omfattning Effekt (kg/ år) Kostnad * (tusen kr/år) N P Strukturkalkning ha Åtgärdande av EA till normal st skyddsnivå Ökad fosfor/kväverening i industri 1 1 st Summa ingen beräknad effekt *kostnad beräknad utifrån schablon eller inlagda värden i VISS av Lst. Kostnaden är utslagen på respektive åtgärds livslängd.

6 Vattenuttag och skydd av dricksvatten I Vismans åtgärdsområde finns i anknytning till vattenförekomsterna en dricksvattentäkt som saknar erforderligt skydd. Dricksvatten kan bli förorenat av näringsämnen, miljögifter eller annat som kan göra att dricksvattnet inte klarar livsmedelsverkets krav från omgivande verksamheter inom åtgärdsområdet. et är att alla utpekade vattentäkter som inte har tillräckligt skydd idag ska åtgärdas. I Vismans åtgärdsområde har det bedömts att det i en vattenförekomst finns ett förbättringsbehov gällande vattenskyddsområden. Under förvaltningscykeln har två grundvattentäkter, Nybble och Bäckhammar i Kristinehamns kommun, åtgärdats. I Vismans åtgärdsområde behöver det revideras, upprättas eller förstärkas vattenskyddsområde vid en vattentäkt. Det är Bäckhammar i Kristinehamns kommun som behöver ses över och eventuellt åtgärdas ytterligare.