Vad påverkar god vattenstatus?

Transkript

1 Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län

2 Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status gått till? 3. Var kan uppgifter om bedömningarna hittas? 4. Tillämpningen Från statusklassning till åtgärdsarbete

3 Vattenmiljöns värden Naturvärden Vattenmiljöerna skapar en variation i landskapet och hyser unika biotoper. Vattenmiljön, speciellt strandzonerna, utgör livsmiljöer för många djur och växter. Rekreation och upplevelser Värdefullt för turism och rekreation med fiske, bad mm, strandnära boende Nyttjande En resurs för jordbruk och industri. En resurs för elproduktion En resurs för produktion av dricksvatten Mottagare/recipient av använt (avlopp) eller bortlett vatten (dagvatten)

4 Målsättning En långsiktigt hållbar förvaltning av vattenresurserna Alla vatten ska ha god status och vattenkvaliteten får inte försämras. Det är målsättningen med EU:s ramdirektiv för vatten, som syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser. Exempel på påverkade vatten

5 God ekologisk status Sjöar, vattendrag och kustvatten God ekologisk status = Inga påtagliga miljöproblem och endast obetydligt avvikelse från opåverkade naturliga s.k. referensförhållanden. Beräkning av Ekologisk kvot Hur det är (uppmätt värde) Hur det borde vara (referensvärde) Statusklassning - femgradig skala från Hög till Dålig. Uppnår MKN Åtgärder krävs

6 Bedömning av Ekologisk status 1. Bedömning av kvalitetsfaktorer: 1.Biologiska, 2.Fysikalisk-kemiska och 3.Hydromorfologiska 2. Sammanvägning av kvalitetsfaktorerna för att få ett värde på den ekologiska statusen. 3. Komplettering med expertbedömning vid behov

7 Kvalitetsfaktorer Kvalitetsfaktorer Vad mäts Biologiska Alger, växter, fisk Bottendjur etc Fysikaliskkemiska Hydromorfologiska Syrgas, försurningsparametrar, näringsämnen, siktdjup, andra förorenande ämnen Omfattar hydrologiska förhållanden, morfologi tex rätning, vandringshinder (främst för fisk)

8 Bedömning av Ekologisk status 1. Bedömning av kvalitetsfaktorer: 1.Biologiska, 2.Fysikalisk-kemiska och 3.Hydromorfologiska 2. Sammanvägning av kvalitetsfaktorerna för att få ett värde på den ekologiska statusen. 3. Komplettering med expertbedömning vid behov

9 Ekologisk status: Sammanvägning av kvalitetsfaktorerna Ekologisk status ska först och främst baseras på biologiska kvalitetsfaktorer. Den biologiska faktorn med sämst status är utslagsgivande. Först när biologiska data saknas kan övriga kvalitetsfaktorer bli utslagsgivande, men med förbehåll: Statusen för Fysikalisk-kemiska faktorer kan inte leda till att status sänks till sämre än måttlig. Statusen för hydromorfologiska faktorer kan inte leda till att Ekologisk status sänks till sämre än god. Expertbedömning: Genom en expertbedömningen kan statusen sänkas till sämre än måttlig status även utan biologiska kvalitetsfaktorer.

10 Exempel Ekologisk status: Dyltaån Ekologisk status Biologiska kvalitetsfaktorer Påväxtkiselalger God IPS Index Acid God God Bottenfauna Måttlig ASPT DJ-index MISA Hög Hög Måttlig Fisk Måttlig Ekologisk status Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer Näringsämnen Måttlig

11 Exempel Ekologisk status: Dyltaån Ekologisk status Biologiska kvalitetsfaktorer Påväxtkiselalger God IPS Index Acid God God Bottenfauna Måttlig ASPT DJ-index MISA Hög Hög Måttlig Fisk Måttlig Ekologisk status Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer Näringsämnen Måttlig (24 µg P/l; P-ref 10 µg/l)

12 Exempel Ekologisk status: Dyltaån Ekologisk status Biologiska kvalitetsfaktorer Påväxtkiselalger God IPS Index Acid God God Bottenfauna Måttlig ASPT DJ-index MISA Hög Hög Måttlig Fisk Måttlig Måttlig Ekologisk status Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer Näringsämnen Måttlig (24 µg P/l; P-ref 10 µg/l)

13 Exempel Ekologisk status: Tysslinge kanal Ekologisk status Biologiska kvalitetsfaktorer Påväxtkiselalger Måttlig IPS Index 1) Acid Måttlig God Bottenfauna Hög ASPT DJ-index MISA Hög Hög Hög Fisk Ej klassad Ekologisk status Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer Näringsämnen Otillfredsställande 1) TDI-klass 2-3; %PT-klass 1-2. Bedömt 2008 & 2010

14 Exempel Ekologisk status: Tysslinge kanal Ekologisk status Biologiska kvalitetsfaktorer Påväxtkiselalger Måttlig IPS Index Acid Måttlig God Bottenfauna Hög ASPT DJ-index MISA Hög Hög Hög Fisk Ej klassad Ekologisk status Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer Näringsämnen Otillfredsställande (81 µg P/l; P-ref 17 µg/l)

15 Tysslinge kanal: statusklassning av fosfor Statusvärde= Ref-P (17 µg P/l)/uppmätt-P Hög 0,7 24 µg P/l God 0,5 Måttlig 0,3 Otillfredsställande 0,2 Dålig 34 µg P/l (dubbla referensvärdet) 0,21 (81 µg P/l) 85 µg P/l)

16 Exempel Ekologisk status: Tysslinge kanal Ekologisk status Biologiska kvalitetsfaktorer Påväxtkiselalger Måttlig IPS Index Acid Måttlig God Bottenfauna Hög ASPT Hög DJ-index Hög MISA Hög Fisk Ej klassad Otillfredsställande (expertbedömning) Ekologisk status Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer Näringsämnen Otillfredsställande (81 µg P/l; P-ref 17 µg/l)

17 Vattenförekomster sjöar vattendrag sjöar > 1 km 2 och vattendrag längd 15 km + vissa tillägg av skyddade vatten mm Avrinningsområde Vattenförekomst VF= vattenförekomst ÖV= Övrigt vatten

18 Ekologisk status (dec 2009) Hur långt är ett vatten från att uppnå god ekologisk status? Femgradig skala Hög, 0 God, 73 (20 %) Måttlig, 227 (64 %) Otillfredsställande, 51 (14 %) Dålig, 6 (2 %)

19 Övergödning (Närkeslätten och vissa älv- och ådalar) Figur 1. Vattenförekomster med övergödningsproblem är rödfärgade. Vattenförekomster utan övergödningsproblem är grönfärgade. Figur 2. Delavrinningsområden med övergödningsproblem. Problemet är framför allt koncentrerat till jordbruksdominerade områden och tätorter.

20 Försurning och kalkning (höglänta områden i norr och väster) En samlande kraft!

21 Fysisk påverkan - Kraftverk, dammar, brotrummar, mm mm Trädgårdsdamm, biflöde Lekhytteån Nolltappning Rällsälven Nolltappning från Mången Kraftverksdamm, Svartälven Trumma i Lerälven

22 Fysisk påverkan vattenreglering och vandringshinder Minst 480 dammar 123 aktiva vattenkraftverk. Årsproduktionen i länet ca 420 GWh, < 1 % av tot elproduktion från vatten i Sverige på ca GWh. Arbete med omprövning pågår för Silverhyttan och Stjärnfors kraftstation

23 VISS Vatten Informations System Sverige (

24 Under alternativet: Avancerad sökning

25 Exempel: Hjälmaren

26 Exempel: Hjälmaren forts

27 Länk till Excelfil eller rapport

28 Undersökningar som ligger till grund för statusbedömningen

29 Undersökningsfrekvens och kvalitetsfaktorer i programmet Frekvens Undersökningarna utförs upp till 6 ggr/år i vatten med miljöproblem till 2 ggr vart 6:e år i vatten med god status. Frekvensen varierar mellan olika kvalitetsfaktorer. Kvalitetsfaktorer Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral Makrofyter i sjöar Påväxt i rinnande vatten Växtplankton i sjöar Vattenkemi i sjöar Vattenkemi i vattendrag

30 Tillämpning: Prioriterings- och beslutsunderlag Enskilda avlopp

31 Faktablad om specifika vatten Tillämpning: Lokala och regionala åtgärdsunderlag Lokala underlag Avrinningsområden

32 Vattenmiljön skydd, åtgärder och förvaltning Alla vatten ska ha god status och vattenkvaliteten får inte försämras. Det är målsättningen med EU:s ramdirektiv för vatten, som syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser. Vattendirektivet EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område

33 Miljökvalitetsnormer tillämpning MB 5 kap 3 Myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. MKN, med de underlag som hör till dem (VISS), utgör preciseringar av vilka miljöaspekter som ska beaktas. Det finns MKN för en del vatten, men inte för alla. Oavsett om det finns MKN eller inte, så är utgångspunkten vid miljötillsynen att krav ställs utifrån de allmänna hänsynsreglerna. Verksamhetsutövaren ska så långt det är skäligt vidta de åtgärder som behövs för att orsaka så lite skada/olägenhet som möjligt. Det är nödvändigt att tillämpa normerna redan nu även om de träder i kraft först vid en senare tidpunkt. En verksamhet ska konstrueras, byggas, planeras och bedrivas på ett sätt som är långsiktigt förenligt med normerna. MKN har ingen direkt effekt i sig för den enskilde. MKN får effekt först efter att myndighet eller kommun omvandlar dem till olika former av krav.

34 Miljökvalitetsnormer och diffusa källor MKN är ett särskilt viktigt verktyg för att åtgärda vatten där många olika källor påverkar och där kraven måste fördelas mellan flera. När en MKN inte följs eller riskerar att inte följas behövs i dessa fall ett helhetsperspektiv som kräver analyser kring påverkanskällor, konsekvenser för miljön och samhället, bördefördelningar mellan olika källor och en analys av lämpliga styrmedel för att uppnå en viss effekt. Det finns utifrån detta skäl att ta fram underlag som beskriver miljösituationen och miljöpåverkan från verksamheter: Faktaunderlag om vatten och avrinningsområden Lokala åtgärdsplaner

35 God kemisk status - ytvatten Halter av 33 förorenande prioriterade ämnen får inte överskrida för EU gemensamma värden. Värdena anges i direktiv 2008/105/EG av den 16 dec 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område. Om inget värde överskrids klassificeras statusen som god annars som uppnår ej god. Om det inte funnits uppgift om prioriterade ämnen för ett vatten har klassningen som regel blivit god kemisk status (exkl. kvicksilver). Om man tar hänsyn till kvicksilver uppnår inga vatten god status.

36 Kalkning Kalkningen kostar ca 3 Mkr/år. (Övriga län 0-24 Mkr/år.) (Före 2003 kostade kalkningen ca 2,5 Mkr per år.) ca 300 sjöar kalkas/år. (Före 2003 kalkades 500 sjöar någon gång under en 5-års period.) ca ton kalk sprids/år. (Före 2003 spreds ca ton kalk varje år.) 18 huvudmän (10 kommuner=de flesta sjöarna + 8 sportfiskeklubbar m.fl.=fåtal sjöar).

37 Miljögifter Mycket gamla synder bl.a. från bergsbruket, impregneringsanläggningar och sprängmedelstillverkning 25 av de 31 högst prioriterade områdena uppskattas ha påtaglig påverkan på vattenförekomster Det mest extremt förorenade områden är Kvarntorpsområdet i Kumla kommun. Atmosfäriskt nedfall framförallt hot mot Vättern

38 Exempel Vattenkemi: bedömning av fosfor i vattendrag i jordbruksområden 1. Jordarter silt sand lera sten. grus morän 2. Läckagekoffecienter för fosfor (P) för de här jordarterna i den här regionen 3. Andel åkermark i avrinningsområdet. I detta fall 33 %. 4. Bakgrundshalter av vissa andra ämnen som läcker ut (Mg, Ca, Cl) Detta ger ett referensvärde på 20 ug P/l (Ref-P) Uppmätt 90 ug P/l (uppmätt-p) Statusvärde= Ref-P/uppmätt-P= 0,22

39 Vattenmyndigheternas hemsida