Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Transkript

1 Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Sammanställning av förslag till för Övre Ljusnans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljusnans åtgärdsområde som berör Bergs kommun, Härjedalens kommun, Ljusdals kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Ånge kommun och Älvdalens kommun samt Jämtlands län. En liten del av området finns i Dalarnas län. Åtgärdsområdet ligger i Ljusnans avrinningsområde. I åtgärdsområdet finns 190 sjöar och 396 vattendrag varav 36 procent har god till hög ekologisk status medan resterande har måttligt till dålig status. Inget ytvatten når god kemisk status med anledning av förekomst av kvicksilver. I området finns även 45 grundvattenförekomster vilka alla har god kvantitativ och god kemisk status. I åtgärdsområdet är de mesta miljöproblemen fysiska förändringar, försurning, miljögifter bland annat. Det finns också stora behov att åtgärda skydd kring dricksvattentäkter. Utifrån tillgängliga dataunderlag beskrivs aktuella miljöproblem med betydande påverkan och med åtgärdsförslag. Om miljösituationen ändras eller om kompletterande undersökningar genomförs och ny data blir tillgänglig, kan åtgärdsbehovet förändras. De som föreslås bedöms vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna skall kunna följas. I flera fall behöver åtgärden föregås av en fördjupad åtgärdsutredning. erna som redovisas för de olika na kan ställas i relation till en beräkning av värdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet enligt TEEB ( I deras studier anges värdet för ekosystemsfunktionerna i sjöar och vattendrag ligga på cirka dollar per hektar och år. Översatt till Övre Ljusnans åtgärdsområde med en sammanlagd vattenförekomstyta på cirka hektar och ett antaget värde på kr per år och hektar blir ekosystemvärdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet minst 340 miljoner kronor per år. För övrig information per vattenförekomst i åtgärdsområdet hänvisas till VISS, (Övre Ljusnan).

2 Bild 1: Kartan visar Övre Ljusnans markanvändning samt geografisk placering i Bottenhavets vattendistrikt.

3 Övergödning och syrefattiga förhållanden Inom åtgärdsområdet finns i dagsläget tre vattenförekomster som är påverkade av övergödning enligt modellering av påverkanskällor med indikativa modellen (referens-id i VISS 52072). Resultatet från modelleringen behöver verifieras genom en kunskapshöjande aktivitet där kemiska och biologiska undersökningar utförs tillsammans med källfördelningsanalyser. Först därefter kan påverkan fastställas och eventuella föreslås. De troliga påverkanskällorna är utsläpp från jordbruk, skogsbruk och avloppsutsläpp. Försurning Inom åtgärdsområdet finns i dagsläget 121 vattenförekomster som har problem med försurning. För att inte ph ska understiga kritiska nivåer i de försurningspåverkade vattenförekomsterna behöver det höjas genom kalkning. Inom åtgärdsområdet pågår kalkningsverksamhet i enligt fastställda kalkningsplaner. Kalkningens omfattning utgår dock från rådande resurssituation och inte utifrån det totala behovet för att åtgärda försurningsskadade vattenmiljöer. För att följa miljökvalitetsnormen för de försurningspåverkade vattenförekomsterna behöver årligen cirka ton kalk spridas inom åtgärdsområdet med doserare och helikopter. Det innebär en årlig kostnad på cirka 30,5 kr. Miljögifter i yt- och grundvatten I åtgärdsområdet finns problem med miljögifter i en grundvattenförekomst och ett ytvatten. Det finns åtta förorenade områden med riskklass 2 inom ett avstånd av 200 meter från grundvattenförekomsten Sveg vilket som bidrar till att risk finns att grundvattenförekomsten inte uppnår god kemisk status år Deras påverkan behöver utredas närmare för att bedöma vilka som är rimliga för grundvattenförekomsten Sveg. I Lofssjön är det påverkan från diffusa och/eller punktkällor som leder till höga halter av nitrat i sjön. Mätningar visar att årsmedelvärden för nitrat i Lofssjöns bottenvatten överskrider vissa år klassgränsen på 160 µg/l. Undersökande övervakning behöver genomföras för att identifiera påverkanskällorna och i förlängningen leda till åtgärdsförslag. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet för kvicksilver, det vill säga den högsta tillåtna halten kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i praktiskt taget alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är långvarigt internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Kvicksilvret har lagrats in i omgivande mark och läcker nu kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Vid markanvändning bör som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas.

4 Främmande arter Inom åtgärdsområdet finns etablerade bestånd av signalkräfta i enstaka vattenförekomster samt bäckröding i betydande andel av åtgärdsområdets mindre vattendrag. Bestånden härrör i första hand från äldre utsättningar. Det exakta förbättringsbehovet för främmande arter går inte att bedöma utan att först genomföra en kunskapshöjande aktivitet. Den bör bestå av en mer detaljerad kartläggning av främmande arters utbredning och beståndsstorlek vilket i ett senare skede kan omsättas i mer direkta miljöförbättrande. Förändrade habitat genom fysiska förändringar Inom åtgärdsområdet finns betydande påverkan från 24 stycken kraftverk/regleringsdammar som utgör och påverkar vattenflödet. I åtgärdsområdet finns också 44 stycken icke kraftverksrelaterade dammar och cirka 381 vägtrummor som utgör, cirka 437 kilometer kantzoner längs vattendrag som är påverkade av skogsbruk samt cirka 638 kilometer vattendrag som är påverkade av flottledsrensning. Dessa behöver åtgärdas för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Det nödvändiga underlag för att beräkna åtgärdskostnader för och för att införa miljöanpassade flöden/minimitappning för de 24 kraftverk/regleringsdammarna. Mer detaljerad kunskap i frågor som rör utpekande av kraftigt modifierade vatten (KMV) och bedömning om god ekologisk potential (GEP) är nödvändig för att ge åtgärdsförslag. Det också kunskap om gällande vattenhushållningsbestämmelser och vattendomar. Utan sådan kunskap går det inte att bedöma vilka nödvändiga förändringar i såväl flöden som minimitappning som behöver ske för att de enskilda anläggningarna ska kunna följa miljökvalitetsnormerna. Denna information behövs också för att räkna ut kostnader för föreslagna. Åtgärdsförslag Tabell 1: Sammanställning av påverkan och föreslagna s effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* (kr eller kr/år) Övrig information 5.1. Fysiska förändringar av vattendrag Rensning av vattendrag för flottning Restaurering av rensade vattendrag 638 km vattendrag 35,8 miljoner kronor totalt Totalkostnad beräknad med länsstyrelsens schablon. en kan komma att revideras Diffusa källor skogsbruk Restaurering kantzoner 437 km kantzon behöver restaureras 381 vägtrummor Andra morfologiska Omläggning/ byte av 6,77 miljoner Totalkostnad beräknad med

5 förändringar andra barriärer 4.2 Flöde och morfologi Verksdamm, vattenkraft 7.1 Andra morfologiska förändringar barriärer 4 Flödesförändringar vägtrummor Fiskväg eller utrivning av Fiskväg eller utrivning av Hydrologisk restaurering som utgör 24 kraftverk/ regleringsdammar som utgör 44 icke kraftverksrelaterade dammar som utgör 14 kraftverk/ regleringsdammar behöver miljöanpassade flöden och ev. minimitappning *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. kronor totalt länsstyrelsens schablon. en kan komma att revideras. Otillräckligt dricksvattenskydd Inom åtgärdsområdet finns 23 kommunala allmänna dricksvattentäkter som omfattas av vattenförvaltningen. En av dessa har bedömts ha fullgott skydd, 13 har behov av revidering av befintligt vattenskyddsområde, och resterande nio saknar vattenskyddsområde idag. För sju av de 23 allmänna kommunala vattentäkterna har arbetet med att inrätta vattenskyddsområden påbörjats. Detta beräknas kosta ungefär 5,2 miljoner kronor enligt schablon inkluderat de täkter där arbetet redan påbörjats. För att samtliga allmänna vattentäkter i grundvatten och ytvatten ska uppnå skyddsbehovet till år 2021 behöver vattenskyddsområden dricksvattenskyddet åtgärdas. Beskrivna åtgärdsbehov omfattar de kommunal allmänna vattentäkterna. Kunskap om de större enskilda vattentäkterna är bristfällig och har därför exkluderats från sammanställningen. Det kan vara så att övriga vattentäkter också har ett stort åtgärdsbehov.

6 Sammanställning av de enligt Åtgärdsprogram som behövs i Övre Ljusnans åtgärdsområde I tabellerna som följer beskrivs kopplingen mellan Åtgärdsprogrammets (här kallade direkta eller indirekta ) och de konkreta som enligt det nuvarande kunskapsunderlaget föreslås i åtgärdsområdet. Tabell 2 visar vilka direkta som behöver vidtas av kommuner och myndigheter på lokal och regional nivå för att se till att de relevanta konkreta na som har föreslagits ovan genomförs. Med direkta menar vi sådana som direkt påverkar verksamhetsutövare eller andra aktörer att vidta förbättrings. Det kan till exempel röra sig om tillsyn, prövningar eller omprövningar av tillstånd och inrättande av vattenskyddsområden. Även som utbildning, rådgivning och information kan vara direkta styrmedels som finns med i tabellen. I tabell 3 redovisas sedan direkta som nationella myndigheter behöver vidta och som kan få betydelse för genomförandet av konkreta i åtgärdsområdet. Det kan här röra sig om nya eller utvecklade föreskrifter eller andra generella styrmedel, vägledningar och nationella riktlinjer eller andra typer av rådgivning och information på nationell nivå. För flera av de miljöproblem som har identifierats i åtgärdsområdet finns det fortfarande osäkerheter om både omfattningen av problemet och behovet av konkreta förbättrings. Det har därför föreslagits att det i första hand ska genomföras verifieringar av vattnets status och/eller utredningar av åtgärdsbehovet. I tabellerna nedan har kopplade till den typen av miljöproblem inte redovisats, eftersom det konkreta åtgärdsbehovet fortfarande är osäkert. I takt med att kunskapsunderlaget förbättras kommer åtgärdsområdessammanställningen att uppdateras med ny information om åtgärdsbehov och förslag på konkreta. I samband med det kommer också tabellerna nedan att kompletteras med information om vilka som behöver vidtas för att åstadkomma de nya föreslagna na. Åtgärdsprogram Bottenhavets vattendistrikt innehåller också ett stort antal som vägledningar, metodutveckling, utarbetande av planer, kunskapsuppbyggnad och liknande, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra direkta men som inte i sig leder till att konkreta genomförs. Sådana kallar vi indirekta. Målsättningen är att det i tabellerna ska redovisas vilka indirekta i Åtgärdsprogrammet som kan kopplas till respektive direkt åtgärd. Detta har vi dock inte hunnit göra ännu, och den kolumnen i tabellerna nedan är därför fortfarande tom. I takt med att åtgärdsområdessammanställningarna uppdateras, kommer den informationen också att läggas in i tabellerna. Tabell 2: Direkta på lokal och regional nivå Direkta på lokal och regional nivå Ansvarig Exempel på konkreta Försurning Kalkning enligt vattenmyndigheten, åtgärd 3 vattenmyndigheten kalkningsplan Kalkningsanslag Miljögifter i yt- och grundvatten Kommunerna, åtgärd 1a Berörd kommun Minskad påverkan från Kopplade indirekta

7 Tillsyn och prövning Kommunerna, åtgärd 1b Tillsyn och prövning Länsstyrelserna, åtgärd 1a Tillsyn och prövning Länsstyrelserna, åtgärd 10 Tillsyn och bidrag Naturvårdsverket, åtgärd 4 Bidrag Skogsstyrelsen, åtgärd 8 Vägledning Fysisk påverkan Länsstyrelserna, åtgärd 1b och 3 Prövning och tillsyn Kommunerna, åtgärd 9 Egna Trafikverket, åtgärd 1 Egna Skogsstyrelsen, åtgärd 1a Tillsyn Skogsstyrelsen, åtgärd 4 Utbildning och rådgivning Dricksvattenskydd Kommunerna, åtgärd 6a, 6b och 6c Inrätta vattenskyddsområde, uppdatera föreskrifter, tillsyn Länsstyrelserna, åtgärd 12a och 12c Tillsyn Berörd kommun Naturvårdsverket Skogsstyrelsen Berörd kommun Trafikverket Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen Berörd kommun miljöfarlig verksamhet Efterbehandling av förorenade områden Minskad påverkan från miljöfarlig verksamhet Efterbehandling av förorenade områden Efterbehandling av förorenade områden Minskat läckage av kvicksilver vid skogsbruk Åtgärda, miljöanpassade flöden, återställa flottningsleder Byte av vägtrummor och andra för att motverka vid vägpassager Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig miljöhänsyn i skogsbruket Vattenskyddsområden Vattenskyddsområden Tabell 3: Direkta på nationell nivå Direkta på nationell Ansvarig nivå Försurning vattenmyndigheten, åtgärd 3 vattenmyndigheten Kalkningsanslag Miljögifter i yt- och grundvatten Naturvårdsverket, åtgärd 3 Naturvårdsverket Föreskrifter/styrmedel Exempel på konkreta Kalkning enligt kalkningsplan Minskade utsläpp av prioriterade och särskilt förorenande ämnen Kopplade indirekta