Svärtaåns åtägrdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Svärtaåns åtägrdsområde - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(37)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Svärtaåns åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(37)

4 Sammanfattning Svärtaån sträcker sig från sjön Likstammen i norr och mynnar i Sjösafjärden i Östersjön i söder. Åtgärdsområdet omfattar 17 ytvattenförekomster varav 12 inte uppnår god ekologisk status De största miljöproblemen är övergödning och fysisk påverkan. Inom Svärtaåns åtgärdsområde är de flesta sjöar och vattendrag mycket näringsrika och påverkade av kväve- och fosforutsläpp. Enligt SMHI:s dammregister finns det nio större dämmen inom området och nästan fyrtio torrläggnings- och sjösänkningsföreta som ger upphov till fysiska förändringar och tillsammans med bland annat jordbruket bidrar till vattensystemets dåliga näringsstatus. Fosfortillförseln till vatten i Svärtaåns åtgärdsområde behöver minska med cirka kg för att alla vattenförekomster ska nå god status med avseende på näringsämnen. På grund av kvicksilver och polybromerade difenyletrar så når ingen vattenförekomst god kemisk status, precis som i resten av Sverige. För de flesta vattenförekomsterna saknas mätdata och i dessa fall har statusen med avseende på andra miljögifter än kvicksilver antagits vara god. Fyra vattenskyddsområden finns inom åtgärdsområdet, varav två av dessa inte är kopplade till någon vattenförekomst och ett vattenskyddsområde finns huvudsakligen i åtgärdsområdet Södermanlands kust och kustnära områden. Vattenskyddsområdena tillkom på 1970-talet och 1984 och har därför gamla föreskrifter och behöver ses över, likaså den geografiska utbredningen. För att följa miljökvalitetsnormerna i Svärtaåns åtgärdsområde behöver framför allt: För miljöproblemet övergödning: Nyköpings och Gnestas kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Södermanland bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att jordbruksåtgärderna som beskrivs i kapitel genomförs i tillräcklig omfattning, Nyköpings och Gnestas kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 680 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 640 hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning, och Nyköpings och Gnestas kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Södermanland se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärder som minskar fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät genomförs i tillräcklig omfattning. 4(37)

5 För miljöproblemet miljögifter: Nyköpings och Gnestas kommuner samt Länsstyrelsen i Södermanland bör fokusera på kunskapshöjande aktiviteter såsom operativ övervakning och insamling av dataunderlag. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Södermanland bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 7 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag. Otillräcklig dricksvattenskydd: Nyköping och Gnestas kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning, och Länstyrelsen i Södermanland samt Nyköpings och Gnestas kommuner behöver utreda och eventuellt åtgärdas de EBH-objekt som finns i anslutning till vattenskyddsområde vid förekomsten SE (37)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Kompletterande krav för skyddade områden Åtgärder för skyddade områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (37)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Svärtaåns åtgärdsområde ligger i Södermanlands län och omfattas av tre kommuner; Nyköping, Trosa och Gnesta kommun. Åtgärdsområdet är 372 km² och består till 56 procent av skog, 25 procent av åker- och betesmark, 12 procent öppen mark och 8 procent av vatten. Ån har två huvudgrenar varav en börjar i sjön Likstammen. De båda grenarna rinner samman vid sjön Runnviken och vidare ner mot mynningen i Sjösafjärden. Vattnet rör sig till största del genom glesbyggda skogsområden med däremellan insprängda områden med odlad jord, huvudsakligen belägna omkring sjöar och vattendrag. Det bor 3300 personer i området, varav 900 bor i tätort (figur 1a). I åtgärdsområdet finns 59 sjöar som är större än ett hektar varav åtta är vattenförekomster. Nio vattendrag, åtta sjöar och två grundvattenförekomster har pekats ut som vattenförekomster enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (figur 1b). I Svärtaåns nedre delar kan man bland annat finna den sällsynta fisken grönling och i några av åns sjöar finns sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) - en sällsynt makroskopisk cyanobakterie som är indikatorart för näringsfattiga klarvattensjöar. I Likstammen, en av länets förnämsta klarvattensjöar, häckar bl.a. berguv och storlom. För att skydda sällsynta och värdefulla arter inom Svärtaåns åtgärdsområde har det upprättats fem Natura 2000-områden med limniska habitat. 7(37)

8 Figur 1a. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(37)

9 Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 9(37)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Svärtaåns åtgärdsområde omfattar 17 ytvattenförekomster, varav 12 vattenförekomster inte uppnår god ekologisk status De största miljöproblemen är övergödning, förändrade habitat genom fysisk påverkan och försurning. Morfologiska förändringar av sjöar och vattendrag och flödesregleringar är de största påverkanskällorna avseende fysisk påverkan. De största påverkanskällorna för övergödning är diffusa källor (främst jordbruksmark) och lokalt vissa punktkällor (främst avloppsreningsverk och enskilda avlopp). I den preliminära statusklassificeringen har ingen hänsyn tagits till fysisk påverkan och de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. Om dessa vägs in i klassificeringen av ekologisk status skulle Dammkärren och vattendraget från Sticksjön till Likstammen sänkas till måttlig ekologisk status (Figur 2). 10(37)

11 Figur 2. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen uppnår alla ytvattenförekomster i åtgärdsområdet god kemisk status. 11(37)

12 1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk Inom åtgärdsområdet finns det tre grundvattenförekomster, men Rogstafältet, som har otillfredsställande status, har sin utbredning främst i åtgärdsområdet för Södermanlands kust och kustnära områden och beskrivs därför i bilagan för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvatten. Av de två resterande förekomsterna är det bara en som riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 (figur 3). I urbergsförekomsten, SE , uppmättes diklormetan år 2011 och förhöjda halter av klorid har uppmätts under (37)

13 Figur 3. Vattenförekomster i risk att inte uppnå god kemisk status Kvantitativ status och risk Samtliga grundvattenförekomster inom åtgärdsområdet har god kvantitativ status och ingen av dem riskerar att försämras till (37)

14 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Endast de vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status har MKN god ekologisk status Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status Fyra ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god ekologisk status med tidsundantag till 2021 och resten har tidsundantag till 2027 på grund av orimliga kostnader eller på grund av att det är tekniskt omöjligt (tabell 1). MKN för kemisk status Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter och PBDE på grund av atmosfärisk deposition. Typen av undantag är mindre strängt krav utan specificering av gränsvärde med skälet att det bedöms vara tekniskt omöjligt att åtgärda det övergripande problemet med för höga kvicksilverhalter och PBDE. 14(37)

15 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Svärtaån SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet omöjligt), Morfologiska förändringar omöjligt) Långsjöbäcken SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar omöjligt) Sundbyån SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet omöjligt) Runnviken SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet omöjligt) Vedaån SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet omöjligt), Morfologiska förändringar omöjligt) Ludgosjön SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Orimliga kostnader) Kappstasjön SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Orimliga kostnader), 15(37)

16 Konnektivitet omöjligt), Morfologiska förändringar omöjligt) Lindöån SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar omöjligt) Eknaren SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar omöjligt) Sågsjöbäcken SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet omöjligt), Morfologiska förändringar omöjligt) Storån SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar omöjligt) Likstammen SE God ekologisk status 2021 Konnektivitet omöjligt) Stensjön SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet omöjligt) 16(37)

17 Stortrön SE God ekologisk status 2021 Konnektivitet omöjligt) Dammkärren SE God ekologisk status 2021 Konnektivitet omöjligt) Vattendraget från Sticksjön till Likstammen SE God ekologisk status 2021 Konnektivitet omöjligt), Morfologiska förändringar omöjligt) Grundvatten Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Svärtaån har två huvudgrenar som mynnar i sjön Runnviken innan den fortsätter cirka en mil till havet. De större vattendragen flyter till största delen genom landskapets centrala sprickdalar där också jordbruksmarken är belägen. Flera sjöar i området är kraftigt övergödda och området är ett av de som har den största transporten av näringsämnen till havet per ytenhet. Både Runnviken och Ludgosjön har dålig näringsämnesstatus och framförallt i Ludgosjön har exceptionellt höga fosforhalter uppmätts. Det är endast sjöarna längst upp i systemet som inte har problem med övergödning. Undantaget är Stensjön som indikerar måttlig status. Näringsämnespåverkan till sjön är okänd. Sammanlagt är det 12 vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning (se figur 4). 17(37)

18 Figur 4. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning. 18(37)

19 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad belastning 3 per vattenförekomst kan man uttrycka förbättringsbehovet i kg fosfor. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med cirka 6900 kg. Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom åtgärdsområdet. Vattenförekomster med högre näringsbelastning måste åtgärdas, men också sträckor med lägre belastning måste förbättras för att bidra till att belastningen ska minska totalt i åtgärdsområdets mynning. I figur 5 redovisas förbättringsbehovet för de enskilda vattenförekomsterna i Svärtaåns åtgärdsområde. Det största förbättringsbehovet (ca 1600 kg) finns i Vedaån. Cirka 75 procent av fosfortillförseln behöver minskas. I snitt är förbättringsbehovet 65 procent i vattenförekomsterna i åtgärdsområdet. 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (37)

20 Figur 5. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status.. 20(37)

21 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 6 så är fosfortillförsel 4 från jordbruket den dominerande källan i Svärtaåns åtgärdsområde. Det finns också ett antal sjöar där eventuell internbelastning av näringsämnen från sediment behöver utredas. Figur 6. Källfördelning av fosfor för Svärtaåns åtgärdsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder I Svärtaåprojektet har ett antal åtgärder genomförts under åren för att minska jordbrukets näringsläckage (tabell 2). Tabell 2. Genomförda och planerade åtgärder för att minska näringsbelastningen. Åtgärdskategori Storlek Enhet storlek Effekt (kgp /år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning 820 Hektar Våtmark-fosfordamm 9,2 Hektar Kalkfilterdiken 200 Hektar Tvåstegsdike/dikessläntning 1506 Meter - Totalt Kostnadseffektivitet (kr/kgp) 4 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (37)

22 Föreslagna åtgärder I Svärtaåns åtgärdsområde föreslås en rad åtgärder för att minska övergödningen i området (tabell 3). Åtgärderna uppskattas minska fosfortillförseln till vatten med 5100 kg vilket är något mindre än åtgärdsbehovet (6900 kg) för att nå god ekologisk status. Utredning behövs för att identifiera om det finns ytterligare åtgärder som kan genomföras. Ansvarig för detta är Länsstyrelsen i Södermanlands län. Exempel på sådana åtgärder eller styrmedel som kan leda till fysiska åtgärder är bland annat: kalkfilterbrunnar, sjörestaurering (till exempel fällning eller biomanipulering), ökad rådgivning och tillsyn för att minska växtnäringsförluster från åkermark, betesmark och från spridning, lagring och hantering av stallgödsel, undvika körskador vid skogsavverkning som kan leda till erosion, undvika markpackning och minimera ytavrinning och erosion, minska erosion från hästhagar med flera. Tabell 3. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Anpassade skyddszoner* 15 Hektar 570 0, Fosfordamm 1,6 Hektar 280 1, Fosfordamm* 5,9 Hektar Strukturkalkning Hektar , Strukturkalkning* 730 Hektar 140 1, Skyddszon 2 m* 29 Hektar 54 0, Minskat fosforläckage vid 280 0, spridning av stallgödsel* Tvåstegsdiken 1200 Meter 20 1, Kalkfilterdiken* Hektar Tvåstegsdiken* Meter 110 7, Skyddszon +4 m (utöver 2 m)* 69 Hektar 39 1, Våtmark* 210 Hektar Enskilda avlopp till normal 640 Antal skyddsnivå* Öka P-rening i avloppsreningsverk 2 Antal 22 7, (ospecificerat)* Enskilda avlopp från normal till 680 Antal hög skyddsnivå* SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 Ytterligare åtgärder bedöms också behöva genomföras för att det ska vara möjligt att nå god ekologisk status i kustvattenförekomsterna (Tabell 4). 22(37)

23 Tabell 4. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen (fosfor och kväve) i kustvatten samt effekter av inlandsåtgärder på kustvatten*. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt P (kg/år) Effekt N (kg/år) Kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet P Anpassade 0,5 Hektar , skyddszoner* Fosfordamm* 0,23 Hektar , Strukturkalkning* 95 Hektar 9 0 0, Summa kust Inlandsåtgärder Inlandsåtgärder *Alla effekter är inklusive retention till kusten , Försurning Under 1980-talet började man kalka försurade sjöar och vattendrag i Svärtaåns åtgärdsområde. Idag finns det inga åtgärdsområden för kalkning med pågående kalkning i åtgärdsområdet. Kalkningen av Sticksjön slutades 2001 och i Stortrön 2003 då sjöarna uppnår målsatta alkalinitets- och ph-värden utan kalkning. Enligt bottenfaunaundersökningar har sjöarna höga naturvärden och därför är det viktigt att fortsätta uppföljningen i åtgärdsområdena för kalkning. 2.3 Miljögifter Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet uppnår inte god kemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE), liksom i övriga Sverige. Alla ytvattenförekomster i Sverige har klassificerats till sämre status än god med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. Enstaka provtagningar inom åtgärdsområdet har visat på förekomster av bekämpningsmedel i vattendrag. Inga halter som påvisats har överstigit gränsvärden. I vattendrag i Södermanlands län har bekämpningsmedel påvisats i halter över gränsvärden vid enstaka mätningar. Det är möjligt att det stundtals förekommer bekämpningsmedel i halter över gränsvärden i vattendragen inom åtgärdsområdet. Åtgärdsarbetet bör fokuseras på kunskapshöjande aktiviteter såsom övervakning och insamling av dataunderlag. 2.4 Främmande arter Förekomst av främmande har inte angetts som ett miljöproblem i området och inga åtgärder är därför aktuella. Signalkräftan har i flera sjöar slagit ut tidigare bestånd av flodkräfta. 23(37)

24 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar av vatten, inklusive närområde och svämplan, orsakade av människan. Miljöproblemet innefattar tre kategorier; konnektivitetsförändringar, flödesförändringar och morfologiska förändringar. Bedömningen av miljöproblem grundas på statusklassificeringen. Alla vattenförekomster som har en hydromorfologisk kvalitetsfaktor med lägre än god status bedöms ha miljöproblem. I Svärtaåns åtgärdsområde är alla vattenförekomster utom en påverkade med avseende på miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan (figur 7). Det är främst påverkanskällor i form av vandringshinder och antropogen påverkan i närområde/svämplan som ligger bakom detta. 24(37)

25 Figur 7. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 25(37)

26 2.5.1 Konnektivitetsförändringar Tillstånd Konnektivitetsförändringar innebär att vattenlevande organismers naturliga rörelser påverkas så mycket av konstgjorda barriärer att god ekologisk status inte uppnås eller att statusen riskerar att försämras. I Svärtaåns åtgärdsområde finns totalt 28 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav 14 i vattenförekomster. Vandringshindren utgörs framförallt av dammar och fellagda vägtrummor. Samtliga klassificerade vattendrag (6) och sjöar (6) har sämre än god status, med avseende på konnektivitet. En sjö har inte statusklassificerats med avseende på konnektivitet. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anges som antalet vandringshinder som behöver åtgärdas i åtgärdsområdet. Inom Svärtaåns åtgärdsområde behöver 14 vandringshinder i 12 vattenförekomster åtgärdas för att god ekologisk status med avseende på konnektivitet ska kunna uppnås. Källor till påverkan I åtgärdsområdets vattenförekomster finns tre stycken dammar som är registrerade i SMHI:s dammregister, samt fem ytterligare oregistrerade dämmen eller rester av dammar. Flera av dammarna är raserade eller förfallna. En damm samt två dammrester/ruiner är belägna i Svärtaåns huvudfåra. Dammen i Svärtagård, utgör det första vandringshindret i Svärtaån, den ligger cirka 3 km från mynningen till havet. Förutom dammar finns det ytterligare fem vandringshinder vid vägpassager samt en överdikning som utgör vandringshinder. Åtgärder Åtta åtgärder består i att dammar rivs ut eller att en fiskväg anläggs (tabell 5). Förutom de i tabellen föreslagna åtgärderna finns det fem fellagda vägtrummor samt en överdikning som behöver åtgärdas. Även inventeringar av vandringshinder behövs i många vattenförekomster för att kartlägga åtgärdsbehovet. Tabell 5. Föreslagna åtgärder för att motverka fysisk påverkan i Svärtaåns åtgärdsområde. Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Konnektivitetsförändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Enhet Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) 8 8 Meter 4, (37)

27 2.5.2 Flödesförändringar Tillstånd Statusklassificeringen i Svärtaåns åtgärdsområde visar att inga vattendrag har sämre än god status, med avseende på hydrologisk regim. Bedömningarna baseras på modellerade data som främst är anpassad till större vattendrag och regleringar och behöver verifieras med mätdata för att få en större tillförlitlighet. Ytterligare kartläggning behöver således genomföras. Markavvattningar påverkar den hydrologiska parametern Specifik flödesenergi och detta behöver också tas hänsyn till framöver Morfologiska förändringar Tillstånd Nio av vattenförekomsterna i åtgärdsområdet har sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd (figur 8). Vid en status som är sämre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För otillfredsställande status är procent av marken påverkad. I detta åtgärdsområde har, utifrån en GIS-analys över anlagda ytor och aktivt brukad mark, de hydromorfologiska parametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, sammanvägts till bedömningen av morfologiskt tillstånd. Förbättringsbehov Inom åtgärdsområdet finns nio identifierade förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar som gäller förändring av markanvändningen inom svämplan och/eller närområdet. Förbättringsbehovet är angett som procent av svämplan och/eller närområde per vattenförekomst där markanvändningen bör förändras. Källor till påverkan Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort problem med avseende på morfologiska förändringar. Olika mänskliga verksamheter i närområde/svämplan påverkar de hydromorfologiska processerna som i sin tur skapar strukturer och livsmiljöer för organismerna i vatten. I åtgärdsområdet har betydande påverkan med avseende på dessa morfologiska förändringar identifierats i 13 vattenförekomster (figur 8). Påverkan från markavvattningar eller rätningar och rensningar, som i många fall är en betydande påverkanskälla i Norra Östersjöns vattendistrikt, finns inte med i kartläggningen. Därmed är troligen miljöproblemet avseende morfologiska förändringar underskattat i området. Åtgärder En åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder. Inga åtgärder är i nuläget förslagna. En möjlig åtgärd för att åtgärda närområde och svämplan som är påverkade av mänsklig verksamhet skulle vara att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. 27(37)

28 Figur 8. Status för morfologiskt tillstånd. 28(37)

29 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Tillstånd I åtgärdsområdet finns i dagsläget inga kända problem med påverkan från näringsämnen på grundvattnet. På sikt riskerar dock jordbruk och områden med bebyggelse att påverka grundvattnet negativt Förbättringsbehov Inga omedelbara förbättringsbehov föreligger Källor till påverkan Det finns risk att flera av grundvattenförekomsterna i åtgärdsområdet är påverkade av näringsämnen från bland annat jordbruk och områden med bebyggelse. Det krävs dock fler undersökningar för att kunna fastställa om någon betydande påverkan förekommer Åtgärder Föreslagna åtgärder Grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten saknas i många av förekomsterna i åtgärdsområdet. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 3.2 Miljögifter Tillstånd I den riskklassade förekomsten SE har bekämpningsmedel i form av diklormetan detekterats, även tetrakloreten har uppmätts. Samtliga förekomster riskerar att påverkas från vägar och förorenade områden Förbättringsbehov För att vända trenden är förbättringsbehovet inom Svärtaåns åtgärdsområde 1,6 µg/l diklormetan Källor till påverkan Källor till klorerade lösningsmedel kan vara EBH-objekt inom och intill förekomsten. För potentiell påverkan ifrån övriga miljöfarliga ämnen finns källor i form av vägar och förorenade områden Åtgärder Föreslagna åtgärder För att förbättringsbehovet gällande diklormetan i SE ska genomföras behöver det riskklassade objektet saneras. Generellt saknas grundvattenundersökningar 29(37)

30 gällande vattenkvalitén i många av förekomsterna i åtgärdsområdet. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. Arbetet samordnas med verksamheten som inventerar och åtgärdar EBH-objekt. 3.3 Klorid Tillstånd Klorid har överstigit värdet för utgångspunkt vända trend tre gånger under och däremellan haft förhöjda kloridvärden i förekomsten SE I övrigt riskerar flera av förekomsterna att påverkas negativt av saltade vägar Förbättringsbehov För att vända trenden är förbättringsbehovet inom Svärtaåns åtgärdsområde 20 mg/l klorid Källor till påverkan Möjligen kan EBH-objekt vara en påverkanskälla. Andra potentiella källor kan vara saltade vägar och/eller inträngning av relikt havsvatten Åtgärder Föreslagna åtgärder För att förbättringsbehovet gällande klorid i SE ska genomföras behöver i första hand utredas om klorid härrör ifrån den riskklassade föroreningen. Arbetet samordnas med verksamheten som inventerar och åtgärdar EBH-objekt. I andra hand undersöka om relikt havsvatten påverkan förekomsten. Även åtgärder som minskar användande av vägsalt bör utredas tillsammans med Trafikverket. 3.4 Förändrade grundvattennivåer I åtgärdsområdet finns inga kända problem med förändrade grundvattennivåer. Dock bör övervakning ske på sikt för att utifrån referensnivåerna följa grundvattennivåernas utveckling kopplat till framtida klimatförändringar. 30(37)

31 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Inom området finns tre vattenskyddsområden (tabell 6). Tabell 6. Befintliga vattenskyddsområden i åtgärdsområdet. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Aspa Nyköping Nyköpings kommun Kvagerö, Gnesta, Nyköpings Mörtsjötorp Nyköping kommun Oskarshäll Nyköping Nyköpings kommun Vattenlagen 1973 Vattenlagen 1983 Vattenlagen 1973 Beslutsår 4.2 Åtgärder Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd (tabell 7). I de fall det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprätts för att begränsa påverkan från verksamheter som kan skada vattentäkten. 31(37)

32 Nyköping Gnesta/Nyköping Totalt Tabell 7. Behov av åtgärder. Kommun Inrätta vattenskyddsområde Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet finns 1 dricksvattentäkt som omfattas av direktivet. (SEA7SE ) Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Hela Svärtaåns åtgärdsområde omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I Svärtaåns åtgärdsområde har följande Natura 2000-områden en direkt eller indirekt koppling till vatten: Svärtaån, Stavik, Likstammen, Stortrön, Utnäset och Vedaån. 5.1 Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt 32(37)

33 tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. För Natura 2000-området Davik gäller förutsättningarna för gynnsam bevarandestatus norra delen av Ludgosjön, med naturtypen Naturligt näringsrika sjöar. Förslagen på bevarandemål är att: Påverkansgraden för eutrofiering inte överstiger klass 2, och fosforhalten naturligt är minst klass 3 (25-50 mikrogram per liter) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) Täckningsgraden av tät vassvegetation inte överstiger 50 procent av naturtypens yta. För naturtypen typiska arter ska finnas kvar eller öka i antal. För sjöarna Likstammen och Stortrön ska de höga naturvärdena i form av ett artrikt växt- och djurliv knutet till sjöarnas näringsfattiga miljö ska bevaras. För Likstammens Natura 2000-område gäller förutsättningarna för gynnsam bevarandestatus för naturtypen oligotrofa sjöar i slättområden hela sjön. Förslagen på bevarandemål är att: Vattnet bara får vara svagt färgat, totalfosforhalten ska inte överstiga 12,5 mikrogram per liter och ph vara mellan 5-7. Det ska vara fria passager i anslutande in och utloppsflöden för alla organismer. Sjön ska förbli oreglerad. Minst 5 av de typiska arterna av vattenväxter som strandpryl, sylört, vekt- och styvt braxengräs, notblomster och strandranunkel ska finnas i mer än 60 procent av provytorna. Förslag på bevarandemål i Stortröns Natura 2000-område är att: Vattnet får bara vara måttligt färgat, totalfosforhalten ska inte överstiga 12,5 mikrogram per liter och ph ligga mellan 5-7 Fria passager i anslutande in- och utloppsflöden för alla organismer För naturtypen typiska arter som notblomster och strandpryl ska finnas i minst 60 procent av provytorna 5.2 Åtgärder för skyddade områden Natura 2000-områden Hotbilden för Davik är påverkan från verksamheter i eller i anslutande vattensystem som minskar sjöns yta, åtgärder i eller utanför Natura 2000-området som ökar näringsbelastningen och igenväxning av vass och säv, samt utsättning av främmande arter eller fiskstammar. Hotbilden för Likstammen och Stortrön är påverkan från verksamheter i eller i anslutande vattensystem som minskar vattenståndsvariationerna, avverkning av skog i anslutning till sjön som kan öka grumlingen av vattnet och aktiviteter som kan leda till ökad näringstillförsel till sjön. Samt utsättning av främmande arter eller fiskstammar. 33(37)

34 För att uppnå bevarandemålen och för att förebygga försämring kan åtgärder behövas så att: En låg grad av antropogen belastning avseende försurande ämnen, närsalter, miljögifter och grumlande ämnen erhålls eller bibehålls Fria vandringsvägar i och i anslutande vattensystem säkerställs, samt Naturliga omgivningar med klippvegetation och barrskog bibehålls Nitratkänsliga områden Hela Svärtaåns åtgärdsområde ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 34(37)

35 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig De totala åtgärdskostnaderna i Svärtaån uppgår till 1,4 miljoner kronor per år. Som framgår av tabell 8 är det åtgärder mot övergödning som är dominerande, men även fysisk påverkan uppgår till ca 30 procent av kostnaderna. Tabell 8. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter - - Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 1 - Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 9 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de flesta fall ska åtgärderna leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 och då ska åtgärderna vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (37)

36 Tabell 9. Åtgärder per miljöproblem samt styrmedel och ansvariga myndigheter och kommuner. Förklaringar av åtgärder framgår i kapitel 5 i åtgärdsprogrammet. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 4a Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 KOM 2 a- Nyköping, Gnesta Tillsyn b 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Södermanlands 2017 LST 6 Information län 2018 LST 3 Tillsyn Jordbruksverket 2018 SJV 5 Vägledning Jordbruksverket 2019 Fosfordammar SJV 4f Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 KOM 2 a- Nyköping, Gnesta Tillsyn b 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Södermanlands 2017 LST6 Information län 2016 LST 5c Plan 2018 Tvåstegsdiken SJV 4g Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 LST 3 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Södermanlands 2018 LST 5a Information län 2018 LST 5c Plan 2018 LST 6 Information 2016 HaV 5 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2019 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Södermanlands 2018 LST 2 Tillsyn och prövning län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 5 a-d Tillsyn 2018 Omläggning/byte av vägtrumma LST 1 Tillsyn och prövning Ekologiskt funktionella kantzoner Dricksvattenskydd Vattenskyddsområde Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 TRV 1 Administrativ Trafikverket 2018 KOM 11 Administrativ Kommuner 2018 SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2018 HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten (37)

37 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen Södermanland 2018 KOM 5 a- e Tillsyn, initiativ Nyköping 2018 Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen Södermanland (37)

38 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.