Bilaga 1:28 Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt

Transkript

1 Bilaga 1:28 Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt Sammanställning av förslag till åtgärder för åtgärdsområdet Mellersta Hälsingslands kustvatten Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområdet Mellersta Hälsinglands kustvatten. Åtgärdsområdet berör Hudiksvalls, Ljusdals, Söderhamns, Ånge, Bollnäs och Nordanstigs kommun. I åtgärdsområdet ingår Delångersåns avrinningsområde (HARO 45), Nianåns avrinningsområde (HARO 46) och Norralaåns avrinningsområde (HARO 47), kustavrinningsområdena 44/45, 45/46 och 46/47 samt angränsande kust som påverkas främst av ovan nämnda avrinningsområden. Åtgärdsområdet berör Gävleborgs län och Västernorrlands län. I åtgärdsområdet finns 390 ytvatten som inte uppnår god ekologisk status. På grund av långvarigt internationellt luftnedfall av kvicksilver finns inget ytvatten som uppnår god kemisk status. Nio yt har även andra problem med miljögifter. I området finns också tre grund som riskerar att inte uppnå god kemisk status till år Samtliga ligger helt inom åtgärdsområdet. De vanligaste miljöproblemen i åtgärdsområdet är problem med konnektivitet (vandringshinder) och morfologiska förändringar. De främsta påverkanskällorna är dammar och andra vandringshinder samt aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor i s närområde eller svämplan. De viktigaste åtgärderna är därför fiskväg/utrivning av vandringshinder och ekologiskt funktionella kantzoner. Utifrån tillgängliga dataunderlag beskrivs aktuella miljöproblem med betydande påverkan och med åtgärdsförslag. Om miljösituationen ändras eller om kompletterande undersökningar genomförs och ny data blir tillgänglig, kan åtgärdsbehovet förändras. De åtgärder som föreslås bedöms vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna skall kunna följas. I flera fall behöver åtgärden fördjupad åtgärdsutredning. Kostnaderna för de olika åtgärderna kan ställas i relation till en beräkning av värdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet enligt TEEB ( I deras studier anges värdet för ekosystemsfunktionerna i sjöar och vattendrag ligga på cirka dollar per hektar och år. Översatt till åtgärdsområdet med en sammanlagd vattenförekomstyta på cirka hektar och ett antaget värde på kr per hektar och år blir ekosystemvärdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet minst 567 miljoner kronor per år. För övrig information per vattenförekomst i åtgärdsområdet hänvisas till VISS, (Mellersta Hälsingslands kustvatten).

2 Bild 1: Kartan visar Mellersta Hälsingslands kustvattens markanvändning samt geografisk placering i Bottenhavets vattendistrikt.

3 Övergödning och syrefattiga förhållanden Inom åtgärdsområdet finns i dagsläget sex sjöar, 16 vattendrag och nio kust som har problem med övergödning. Grundvattenförekomsten Isälvsavlagring nedan Näsviken ligger i risk att inte uppnå god kemisk status år 2021 på grund av näringsämnen. De påverkanskällor som har bedömts ha betydande påverkan är urban markanvändning, jordbruk, enskilda avlopp och skogsbruk samt punktkällor i form av avloppsreningsverk och industrier. För att följa miljökvalitetsnormerna i de 31 som inte klarar kraven på grund av övergödning, finns följande förbättringsbehov: För Agöfjärden SE krävs en minskning av Totalmängd fosfor sommar med 1962 kg och en ökning av BQI med 2,6 procent. För Enångersfjärden SE krävs en minskning av Totalmängd fosfor sommar med 820 kg och en minskning av Löst oorganiskt kväve (DIN) med 8895 kg. För Gårdsfjärden SE krävs en minskning av Totalmängd fosfor sommar med 171 kg och en minskning av Löst oorganiskt kväve (DIN) med 510 kg. För Hudiksvallsfjärden SE krävs en minskning av Totalmängd fosfor sommar med 3237 kg och en minskning av Löst oorganiskt kväve (DIN) med kg. För Midsommarfjärden SE krävs en ökning av EK-värdet med 0,09 för Löst oorganiskt kväve (DIN) och en ökning av BQI med 83,5 procent. För Skärsåfjärden SE krävs en ökning av EK-värdet med 0,07 för Totalmängd fosfor sommar och en ökning av BQI med 36,5 procent. För Söderhamnsfjärden SE krävs en minskning av Totalmängd fosfor sommar med 124 kg och en minskning av Löst oorganiskt kväve (DIN) med 2691 kg. För Sandarnesfjärden SE krävs en minskning av Totalmängd fosfor sommar med 292 kg och en minskning av Löst oorganiskt kväve (DIN) med kg. För Duvnäsbäcken SE krävs en minskning av fosfor med 23 μg/l. För Hornån SE krävs en minskning av fosfor med 7 μg/l. För Hornån SE krävs en minskning av fosfor med 30 μg/l. För Rossbäcken SE krävs en minskning av fosfor med 30 μg/l. För Rossbäcken SE krävs en minskning av fosfor med 34 μg/l. För SE krävs en minskning av fosfor med 4,1 μg/l. För SE krävs en minskning av fosfor med 34 μg/l. För SE krävs en minskning av fosfor med 3 μg/l. För SE krävs en minskning av fosfor med 34 μg/l. För SE krävs en minskning av fosfor med 1,8 μg/l. För SE krävs en minskning av fosfor med 1,2 μg/l. För Bromsvallsbäcken SE har ett förbättringsbehov inte kunnat beräknas. För Dalaån SE har ett förbättringsbehov inte kunnat beräknas. För Dalaån SE har ett förbättringsbehov inte kunnat beräknas. För Ingan SE har ett förbättringsbehov inte kunnat beräknas. För Lillfjärden SE har ett förbättringsbehov inte kunnat beräknas. För Morasjön SE har ett förbättringsbehov inte kunnat beräknas. För NorraDellen SE har ett förbättringsbehov inte kunnat beräknas. För Ramsjösjön SE har ett förbättringsbehov inte kunnat beräknas. För E har ett förbättringsbehov inte kunnat beräknas. För SE har ett förbättringsbehov inte kunnat beräknas. För Södra Dellen SE har ett förbättringsbehov inte kunnat beräknas. För Tjärnatjärnen SE har ett förbättringsbehov inte kunnat beräknas.

4 EK-värdet är den ekologiska kvoten mellan uppmätta värden och ett referensvärde som är beräknat för att motsvara värden i ett opåverkat område. BQI är ett index som utgår från artsammansättning och förekomst av bottenlevande djur för att uppskatta påverkan av bland annat övergödning. Åtgärdsförslag Tabell 1: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Punktkällor, reningsverk < 2000 pe Punktkällor, reningsverk < pe 1.3 Punktkällor IPPC industri 2.1 Diffusa källor urban markanvändning 2.2 Diffusa källor Jordbruk och 2.1 Diffusa källor Jordbruk (grundvatten) Öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat), Enångers avloppsreningsverk Öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat), Hudiksvalls avloppsreningsverk Ökad fosfor/kväverening i industri, Djupeds-verket och Iggesunds bruk Dagvattenåtgärder Anpassade skyddszoner på åkermark Skyddszon på åkermark Skattad effekt 1 st. 1 st. 2 st. 325,4 st. 482,6 kg P/år Strukturkalkning ha 327,6 kg P/år Antal förbättrade * (Enångersfjärden) (Hudiksvallsfjärden) 2 vattenförekomst (Hudiksvallsfjärden och Gårdsfjärden) 7 (SE , Hornån, Lillfjärden, Hudiksvallsfjärden, Sandarnesfjärden, Skärsåfjärden, Söderhamnsfjärden) 25 (6 sjöar, 15 vattendrag och 4 kust) 15 (9 vattendrag och 6 kust) 22 (12 vattendrag, 5 sjöar och 5 kustvatten- Kostnad (kr eller kr/år) kr totalt 0 ** Övrig information

5 2.5 Diffusa källor Enskilda avlopp Diffusa källor - Skogsbruk 2.1 Diffusa källor Urban markanvändni ng, 2.2 Diffusa källor Jordbruk, 2.5 Diffusa källor Enskilda avlopp och Diffus källor - skogsbruk Våtmark för näringsretention förekomster) 7 (Söderhamnsån, Hornån, Rossbäcken, Södra Dellen, Lillfjärden, Söderhamnsfjärden och Hudiksvallsfjärden) 1 grundvattenförekomst (Isälvsavlagring nedan Näsviken) Grundvattenåtgärd övrigt - Minskat läckage av kväve från jordbruk och djurhållning Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå 22 (11 vattendrag, 5 sjöar och 6 kust) 28 (15 vattendrag, 6 sjöar och 7 kust) 27 (14 vattendrag, 6 sjöar och 8 kust) 31 (6 sjöar, 16 vattendrag och 9 kust) enskilda avlopp Ekologiskt funktionella kantzoner Kunskapsspridande åtgärder: Information, rådgivning och utbildning 4 st st. 634,3 kg P/år kr totalt *Antal där den föreslagna åtgärden ger effekt. ** Eftersom värdet av skördeökningen vid strukturkalkning i de flesta fall blir större än den årliga en så är en 0 kr/kg reducerat fosfor. Åtgärder för Sandarnesfjärden och Söderhamnsfjärden För Sandarnesfjärden och Söderhamnsfjärden behöver även åtgärder vidtas inom åtgärdsområdet Södra Hälsinglands kustvatten (se bilaga 1:27). Det handlar om ökad P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat), vid Källskärs och Granskärs ARV.

6 Åtgärdsutredning av åtgärder för jordbruket Strukturkalkning och anpassade skyddszoner är de jordbruksåtgärder som bedöms vara mest seffektiva, men det finns även flera andra tänkbara åtgärder. Vilken åtgärd som är mest lämplig att genomföra behöver utredas från fall till fall. Kunskapsspridande åtgärder Åtgärden innebär olika typer av utbildnings-, rådgivnings- och informationsinsatser kring t ex enskilda avlopp, jordbruk, skogsbruk och dagvatten. Syftet är att öka medvetenhet om vad som orsakar övergödning och hur man kan agera annorlunda för att minska övergödningen. Försurning Inom åtgärdsområdet finns i dagsläget 72 som har problem med försurning. De påverkanskällor som har bedömts ha betydande påverkan är skogsbruk och atmosfärisk deposition. De åtgärder som föreslås är kalkning och information om skogsbrukets försurande effekter. För att hålla ph på acceptabla nivåer i 12 behöver 196 ton kalk tillföras varje år till en av kronor per år. För 60 sberäkningar/uppskattningar av behov när det gäller kalkning.

7 Åtgärdsförslag Tabell 2: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek Skattad effekt Antal förbättrade * Kostnad (kr/år) Övrig information Atmosfärisk deposition och Diffusa källor skogsbruk Kalkning, enligt kalkningsplan 196 ton kr/år Kalkning, utöver kalkningsplan Diffusa källor skogsbruk Information 72 *Antal där den föreslagna åtgärden ger effekt. Kalkning Kalkningsplanen sträcker sig mellan år 2014 och Kalkning är en uppehållande åtgärd som syftar till att hålla ph-värdet på en acceptabel nivå så att arter i dessa ekosystem ska överleva. För att komma till rätta med själva försurningsproblemet krävs andra åtgärder. Informationsspridning om skogsbrukets försurande effekter Åtgärden föreslås för alla i åtgärdsområdet. Åtgärden ska öka medvetenhet om skogsbrukets försurande effekter och hur skogen kan brukas med minskad försurningspåverkan. Miljögifter i yt- och grundvatten Alla yt i åtgärdsområdet bedöms ha problem med kvicksilver (se nedan) vilket gör att de inte uppnår god kemisk status. Nio ytvatten (en sjö, ett vattendrag och sju kustvatten) bedöms även ha andra problem med miljögifter. Grundna Hallstaåsen/Hudiksvall och Hallstaåsen/Edsta ligger i risk att inte uppnå god kemisk status år De betydande påverkanskällorna är atmosfärisk deposition, reningsverk, industrier och andra miljöfarliga verksamheter, förorenade områden, transport och infrastruktur, urban markanvändning och andra diffusa källor. För att följa miljökvalitetsnormerna behöver följande uppnås: I alla yt i åtgärdsområdet behöver halten av kvicksilver sänkas. I Rolfstaån (Dämn.Omr) behöver halten av naftalen och antracen sänkas. I Rossbäcken behöver halten av arsenik, zink samt nickel och nickelföreningar sänkas. Dessutom behöver halten av koppar i sediment sänkas.

8 I Söderhamnsfjärden behöver halten av pentabormerad difenyleter (PBDE), koppar, krom och icke-dioxinlika PCB:er i sediment sänkas. Även dl-pcb och dioxiner kan vara problem i området men de ämnena ingår inte i klassningen I Sandarnesfjärden sek namn behöver halten av antracen, pentabromerad difenyleter (PBDE), tributyltenn-föreningar, koppar, krom och icke-dioxinlika PCB:er i sediment sänkas. Även dl-pcb och dioxiner kan vara problem i området men de ämnena ingår inte i klassningen I Vallviksfjärden sek namn behöver halten av arsenik och pentabromerad difenyleter (PBDE) i sediment sänkas. I Hudiksvallsfjärden behöver halten av arsenik, pentabromerad difenyleter (PBDE), tributyltenn-föreningar, zink, koppar och icke-dioxinlika PCB:er i sediment sänkas. Även dl-pcb och dioxiner kan vara problem i området men de ämnena ingår inte i klassningen I Agöfjärden sek namn behöver halten av arsenik sänkas. I Gårdsfjärden behöver halten av arsenik sänkas. Dessutom behöver halten av pentabromerad difenyleter (PBDE) i sediment sänkas. I Långvindsfjärden behöver halten av pentabromerad difenyleter (PBDE) i sediment sänkas. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet för kvicksilver, det vill säga den högsta tillåtna halten kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i praktiskt taget alla yt; sjöar, vattendrag och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är långvarigt internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Kvicksilvret har lagrats in i omgivande mark och läcker nu kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Vid markanvändning bör åtgärder som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas. Åtgärdsförslag Tabell 3: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek Skattad effekt 1. Punktkällor Punktkällor reningsverk < 15000pe 1.3 Punktkällor IPPCindustri miljögifter miljögifter, Hudiksvalls ARV miljögifter, Granskärs kraftvärmeverk miljögifter, Vallviks Bruk Antal förbättrade * 6 (Rolfstaån, Rossbäcken, Söderhamnsfjärden, Sandarnesfjärden, Gårdsfjärden, Långvindsfjärden) (Hudiksvallsfjärden) (Söderhamnsfjärden) (Vallviksfjärden) Kostnad (kr eller kr/år) Övrig information sanalys sanalys sanalys

9 sanalys miljögifter, Djupedsverket (Hudiksvallsfjärden) sanalys miljögifter, Iggesund Paperboard AB 2 (Agöfjärden och Gårdsfjärden) sanalys miljögifter, Iggesund Tools AB och Iggesunds sågverk (Gårdsfjärden) sanalys 1.4 Punktkällor Inte IPPCindustri miljögifter, Panncentralen Kotorget, Sunfab Hydraulics, Hiab Produktion, Mekanotjänst i Hudiksvall AB, Ericsson Network Kabelfabrik, Stena Recycling AB Hudiksvall och Masens kemiska fabrik (Hudiksvallfjärden) sanalys miljögifter, Dellenbygdens Miljöåtervinning och Skärnäs Terminal AB (Gårdsfjärden) sanalys Översyn av dagvattenhantering inom tillrinningsområdet (Långvindsfjärden) 2. Diffusa källor Översyn av dagvattenhantering inom tillrinningsområdet 8 (Rolfstaån, Rossbäcken, Söderhamnsfjärden, Sandarnesfjärden, Vallviksfjärden, Hudiksvallsfjärden, Agöfjärden och Gårdsfjärden) 2.1 Diffusa källor Urban markanvändning Efterbehandling av miljögifter (inventering av ev. förorenat, oklassat område - skjutfält) 1 st. 1 grundvattenförekomst (Hallstaåsen/ Hudiksvall)

10 1.1 Punktkällor Förorenade områden (grundvatten) 2.4 Diffusa källor Förorenad mark/ gammal industrimark 2.3 Diffusa Transport och infrastruktur Diffusa källor Transport och infrastruktur (grundvatten) Atmosfärisk deposition Efterbehandling av miljögifter, andra betydande EBHobjekt inom tillrinningsområdet (ej riskklass 1) Utsläppreduktion miljögifter, bland annat hamnverksamhet och flygplats Information småbåtshamnar Översyn av dagvattenhantering och grundvattenskydd Information skogsbruk storlek storlek 8 (Rolfstaån, Rossbäcken, Söderhamnsfjärden, Sandarnesfjärden, Vallviksfjärden, Hudiksvallsfjärden, Agöfjärden och Gårdsfjärden) 2 (Söderhamnsfjärden och Sandarnesfjärden) 3 (Söderhamnsfjärden, Sandarnesfjärden och Hudiksvallsfjärden) 1 grundvatten förekomst (Hallstaåsen/Edsta) Alla yt i åtgärdsområdet *Antal där den föreslagna åtgärden ger effekt. utredning av vilka objekt som har betydande påverkan sanalys Pga. urlakning vid körskador Hallstaåsen/Hudiksvall För grundvattenförekomsten Hallstaåsen/Hudiksvall har även transport och infrastruktur bedömts ha en betydande påverkan, eftersom bekämpningsmedelsrester kan ha kommit från ogräsbekämpning på banvallen och därmed påverkar miljösituationen i grundvattnet. Vilken eller vilka källorna är behöver dock undersökas närmare innan ytterligare fysiska åtgärder kan föreslås. Åtgärder för Sandarnesfjärden och Söderhamnsfjärden För Sandarnesfjärden behöver även åtgärder vidtas inom åtgärdsområdet Södra Hälsinglands kustvatten (se bilaga 1:27). Det handlar om utsläppsreduktion av miljögifter från Källskärs ARV, Arizona Chemical AB, Sandarne Kalkverk, SMA:s Oljedepå, Långrörs oljehamn, Industrideponi i Sandarne och Josef Lindberg i Sandarne AB samt efterbehandling av miljögifter för Långrörs oljehamn. Källfördelningsanalys

11 För i princip alla ytvatten som har problem med miljögifter behövs en sanalys för att ta reda på vilka källor som bidrar med de ämnen som sänker vattenförekomstens status. En utredning av vilka förorenade områden (EBH-objekt) inom tillrinningsområdet som har betydande påverkan utgör ett av underlagen i sanalysen. Information till skogsbruket Åtgärden föreslås för hela åtgärdsområdet med syfte att informera om hänsyn i skogsbruket för att minska läckaget av metylkvicksilver. Kvicksilver som når marken genom atmosfärisk deposition lagras där, men lakas ur marken vid exempelvis körskador. Effekt och för åtgärden om informationsinsatser är okänd. Information till småbåtshamnar Ämnet tributyltenn (TBT) överskrids i såväl inlandsvatten som kustvatten. Ämnet har historisk främst förekommit i båtbottenfärger. Undersökningar visar att ämnet fortfarande förekommer i höga halter i vatten och mark i och omkring småbåtshamnar. Främmande arter Inom åtgärdsområdet finns en vattenförekomst som har problem med främmande arter. Det är Södra Dellen där förekomst av signalkräfta hotar den inhemska flodkräftan. Det bedöms som omöjligt att utrota signalkräftor från Södra Dellen trots att det skulle krävas för att följa miljökvalitetsnormen. Genom att anlägga någon typ av spridningshinder och/eller kontinuerligt hålla nere beståndet bör man dock kunna förhindra (eller fördröja) att signalkräftorna sprider sig till andra områden med flodkräfta. En åtgärdsutredning behövs för att hitta lämplig åtgärd för detta. Information och skyltning för att undvika eventuell pestspridning föreslås också. Åtgärdsförslag Tabell 4: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek Skattad effekt Antal förbättrade * Kostnad (kr eller kr/år) Övrig information 8.6 Annan signifikant påverkan Introducerade arter Reducering av invasiva främmande arter En vattenförekomst Information En vattenförekomst Åtgärdsutredning En vattenförekomst *Antal där den föreslagna åtgärden ger effekt.

12 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Inom åtgärdsområdet finns problem med förändrade habitat genom fysiska förändringar i 329. De betydande påverkanskällorna är vandringshinder, markanvändningen i närområdet eller svämplanet, rensning av vattendrag samt vattenflödesreglering. För att följa miljökvalitetsnormerna i åtgärdsområdets behöver 217 stycken vägtrummor och 163 stycken andra vandringshinder göras passerbara, ekologiskt funktionella kantzoner anläggas på 720 hektar mark, 131 hektar rensade vattendrag återställas och vattenregleringen behöver justeras för att ge ett mer miljöanpassat flöde i 32. För fyra flottledsrensade vattendrag uppskattningar av behovets storlek och. Uppskattning av er även för att åtgärda vandringshinder som inte är vägtrummor och för att åstadkomma miljöanpassade flöden. Nedan föreslagna åtgärder bör åtgärdsutredning.

13 Åtgärdsförslag Tabell 5: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek Skattad effekt Antal förbättrade * Kostnad (kr/år eller totalt) Övrig information 4. Flödesreglering och morfologiska förändringar Fiskväg/ utrivning av vandringshinder 134 st Flöde och morfologi Vattenflödesreglering Miljöanpassat flöde Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag Restaurering kantzoner - Ekologiskt funktionella kantzoner 720 ha kr totalt 5.1 Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag Fysiska förändringar av vattendragsfåran Restaurering av rensade eller rätade vattendrag 131 ha kr totalt Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag Rensning av vattendrag för flottning Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Flottledsåterställning Andra morfologiska för ändringar Barriärer Omläggning/ byte av vägtrumma 4 st kr totalt Andra morfologiska förändringar Vägtrummor Omläggning/ byte av vägtrumma 213 st kr totalt Andra morfologiska Fiskväg/ utrivning av 29 st. 37

14 förändringar Andra barriärer vandringshinder *Antal där den föreslagna åtgärden ger effekt. Klorid i grundvatten Inom åtgärdsområdet finns i dagsläget en grundvattenförekomst (Hallstaåsen/Edsta) som riskerar att inte uppnå god kemisk status till år Den påverkanskälla som har bedömts som betydande för risken för klorid i grundvatten i åtgärdsområdet är transport och infrastruktur. Åtgärden som föreslås för Hallstaåsen/Edsta är översyn av dagvattenhantering och grundvattenskydd. Samma åtgärd minskar även risken för miljögifter i grundvatten (se beskrivning om miljögifter). Otillräckligt dricksvattenskydd För fyra dricksvattentäkter i åtgärdsområdet behöver dricksvattenskyddet ses över. Samtliga täkter har vattenskyddsområden som troligtvis behöver uppdateras. Den totala en för dessa åtgärder uppskattas till 2,4 miljoner kronor. Beskrivna åtgärdsbehov omfattar de kommunal allmänna vattentäkterna. Kunskap om de större enskilda vattentäkterna är bristfällig och har därför exkluderats från sammanställningen. Det kan vara så att övriga vattentäkter också har ett stort åtgärdsbehov. Det finns även ett åtgärdsbehov för de som inte har dricksvattentäkter idag men som är viktiga för framtida dricksvattenförsörjning. Dessa tas inte med här på grund av bristfällig kunskap. Sammanställning av de åtgärder enligt Åtgärdsprogram som behövs i Mellersta Hälsinglands kustvatten åtgärdsområde I tabellerna som följer beskrivs kopplingen mellan Åtgärdsprogrammets åtgärder (här kallade direkta eller indirekta åtgärder) och de konkreta åtgärder som enligt det nuvarande kunskapsunderlaget föreslås i åtgärdsområdet. Tabell 6 visar vilka direkta åtgärder som behöver vidtas av kommuner och myndigheter på lokal och regional nivå för att se till att de relevanta konkreta åtgärderna som har föreslagits ovan genomförs. Med direkta åtgärder menar vi sådana åtgärder som direkt påverkar verksamhetsutövare eller andra aktörer att vidta förbättringsåtgärder. Det kan till exempel röra sig om tillsyn, prövningar eller omprövningar av tillstånd och inrättande av vattenskyddsområden. Även åtgärder som utbildning, rådgivning och information kan vara direkta åtgärder som finns med i tabellen. I tabell 7 redovisas sedan direkta åtgärder som nationella myndigheter behöver vidta och som kan få betydelse för genomförandet av konkreta åtgärder i åtgärdsområdet. Det kan här röra sig om

15 nya eller utvecklade föreskrifter eller andra generella styrmedel, vägledningar och nationella riktlinjer eller andra typer av rådgivning och information på nationell nivå. För flera av de miljöproblem som har identifierats i åtgärdsområdet finns det fortfarande osäkerheter om både omfattningen av problemet och behovet av konkreta förbättringsåtgärder. Det har därför föreslagits att det i första hand ska genomföras verifieringar av vattnets status och/eller utredningar av åtgärdsbehovet. I tabellerna nedan har åtgärder kopplade till den typen av miljöproblem inte redovisats, eftersom det konkreta åtgärdsbehovet fortfarande är osäkert. I takt med att kunskapsunderlaget förbättras kommer åtgärdsområdessammanställningen att uppdateras med ny information om åtgärdsbehov och förslag på konkreta åtgärder. I samband med det kommer också tabellerna nedan att kompletteras med information om vilka åtgärder som behöver vidtas för att åstadkomma de nya föreslagna åtgärderna. Åtgärdsprogram Bottenhavets vattendistrikt innehåller också ett stort antal åtgärder som vägledningar, metodutveckling, utarbetande av planer, kunskapsuppbyggnad och liknande åtgärder, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra direkta åtgärder men som inte i sig leder till att konkreta åtgärder genomförs. Sådana åtgärder kallar vi indirekta åtgärder. Målsättningen är att det i tabellerna ska redovisas vilka indirekta åtgärder i Åtgärdsprogrammet som kan kopplas till respektive direkt åtgärd. Detta har vi dock inte hunnit göra ännu, och den kolumnen i tabellerna nedan är därför fortfarande tom. I takt med att åtgärdsområdessammanställningarna uppdateras, kommer den informationen också att läggas in i tabellerna. Tabell 6: Direkta åtgärder på lokal och regional nivå Direkta åtgärder på lokal och Ansvarig regional nivå Övergödning Kommunerna, åtgärd 2a Berörd kommun Tillsyn Exempel på konkreta åtgärder Minskade kväve- och fosforutsläpp från jordbruk och djurhållning Kopplade indirekta åtgärder Kommunerna, åtgärd 3 Tillsyn och prövning Kommunerna, åtgärd 4 Tillsyn Länsstyrelserna, åtgärd 1a Tillsyn och prövning Länsstyrelserna, åtgärd 5a Rådgivning, åtgärd 1 a och 4b-c Rådgivning och utbildning, åtgärd 1a Tillsyn Berörd kommun Berörd kommun Berörd länsstyrelse Berörd länsstyrelse Krav på enskilda avlopp Krav på avloppsledningsnät och mindre reningsverk Krav på minskade utsläpp av näringsämnen från större avloppsreningsverk och andra miljöfarliga verksamheter Åtgärder för minskade växtnäringsförluster t.ex. strukturkalkning, skyddszoner, obrukade kantzoner och våtmarker Åtgärder för ökad miljöhänsyn Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig miljöhänsyn

16 Försurning vattenmyndigheten, åtgärd 3 Kalkningsanslag, åtgärd 2 Utbildning och rådgivning Miljögifter i yt- och grundvatten Kommunerna, åtgärd 1a Tillsyn och prövning Kommunerna, åtgärd 1b Tillsyn och prövning Kommunerna, åtgärd 2b Tillsyn Länsstyrelserna, åtgärd 1a Tillsyn och prövning Länsstyrelserna, åtgärd 5b Rådgivning Länsstyrelserna, åtgärd 10 Tillsyn och bidrag Naturvårdsverket, åtgärd 4 Bidrag, åtgärd 6c Kontroll, åtgärd 8 Vägledning Främmande arter Länsstyrelserna, åtgärd 14 Tillsyn och kontroll Fysisk påverkan Länsstyrelserna, åtgärd 1b och 3 Prövning och tillsyn Kommunerna, åtgärd 9 Egna åtgärder Trafikverket, åtgärd 1 Egna åtgärder, åtgärd 1a Tillsyn, åtgärd 4 Utbildning och rådgivning, åtgärd 6c Kontroll Klorid i grundvatten Trafikverket, åtgärd 3 Egna åtgärder Dricksvattenskydd Kommunerna, åtgärd 6a, 6b och 6c Inrätta vattenskyddsområde, uppdatera föreskrifter, tillsyn vattenmyndigheten Berörd kommun Berörd kommun Berörd kommun Berörd länsstyrelse Berörd länsstyrelse Berörd länsstyrelse Naturvårdsverket Berörd länsstyrelse Berörd länsstyrelse Berörd kommun Trafikverket Trafikverket Berörd kommun i skogsbruket Kalkning enligt kalkningsplan Ökad kunskap om skogsbrukets försurande effekter Minskad påverkan från miljöfarlig verksamhet Efterbehandling av förorenade områden Minskad tillförsel av växtskyddsmedel Minskad påverkan från miljöfarlig verksamhet Minskad tillförsel av växtskyddsmedel Efterbehandling av förorenade områden Efterbehandling av förorenade områden Ökad miljöhänsyn vid dikningsåtgärder Minskat läckage av kvicksilver vid skogsbruk Åtgärder för att minska påverkan från främmande arter Åtgärda vandringshinder, miljöanpassade flöden, återställa flottningsleder Byte av vägtrummor och andra åtgärder för att motverka vandringshinder vid vägpassager Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig miljöhänsyn i skogsbruket Ökad miljöhänsyn vid dikningsåtgärder Minskad miljöbelastning från väg och järnväg Vattenskyddsområden

17 Länsstyrelserna, åtgärd 12a och 12c Tillsyn Berörd länsstyrelse Vattenskyddsområden Tabell 7: Direkta åtgärder på nationell nivå Direkta åtgärder på nationell Ansvarig nivå Övergödning vattenmyndigheten, åtgärd 1a vattenmyndigheten Utveckla styrmedel Exempel på konkreta åtgärder Minskade kväve- och fosforutsläpp från enskilda avlopp Kopplade indirekta åtgärder Jordbruksverket, åtgärd 1a Rådgivning Jordbruksverket, åtgärd 3 Utveckla styrmedel Jordbruksverket Jordbruksverket Gödselhantering, miljöanpassad dikning och dränering, förbättrad markstruktur strukturkalkning, skyddszoner, obrukade kantzoner och våtmarker Naturvårdsverket, åtgärd 1 Styrmedel Naturvårdsverket, åtgärd 2c Föreskrifter/styrmedel Naturvårdsverket, åtgärd 9 Föreskrifter/styrmedel, åtgärd 6a Riktlinjer Försurning vattenmyndigheten, åtgärd 3 Kalkningsanslag, åtgärd 6a Riktlinjer Miljögifter i yt- och grundvatten vattenmyndigheten, åtgärd 2 Föreskrifter/styrmedel Jordbruksverket, åtgärd 1b Rådgivning Naturvårdsverket, åtgärd 2c Föreskrifter/styrmedel Naturvårdsverket, åtgärd 3 Föreskrifter/styrmedel Naturvårdsverket Naturvårdsverket Naturvårdsverket vattenmyndigheten vattenmyndigheten Jordbruksverket Naturvårdsverket Naturvårdsverket Minskade kväve- och fosforutsläpp från avloppsreningsverk Minskade utsläpp från avloppsledningsnät Minskad påverkan från näringsämnen i dagvatten Förbättrad miljöhänsyn vid markavvattning, skyddsdikning och dikesrensningar Kalkning enligt kalkningsplan Förbättrad miljöhänsyn vid markavvattning, skyddsdikning och dikesrensningar Minskad spridning av prioriterade och särskilt förorenande ämnen vid muddring och annan vattenverksamhet Minskad tillförsel av växtskyddsmedel Minskade utsläpp av prioriterade och särskilt förorenande ämnen från avloppsledningsnät Minskade utsläpp av prioriterade och särskilt förorenande ämnen Naturvårdsverket, åtgärd 9 Naturvårdsverket Minskad påverkan av

18 Föreskrifter/styrmedel Naturvårdsverket, åtgärd 10 Föreskrifter, åtgärd 6a Riktlinjer Främmande arter vattenmyndigheten, åtgärd 10 Råd och riktlinjer Fysisk påverkan Jordbruksverket, åtgärd 2 Vägledning, rådgivning Jordbruksverket, åtgärd 3 Föreskrifter/styrmedel, åtgärd 6a Riktlinjer Dricksvattenskydd Naturvårdsverket, åtgärd 10 Föreskrifter Naturvårdsverket vattenmyndigheten Jordbruksverket Jordbruksverket Naturvårdsverket prioriterade och särskilt förorenande ämnen från dagvatten Hantering av växtskyddsmedel Förbättrad miljöhänsyn vid markavvattning, skyddsdikning och dikesrensningar Åtgärder mot främmande arter Minskad påverkan från markavvattning och jordbruk (minskad erosion och sedimentation, kantzoner, skyddszoner m.m.) Förbättrad miljöhänsyn vid markavvattning, skyddsdikning och dikesrensningar Hantering av växtskyddsmedel