Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Transkript

1 Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren

2 Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område

3 God status 2021! Kartläggning statusklassning Rapportering Uppföljning och övervakning 6 år Ange miljökvalitetsnormer Undantag/KMV Åtgärdsprogram Förvaltningsplan Genomförande

4 5 vattendistrikt i Sverige Bottenviken, Luleå Bottenhavet, Härnösand Västerhavet, Göteborg Norra Östersjön, Västerås Södra Östersjön, Kalmar

5 Vattenförvaltningen vem gör vad? EU Kritiserar, tar fram ramar Havs och Vattenmyndigheten Rapporterar SGU Naturvårdsverket Föreskriver 5 Vattenmyndigheter 5 Vattendelegationer Beslutar Samordnar, tar fram riktlinjer, skriver förvaltningsplan och åtgärdsprogram 21 länsstyrelser - beredningssekretariat Samverkan Vattenråd Statusklassar Åtgärder för vattenförekomster VISS

6

7 Statusklassning - Vilka vatten berörs? Grundvatten Inlandsvatten (sjöar och vattendrag) Kustvatten Det är vattenförekomster som kartläggs och statusklassas, för inlandsvatten gäller: sjöar > 100 ha vattendrag >15km 2 värdefulla objekt kommunala ytvattentäkter Resterande kallas övrigt vatten och har inte klassats

8 Förra förvaltningscykeln 31 vattenförekomster i Vattendrag

9 Nu 65 Vattendrag

10 Statusklassning sjöar & vattendrag Kemisk status Ekologisk status Prioriterade ämnen Biologi Fysikaliskkemisk Hydro-morfologi Hög God Uppnår ej God God Måttlig Otillfredsställande Dålig

11 Fisk i vattendrag statusklassning VIX-index, sammansatt index med delindex som jämförs gentemot referensvärde Resultaten kan ofta variera ganska mycket mellan år helst minst tre års data för säker bedömning Kräver ofta expertbedömning för tolkning av resultat Fångst av ål påverkar resultaten Öring- och laxtätheter kan jämföras med förväntade värden Metod och bedömningsgrunder saknas för lugnflytande vattendrag

12

13 Kiselalger statusklassning IPS (näringsämnen och organisk förorening) ACID (surhet) Dessutom: Deformerade skal kan visa på miljögiftspåverkan!? Bra för: Försurning, övergödning, snabb biologisk respons Foto: Medins biologi Negativt: dyrare än fosforprover, referensvärden ej anpassade för olika typer av vattendrag

14

15 Bottenfauna i vattendrag Provtas i grunda strömmande partier med grus, sand och sten Lugnflytande partier provtas i regel ej På en lokal slumpas prover men däremot slumpas ej var i en vattenförekomst lokaler väljs ut Index för försurning (MISA) övergödning (DJ) och allmän ekologisk kvalitet (ASPT)

16

17 Näringsämnen bedöms mot objektspecifika referensvärden som räknas fram med formler och är unika för varje vattenförekomst Data som behövs för att beräkna av referensvärde Höjd över havet Absorbans (/vattenfärg) Ca, Mg Cl Medeldjup endast sjöar Referensvärdet divideras med medelvärdet för uppmätt eller modellerad halt Ekologisk kvot EK

18 Klassning av näringsämnen och beräkning av åtgärdsbehov beting Gräns God-Måttlig vid EK = 0,5 innebär att MKN = 2*ref-P Används i framtagandet av åtgärdsprogram vid beräkning av beting Tot-P Medelhalt *ref-P ref-p glappet omräknas till %-minskningsbehov Minskningsbehovet multipliceras med belastning beting i kilo/år för att nå God status

19 Främst data från Bohusbäcksprogrammet Även Extrapolering och SMHIs modell SHype

20 Hydromorfologi hur vi mäter fysisk påverkan Kontinuitet - konnektivitet Möjlighet till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och näringsämnen. Uppnedströms samt sidledes Hydrologin Kvantitet och dynamik i vattenflöden i vattendrag och vattenstånden i sjöar Morfologin Vattenförekomsters form, bottenstruktur och bottensubstrat, marktyp i närmiljön och övrig struktur på strandzon. Nya bedömningsgrunder kom för ett år sedan

21 Endast otillfredsställande eller dålig leder till sämre än God ekologisk status, miljöproblemsklassning och åtgärdsförslag

22 Endast otillfredsställande eller dålig leder till sämre än God ekologisk status, miljöproblemsklassning och åtgärdsförslag

23 Försurning Magic, modell som används för att beräkna referens-ph Referensvärdet jämförs mot det ph sjön skulle ha om den inte kalkades Delta-pH jämförs med klassgränser Klass ph-förändring Status 1 <0,2 Hög status 2 0,2 0,4 God status 3 0,4 0,6 Måttlig status 4 0,6 0,8 Otillfredsställande status 5 >0,8 Dålig status Vid förra statusklassningen använde Länsstyrelserna sig inte av denna modell utan tittade på uppfyllelsen av kalkningens mål-ph

24 Försurade men kalkade sjöar klassas som, Risk att God status inte uppnås 2021 Ja Miljöproblem försurning Ja Ekologisk status God om biologiska kvalitetsfaktorer visar att sjön återhämtat sig, annars Måttlig (eller sämre om biologon så visar)

25 Försurningen är oftast påtaglig främst i övre delen av vattendragen De flesta försurade vattenförekomsterna åtgärdas genom kalkning

26 Försurning i referenssjön Härsvatten, Svartedalen

27 Sammanvägning till ekologisk status Sämst styr Bara biologiska parametrar sänker lägre än till Måttlig Hydromorfologin sänker under God om den visar på Otillfredsställande eller Dålig Försurning i kalkade vatten sänker status till lägre än God om biologi som visar på biologisk återhämtning saknas

28 Expertbedömning olika varianter Klassning av enskilda kvalitetsfaktorer man har data för men där en expert bedömer att tillämpning av bedömningsgrunderna rätt av ger en felaktig klass. Utnyttjande av data från parametrar det inte finns bedömningsgrunder för, exempelvis stormusslor och flodkräfta. Statusklassning när man har bristfälligt underlagsmaterial, i vissa fall endast påverkansanalys. Extrapolering - klassning utifrån data i uppströms eller nedströms liggande vattenförekomster

29

30 Hur allt hänger ihop Status Miljöproblem Påverkanskällor Övervakning Förbättringsbehov Åtgärder genomförs Potentiella åtgärder

31