Bilaga 1:35 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Transkript

1 Bilaga 1:35 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Sammanställning av förslag till åtgärder för Testeboåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för Testeboåns åtgärdsområde vilket utgörs av Testeboåns avrinningsområde. Åtgärdsområdet berör Ockelbo, Bollnäs, Gävle, Ovanåkers och Falu kommun samt Gävleborgs och Dalarnas län. I åtgärdsområdet finns 108 ytvattenvattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status. På grund av långvarigt internationellt luftnedfall av kvicksilver finns inget ytvatten som uppnår god kemisk status. En ytvattenförekomst har även andra problem med miljögifter. I åtgärdsområdet finns fyra grundvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status eller riskerar att inte uppnå god kemisk eller kvantitativ status år Några av grundvattenförekomsterna ligger i flera åtgärdsområden. Två av dem (Ockelbo och Åmot, Svartadal) ligger huvudsakligen inom åtgärdsområdet och hanteras huvudsakligen i denna bilaga. Valboåsen hanteras huvudsakligen i bilaga 1:36 (Gavleåns åtgärdsområde) och Björke/Hille hanteras huvudsakligen i bilaga 1:34 (åtgärdsområdet Gästriklands kustvatten). Vissa åtgärder för Valboåsen och Björke/Hille finns dock med i denna bilaga då de behöver genomföras inom Testeboåns åtgärdsområde. Inga kustvattenförekomster ingår i åtgärdsområdet, men denna bilaga innehåller åtgärder som behövs för att kustvattenförekomsterna Avan, Inre Fjärden, Yttre Fjärden och Skutskärsfjärden ska uppnå god status. Dessa hanteras huvudsakligen i bilaga 1:34 (åtgärdsområdet Gästriklands kustvatten). De vanligaste miljöproblemen i åtgärdsområdet är problem med konnektivitet (vandringshinder) och morfologiska förändringar. De främsta påverkanskällorna är dammar och andra vandringshinder, samt aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor i vattenförekomsters närområde eller svämplan. De viktigaste åtgärderna är därför fiskväg/utrivning av vandringshinder och ekologiskt funktionella kantzoner. Utifrån tillgängliga dataunderlag beskrivs aktuella miljöproblem med betydande påverkan och med åtgärdsförslag. Om miljösituationen ändras eller om kompletterande undersökningar genomförs och ny data blir tillgänglig, kan miljöbedömningen ändras. De åtgärder som föreslås för aktuella miljöproblem, bedöms vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna skall kunna uppnås och/eller följas, eller så bedöms de bidra till att åtgärdsområdets miljökvalitetsnormer uppnås och/eller uppfylls. I de flesta fall behöver en fördjupad åtgärdsutredning genomföras innan åtgärderna vidtas. Kostnaderna som redovisas för de olika åtgärderna kan ställas i relation till en beräkning av värdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet. De funktioner som är värdefulla och som ekosystemen möjliggör utgörs av bland annat fiske, turism och vattenkraft. I en studie av TEEB ( anges värdet för ekosystemsfunktionerna i sjöar och vattendrag ligga på cirka dollar per hektar och år och för kusten ca dollar per hektar och år. Översatt till Testeboåns åtgärdsområde med en sammanlagd vattenförekomstyta på cirka 4715 hektar och ett lågt antaget värde på kr per år och hektar blir ekosystemvärdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet ca 47 miljoner kronor per år. För övrig information per vattenförekomst i åtgärdsområdet hänvisas till VISS, (Testeboån).

2 Bild 1: Kartan visar Testeboåns markanvändning samt geografisk placering i Bottenhavets vattendistrikt.

3 Övergödning och syrefattiga förhållanden Inom åtgärdsområdet finns i dagsläget två ytvattenförekomster som är påverkade av övergödning. Två grundvattenförekomster, Ockelbo och Åmot, Svartandal, riskerar att inte uppnå god kemisk status till år 2021 på grund av näringsämnen. Inom området föreslås även åtgärder för kustvattenförekomsterna Avan, Inre Fjärden, Yttre Fjärden och Skutskärsfjärden som huvudsakligen hanteras i bilaga 1:34 (åtgärdsområdet Gästriklands kustvatten). De påverkanskällor som har bedömts ha betydande påverkan är jordbruk, skogsbruk, enskilda avlopp och förorenade områden. För att uppnå miljökvalitetsnormerna i de två vattenförekomster (vattendrag) finns följande förbättringsbehov: För vattenförekomsten SE krävs en minskning av fosfor på 3,7 µg/l. För vattenförekomsten SE krävs en minskning av fosfor på 6,4 µg/l. Åtgärdsförslag Tabell 1: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenföreko mster* Kostnad (kr eller kr/år) Övrig information 2.2 Jordbruk Anpassade skyddszoner på åkermark 17,2 antal 20 kg P/år 2 vattenförekomster (SE , SE ) kr per år Anpassade skyddszoner på åkermark 4 kustvattenförekomster Strukturkalkning 168 ha 29,7 kg P/år 2 vattenförekomster (SE och SE ) 0 kronor per år Eftersom värdet av skördeökningen vid strukturkalkning i de flesta fall blir större än den årliga en så är en 0 kr/kg reducerat fosfor. 2.5 Enskilda avlopp och 2.2 Enskilda avlopp (grundvatten) Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå 54 st. 24,4 kg P/år 2 vattenförekomster (SE , SE ) kr per år

4 1.1 Punktkäll or Förorenad e områden (grundvat ten) Skogbruk 2.2 Jordbruk, 2.5 Enskilda avlopp, 2.2 Enskilda avlopp (grundvatten) och Skogbruk Utsläppreduktion enskilda avlopp Efterbehandling miljögifter Ekologiskt funktionella kantzoner Kunskapsspridande åtgärder: Information, rådgivning och utbildning 4 kustvattenförekomster och 1 grundvatten -förekomst (Ockelbo) 1 grundvatten förekomst (Åmot, Svartandal) 4 kustvattenförekomster och 2 vattendrag 2 vattendrag (SE , SE ) och 4 kustvattenförekomster *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. Grundvattenförekomsten Åmot, Svartandal För grundvattenförekomsten Åmot, Svartandal bedöms även jordbruket ha en betydande påverkan. Det behövs dock mer kunskap om källorna till de förhöjda nitrat- och ammoniumhalterna innan ytterligare fysiska åtgärder kan föreslås. Åtgärdsutredning av åtgärder för jordbruket Strukturkalkning och anpassade skyddszoner är de jordbruksåtgärder som bedöms vara mest seffektiva, men det finns även flera andra tänkbara åtgärder. Vilken åtgärd som är mest lämplig att genomföra behöver utredas från fall till fall. Kunskapsspridande åtgärder Åtgärden innebär olika typer av utbildnings-, rådgivnings- och informationsinsatser kring t ex

5 enskilda avlopp, jordbruk, skogsbruk och dagvatten. Syftet är att öka medvetenhet om vad som orsakar övergödning och hur man kan agera annorlunda för att minska övergödningen. Försurning Inom åtgärdsområdet finns i dagsläget 42 vattenförekomster som har problem med försurning. De påverkanskällor som har bedömts ha betydande påverkan är skogsbruk och atmosfärisk deposition. De åtgärder som föreslås är kalkning och information om skogsbrukets försurande effekter. För att hålla ph på acceptabla nivåer i tre vattenförekomster behöver 417 ton kalk tillföras varje år till en av kronor per år. För 39 vattenförekomster sberäkningar/uppskattningar av behov när det gäller kalkning. Åtgärdsförslag Tabell 2: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenföreko mster* Kostnad (kr/år) Övrig information Atmosfäri sk deposition och skogsbruk skogsbruk Kalkning, enligt kalkningsplan 3 vattenförekomster kalkning, utöver kalkningsplan Informationsinsatser för att öka kunskapen om skogsbrukets påverkan på vattenkvalitet 417 ton 39 vattenförek omster 42 vattenförekomster *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt kr per år Kalkning Kalkningsplanen sträcker sig mellan år 2014 och Kalkning är en uppehållande åtgärd som syftar till att hålla ph-värdet på en acceptabel nivå så att arter i dessa ekosystem ska överleva. För att komma till rätta med själva försurningsproblemet krävs andra åtgärder. Informationsspridning om skogsbrukets försurande effekter Åtgärden föreslås för alla vattenförekomster i åtgärdsområdet. Åtgärden ska öka medvetenhet om skogsbrukets försurande effekter och hur skogen kan brukas med minskad försurningspåverkan.

6 Miljögifter i yt- och grundvatten Alla ytvattenförekomster i åtgärdsområdet bedöms ha problem med kvicksilver (se nedan) vilket gör att de inte uppnår god kemisk status. En sjö (Ycklaren) bedöms även ha andra problem med miljögifter. En grundvattenförekomst (Ockelbo) uppnår inte miljökvalitetsnormen på grund av miljögifter. Grundvattenförekomsten Åmot, Svartandal ligger i risk att inte uppnå god kemisk status år 2021, bland annat på grund av miljögifter. I åtgärdsområdet behöver även åtgärder genomföras som har effekt på grundvattenförekomsterna Valboåsen och Björke/Hille, samt kustvattenförekomsten Avan. Valboåsen behandlas annars huvudsakligen i Gavleåns åtgärdsområde. Avan och Björke/Hille behandlas huvudsakligen i åtgärdsområdet Gästriklands kustvatten. De betydande påverkanskällorna är atmosfärisk deposition, avloppsreningsverk, industrier, urban markanvändning, förorenad mark, transport och infrastruktur samt andra diffusa källor. För att uppnå miljökvalitetsnormerna behöver följande uppnås: I alla ytvattenförekomster i åtgärdsområdet behöver halten av kvicksilver sänkas. I sjön Ycklaren behöver halterna i sediment minska för fyra polyaromatiska kolväten (PAH), nämligen Benso(b)fluoranten, Benso(k)fluoranten, Benso(g,h,i)perylen och Indeno(1,2,3-cd)pyren. I grundvattenförekomsten Ockelbo behöver halten av bekämpningsmedelsresten BAM sänkas. Förbättringsbehovet för grundvattenförekomsten Björke/Hille och kustvattenförekomsten Avan anges i Bilaga 1:34 (Åtgärdsområdet Gästriklands kustvatten). Förbättringsbehov för grundvattenförekomsten Valboåsen anges i Bilaga 1:36 (Gavleåns åtgärdsområde). I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet för kvicksilver, det vill säga den högsta tillåtna halten kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i praktiskt taget alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är långvarigt internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Kvicksilvret har lagrats in i omgivande mark och läcker nu kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Vid markanvändning bör åtgärder som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas.

7 Åtgärdsförslag Tabell 3: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek Skattad effekt Antal förbättrade vattenföreko mster* Kostnad (kr eller kr/år) Övrig informatio n 1. Punktkällor Utsläppsreduktion miljögifter, Ockelbo plastindustri AB, 1 vattenförekomst (Ycklaren) Behöver föregås av en källfördelning s-analys Punktkällor, reningsverk > pe Utsläppsreduktion miljögifter, Ockelbo ARV 1 vattenförekomst (Ycklaren) Behöver föregås av en källfördelning s-analys 2. källor Översyn av dagvattenhantering 1 vattenförekomst (Ycklaren) 2.4 Förorenad mark/gamm al industrimar k (ytvatten) och 1.1 Punktkällor Förorenade områden (grundvatten) Efter-behandling av miljögifter, Gefle Manufaktur och Frankssons såg (riskklass 1) 2 st. 3 vattenförekomst (Ycklaren, Ockelbo, Avan) Efter-behandling av miljögifter, inhämta kunskap om ev. förorenade områden (ej riskklass 1) 1 vattenförekomst (Åmot, Svartandal) Efter-behandling av miljögifter, andra betydande EBH-objekt inom tillrinningsområdet (ej riskklass 1) 2 vattenförekomst (Ycklaren, Avan) Behöver föregås av en utredning av vilka objekt som har betydande påverkan Atmosfärisk deposition Information skogsbruk Alla ytvattenförekomster i åtgärdsområ Pga. urlakning vid körskador

8 2.3 Urban markanvändning 2.4 Andra signifikanta diffusa källor Transport och infrastruktur Efter-behandling av miljögifter, inventering av fem riskklass 2- objekt Efterbehandling av miljögifter, inhämta kunskap om ev. förorenade områden (ej riskklass 1) Dagvattenhantering för skydd mot grundvattenförorening Minskad påverkan från urban markanvändning Grundvattenreni ng In-Situ- Behandling, t ex Pump and treat Översyn av dagvattenhantering och grundvattenskydd 5 st. det 1 vattenförekomst (Ockelbo) 1 vattenförekomst (Valboåsen) 2 vattenförekomster (Ockelbo och Björke/Hille ) 1 vattenförekomst (Valboåsen) 1 vattenförekomst (Ockelbo) 2 vattenförekomster (Åmot, Svartandal och Ockelbo) *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. Grundvattenförekomsten Ockelbo I grundvattenförekomsten Ockelbo finns rester av bekämpningsmedel. Eftersom vatten kontinuerligt tas ut för dricksvattenbruk och nytt grundvatten bildas så kommer halterna rimligtvis att minska med tiden, oavsett om ytterligare åtgärder sätts in eller ej. För att kunna se trenden och följa utvecklingen behövs operativ övervakning och uppföljning. Källfördelningsanalys I de ytvatten som har med miljögifter behövs en källfördelningsanalys för att ta reda på vilka ämnen som släpps ut från vilka källor och därmed sänker vattenförekomstens status. En utredning av vilka förorenade områden (EBH-objekt) inom tillrinningsområdet som har betydande påverkan utgör ett av underlagen i källfördelningsanalysen. Information till skogsbruket Åtgärden föreslås för hela åtgärdsområdet med syfte att informera om hänsyn i skogsbruket för att minska läckaget av metylkvicksilver. Kvicksilver som når marken genom atmosfärisk

9 deposition lagras där, men lakas ur marken vid exempelvis körskador. Effekt och är okänd. Främmande arter I åtgärdsområdet finns en vattenförekomst som har problem med främmande arter. Det är Lundbosjön där förekomst av signalkräfta hotar den inhemska flodkräftan. För att uppnå miljökvalitetsnormen behöver signalkräftorna utrotas från sjön. Utfiskning skulle kunna vara en lämplig metod. Information om signalkräftans påverkan (t.ex. spridning av kräftpest) kan också vara nödvändig. Dessutom föreslås en åtgärdsutredning i syfte att hitta en lämplig åtgärd som förhindrar spridning av signalkräfta till sjön Öjaren, som är sammankopplad med Lundbosjön via en kanal. Öjaren ingår i ett skyddsområde för flodkräfta. Förändrade habitat genom fysiska förändringar Inom åtgärdsområdet finns problem med förändrade habitat genom fysiska förändringar i 98 vattenförekomster. De betydande påverkanskällorna är vandringshinder, markanvändning i närområdet eller svämplanet samt rensning av vattendrag. För att nå miljökvalitetsnormerna i åtgärdsområdets vattenförekomster behöver 24 stycken vägtrummor och 36 stycken dammar och 8 andra vandringshinder göras passerbara, ekologiskt funktionella kantzoner anläggas på 150 hektar mark och 61 hektar rensade vattendrag återställas. För 15 stycken flottledsrensade vattendragssträckor uppskattningar av behovets storlek och. Uppskattning av er även för att åtgärda de vandringshinder som inte är vägtrummor. En åtgärdsutredning behöver genomföras för alla ovan nämnda åtgärder, för att se om det är rätt åtgärd och om den verkligen behövs, och i så fall hur omfattande den behöver vara. Åtgärdsförslag Tabell 4: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek Skattad effekt Antal förbättrade vattenföreko mster* Kostnad (kr) Övrig information 4. Flödesreglering och morfologisk a förändringar 5. Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag Fiskväg /utrivning av vandringshinder 36 st. 75 vattenförekomster Restaurering kantzoner - Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade 150 ha 32 vattenförekomster kr totalt 5.1 Fysiska förändringar av sjöar och 61 ha 12 vattenförekomster kr totalt

10 vattendrag Fysiska förändringar av vattendragsfåran Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag Rensning av vattendrag för flottning Andra morfologisk a förändringar Vägtrummo r Andra morfologisk a förändringar Andra barriärer vattendrag Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Flottledsåterställning Omläggning /byte av vägtrumma Fiskväg /utrivning av vandringshinder 24 st. 8 st. 15 vattenförekomster 26 vattenförekomster 25 vattenförekomster *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt kr totalt Förändrade grundvattennivåer Inga vattenförekomster i området bedöms ha problem med grundvattennivåer. Valboåsen bedöms dock vara i risk att inte uppnå god kvantitativ status till år Valboåsen hanteras i bilaga 1:36 om Gavleåns åtgärdsområde. Klorid i grundvatten Inga grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har otillfredsställande kemisk status på grund av klorid men däremot bedöms två grundvattenförekomster vara i risk att inte uppnå god kemisk status till år 2021 på grund av klorid. Dessa är Åmot, Svartandal och Valboåsen. Valboåsen hanteras i bilaga 1:36 (Gavleåns ÅO). Den påverkanskälla som har bedömts som betydande för problemen med klorid i grundvatten i åtgärdsområdet är transport och infrastruktur. En minskad användning av vägsalt skulle verka förebyggande för försämrad status för de två objekten i risk. Otillräckligt dricksvattenskydd För tre dricksvattentäkter i åtgärdsområdet behöver dricksvattenskyddet ses över. En täkt har vattenskyddsområden som troligtvis behöver uppdateras. För två täkter behöver skyddsområde

11 upprättas då det inte finns något vattenskyddsområde där idag. Den totala en för dessa åtgärder uppskattas till 3 miljoner kronor. Beskrivna åtgärdsbehov omfattar de kommunal allmänna vattentäkterna. Kunskap om de större enskilda vattentäkterna är bristfällig och har därför exkluderats från sammanställningen. Det kan vara så att övriga vattentäkter också har ett stort åtgärdsbehov. Det finns även ett åtgärdsbehov för de vattenförekomster som inte har dricksvattentäkter idag men som är viktiga för framtida dricksvattenförsörjning. Dessa tas inte med här på grund av bristfällig kunskap. Sammanställning av de åtgärder enligt Åtgärdsprogram som behövs i Testeboåns åtgärdsområde I tabellerna som följer beskrivs kopplingen mellan Åtgärdsprogrammets åtgärder (här kallade direkta eller indirekta åtgärder) och de konkreta åtgärder som enligt det nuvarande kunskapsunderlaget föreslås i åtgärdsområdet. Tabell 5 visar vilka direkta åtgärder som behöver vidtas av kommuner och myndigheter på lokal och regional nivå för att se till att de relevanta konkreta åtgärderna som har föreslagits ovan genomförs. Med direkta åtgärder menar vi sådana åtgärder som direkt påverkar verksamhetsutövare eller andra aktörer att vidta förbättringsåtgärder. Det kan till exempel röra sig om tillsyn, prövningar eller omprövningar av tillstånd och inrättande av vattenskyddsområden. Även åtgärder som utbildning, rådgivning och information kan vara direkta åtgärder som finns med i tabellen. I tabell 6 redovisas sedan direkta åtgärder som nationella myndigheter behöver vidta och som kan få betydelse för genomförandet av konkreta åtgärder i åtgärdsområdet. Det kan här röra sig om nya eller utvecklade föreskrifter eller andra generella styrmedel, vägledningar och nationella riktlinjer eller andra typer av rådgivning och information på nationell nivå. För flera av de miljöproblem som har identifierats i åtgärdsområdet finns det fortfarande osäkerheter om både omfattningen av problemet och behovet av konkreta förbättringsåtgärder. Det har därför föreslagits att det i första hand ska genomföras verifieringar av vattnets status och/eller utredningar av åtgärdsbehovet. I tabellerna nedan har åtgärder kopplade till den typen av miljöproblem inte redovisats, eftersom det konkreta åtgärdsbehovet fortfarande är osäkert. I takt med att kunskapsunderlaget förbättras kommer åtgärdsområdessammanställningen att uppdateras med ny information om åtgärdsbehov och förslag på konkreta åtgärder. I samband med det kommer också tabellerna nedan att kompletteras med information om vilka åtgärder som behöver vidtas för att åstadkomma de nya föreslagna åtgärderna. Åtgärdsprogram Bottenhavets vattendistrikt innehåller också ett stort antal åtgärder som vägledningar, metodutveckling, utarbetande av planer, kunskapsuppbyggnad och liknande åtgärder, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra direkta åtgärder men som inte i sig leder till att konkreta åtgärder genomförs. Sådana åtgärder kallar vi indirekta åtgärder. Målsättningen är att det i tabellerna ska redovisas vilka indirekta åtgärder i Åtgärdsprogrammet som kan kopplas till respektive direkt åtgärd. Detta har vi dock inte hunnit göra ännu, och den kolumnen i tabellerna nedan är därför fortfarande tom. I takt med att

12 åtgärdsområdessammanställningarna uppdateras, kommer den informationen också att läggas in i tabellerna. Tabell 5: Direkta åtgärder på lokal och regional nivå Direkta åtgärder på lokal och regional nivå Ansvarig Exempel på konkreta åtgärder Övergödning Kommunerna, åtgärd 3 Berörd kommun Krav på enskilda avlopp Tillsyn och prövning Länsstyrelserna, åtgärd 5a Berörd länsstyrelse Åtgärder för minskade Rådgivning växtnäringsförluster (t.ex. strukturkalkning, anpassade skyddszoner på åkermark, ekologiskt funktionella kantzoner) Skogsstyrelsen, åtgärd 1a Tillsyn Skogsstyrelsen, åtgärd 1 a och 4b-c Rådgivning och utbildning Försurning vattenmyndigheten, åtgärd 3 Kalkningsanslag Skogsstyrelsen, åtgärd 2 Utbildning och rådgivning Miljögifter i yt- och grundvatten Kommunerna, åtgärd 1a Tillsyn och prövning Kommunerna, åtgärd 1b Tillsyn och prövning Kommunerna, åtgärd 2b Tillsyn Länsstyrelserna, åtgärd 1a Tillsyn och prövning Länsstyrelserna, åtgärd 5b Rådgivning Länsstyrelserna, åtgärd 10 Tillsyn och bidrag Naturvårdsverket, åtgärd 4 Bidrag Skogsstyrelsen, åtgärd 8 Vägledning Främmande arter Länsstyrelserna, åtgärd 14 Tillsyn och kontroll Fysisk påverkan Länsstyrelserna, åtgärd 1b och 3 Prövning och tillsyn Kommunerna, åtgärd 9 Egna åtgärder Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen vattenmyndigheten Skogsstyrelsen Berörd kommun Berörd kommun Berörd kommun Berörd länsstyrelse Berörd länsstyrelse Berörd länsstyrelse Naturvårdsverket Skogsstyrelsen Berörd länsstyrelse Berörd länsstyrelse Berörd kommun Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig miljöhänsyn i skogsbruket Åtgärder för ökad miljöhänsyn Kalkning enligt kalkningsplan Ökad kunskap om skogsbrukets försurande effekter Minskad påverkan från miljöfarlig verksamhet Efterbehandling av förorenade områden Minskad tillförsel av växtskyddsmedel Minskad påverkan från miljöfarlig verksamhet Minskad tillförsel av växtskyddsmedel Efterbehandling av förorenade områden Efterbehandling av förorenade områden Minskat läckage av kvicksilver vid skogsbruk Åtgärder för att minska påverkan från främmande arter Åtgärda vandringshinder, miljöanpassade flöden, återställa flottningsleder Byte av vägtrummor och andra åtgärder för att motverka Kopplade indirekta åtgärder

13 Trafikverket, åtgärd 1 Egna åtgärder Skogsstyrelsen, åtgärd 1a Tillsyn Skogsstyrelsen, åtgärd 4 Utbildning och rådgivning Klorid i grundvatten Trafikverket, åtgärd 3 Egna åtgärder Dricksvattenskydd Kommunerna, åtgärd 6a, 6b och 6c Inrätta vattenskyddsområde, uppdatera föreskrifter, tillsyn Länsstyrelserna, åtgärd 12a och 12c Tillsyn Trafikverket Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen Trafikverket Berörd kommun Berörd länsstyrelse vandringshinder vid vägpassager Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig miljöhänsyn i skogsbruket Minskad miljöbelastning från väg och järnväg Vattenskyddsområden Vattenskyddsområden Tabell 6: Direkta åtgärder på nationell nivå Direkta åtgärder på nationell Ansvarig nivå Övergödning vattenmyndigheten, åtgärd 1a vattenmyndigheten Utveckla styrmedel Exempel på konkreta åtgärder Minskade kväve- och fosforutsläpp från enskilda avlopp Kopplade indirekta åtgärder Jordbruksverket, åtgärd 3 Utveckla styrmedel Skogsstyrelsen, åtgärd 6a Riktlinjer Försurning vattenmyndigheten, åtgärd 3 Kalkningsanslag Miljögifter i yt- och grundvatten Naturvårdsverket, åtgärd 3 Föreskrifter/styrmedel Naturvårdsverket, åtgärd 9 Föreskrifter/styrmedel Främmande arter vattenmyndigheten, åtgärd 10 Råd och riktlinjer Fysisk påverkan Jordbruksverket, åtgärd 2 Vägledning, rådgivning Jordbruksverket Skogsstyrelsen vattenmyndigheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket vattenmyndigheten Jordbruksverket Strukturkalkning, anpassade skyddszoner på åkermark Förbättrad miljöhänsyn vid markavvattning, skyddsdikning och dikesrensningar Kalkning enligt kalkningsplan Minskade utsläpp av prioriterade och särskilt förorenande ämnen Minskad påverkan av prioriterade och särskilt förorenande ämnen från dagvatten Åtgärder mot främmande arter Minskad påverkan från markavvattning och

14 Jordbruksverket, åtgärd 3 Föreskrifter/styrmedel Jordbruksverket jordbruk (ekologiskt funktionella kantzoner)