Sammanställning för åtgärdsområde 19. Kustnära område syd, samt 29. Skälderviken

Transkript

1 Sammanställning för åtgärdsområde 19. Kustnära område syd, samt 29. Skälderviken Läsanvisning Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som länsstyrelsen har tagit fram, samt information som fanns i databasen VISS (VattenInformationsSystem Sverige) sommaren Det kan finnas ytterligare förbättringsbehov och kan krävas ytterligare åtgärder för att uppnå god i åtgärdsområdets vattenförekomster än de som anges i detta dokument. Syftet med sammanställningen är att översiktligt ge information om åtgärdsområdet med avseende på, förekommande miljöproblem, förbättringsbehov, miljökvalitetsnormer som ska uppnås (föreskrifter om kvalitetskrav som fastställs av Vattendelegationen och är juridiskt bindande), samt föreslagna åtgärder för att uppnå dessa mål. Aktuell och mer detaljerad information, som uppdateras kontinuerligt, för enskilda vattenförekomster och åtgärdsområden finns i VISS ( Där finns även förklaringar av olika begrepp och vetenskapliga termer som används i denna sammanställning. Sammanställningens upplägg I denna sammanställning har varje miljöproblem ett eget avsnitt med beskrivning av omfattningen av problemet, vilka åtgärder som har genomförts och pågår, vilket förbättringsbehov som finns och de fysiska åtgärder som föreslås för att nå miljökvalitetsnormerna. Ansvaret för de föreslagna fysiska åtgärderna ligger hos myndigheter och kommuner och åtgärderna presenteras med omfattning och eventuell effekt. Avsnittet om skydd av dricksvatten och grundvatten beskriver behoven av skydd för dricksvatten samt de påverkanstryck som finns för grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormerna i åtgärdsområdet. Även förslag till åtgärder för detta beskrivs. Åtgärdsförslagen Fysiska åtgärdsförslag finns för alla yt- och grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormerna. Förslagen till åtgärder i sammanställningen utgår från de miljöproblem som finns inom åtgärdsområdet och är hämtade från VISS. Även åtgärder för de vattenförekomster i åtgärdsområdet som eventuellt har undantag från att nå miljökvalitetsnormerna till 2021 ingår i sammanställningen. Åtgärdsförslagen utgör underlag för Vattenmyndighetens åtgärdsprogram som är juridiskt bindande för myndigheter och kommuner. Däremot är de enskilda förslagen till fysiska åtgärder för respektive vattenförekomst i VISS enbart förslag, och därför inte juridiskt bindande. Kostnader Information om kostnadsberäkningar för åtgärder och samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsförslagen finns i konsekvensanalysen av Vattenmyndighetens åtgärdsprogram och i åtgärdsbiblioteket i VISS.

2 Förbättringsbehovet Det kan finnas ytterligare förbättringsbehov och krävas ytterligare åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna i åtgärdsområdets vattenförekomster än de som anges i denna sammanställning. I det kommande arbetet för de som ska genomföra åtgärderna, till exempel kommuner, så kan åtgärdsbehoven behöva konkretiseras mycket mera. Statistik och översiktliga sammanställningar om Kustnära områden syd samt Skäldervikens åtgärdsområde finns i VISS. Inledning Åtgärdsområdet kustnära områden syd är 300 km 2 stort och består av den nordöstra delen av Kullen, Bjärehalvön, en smal remsa mellan dessa två områden och Hallands Väderö. Åtgärdsområdet på Kullen tillhör till största delen till Höganäs kommun, medan den östra och den södra spetsen tillhör Helsingborgs kommun. I Kullenområdet finns det två större vattenförekomster som mynnar i havet, Görslövsån och Oderbäcken. Görslövsåns källområde ligger söder om Mjöhult medan källan av Oderbäcken ligger vid Välinge. Det finns dessutom två mindre vattendrag, Görsen som mynnar i Görslövsån och Oderbäcken II, som mynnar i Oderbäcken. Alla vattendrag är utdikade och vissa är även delvis rätade. I åtgärdsområdet finns det en liten damm, Tvättedammen, som ligger vid Oderbäcken och sex anlagda våtmarker som ligger vid Görslövsån, vid Oderbäcken II och vid kusten vid Norra Häljarö. Görslövsån och Oderbäcken är näringsrika vattendrag som är negativt påverkade av miljögifter och övergödning, även vattenuttag påverkar vattenmängden negativt. Landskapet i den södra och östra delen av åtgärdsområdet är till största delen platt och präglat av jordbruksmark (79 procent) och öppen mark (11 procent). Spåren från mänsklig aktivitet går tillbaka ända till stenåldern. De få skogsarealer som finns ligger längs den mycket branta kusten vid norra spetsen. Kullens spets har höga naturvärden och är ett mycket populärt utflyktsmål för vandring, klättring med mera. Havsmiljöerna vid spetsen är ett populärt dykningsområde. Hela Kullens spets omfattas av Natura 2000 art- och habitatdirektivet. Åtgärdsområdet vid Bjärehalvön tillhör Båstads kommun, utom den södra spetsen som tillhör Ängelholms kommun. Det finns fyra bäckar i området som alla är öst-väst orienterade och mynnar direkt i havet, Hovbäcken, Myltebäcken, Vadbäcken och Möllebäcken. Deras längd varierar mellan 5,5 och 8,7 km. I Vadbäcken och Möllebäcken finns delvis passerbara vandringshinder. Bara en liten andel av bäckarna är utdikade. Det finns flera små anlagda våtmarker varav fyra vid Perstorp, en vid utloppet av Myltebäcken, en söder om Västra Karup och en vid mynningen av Möllebäcken. Den dominerande bergarten är gnejs med undantag av den östra spetsen som utgörs av sedimentära bergarter. Den dominerande jordarten här är morän. Grundvattentäkten utgörs av nio grundvattenförekomster av vilka fem är dricksvattentäkter. Den största delen av Bjärehalvön har mycket goda uttagsmöjligheter för grundvatten. Landskapet på Bjärehalvön är kuperat och består till 66 procent av jordbruksmark och cirka 18 procent av öppen mark. Små skogsarealer finns utspritt över nästan hela halvön och täcker cirka åtta procent av åtgärdsområdet. Förutom den södra spetsen så är nästan hela Bjärehalvöns kustlinje skyddad enligt Natura Området är av riksintresse ur naturvårdssynpunktmed höga värden inom geologi, flora och fauna. Den geologiskt mest intressanta delen är Hovs hallar med branta klippstup och fängslande naturscenerier.

3 I åtgärdsområdena är två vattendrag, två kustvatten (Skälderviken) och 20 grundvattenförekomster utpekade som vattenförekomster enligt vattenförvaltningen. Alla ytvattenförekomster har bedömts ha sämre än god ekologisk (tabell 1 och figur 1). Med tanke på problem med både miljögifter och övergödning i vattnet är det stor risk att vattenförekomsterna inte kommer att kunna följa miljökvalitetsnormerna. Flera av grundvattenförekomsterna har bedömts riskera att inte kunna följa miljökvalitetsnormerna, men tre har bedömts ha otillfredsställande kemisk och en otillfredsställande kvantitativ. För att förbättra den ekologiska en behöver åtgärder genomföras i vattenförekomsternas delavrinningsområden. Tabell 1. Fördelningen av ekologisk per vattenkategori i Kustnära område syd och Skäldervikens åtgärdsområden. Siffran anger antal vattenförekomster som klassats till hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk. För grundvatten god kvantitativ- och kemisk samt otillfredsställande kvantitativ- och kemisk. Även totala antalet ytvattenförekomster (VF) som har sämre än god ekologisk (GES) och grundvattenförekomster (GVF) med sämre än god kvantitativ (GKvS) och kemisk (GKeS) visas. Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Totalt antal VF< GES Kustvatten Vattendrag God kvantitativ God kemisk Otillfredsställande kvantitativ Otillfredsställande kemisk Totalt antal GVF<GKvS kvantitativ Totalt antal GVF<GKeS kemisk Grundvatten

4 Figur 1. Ekologisk för ytvatten i åtgärdsområdena Skälderviken samt Kustnära områden syd. Källa: VISS Övergödning Det Kustnära området syds åtgärdsområde är till största delen platt och präglat av jordbruksmark (79 procent). Kväveförlusterna från åkermarken till vattendragen är mycket höga i hela åtgärdsområdet. Fosforförlusterna är höga på Kullen och mycket höga på Bjärehalvön. Hallands Väderö har ingen åkermark men här finns en omfattande djurhållning. Sammantaget påverkar detta de två kustvattenförekomsterna i Skäldervikens åtgärdsområde. Betydande påverkan Det antropogena bidraget av näringsämnen från jordbruket är betydande. På Bjärehalvön är antalet boskap och på Kullen finns stycken boskap. Andelen betande djur, som mjölkkor och får, är hög, omkring 50 procent av boskapen. På Kullen dominerar intensiv djurhållning inomhus (grisar och höns) med över 90 procent av djurenheterna. Förbättringsbehov I åtgärdsområdena har två vattenförekomster ett förbättringsbehov dokumenterat i VISS. Reduktionsbehovet för fosfor har skattats till cirka 2,6 ton/år för att uppnå en god i områdets ytvattenförekomster. Åtgärderna som riktas mot fosfor ger i de flesta fall även en effekt på kväve vilken tas med i beräkningen. Figur 2 illustrerar övergödningsen i området.

5 Figur 2. Kartan illustrerar kvalitetsfaktorn näringsämnen, som ligger till grund för övergödningsen i åtgärdsområdena Skälderviken och Kustnära områden syd. Källa: VISS Åtgärder Under förvaltningscykeln har ett antal åtgärder genomförts för att minska näringsbelastningen inom Kustnära område syds åtgärdsområde, vilka även har effekt på Skäldervikens åtgärdsområde (tabell 2). I tabell 3 presenteras förslag på en kostnadseffektiv åtgärdskombination som ansetts vara tillgänglig inom åtgärdsområdet och som uppnår en effekt på cirka 2,8 ton P/år. Detta innebär att vi når det beräknade reduktionsbehovet på 2,6 ton P/år med de föreslagna åtgärderna. Om de föreslagna åtgärderna utförs får det samtidigt en positiv effekt på kväveläckaget, ca 69 ton/år.

6 Tabell 2. Genomförda fysiska åtgärder mot övergödning i Kustnära område syds åtgärdsområde (VISS ). Omfattningen visar hur många hektar (ha), antal (st) eller meter (m) som omfattas av åtgärden. Effekten är den utsläppsminskning av kväve (N) eller fosfor (P) i kilogram per år som de genomförda åtgärderna bidrar till i åtgärdsområdet. För mer information om åtgärdskategorier, se åtgärdsbiblioteket i VISS eller åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt. Åtgärd Antal åtgärder Omfattning Effekt (kg/år) N P Miljöskyddsåtgärder ha enligt miljöstödet Minskat ha kväveläckage med fånggröda Vallodling i ha - - slättlandskapet Vårplöjning ha Skyddszoner i ha - - jordbruksmark Våtmark för 6 16 ha - 48 näringsretention Summa ingen effekt beräknad Tabell 3. Förslag på fysiska åtgärder mot övergödning i Kustnära område syds åtgärdsområde (VISS ). Omfattningen visar hur många hektar (ha), antal (st) eller meter (m) som omfattas av åtgärden. Effekten är den utsläppsminskning av kväve (N) eller fosfor (P) i kilogram per år som de föreslagna åtgärderna bidrar till i åtgärdsområdet. För mer information om åtgärdskategorier, se åtgärdsbiblioteket i VISS eller åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt. Åtgärd Antal åtgärder Omfattning Effekt kg/år N P Anpassade skyddszoner st Minskat P-läckage vid kg spridning av stallgödsel Skyddszoner i 1 18 ha jordbruksmark Strukturkalkning ha - 11 Fosfordamm 3 6 ha Våtmark för ha näringsretention Åtgärdande av EA till 1 84 st hög skyddsnivå Åtgärdande av EA till st normal skyddsnivå Tvåstegsdiken m Summa ingen effekt beräknad.

7 Fysisk påverkan Vattendragen inom Kustnära område syd har rätats och kanaliserats kraftigt i jordbruksbygden på talet, både för vattenkraftsproduktion och för ökad jordbruksproduktion. Inom åtgärdsområdet finns två ytvattenförekomster som bedömts ha problem med fysisk påverkan. Betydande påverkan Görslövsån har varit utsatt för omfattande kanalisering och utdikning vid ett par tillfällen. Den långsamma avrinningen och ringa nivåskillnaden gör att markerna kring ån ofta översvämmas vid riklig nederbörd i kombination med högt vatten i Skälderviken. Förbättringsbehov Inom åtgärdsområdet har två vattendrag dokumenterade förbättringsbehov enligt VISS gällande fysisk påverkan. Det rör sig om förbättringar med avseende på morfologiska förändringar till följd av rätningar, rensningar, vattenuttag och barriärer. Statusen för morfologin visas i figur 3. Figur 3. Status för morfologi i Kustnära område syds åtgärdsområde. Källa: VISS Åtgärder Under förvaltningscykeln har inga åtgärder genomförts för att minska problemet med fysiska förändringar. För att komma till rätta med morfologiska förändringar behöver åtgärder genomföras. I dagsläget finns endast förslag på vattenuttagsåtgärd i en vattenförekomst och ekologiskt funktionella kantzoner på två platser. I de vattenförekomster som riskerar att inte uppfylla miljökvalitetsnormerna för fysisk påverkan, behöver man utreda vilka åtgärder som krävs samt genomföra dessa.

8 Miljögifter Inom de två åtgärdsområdena finns en risk att föroreningar och miljögifter kan komma till vattnet från äldre förorenade områden eller från pågående verksamheter. Det beror bland annat på punktutsläpp från industrier och reningsverk och förorenade sediment. Förhöjda halter av kvicksilver och flamskyddsmedlen pentabromerade difenyletrar (PBDE) har uppmätts i fisk, eller beräknas förekomma, i alla ytvattenförekomster i hela landet. Samtliga åtgärdsområdets vattenförekomster har därför klassificerats till sämre än god med avseende på miljögifter. Betydande påverkan Inom de två åtgärdsområdena finns ett fåtal industrier, reningsverk och tätorter med utsläpp till vattenmiljöer. Det finns även förorenade områden där det tidigare har bedrivits verksamheter. Speciellt i skredområden kan läckage av ämnen utgöra ett hot mot vattenkvaliteten. Förbättringsbehov Inom de två åtgärdsområdena har alla vattenförekomster bedömts till sämre än god om kvicksilver och PBDE inkluderats. Exklusive kvicksilver och PBDE är det tre grundvattenförekomster och en ytvattenförekomst som har förbättringsbehov dokumenterat i VISS. Det saknas dock mätningar för prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen. Åtgärder Under förvaltningscykeln har ett antal åtgärder genomförts för att minska belastningen av miljögifter i det Kustnära området syds åtgärdsområde. Dessa har även effekt på Skäldervikens åtgärdsområde. Efterbehandling av miljögifter har skett på sex platser och 522 hektar jordbruksmark har odlats utan bekämpningsmedel inom Landsbygdsprogrammets miljöstöd. I de vattenförekomster som inte följer miljökvalitetsnormerna på grund av miljögifter behöver det utredas vilka källor som bidrar med mest miljögifter. I en del områden känner man redan till flera åtgärder som behövs, men i de flesta fall är källorna många och de kan vara svåra att spåra. De åtgärder som hittills föreslagits för att komma till rätta med miljögiftsproblemet i Kustnära område syd presenteras i tabell 4. Ytterligare åtgärder kommer att ske efter att utredningar genomförts. Tabell 4. Förslag på fysiska åtgärder mot miljögifter i Kustnära område syds åtgärdsområde (VISS ). Omfattningen visar hur många hektar (ha), stycken (st), eller annan enhet, som omfattas av åtgärden. Effekt är den sammanräknade effekten per åtgärdskategori. För mer information om åtgärdskategorier, se åtgärdsbiblioteket i VISS eller åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt. Åtgärd Antal Omfattning åtgärder Anläggande av båtbottentvätt 1 15 st Efterbehandling av miljögifter 1 Odling utan bekämpningsmedel 2 38 ha Summa 5

9 Skydd av dricksvatten och grundvatten Detta avsnitt om skydd av dricksvatten och grundvatten beskriver behoven av skydd för dricksvatten samt de påverkanstryck som finns för grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormerna i åtgärdsområdet. I sydöstra delen av åtgärdsområdet dominerar silt och sedimentära bergarter som sandsten, medan kustarealerna vid norra kanten av åtgärdsområdet utgörs av gnejs, granit och diabas. Jordarterna i åtgärdsområdet varierar i en snabbt växlande mosaik. De dominerande jordarterna är morän mellanlera, mellansand-grovsand och glacial styv lera. I området finns sju delvis överlappande grundvattentäkter och fyra av dem är dricksvattentäckter. Det finns goda uttagsmöjligheter i åtgärdsområdet utom i den norra spetsen (urberg). Betydande påverkan Dricksvatten kan bli förorenat av näringsämnen, miljögifter eller annat som kan göra att dricksvattnet inte klarar livsmedelsverkets krav. Den påverkanskälla som antas ha störst påverkan på den största grundvattenförekomsten, Bjärehalvön, är jordbruk. Inom förekomsten finns mycket intensiv odling, bl.a. potatis. Men eftersom förekomsten är stor kan många andra verksamheter också påverka vattenkvaliteten, t.ex. tätort, väg, förorenade områden, miljöfarlig verksamhet m.fl. Påverkanstrycket från dessa är okänt. Samma förhållande, med flera olika och även okända påverkanskällor, gäller för den andra stora grundvattenförekomsten, Ängelholm-Ljungbyhed. För övriga grundvattenförekomster är det åkermark/jordbruk som är den största källan till negativ påverkan. Förbättringsbehov För dricksvattentäkter inom åtgärdsområdet finns, enligt länsstyrelsens register, fastställda skyddsområden för alla vattentäkter utom för två. Tre grundvattenförekomster har ett dokumenterat förbättringsbehov i VISS. Förbättringsbehovet gäller både miljögifter, klorid/sulfat och näringsämnen. En riskbedömning för om kemisk inte kommer uppnås visas i figur 4.

10 Figur 4. Riskbedömning för grundvattenförekomster i åtgärdsområdena Skälderviken och Kustnära områden syd. Källa: VISS Åtgärder Inga åtgärder för skydd av dricksvatten och grundvatten är ännu föreslagna för Kustnära område syds åtgärdsområde, men två vattentäkter saknar vattenskyddsområde och detta bör vara prioriterat i framtiden. Vattenskyddsområden fastställda enligt äldre vattenlagen kan också behöva revideras.