Bilaga 1:15 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Transkript

1 Bilaga 1:15 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Sammanställning av förslag till för Mellan Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområde Mellan Indalsälven och berör Bräcke, Krokom, Ragunda, Sollefteå, Strömsund, Sundsvall, och Östersunds kommun. Åtgärdsområdet berör i huvudsak Jämtland län och en mindre del sammanfaller med Västernorrlands län. Åtgärdsområdet ligger i Indalsälvens avrinningsområde. I åtgärdsområdet finns 79 sjöar och 153 vattendrag. Cirka 47 procent har god ekologisk status medan resterande har måttligt till dålig status. Ingen uppnår kemisk status med anledning av förekomst av kvicksilver. I området finns även femton grundvattenförekomster vilka har god kemisk status och god kvantitativ status. I en grundvattenförekomst föreligger risk att inte uppnå god kemisk status till år I åtgärdsområdet är de mesta miljöproblemen fysiska förändringar och försurning men det finns även problem med miljögifter, övergödning och främmande arter. Utifrån tillgängliga dataunderlag beskrivs aktuella miljöproblem med betydande påverkan och med åtgärdsförslag. Om miljösituationen ändras eller om kompletterande undersökningar genomförs och ny data blir tillgänglig, kan åtgärdsbehovet förändras. De som föreslås bedöms vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna skall kunna följas. I flera fall behöver åtgärden föregås av en fördjupad åtgärdsutredning. erna som redovisas för de olika na kan ställas i relation till en beräkning av värdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet enligt TEEB ( I deras studier anges värdet för ekosystemsfunktionerna i sjöar och vattendrag ligga på cirka dollar per hektar och år. Översatt till Mellan Indalsälvens åtgärdsområde med en sammanlagd vattenförekomstyta på cirka hektar och ett antaget värde på kr per år och hektar blir ekosystemvärdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet minst 170 miljoner kronor per år. För övrig information per vattenförekomst i åtgärdsområdet hänvisas till VISS, (Mellan Indalsälven).

2 Bild 1: Kartan visar Mellan Indalsälvens markanvändning samt geografisk placering i Bottenhavets vattendistrikt.

3 Övergödning och syrefattiga förhållanden Inom åtgärdsområdet finns i dagsläget nio vattenförekomster som är påverkade av övergödning. Påverkan kan i första hand bero på jordbruk, skogsbruk och avloppsutsläpp. Resultatet har modellerats med indikativa modellen (referens-id i VISS 52072) och behöver därför verifieras genom kemiska och biologiska undersökningar samt källfördelningsanalyser. Först därefter kan påverkan fastställas och eventuella föreslås. Försurning Inom åtgärdsområdet finns i dagsläget vattenförekomster som har problem med försurning. De påverkanskällor som har bedömts ha betydande påverkan är atmosfärisk deposition. För att ph inte ska understiga kritiska nivåer i de försurningspåverkade vattenförekomsterna behöver ph höjas genom kalkning. Det pågår kalkningsverksamhet enligt fastställda kalkningsplaner sedan tidigare men eftersom kalkningsplanen utgår från tillgängliga resurser och inte utifrån det totala åtgärdsbehovet för försurningsskadade miljöer, behöver kalkningsåtgärden kompletteras. För att uppnå miljökvalitetsnormen för de försurningspåverkade vattenförekomsterna behöver årligen cirka 1671 ton kalk spridas inom åtgärdsområdet med doserare och helikopter. Det innebär en årlig kostnad på cirka kr. Miljögifter i yt- och grundvatten En grundvattenförekomst (Bispgården) har problem med halter av bekämpningsmedel som överskrider värdet för vända trend (detekterat). Den detekterade summan av bekämpningsmedel uppmättes år 2012 till 0,06 µg/l, vilket bestod av ämnena BAM och Desetylatrazin, som är nedbrytningsprodukter av ett idag förbjudet bekämpningsmedel. Genomförd påverkansanalys visar att en av de största påverkanskällorna är markanvändning (bland annat åkermark, tätort, fritidsområde). Det går inte att peka ut den eller de påverkanskällorna som leder till de förhöjda halterna av bekämpningsmedel i vattenförekomsten i nuläget. En fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning behöver därför genomföras. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet för kvicksilver, det vill säga den högsta tillåtna halten kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (µg/kg). I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i praktiskt taget alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är långvarigt internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Kvicksilvret har lagrats in i omgivande mark och läcker nu kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Vid markanvändning bör som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas. Främmande arter Inom åtgärdsområdet finns etablerade bestånd av främmande arter; indianlax finns i enstaka vattenförekomster och bäckröding finns i en betydande andel av åtgärdsområdets mindre

4 vattendrag. Bestånden härrör i första hand från äldre utsättningar. Det exakta förbättringsbehovet för främmande arter går inte att bedöma utan att först genomföra en kunskapshöjande aktivitet. Den kunskapshöjande aktiviteten bör bestå av en mer detaljerad kartläggning av främmande arters utbredning och beståndsstorlek. Förändrade habitat genom fysiska förändringar Inom åtgärdsområdet finns problem med förändrade habitat genom fysiska förändringar i flertalet vattenförekomster. De betydande påverkanskällorna är 13 kraftverk/regleringsdammar som utgör och påverkar vattenflödet, 30 icke kraftverksrelaterade dammar och cirka 217 vägtrummor som utgör, cirka 211 kilometer kantzoner längs vattendrag som är påverkade av skogsbruk samt cirka 200 kilometer vattendrag som är påverkade av flottledsrensning. För att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas behöver dessa åtgärdas. Det nödvändiga underlag för att beräkna åtgärdskostnader för och för att införa miljöanpassade flöden/minimitappning för de 13 kraftverk/regleringsdammarna. Mer detaljerad kunskap i frågor som rör utpekande av kraftigt modifierade vatten (KMV) och bedömning om god ekologisk potential (GEP) är nödvändig för att ge åtgärdsförslag. Det också kunskap om gällande vattenhushållningsbestämmelser och vattendomar. Utan sådan kunskap går det inte att bedöma vilka nödvändiga förändringar i såväl flöden som minimitappning som behöver ske för att de enskilda anläggningarna ska kunna följa miljökvalitetsnormerna. Denna information behövs också för att räkna ut kostnader för föreslagna. Åtgärdsförslag Tabell 1: Sammanställning av påverkan och föreslagna s effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek Skattad effekt 5.1. Fysiska förändringar av vattendrag Rensning av vattendrag för flottning Restaurering av rensade vattendrag 200 km vattendrag Antal förbättrade vattenförekomster* (kr eller kr/år) 13,6 miljoner kronor totalt Övrig information en är uppskattad enligt schablon och kan komma att revideras Diffusa källor skogsbruk Restaurering kantzoner 211 km kantzon behöver restaureras sschablon Andra morfologiska förändringar andra barriärer Omläggning/ byte av vägtrummor 217 vägtrummor som utgör 35,5 miljoner kronor totalt en är uppskattad enligt schablon och kan komma att revideras 4.2 Flöde och morfologi Verksdamm, Fiskväg eller utrivning av vandrings- 13 kraftverk/ regleringsdammar som sschablon

5 vattenkraft hinder utgör 7.1 Andra morfologiska förändringar barriärer 4 Flödesförändringar Fiskväg eller utrivning av Hydrologisk restaurering 30 icke kraftverksrelaterade dammar som utgör 13 kraftverk/ regleringsdammar behöver miljöanpassade flöden och ev. minimitappning *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. Nödvändiga underlag för beräkna kostnader. Otillräckligt dricksvattenskydd Inom åtgärdsområdet finns tio kommunala allmänna dricksvattentäkter som omfattas av vattenförvaltningen. Två av dessa bedöms ha fullgott skydd. För att uppnå skyddsbehovet i samtliga tio dricksvattentäkter till år 2021, behöver vattenskyddsområden inrättas/revideras de återstående åtta täkter. Åtgärden beräknas uppgå till sammanlagt 1,7 miljoner kronor. För tre av täkterna finns behov av revidering av befintligt vattenskyddsområde, ett arbete som redan påbörjats, medan resterande fem saknar vattenskyddsområde idag. Beskrivna åtgärdsbehov omfattar de kommunal allmänna vattentäkterna. Kunskap om de större enskilda vattentäkterna är bristfällig och har därför exkluderats från sammanställningen. Det kan vara så att övriga vattentäkter också har ett stort åtgärdsbehov. Sammanställning av de enligt Åtgärdsprogram som behövs i Mellan Indalsälvens åtgärdsområde I tabellerna som följer beskrivs kopplingen mellan Åtgärdsprogrammets (här kallade direkta eller indirekta ) och de konkreta som enligt det nuvarande kunskapsunderlaget föreslås i åtgärdsområdet. Tabell 2 visar vilka direkta som behöver vidtas av kommuner och myndigheter på lokal och regional nivå för att se till att de relevanta konkreta na som har föreslagits ovan genomförs. Med direkta menar vi sådana som direkt påverkar verksamhetsutövare eller andra aktörer att vidta förbättrings. Det kan till exempel röra sig om tillsyn, prövningar eller omprövningar av tillstånd och inrättande av vattenskyddsområden. Även som utbildning, rådgivning och information kan vara direkta styrmedels som finns med i tabellen.

6 I tabell 3 redovisas sedan direkta som nationella myndigheter behöver vidta och som kan få betydelse för genomförandet av konkreta i åtgärdsområdet. Det kan här röra sig om nya eller utvecklade föreskrifter eller andra generella styrmedel, vägledningar och nationella riktlinjer eller andra typer av rådgivning och information på nationell nivå. För flera av de miljöproblem som har identifierats i åtgärdsområdet finns det fortfarande osäkerheter om både omfattningen av problemet och behovet av konkreta förbättrings. Det har därför föreslagits att det i första hand ska genomföras verifieringar av vattnets status och/eller utredningar av åtgärdsbehovet. I tabellerna nedan har kopplade till den typen av miljöproblem inte redovisats, eftersom det konkreta åtgärdsbehovet fortfarande är osäkert. I takt med att kunskapsunderlaget förbättras kommer åtgärdsområdessammanställningen att uppdateras med ny information om åtgärdsbehov och förslag på konkreta. I samband med det kommer också tabellerna nedan att kompletteras med information om vilka som behöver vidtas för att åstadkomma de nya föreslagna na. Åtgärdsprogram Bottenhavets vattendistrikt innehåller också ett stort antal som vägledningar, metodutveckling, utarbetande av planer, kunskapsuppbyggnad och liknande, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra direkta men som inte i sig leder till att konkreta genomförs. Sådana kallar vi indirekta. Målsättningen är att det i tabellerna ska redovisas vilka indirekta i Åtgärdsprogrammet som kan kopplas till respektive direkt åtgärd. Detta har vi dock inte hunnit göra ännu, och den kolumnen i tabellerna nedan är därför fortfarande tom. I takt med att åtgärdsområdessammanställningarna uppdateras, kommer den informationen också att läggas in i tabellerna. Tabell 2: Direkta på lokal och regional nivå Direkta på lokal och regional nivå Ansvarig Exempel på konkreta Försurning Kalkning enligt vattenmyndigheten, åtgärd 3 vattenmyndigheten kalkningsplan Kalkningsanslag Miljögifter i yt- och grundvatten Kommunerna, åtgärd 2b Berörd kommun Minskad tillförsel av Tillsyn Länsstyrelserna, åtgärd 5b Berörd länsstyrelse Minskad tillförsel av Rådgivning Skogsstyrelsen, åtgärd 8 Skogsstyrelsen Minskat läckage av Vägledning kvicksilver vid skogsbruk Fysisk påverkan Länsstyrelserna, åtgärd 1b och 3 Prövning och tillsyn Kommunerna, åtgärd 9 Egna Trafikverket, åtgärd 1 Egna Skogsstyrelsen, åtgärd 1a Tillsyn Berörd länsstyrelse Berörd kommun Trafikverket Skogsstyrelsen Åtgärda, miljöanpassade flöden, återställa flottningsleder Byte av vägtrummor och andra för att motverka vid vägpassager Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig Kopplade indirekta

7 Skogsstyrelsen, åtgärd 4 Utbildning och rådgivning Dricksvattenskydd Kommunerna, åtgärd 6a, 6b och 6c Inrätta vattenskyddsområde, uppdatera föreskrifter, tillsyn Länsstyrelserna, åtgärd 12a och 12c Tillsyn Skogsstyrelsen Berörd kommun Berörd länsstyrelse miljöhänsyn i skogsbruket Vattenskyddsområden Vattenskyddsområden Tabell 3: Direkta på nationell nivå Direkta på nationell Ansvarig nivå Försurning vattenmyndigheten, åtgärd 3 vattenmyndigheten Kalkningsanslag Miljögifter i yt- och grundvatten Jordbruksverket, åtgärd 1b Jordbruksverket Rådgivning Naturvårdsverket, åtgärd 3 Naturvårdsverket Föreskrifter/styrmedel Naturvårdsverket, åtgärd 10 Föreskrifter Naturvårdsverket Exempel på konkreta Kalkning enligt kalkningsplan Minskad tillförsel av Minskade utsläpp av prioriterade och särskilt förorenande ämnen Hantering av Kopplade indirekta