ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9

Transkript

1 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 Mångbyån, Kålabodaån,, Dalkarlsån, Sävarån, Tavleån och Bureälvens huvudavrinningsområden samt kustmynnande vatten belägna mellan huvudavrinningsområden Samrådsmaterial för perioden 1 mars - 1 september 2009

2

3 6. Åtgärdsprogram för vattenrådsområden. Bottenvikens vattendistrikt är liksom andra vattendistrikt indelat i vattenrådsområden, för geografiskt avgränsade arbetsområde i de så kallade vattenråden. I Bottenviken har denna indelning även varit en fungerande geografisk avgränsning i framtagandet av distriktets första åtgärdsprogram. Vattenmyndigheten i Bottenviken har därför skapat egna tillhörande vattenrådsdokumnet till åtgärdsprogrammet. Dessa bör läsas tillsammans med den distiktsövergripande delen av åtgärdsprogrammet, vilket ger en bättre bakrundsbeskrivning till de olika miljöproblemsområdena. Åtgärdsprogrammets distriktsövergripande del beskriver även gemensamma beräkningsmodeller och tillvägagångssätt i arbetet. En övervägande majoritet av åtgärdsobjekten kan kopplas till ett specifikt miljöproblem som kan specificeras på vattenrådsområdesnivå. För vissa miljöproblem eller kombinationer av miljöproblem har det varit mer lämpligt att beskriva de föreslagna åtgärderna på distriktsnivå. Sammanfattning av distriktsåtgärder för särskilda miljöproblem Utredning av sulfidleror Påverkan från sulfidleror omfattar främst miljöproblemen försurning och miljögifter. För ökad kunskap om sulfidjordarnas utbredning och påverkansgrad ser man även ett behov att särskilt kartlägga dessa inom distriktet. Vattenmyndigheterna föreslår därför att länsstyrelserna genomför en kartläggning av att sulfidjordarna inom distriktet. Kartläggningen beräknas kosta ca 2 miljoner kr. Beroende på utfallet av denna undersökning kan åtgärder för att minska de negativa effekterna av markanvändning i områden med sulfidleror bli aktuella. Källfördelningsanalyser i respektive område kommer att krävas för att rikta sådana åtgärder mot rätt verksamhet. Atmosfärisk kvicksilverdeposition Inom Bottenvikens distrikt föreslås en kartläggning och vidare undersökning av kvicksilver i utpekade och misstänkta områden. Osäkerheten är störst skogsområdena från kust upp till fjällkedjan. Höga halter av humus i dessa ekosystem underlättar för en mycket effektiv fastläggning och bioackumulation, med påföljande metylering, av atmosfäriskt kvicksilver. Syftet är att få en bättre uppfattning om problemets spatiala omfattning, totalkvicksilver och metylkvicksilverhalter i olika matriser. Ett bättre kunskapsunderlag kan ligga till grund för de åtgärder som eventuellt kan genomföras inom distriktet. Pga. problemets omfattning är det svårt att uppskatta kostnaden för en kartläggning men den uppskattas till minst 2 miljoner kr Sidan 1

4 Övergödning från Under det kommande året pågår ett projekt som syftar till att ta fram en gemensam strategi för hur regelverket kring skall tillämpas. Projektets mål är att få fram kostnadseffektiva och miljöriktiga. Budgeterad kostnad är och finansieras av Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län, Vattenmyndigheten, Region Västerbotten samt erna. Övergödningseffekter i grundvatten visar sig framförallt genom problem med höga nitrathalter. Vattenmyndigheten prioriterar idag inga åtgärder med närmare undersökningar av detta slag i grundvatten eftersom påverkan bedöms som mycket liten i distriktet. Det kan dock finnas en risk att grundvatten i fjällområdet kan förorenas i exempelvis områden som exploateras som turismanläggningar. Vattenmyndigheten föreslår därför att dessa grundvattentäkter övervakas Eftersom distriktet är ett skogrikt område föreslås även en kartläggning av skogsdikningens omfattning och påverkan på vattenkvaliteten. Undersökningen behöver ske av länsstyrelserna i samarbete med skogsstyrelsen. Vattenuttag Vattenuttag är inget stort problem i distriktet då vattentillgången generellt är god eller så är möjligheterna till infiltration av ytvatten för att öka tillgången på grundvatten goda. Vattenmyndigheten ser idag ett behov av att upprätta ett register över vattenuttag i distriktet för uppfyllandet av ett sådant krav enligt Ramdirektivet för vatten. Registreringen av vattenuttag skall uppdateras regelbundet och är tänkt att ge god information vid förhandsprövningar. Vattenmyndigheten ser idag även ett framtida behov av kartlagda vattenuttag i distriktet, när en framtida prispolitik för vattentjänster är klar. En kartläggning för hela distriktet skulle uppskattningsvis kosta c:a 0,5 Milj. kr. Distriktsvis verifiering av vissa miljöproblem Verifiering är en relativt vanlig åtgärd på flera miljöproblem då det ofta saknas data och kunskap om bland annat miljögifter, försurning, vattenuttag, främmande arter. Det ankommer på vattenmyndigheten att samordna den verifiering som krävs. Sidan 2

5 6.9. Åtgärdsprogram för Mellanbygdens vattenrådsområde Bureälven, Mångbyån, Kålabodaån,, Dalkarlsån, Sävarån och Tavelån. Sammanfattning Det finns sammanlagt 318 vattenförekomster i behov av olika åtgärder inom området. Detta utgör 65% av områdets vattenförekomster, vilket är en klart högre andel än i andra jämförbara områden i distriktet. En dominerande del av åtgärderna kan kopplas till fysisk påverkan från flottningsepoken och pågående mark- och vattenanvändning. För tidigare flottleder föreslås biotopkartering och återställning av de delar som bedöms påverkade. Sträckor med vandringshinder i form av dammar och trummor ska göras vandringsbara. Flödesreglerade sträckor kräver ytterligare utredning och 6 av dessa är definierade som kraftigt modifierade på grund av kraftproduktion. Försurningsproblemen är relativt omfattande och hanteras inom befintlig kalkningsverksamhet. Övergödningsproblemen är påtagliga i området, men kräver ytterligare utredning. Med undantag för kvicksilver är miljögiftsproblemen i området förmodligen begränsade, men behöver undersökas närmare. Främmande arter förekommer i ett begränsat antal vatten, som behöver verifieras och övervakas. Skyddsformerna för ett trettiotal dricksvattenförekomster behöver förbättras eller utredas. Beskrivning av avrinningsområdet Området mellan Skellefteälven och Umeälven består av de sju mindre kustnära avrinningsområdena Bureälven, Mångbyån, Kålabodaån,, Dalkarlsån, Sävarån och Tavelån. Hela området domineras av skogsmark men de kustnära områdena ligger i ett jordbrukspräglat landskap. Kålabodaån är distriktets mest jordbruksintensiva område. De större sjöarna i Bureälvens avrinningsområde har ett rikt djurliv med förekomst av bland annat flodkräfta, gös, nors och olika ishavsrelikter. har en mycket värdefull havsöringspopulation med länets högsta tätheter av årsungar. Utter och flodpärlmussla förekommer främst i delar av Bureälven,, Sävarån och Tavelån. Laxbeståndet i Sävarån är skyddsvärt och har ett högt nyttjandevärde beroende på närheten till. Sävarån med biflöden är skyddad mot vattenkraftsutbyggnad enligt Miljöbalken och området är även klassat som Natura 2000-område. Vattenförekomsternas status och miljökvalitetsnormer I området finns 486 vattenförekomster fördelat på 32 grundvattenförekomster, 336 vattendrag och 118 sjöar. 318 vattenförekomster riskerar att inte uppnå god ekologisk status Av de vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status är 153 vattendrag och 54 sjöar. 292 vattenförekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status, varav 215 är vattendrag och 77 är sjöar. Samtliga ytvattenförekomster nedan fjällen bedöms vara i risk Sidan 3

6 med avseende på kvicksilver. Alla grundvattenförekomster bedöms i dagsläget ha god kemisk och kvantitativ status. En grundvattenförekomst bedöms vara i risk att inte uppnå god kemisk status Karta 6.9.1: Ekologisk status Sidan 4

7 Karta 6.9.2: Kemisk status Sidan 5

8 Karta 6.9.3: Vatten som riskerar att inte uppnå Ekologisk status 2015 Sidan 6

9 Karta 6.9.4: Vatten som riskerar att inte uppnå God kemisk status 2015 Sidan 7

10 Åtgärder per miljöproblem Dricksvatten I Mellanbygdens vattenrådsområde finns 29 dricksvattenförekomster som saknar tillfredställande skyddsområde. Det gäller vattentäkter där man tar ut > 10 m 3 /dygn eller betjänar > 50 personer. Av dessa vattentäkter ligger 16 i morän eller berg och saknar för närvarande avgränsning som grundvattenförekomst. Fyra av dricksvattenförekomsterna saknar skyddsområde medan 18 har äldre skyddsområden och föreskrifter som behöver ses över för att uppfylla skyddskraven enligt MB 7 kap. För sju av dricksvattenförekomsterna kan man överväga att utreda möjligheterna att använda enklare skyddsformer. Figur 6.9.1: Förslag till åtgärder till skydd av dricksvatten Vattenförekomst År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Risliden 2012 enligt MB 7 kap Norsjö grus, ej gvf (Klintheden 7:11) /Överklinten 7: Klintheden 2012 Ratu I/II/III/IV 2012 Bodbyn 2012 Burmoran (Bureå) 2012 Burträsks-Gammelbyn 2012 Burträsks-ljusvattnet 3: Burträsks-ljusvattnet 8: Bygdsiljum 2012 G:a Fahlmark/Ö Falmark 2012 Gärdsmark 2012 Hjoggbölefors 2012 Hökmark 2012 Kalvträsk 2012 Lövånger 2012 Mjödvattnet/Tjärn 2012 Mångbyn 2012 Nedre Bäck 2012 enligt MB 7 kap Robertsfors enligt MB 7 kap Robertsfors grus grus enligt MB 7 kap Robertsfors Vet ej uttag, ej gvf enligt MB 7 kap Skellefteå enligt MB 7 kap Skellefteå c) Formerna för vattenskyddet bör Reservtäkt enligt, ej gvf grus utredas Skellefteå Uttag i berg, ej gvf c) Formerna för vattenskyddet bör utredas Skellefteå Uttag i berg, ej gvf c) Formerna för vattenskyddet bör utredas Skellefteå Uttag i jord a) Fastställ vattenskyddsområden enligt MB 7 kap Skellefteå grus, ej gvf enligt MB 7 kap Skellefteå grus enligt MB 7 kap Skellefteå Vet ej uttag, ej gvf c) Formerna för vattenskyddet bör utredas Skellefteå Uttag i berg, ej gvf c) Formerna för vattenskyddet bör utredas Skellefteå Uttag i berg, ej gvf a) Fastställ vattenskyddsområden enligt MB 7 kap Skellefteå grus, ej gvf a) Fastställ vattenskyddsområden enligt MB 7 kap Skellefteå grus, ej gvf enligt MB 7 kap Skellefteå grus c) Formerna för vattenskyddet bör utredas Skellefteå Uttag i berg, ej gvf a) Fastställ vattenskyddsområden enligt MB 7 kap Skellefteå Uttag i jord Sidan 8

11 S Åbyn (Burträsk), Burträsk vv 2012 Vebomark 2012 Botsmark 2012 Bullmark 2012 Floda 2012 Hemmesmark 2012 Hissjö 2012 Sävar 2012 Tomternas vattenförening 2012 Ytterboda vf 2012 enligt MB 7 kap Skellefteå c) Formerna för vattenskyddet bör grus utredas Skellefteå Uttag i jord enligt MB 7 kap enligt MB 7 kap grus grus enligt MB 7 kap Vet ej uttag, ej gvf enligt MB 7 kap Vet ej uttag, ej gvf enligt MB 7 kap grus enligt MB 7 kap grus enligt MB 7 kap Vet ej uttag, ej gvf enligt MB 7 kap Vet ej uttag, ej gvf Försurning Försurning utgör ett betydande problem inom området. Nedfallet av försurande svavel är relativt stort inom hela området. Nedfallet minskar dock mot väster, vilket innebär att även försurningen av sjöar och vattendrag minskar mot väster. Området hyser ganska omfattande arealer med sura jordar (sulfidjordar). Till stor del sammanfaller dessa med uppodlad mark. Följaktligen är många vattendrag som avvattnar dessa jordbruksområden kraftigt försurade. Sävarån och delar av är de avrinningsområden där den luftburna försurningen är mest påtaglig. Störst är problemen i mindre vattendrag där såväl låga ph-värden som förhöjda halter av toxiskt aluminium medför en betydande påverkan på fisk och andra känsliga djurgrupper. Många mindre vattendrag har mycket dålig vattenkvalitet till följd av sulfidjordspåverkan. När svavlet i marken oxiderar frigörs metaller och vattnet blir toxiskt både till följd av lågt ph och höga aluminiumhalter. Endast de mest toleranta djurarterna kan överleva. Öring, harr och stensimpa saknas nästan alltid och ofta saknas även abborre och gädda. Mest omfattande är problemet i områdets centrala delar där Kålabodaån och Mångbyälven är kraftigt påverkade ända till utloppet i havet. Omfattande kalkningsinsatser pågår i området. I Sävarån omfattas i princip alla sjöar, biflöden och även huvudfåran. Fällforsån och den nedre delen av Tavelån kalkas med en så kallad doserare. I s övre del sker omfattande kalkning av bland annat Tallån och Korvbäcken. Kalkning sker också i ett 20-tal sjöar inom Robertsfors och Skellefteå. Sidan 9

12 Nedan redovisas pågående och planerade åtgärder i området. Planerade åtgärder redovisas i form av nuvarande kalkningsverksamhet i området med bibehållen omfattning. Kalkade områden har även en effektuppföljning där vattenkemiska och biologiska undersökningar visar på förbättringar som uppnås med kalkningen. Kostnader anges som årlig kostnad och baseras på redovisning för Total årskostnad för kalkningsverksamheten i området uppgår till 7,3 miljoner kr. Verifiering omfattar vattenkemisk och/eller biologisk undersökning av de vatten som enligt den använda försurningsmodellen är misstänkt försurade och som inte omfattas av befintlig kalkningsverksamhet. Kostnader omfattar även en undersökning av kiselalger i vattendrag och vattenkemi i sjöar. Total kostnad för verifiering i området under är ca kr. Vissa av verifieringsobjekten är också utpekade som misstänkt övergödda och kostnader redovisas i vissa fall under detta miljöproblem. Figur 6.9.2: Beslutade åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Kustområde (20021) SE Storbäcken Verifiering Länsstyrelsen - Bureälven (21000) 9 VF Bureälvens HARO Kalkning Länsstyrelsen Kustområde (21022) 5 VF Bureälvens HARO Effektuppföljning Länsstyrelsen Kustområdets ARO Kalkning Länsstyrelsen Kustområdets ARO Effektuppföljning Länsstyrelsen SE Bäckån Verifiering Länsstyrelsen Mångbyån (22000) 3 VF Mångbyåns HARO Kalkning Länsstyrelsen Mångbyåns HARO Effektuppföljning Länsstyrelsen Även misstänkt övergödd. Kostnad redovisas under detta miljöproblem. Antal avser både åtgärdsoch målobjekt Antal avser både åtgärdsoch målobjekt SE Mångbyån Verifiering Länsstyrelsen Även misstänkt övergödd. Kustområde (22023) SE Brännkälsbäcken (Lövseleån) Verifiering Länsstyrelsen Även misstänkt övergödd. SE Sundbäcken Verifiering Länsstyrelsen Även misstänkt övergödd. Kålabodaån (23000) 8 VF Kålabodaåns HARO Kalkning Länsstyrelsen Kålabodaåns HARO Effektuppföljning Länsstyrelsen SE Hertsångerälven Verifiering Länsstyrelsen - (24000) 37 VF s HARO Kalkning Länsstyrelsen s HARO Effektuppföljning Länsstyrelsen SE Grubbträsket Verifiering Länsstyrelsen Dalkarlsån (25000) 2 VF Dalkarlsåns HARO Kalkning Länsstyrelsen Dalkarlsåns HARO Effektuppföljning Länsstyrelsen Antal avser både åtgärdsoch målobjekt Även misstänkt övergödd. Kostnad redovisas under detta miljöproblem. Antal avser både åtgärdsoch målobjekt Antal avser både åtgärdsoch målobjekt SE Dalkarlsån Verifiering Länsstyrelsen Även misstänkt övergödd. Sidan 10

13 Kustområde (25026) 1 VF Kustområdets ARO Kalkning Länsstyrelsen Kustområdets ARO Effektuppföljning Länsstyrelsen Antal avser både åtgärdsoch målobjekt SE Ratuån Verifiering Länsstyrelsen 3700 Även misstänkt övergödd. Gryssjögroven SE (Sandåsån) Verifiering Länsstyrelsen 3700 Sävarån (26000) 84 VF Sävaråns HARO Kalkning Länsstyrelsen Kustområde (26027) 1 VF Sävaråns HARO Effektuppföljning Länsstyrelsen Kustområdets ARO Kalkning Länsstyrelsen Kustområdets ARO Effektuppföljning Länsstyrelsen SE Täfteån Verifiering Länsstyrelsen 3700 Tavleån (27000) 4 VF Tavleåns HARO Kalkning Länsstyrelsen Tavleåns HARO Effektuppföljning Länsstyrelsen SE Tavelån, nedre Verifiering Länsstyrelsen - Antal avser både åtgärdsoch målobjekt Antal avser både åtgärdsoch målobjekt Antal avser både åtgärdsoch målobjekt Även misstänkt övergödd. Kostnad redovisas under detta miljöproblem. Förslag på ytterligare åtgärder redovisas inte specifikt per delområde eller vattenförekomst. Den gällande kalkningsplanen för området omfattar inga nya objekt. Övergödning I vattenrådsområdet finns 52 vattendrag och 22 sjöar med potentiella övergödningsproblem enligt den använda modellen för fosforbelastning. Områdets kustslätt har naturligt näringsrika jordar och i kombination med jordbruk, dikningar, och andra punktkällor kan övergödningseffekter uppstå, exempelvis algblomning i sjöar. Många sjöar har dessutom sänkts vilket gör dem känsliga för hög näringsbelastning. Övergödningsproblem är sedan tidigare observerade i flera sjöar och vattendrag i de jordbrukstäta områdena kring Kålabodaån, Mångbyån, Bureälven och Tavelån. Ett urval (45 st) av de misstänkt påverkade vattenförekomsterna undersöks under 2008 och 2009 till en kostnad av ca kr. De vattenförekomster som efter verifieringen bedöms som näringsbelastade måste utredas ytterligare med detaljerad källfördelning av olika påverkansslag (punktkällor, diffus belastning mm) innan konkreta åtgärder kan föreslås. Med verifiering menas här biologisk och/eller vattenkemisk undersökning av de utpekade vattnen. Verifieringen omfattar också en undersökning av kiselalger i vattendrag samt växtplankton och vattenkemi i sjöar. Förutom Länsstyrelsens verifiering redovisas nedan även berörda ers beslutade eller planerade åtgärder i området. Merparten av dessa utgörs av s skyddsklassning av vatten vid anläggning av (se vidare nedan). Sidan 11

14 Figur 6.9.3: Beslutade/planerade åtgärder. Vattenförekom st Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Kustområde (20021) SE Storbäcken Verifiering Länsstyrelsen Även misstänkt försurad Bureälven (21000) SE Bodaträsket Verifiering Länsstyrelsen SE Bodbytjärnen Verifiering Länsstyrelsen SE Bursjön Verifiering Länsstyrelsen SE Degertjärnen Verifiering Länsstyrelsen SE Falmarksträsket Verifiering Länsstyrelsen SE Fäbodträsket Verifiering Länsstyrelsen SE Gummarksträsket Verifiering Länsstyrelsen SE Gärdsmarksträsket Verifiering Länsstyrelsen SE Hjåggböleträsket Verifiering Länsstyrelsen SE Inre Ljusvattnet Verifiering Länsstyrelsen SE Mjövattsträsket Verifiering Länsstyrelsen SE Ragvaldsträsket Verifiering Länsstyrelsen SE Svarttjärnen Verifiering Länsstyrelsen SE Trehörningen Verifiering Länsstyrelsen SE Vallsträsket Verifiering Länsstyrelsen SE Bureälven Verifiering Länsstyrelsen SE Hjåggbölebäcken Verifiering Länsstyrelsen SE Ängesbäcken Verifiering Länsstyrelsen SE Yttre Ljusvattnet Verifiering Länsstyrelsen SE Yttre Ljusvattnet Inventering enskilda avlopp. Tillsyn av gödselhantering. Skellefteå Kustområde (21022) SE Uttersjöträsket Inventering enskilda avlopp. Tillsyn av gödselhantering.. Skellefteå SE Uttersjöträsket Verifiering Länsstyrelsen Mångbyån (22000) SE Mångbyån Verifiering Länsstyrelsen - Kustområde (22023) SE Brännkälsbäcken (Lövseleån) Verifiering Länsstyrelsen - Analys av orsaker till algblomning samt åtgärder Analys av orsaker till algblomning samt åtgärder Även misstänkt försurad. Kostnad redovisas under detta miljöproblem. Även misstänkt försurad. Kostnad redovisas under detta miljöproblem. SE Sundbäcken Verifiering Länsstyrelsen Även misstänkt försurad. Kålabodaån (23000) SE Lobbträsket Verifiering Länsstyrelsen SE Hertsångerälven Verifiering Länsstyrelsen Även misstänkt försurad. SE Lillån Verifiering Länsstyrelsen SE Kålabodaån Verifiering Länsstyrelsen SE Granån Verifiering Länsstyrelsen SE Flarkån Verifiering Länsstyrelsen Hertsångersälven/ Minskad belastning Robertsfors SE Kålabodaån Avloppsreningsverk (24000) SE Andersvattnet Verifiering Länsstyrelsen SE Gulltjärnen Verifiering Länsstyrelsen Byte av grovrensanordning Sidan 12

15 SE Selsbäcken Verifiering Länsstyrelsen Bursiljum, Inventering, Skellefteå SE Dalkarlsån (25000) SE Dalkarlsån Verifiering Länsstyrelsen - Kustområde (25026) SE Ratuån Verifiering Länsstyrelsen - Sävarån (26000) SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE Även misstänkt försurad. Kostnad redovisas under detta miljöproblem. Även misstänkt försurad. Kostnad redovisas under detta miljöproblem. En stor del ligger inom lila zon och en mindre inom röd zon En stor del ligger inom grön zon och en mindre inom röd zon En mindre del ligger inom grön zon En mindre del ligger inom grön zon Nästan helt inom grön zon En stor del ligger inom grön zon En mindre del ligger inom grön zon En mindre del ligger inom röd zon Nästan helt inom grön zon En stor del ligger inom grön zon Nästan helt inom grön zon Nästan helt inom grön zon En mindre del ligger inom grön zon En mindre del ligger inom grön zon En större del ligger inom grön zon En mindre del ligger inom grön zon Nästan helt inom grön zon En stor del ligger inom grön zon En större del ligger inom grön zon En mindre del ligger inom röd zon En mindre del ligger inom röd zon En större del ligger inom lila zon Nästan helt inom lila zon En stor del ligger inom lila zon och en mindre inom röd zon Helt inom lila zon Nästan hela ligger inom lila zon, en mindre del inom röd zon Sidan 13

16 SE Kustområde (26027) SE SE SE SE SE SE SE Tavleån (27000) SE Avan Verifiering Länsstyrelsen SE Haddingsavan Verifiering Länsstyrelsen SE Tavelsjön (S delen) Verifiering Länsstyrelsen SE Trehörningen Verifiering Länsstyrelsen SE Tavelån, övre Verifiering Länsstyrelsen En mindre del ligger inom grön zon En större del ligger inom grön zon Nästan helt inom lila zon En stor del ligger inom lila zon En stor del ligger inom lila zon En stor del ligger inom lila zon En mindre del ligger inom lila zon En större del ligger inom grön zon SE Tavelån, nedre Verifiering Länsstyrelsen Även misstänkt försurad. SE En stor del ligger inom lila zon SE Nästan hela ligger inom lila zon, en mindre del inom röd zon SE Nästan hela ligger inom lila zon SE Nästan helt inom lila zon SE Nästan hela ligger inom lila zon SE Nästan hela ligger inom lila zon, en mindre del inom röd zon SE En stor del ligger inom lila och grön zon En stor del ligger inom lila SE zon och en mindre inom röd zon SE Tomtebobäcken Dagvattenrening Tomtebo 2A Tomtebobäcken Skyddsklassning av i Röd zon: Vattenskyddsområden. Förbud mot utsläpp av WC-spillvatten. Samtliga anordningar för måste klara kraven för hög skyddsnivå. Lila zon: Vattenskyddsområden samt områden kring känsliga sjöar. Tillstånd krävs för WC-spillvatten, anmälningsplikt för övriga anordningar. Samtliga anordningar för måste klara kraven för hög skyddsnivå. Grön zon: Natura 2000-områden, referenssjöar samt utökade områden kring vissa känsliga sjöar. Bedömningar av varje enskilt fall. Förslag på ytterligare åtgärder enligt nedan omfattar alla de förekomster som i dagsläget bedöms som misstänkt övergödda, och som behöver vidare utredning. Faktiska åtgärder för att minska näringsbelastning är inte möjliga att specificera innan verifiering och eventuella källfördelningsstudier är genomförda. Den angivna schablonkostnaden per Sidan 14

17 vattenförekomst är en skattad genomsnittskostnad, där vissa objekt endast kräver verifiering, medan andra även omfattas av källfördelningsanalys. Figur 6.9.4: Förslag på åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Kustområde (20021) SE Storbäcken Bureälven (21000) SE Nedre Hamptjärnen SE Trehörningen SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE Gärdsmarksträsket Gummarksträsket Fäbodträsket Bodaträsket Falmarksträsket Bursjön Ragvaldsträsket Yttre ljusvattnet Hjåggböleträsket Mjövattsträsket Vallsträsket Degertjärnen Inre ljusvattnet Bodbytjärnen Svarttjärnen Hjåggbölebäcken Hjåggbölebäcken Hjåggbölebäcken Svedubäcken Ljusvattsbäcken Djupgrovbäcken Bäck från Bodbytjärnen Noret Ängesbäcken Vitsidbäcken Hässjemyrbäcken Finnmorbäcken Finnmorbäcken Eklandsbäcken Renforsbäcken Holmsvattsbäcken Holmsvattsbäcken Bureälven Verifiering och ev. källfördelningsanalys Reduktion av intern fosforbelastning Verifiering och ev. källfördelningsanalys Ev. ytterligare åtgärder baseras på utfall av verifiering och källfördelning Algblomning, kostnad för bottenfällning av fosfor Ev. ytterligare åtgärder baseras på utfall av verifiering och källfördelning Sidan 15

18 SE SE SE SE SE SE Kustområde (21022) Bureälven Bureälven Bureälven Bureälven Bureälven Bureälven SE Uttersjöträsket Spångraningsbäcke SE n SE Mångbyån (22000) SE SE Kustområde (22023) Djupaån Bäck från Kyrksjön, Lövånger Skravelbäcken SE Sundbäcken Kålabodaån (23000) SE Lillån SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE (24000) Flarkbäcken Flarkbäcken Flarkån Flarkån Flarkån Vebomarksån Vebomarksån Kålabodaån Kålabodaån Kålabodaån Raningsbäcken SE Andersvattnet SE SE SE SE Selsbäcken Åsjöbäcken Andersvattenån Lappsjöbäcken Verifiering och ev. källfördelningsanalys Verifiering och ev. källfördelningsanalys Verifiering och ev. källfördelningsanalys Verifiering och ev. källfördelningsanalys Verifiering och ev. källfördelningsanalys Ev. ytterligare åtgärder baseras på utfall av verifiering och källfördelning Ev. ytterligare åtgärder baseras på utfall av verifiering och källfördelning Ev. ytterligare åtgärder baseras på utfall av verifiering och källfördelning Ev. ytterligare åtgärder baseras på utfall av verifiering och källfördelning Ev. ytterligare åtgärder baseras på utfall av verifiering och källfördelning Sävarån (26000) SE Almasjöbäcken Verifiering och ev. källfördelningsanalys Ev. ytterligare åtgärder baseras på utfall av verifiering och källfördelning Sidan 16

19 Kustområde (26027) SE Kroksjön Tavleån (27000) SE Tavelsjön SE SE SE SE SE SE SE SE SE Trehörningen Avan Haddingsavan Kvarnbäcken Tavelån Tavelån Holmsjöbäcken Holmsjöbäcken Djupsundsbäcken (VästerLångslädan) Verifiering och ev. källfördelningsanalys Verifiering och ev. källfördelningsanalys Ev. ytterligare åtgärder baseras på utfall av verifiering och källfördelning Ev. ytterligare åtgärder baseras på utfall av verifiering och källfördelning Miljögifter Inom Mellanbygdens VRO bedöms miljögifter inte i nuläget utgöra någon större risk. Två punktkällor, tidigare Riskklass 1 enligt MIFO-metodiken (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) har nyligen efterbehandlats. De två punktkällorna är; f d träimpregneringsanläggningen i Robertsfors samt impregnering intill sågverk vid Innansjön. Uppföljande undersökningar kommer att ske vid båda dessa områden samt en genomgång av befintligt material. En schablonkostnad för denna typ av verifiering har generellt satts till kr per vattenförekomst. En screening av särskilt förorenade ämnen samt prioriterade ämnen bör också ske. Totalt uppskattas att verifiering av miljögifter att uppgå till kr för perioden till år För kvicksilver har 51 vattenförekomster inom vattenrådsområdet klassats som uppnår ej god kemisk status i dagsläget. Det baseras på kvicksilverhalten i fisk, som undersökts i dessa sjöar. Sammanlagt 545 vattenförekomster inom vattenrådsområdet riskerar att inte uppnå god kemisk status 2015, med avseende på kvicksilver. För dessa förekomster föreslås i första hand miljöövervakning och utredning av vilka faktorer som påverkar kvicksilverhalt i fisk. Figur 6.9.4: Beslutade/planerade åtgärder Vattenförekomst År Åtgärdsutredning Ansvar Kostnad Kommentar Hela avrinningsområdet 2012 Risån SE SE Övervakning / verifiering av status - mer utredning Naturvårdsverket Övervakning / verifiering av status - Övervakning / verifiering av status - Skellefteå Länsstyrelsen Västerbottens län Gäller tungmetaller, industriella föroreningar, och särskilt förorenande ämnen Uppföljning av efterbehandlingen av f d träimpregnering i Innansjön Uppföljning av efterbehandlingen av f d träimpregnering i Robertsfors Sidan 17

20 Efter analys av potentiell påverkansrisk för grundvatten har en grundvattenförekomst bedömts vara i risk att inte uppnå god kemisk status. Åtgärdsutredningen är verifiering av status. Figur 6.9.6: Förslag på åtgärder Vattenförekomst År Åtgärdsutredning Ansvar Kostnad Kommentar Rickleåsen, Bygdsiljumområdet SE Verifiering av status Länsstyrelsen VästerbottensLän ,2 p i påverkansanalys, hälften från punktkällor, hälften diffust Främmande arter I Mellanbygdens vattenrådsområde finns uppgifter om 13 vattenförekomster som hyser bäckröding i sådan mängd att vattnen ej uppnår god status. I vilken utsträckning bäckröding orsakar miljöproblem i de angivna vattnen är oklart och därför även vilka åtgärder som kan bli aktuella. Statusen behöver verifieras och övervakas i dessa vatten. Den viktigaste åtgärden är dock att förhindra ytterligare spridning av nya arter. Kostnaden för att i första hand utreda behovet av åtgärder i de angivna vattnen skulle uppgå till cirka kronor. Figur 6.9.7: Förslag på åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Bureälven (21000) SE Tvärån Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen SE Stor- Blåbergsträsket Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen SE Tvärån Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen SE Tvärån Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen SE Noret Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen SE Bjurbäcken Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen SE Storörutjärnen Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen Mångbyån (22000) SE SE Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen Förekomst av bäckröding bidrar till att god ekologisk status inte uppnås i vattenförekomsten. Förekomst av bäckröding och regnbåge bidrar till att god ekologisk status inte uppnås i vattenförekomsten Kålabodaån (23000) SE Jomarktjärnen Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen Förekomst av bäckröding och regnbåge bidrar till att SE Hakatjärnen Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen god ekologisk status inte uppnås i vattenförekomsten. (24000) SE Sågbäcken Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen SE SE Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen Tavleån (27000) SE Västerån Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen Förekomst av bäckröding bidrar till att god ekologisk status inte uppnås i vattenförekomsten. Förekomst av bäckröding bidrar till att god ekologisk status inte uppnås i vattenförekomsten. Sidan 18

21 Fysisk påverkan Mellanbygdens vattenrådsområde har stora problem med fysisk påverkan från såväl tidigare som pågående mark- och vattenverksamhet.de större vattendragen i hela området har nyttjats hårt som flottleder. Delar av Bureälven, och Sävarån är dock återställda. Inom vattenrådsområdet har 51 % eller 874 kilometer av den totala vattenförekomstlängden nyttjats som flottled. Av dessa är 57 kilometer återställda. Vilket innebär att 817 kilometer återstår att biotopkarteras och, om behov finns, återställas. Den uppskattade kostnaden för att biotopkartera och restaurera alla flottleder i vattenrådsområdet uppgår till cirka 21 miljoner kronor. och Bureälven är måttligt reglerade för vattenkraftsproduktion. Småskalig vattenkraft förekommer i Sävarån och Tavelån. Efter inventeringar bedöms 14 reglerdammar och 67 mindre dammar utgöra vandringshinder. I området finns även 20 vägtrummor vilka bedöms vara vandringshinder. Mörkertalet är dock mycket stort och omfattande inventeringar behövs för att få en uppfattning om det faktiska antalet trummor i behov av åtgärder. Kostnaden för att åtgärda alla nu kända vandringshinder skulle uppskattningsvis bli 88 miljoner kronor, se tabell vattendrag och 5 sjöar bedöms vara påverkade av flödes- och nivåreglering. Alla dessa behöver vidare utredning innan eventuella åtgärder kan preciseras. Detta underlag kommer även att behövas för att fastställa ekologisk potential för de förekomster som definieras som kraftigt modifierade. Utredningskostnaderna beräknas uppgå till kr. Figur 6.9.8: Beslutade/planerade åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Inventering av vandringshinder och påverkan i mindre Skellefteå alt naturvårdsprojekt, förslag Flera Kustvattendrag 2008 kustvattendrag och genomförande av åtgärdsutredningar. Bureälven (21000) SE Svarttjärnen 2008 (24000) SE SE SE SE SE Återställa sjöns vattennivå Biotopvårdsåtgärder m.m. Biotopvårdsåtgärder m.m. Biotopvårdsåtgärder m.m. Biotopvårdsåtgärder m.m. Biotopvårdsåtgärder m.m. Skellefteå Robertsfors Robertsfors Robertsfors Robertsfors Robertsfors alt naturvårdsprojekt "Flottarstigen och s dalgång" alt naturvårdsprojekt "Flottarstigen och s dalgång" alt naturvårdsprojekt "Flottarstigen och s dalgång" alt naturvårdsprojekt "Flottarstigen och s dalgång" alt naturvårdsprojekt "Flottarstigen och s dalgång" Sidan 19

22 Figur : Förslag på åtgärder Antal objekt/längd (km) Antal vattenförekomster År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Kontinuitet Bureälven (21000) 4 vägtrummor 4 regleringsdammar dammar Kustområde (21022) 9 dammar Mångbyån (22000) 6 1 vägtrumma 2 1 damm Kålabodaån (23000) 1 trumma (24000) 2 3 trummor 6 trummor regleringsdammar 27 dammar Dalkarlsån (25000) 2 trummor 6 1 damm Sävarån (26000) 1 vägtrummor dammar Kustområde (26027) 1 trumma 3 1 damm Tavleån (27000) 1 trumma 7 Åtgärder för hindrande vägtrummor, enskild väg Länsstyrelsen Schablonsatta kostnader Åtgärder för regleringsdammar Schablonsatta kostnader Åtgärder för övriga dammar Schablonsatta kostnader Åtgärder för övriga dammar Schablonsatta kostnader Åtgärder för hindrande vägtrummor, allmän väg Vägverket Schablonsatta kostnader Åtgärder för övriga dammar Schablonsatta kostnader Åtgärder för hindrande vägtrummor, allmän väg Vägverket Schablonsatta kostnader Åtgärder för hindrande vägtrummor, allmän väg Vägverket Schablonsatta kostnader Åtgärder för hindrande vägtrummor, enskild väg Länsstyrelsen Schablonsatta kostnader Åtgärder för regleringsdammar Schablonsatta kostnader Åtgärder för övriga dammar Schablonsatta kostnader Åtgärder för hindrande vägtrummor, allmän väg Vägverket Schablonsatta kostnader Åtgärder för övriga dammar Schablonsatta kostnader Åtgärder för hindrande vägtrummor, enskild väg Länsstyrelsen Schablonsatta kostnader Åtgärder för övriga dammar Schablonsatta kostnader Åtgärder för hindrande vägtrummor, enskild väg Länsstyrelsen Schablonsatta kostnader Åtgärder för övriga dammar Schablonsatta kostnader Åtgärder för hindrande vägtrummor, enskild väg Länsstyrelsen Schablonsatta kostnader 3 dammar Åtgärder för övriga dammar Schablonsatta kostnader Sidan 20

23 Morfologi (rätning/kanalisering och rensning) Bureälven (21000) 158 km 37 Biotopkartering 158 km 37 Flottledsåterställning Kålabodaån (23000) 76 km 9 Biotopkartering 76 km 9 Flottledsåterställning (24000) 193 km 47 Biotopkartering 193 km 47 Flottledsåterställning Dalkarlsån (25000) 64 km 6 Biotopkartering 64 km 6 Flottledsåterställning Sävarån (26000) 235 km 41 Biotopkartering 235 km 41 Flottledsåterställning Kustområde (26027) 30 km 1 Biotopkartering 30 km 1 Flottledsåterställning Tavleån (27000) 61 km 5 Biotopkartering 61 km 5 Flottledsåterställning Schablonsatta kostnader Schablonsatta kostnader Schablonsatta kostnader Schablonsatta kostnader Schablonsatta kostnader Schablonsatta kostnader Schablonsatta kostnader Schablonsatta kostnader Schablonsatta kostnader Schablonsatta kostnader Schablonsatta kostnader Schablonsatta kostnader Schablonsatta kostnader Schablonsatta kostnader Kontinuitetsproblem påverkar även vattenförekomster uppströms den som hindret/hindren finns i. Det kan också finnas fler hinder i samma vattenförekomst. Detta gör att antalet hinder inte överrensstämmer med antalet vattenförekomster. Sidan 21

24 Figur : Förslag på åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Flödes- och nivåförändringar Bureälven (21000) SE Bureälven Vidare utredning Länsstyrelsen (24000) SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE Sikån Sikån Tallån Bjursjön Bygdeträsket Granträsket Sör-lidsträsket Tallträsket Vidare utredning Länsstyrelsen Kraftigt modifierade vatten/ Undantag I Mellanbygdens vattenrådsområde definieras 6 vattenförekomster som kraftigt modifierade (KMV). Alla dessa utgörs av vattendragssträckor i med biflöden. Mynningssträckan i, nedströms kraftverken i Robertsfors, har en regleringsgrad på 20 %. Samtidigt berör sträckan flera Natura 2000-områden och uppvisar god status med avseende på fisk och definieras därför som naturligt vatten. Nedersta delen av Tallån har en regleringsgrad på 22 %, men eftersom det här finns livskraftiga bestånd av flodpärlmussla och ekologisk status därmed klassificeras som god, definieras även denna sträcka som ett naturligt vatten. För övriga reglerade vattenförekomster i och Bureälven är de hydrologiska kriterierna för KMV ej uppfyllda. Figur : Kraftigt modifierade vatten Vattenförekomst Namn/sträcka Kommentar (24000) SE Risån: Sör-Lidträsket Åsträsket Regleringsgrad 36 %. SE Bygdeträsket Bygdsiljums kraftverk Regleringsgrad 23 %. SE Bygdsiljum Älglund Regleringsgrad 23 %. SE Älglund Fredriksfors Regleringsgrad 22 %. SE Fredriksfors Sågforsen Regleringsgrad 22 %. SE Sågforsen Bruksforsen Regleringsgrad 22 %. Sidan 22

25

26 Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen i Norrbottens län