Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(33)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(33)

4 Sammanfattning Inga av de sju ytvattenförekomsterna i Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde uppnår god ekologisk status. Den största påverkansfaktorn är övergödning följt av fysisk påverkan. Den största påverkanskällan vad gäller övergödning är jordbruket, men det finns även påverkan från dagvatten och avloppsvatten via reningsverk. Samtliga ytvattenförekomster har klassificerats till sämre kemisk status än god på grund av kvicksilver och polybromerade difenyletrar, precis som i resten av Sverige. I Eskilstunaån- Torshällaån har halter av antracen och andra polyaromatiska kolväten (PAH:er) uppmätts över gränsvärden. Föreslagna fysiska åtgärder är dagvattenåtgärder, efterbehandling av förorenade områden, sanering av förorenade sediment samt att arbeta förebyggande vid utsläppskällan med utsläppsreducering av miljögifter. Av totalt 15 grundvattenförekomster har elva stycken sin huvudsakliga utbredning inom åtgärdsområdet. Dessa elva grundvattenförekomster beskrivs i denna bilaga. Samtliga elva grundvattenförekomster har bedömts till god kemisk status och god kvantitativ status varav fyra förekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 utifrån potentiell föroreningsbelastning och miljögifter. Inom åtgärdsområdet återfinns förorenade områden, industrier (metallindustrier, ytbehandlingsindustrier mm), deponier, täkter, större jordbruk samt avlopp via reningsverk. Vilka påverkanskällor som är de mest betydande måste utredas vidare. För att följa miljökvalitetsnormerna i Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde behöver framför allt: För miljöproblemet övergödning: Eskilstuna kommun bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Södermanland bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärder som strukturkalkning, anpassade skyddszoner och fosfordammar genomförs i tillräcklig omfattning. Eskilstuna kommun bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten besluta om nya styrmedel så att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet miljögifter: Länsstyrelsen i Södermanlands län och Eskilstuna kommun behöver inom sitt arbete med föroreningsskadade områden och tillsyn, åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av miljögifter, utsläppsminskning av miljögifter från miljöfarlig verksamhet och dagvattenrening. 4(33)

5 För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Södermanland planera och prioritera vilka vandringshinder som bör åtgärdas. Hav-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag. Otillräcklig dricksvattenskydd: Eskilstuna kommun behöver upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. Länsstyrelsen i Södermanlands län inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och tillsyna vattenskyddsområden. 5(33)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Kompletterande krav för skyddade områden Åtgärder och bevarande mål för skyddade områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (33)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde är en del av Eskilstunaåns delavrinningsområde vilket i sin tur är en del av Norra Östersjöns största avrinningsområde, Norrström. Övriga delar av Eskilstunaåns avrinningsområde beskrivs i bilagorna för Svartån till Hjälmaren, Täljeån samt Hjälmaren. Åtgärdsområdet Eskilstunaåns utflöde ligger i Södermanlands län. Området omfattas framförallt av Eskilstuna kommun, men även en liten del av Flens kommun finns med i sydvästra hörnet. Eskilstunaåns utflöde avvattnar den norra/sista delen av Eskilstunaåns vattensystem och mynnar ut i Mälaren efter Torshälla (figur 1). Arean är 376 km 2 och består av 43 procent jordbruks- och betesmark, 42 procent skog, 11 procent urbana ytor och 3 procent vatten. Området sträcker sig från utloppet av Hjälmaren till Mälaren. En stor del av området utgörs av Eskilstuna stad. I området finns sju ytvattenförekomster, två sjöar och fem vattendrag (figur 2). Dessutom finns elva grundvattenförekomster som har sin huvudsakliga utbredning inom åtgärdsområdet. 7(33)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 8(33)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Inga ytvattenförekomster uppnår god ekologisk status 2015 (figur 3). Sjön Bårsten är närmast att uppnå god ekologisk status, på gränsen mellan måttlig och god ekologisk status. Den största påverkansfaktorn är övergödning följt av fysisk påverkan 9(33)

10 Figur 3. Ekologisk status för ytvattenförekomster. Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Exklusive kvicksilver och PBDE uppnår alla vattenförekomster utom Eskilstunaån-Torshällaån god kemisk status (figur 4). Många miljögifter har en stor spridning i naturen, och i de flesta vattenförekomsterna saknar vi mätningar. I Eskilstunaån har halter av antracen, benzo-pyrener, fluoranten och naftalen uppmätts över gränsvärden. 10(33)

11 Figur 4. Kemisk status (exklusive kvicksilver och PBDE) i ytvatten. Kemisk status och risk Samtliga grundvattenförekomster har bedömts till god kemisk status. Fem förekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 utifrån potentiell föroreningsbelastning och miljögifter (figur 5). Fyra av dessa vattenförekomster beskrivs här och förekomsten SE beskrivs i bilagan för åtgärdsområdet Blacken, Väsbyviken, Västerås hamnområde, Västeråsfjärden, Granfjärden, Sörfjärden, Oxfjärden och Gisselfjärden och deras närområden. 11(33)

12 1.1.2 Grundvatten Figur 5. Fem grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status Kvantitativ status och risk Samtliga grundvattenförekomster har god kvantitativ status. 12(33)

13 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt artoch habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten Samtliga ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god ekologisk status med tidsundantag till 2021 eller 2027 (tabell 1). Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Slytån Bårsten Hagbyån Tandlaån SE SE SE SE God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) 13(33)

14 Nordösundet SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Kälbroån SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Eskilstunaån - Torshällaån SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter och PBDE på grunda av atmosfärisk deposition. Miljökvalitetsnorm med undantag för kemisk status för vattenförekomster i åtgärdsområdet som inte uppnår god kemisk status visas i tabell 2. Vattenförekomsten Eskilstunaån-Torshällaån har ytterligare tidsundantag till 2021 för de prioriterade ämnena naftalen, antracen, fluoranten och benso(a)pyrene. Ytterligare utredningar behöver genomföras för att kartlägga påverkan och vilka åtgärder som eventuellt är möjliga. Det är därför tekniskt omöjligt att nå god status till 2015, skälet är tekniskt omöjligt. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för kemisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status 2015 (exklusive kvicksilver och polybromerade difenyletrar). ID SE Vattenförekomst Eskilstuna- ån- Torshällaån Miljökvalitetsnorm God kemisk status 2015 Undantag Tekniskt omöjligt Ämne År Motivering Naftalen Antracen Fluoranten Benso(a)- pyrene 2021 Ytterligare utredningar behöver genomföras för att kartlägga påverkan och vilka åtgärder som eventuellt är möjliga. Det är därför inte möjligt att uppnå 14(33)

15 god kemisk status till Grundvatten Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Samtliga ytvattenförekomster har övergödningsproblem. Den största skillnaden mellan god status och klassad status för näringsämnen finns i Nordösundet, som kommer efter utloppet från Hjälmaren till Eskilstunaån Torshällaån. Mycket av de näringsämnen som transporteras från Tandlaån och Kälbroån fångas upp i Nordösundet. Samtliga vattenförekomster har mätningar av biologiska faktorer, påväxtalger, växtplankton eller makrofyter Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad belastning 3 per vattenförekomst kan man uttrycka förbättringsbehovet i kg fosfor. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med cirka 2700 kg. Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom åtgärdsområdet. En del av belastningen till området kommer från Hjälmaren, vilket försvårar möjligheten att nå god status innan utloppet i Mälaren. Vattenförekomster med högre näringsbelastning måste åtgärdas, men också sträckor med lägre belastning måste förbättras för att bidra till att belastningen ska minska totalt i åtgärdsområdets mynning. I figur 6 redovisas förbättringsbehovet för varje vattenförekomst i Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde. 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (33)

16 Generellt ligger förbättringsbehovet kring 30 procent i vattenförekomsterna i åtgärdsområdet. Som högst beräknas förbättringsbehovet i området bli 36 procent för Hagbyån. Figur 6. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. Observera att betinget på 1800 kg fosfor för Eskilstunaån- Torshällaån är ändrat till 760 kg. 16(33)

17 2.1.3 Källor till påverkan Den totala belastningen av fosfor från området är cirka 13 ton. Den enskilt största påverkanskällan är jordbruk, men det finns även en betydande påverkan från dagvatten, avloppsvatten via reningsverk och enskilda avlopp (figur 7) 4. Lokalt kan även bräddning och läckage från avloppsledningsnät vara betydande källor. Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 7. Källfördelning av fosfor för området Åtgärder Föreslagna åtgärder I tabell 3 redovisas de åtgärder som föreslås för att nå god status i Eskilstunaåns utflöde. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är anpassade skyddszoner, fosfordammar och strukturkalkning. 4 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (33)

18 Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. Strukturkalkning är en effektiv åtgärd på lerhaltiga jordar. Den förbättrar åkermarkens struktur och kan leda till högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. De föreslagna åtgärderna i Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde uppskattas kunna leda till en minskning med drygt 2800 kg fosfor, men eftersom styrmedel saknas för att utföra jordbruksåtgärder i den omfattningen beräknas endast en minskning på ett knappt ton fosfor vara möjlig fram till Förutom de nämnda åtgärderna behöver dagvattensituationen ses över, både när det gäller övergödning och förorenande ämnen. Åtgärderna kommer även att ha viss effekt på kustvattenförekomster med åtgärdsbehov (tabell 4). Tabell 3. Åtgärder för att minska fosforhalterna och för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen i inlandsvatten rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Anpassade skyddszoner* 19 Hektar 580 0, Fosfordamm* 8,7 Hektar , Strukturkalkning Hektar 410 3, Strukturkalkning* 540 Hektar 100 1, Enskilda avlopp till normal Antal skyddsnivå SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 Tabell 4. Effekt på kusten av åtgärderna för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i inlandsvatten. Tidsperiod Effekt P* (kg/år) Effekt N* (kg/år) SUMMA * Effekt är beräknad inklusive retention till kusten 18(33)

19 2.2 Försurning Ingen försurning inom åtgärdsområdet. 2.3 Miljögifter Tillstånd I åtgärdsområdet har en vattenförekomst Eskilstunaån-Torshällaån klassificerats för miljögifter där gränsvärden överskrids (Figur 4). Vilka parametrar detta baseras på är sammanfattade för varje vattenförekomst i tabell 5. Statusklassificeringen i Eskilstunaån-Torshällaån har genomförts genom användandet av alternativa matriser (sediment), i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens skrivelse ( ). Antracen och andra polyaromatiska kolväten (PAH:er) är de ämnen som klassificerats ner i Eskilstunaån-Torshällaån. De fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna som berör miljögifter och därmed den ekologiska statusen på vattenförekomsten går under benämningen särskilda förorenande ämnen (SFÄ). I vattendrag i Södermanlands län har växtskyddsmedel påvisats i halter över gränsvärden vid enstaka mätningar. Det är möjligt att det stundtals förekommer växtskyddsmedel i halter över gränsvärden i vattendragen inom åtgärdsområdet. Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har sänkt kemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE), liksom i övriga Sverige. Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt status med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i vattenförekomsterna finns publicerade i VISS 6. Undersökningar inom åtgärdsområdet har även visat på förhöjda halter av koppar, krom, kvicksilver, nickel, PCB:er i ytvatten, men i halter under gränsvärden eller så saknas gränsvärden. Det finns ämnen som är analyserade, men där gränsvärden saknas för den matris som provtagits. Området ingår i Hjälmarens vattenvårdsförbund som bland annat utför vattenprovtagningar. Flera screeningundersökningar har även genomförts i området. För att få en tillförlitlig klassificering av kemisk status krävs ytterligare undersökningar som till exempel prioriterade ämnen i fisk. Inom åtgärdsområdet återfinns förorenade områden, industrier (metallindustrier, ytbehandlingsindustrier mm), deponier, täkter, större jordbruk samt avloppsreningsverk. Vilka påverkanskällor som är de mest betydande måste utredas vidare. Sedimenten i Eskilstunaån-Torshällaån är förorenade. Tidigare undersökningar har visat att sedimentens djupare lager innehåller högre halter av föroreningar. Rening av dagvatten är en åtgärd som behöver utvecklas i åtgärdsområdet till Eskilstunaån- Torshällaån. I Eskilstuna kommun pågår arbetet successivt med sanering av förorenade områden och minskning av utsläpp från industrier sker. Om en sanering av sediment ska genomföras krävs ytterligare undersökningar för att utreda i vilken omfattning och var. 5 Skrivelse med rekommendationer angående klassgränser för Särskilda Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassificering. Havs- och Vattenmyndigheten (33)

20 2.3.2 Förbättringsbehov Inom åtgärdsområdet finns förbättringsbehov för antracen, benzo-pyrener, fluoranten och naftalen i Esklitunaån-Torshällaån. Förbättringsbehovet baseras på uppmätt halt och skillnaden till förslag på gränsvärde (QS) (tabell 5). Tabell 5. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde. Vattenförekomst Eskilstunaån - Torshällaån: SE Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Gränsvärd e/qssediment Naftalen 240 µg/kg TS 138 µg/kg TS Antracen 830 µg/kg TS 24 µg/kg TS Fluoranten 4400 µg/kg 2000 µg/kg TS TS Benso(a)pyrene 3000 µg/kg 91,5 µg/kg TS TS Matris Sediment Sediment Sediment Sediment Förbättrin gsbehov 102 µg/kg TS 806 µg/kg TS 2400 µg/kg TS 2900 µg/kg TS Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor, men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Tabell 6 visar grupper av potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet som angetts ha betydande påverkan på respektive vattenförekomst. Vilka punktkällor och förorenade områden som är de mest betydande skulle behöva utredas vidare. Dagvatten som ingår i punkt 2.1 Diffusa källor är troligtvis en betydande källa för flera ämnen som påverkar vattenförekomsten Eskilstunaån-Torshällaån. Tabell 6. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor. Vattenförekomst Eskilstunaån - Torshällaån: SE Åtgärder Parameter/ kvalitetsfaktor Naftalen Antracen Fluoranten Benso(a)pyrene Påverkanskälla 2.1 Diffusa källor - Urban markanvändning tex dagvatten 1. Punktkällor 1.3 Punktkällor - IPPC-industri 1.4 Punktkällor - Inte IPPC-industri 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta det förorenade sedimentet i ån Punktkällor, reningsverk < pe Genomförda och planerade åtgärder Arbetet med sanering av förorenade områden fortskrider i Eskilstuna kommun. Enbart ett fåtal saneringar utförda av SPIMFAB finns registrerade i VISS, fler än dessa har 20(33)

21 genomförts. Inom vattenskyddsområdet för Hyndevads vattentäkt finns restriktioner för användning av växtskyddsmedel och petroleumprodukter för att minska risken för spridning till ytvatten. Exakt vilka genomförda åtgärder som har en påverkan på kemisk status är inte analyserat och inlagt i VISS. Föreslagna åtgärder Föreslagna fysiska åtgärder är dagvattenåtgärder, efterbehandling av förorenade områden, sanering av förorenade sediment samt att arbeta förebyggande vid utsläppskällan med utsläppsreducering av miljögifter och rening av dagvatten. Åtgärderna bör kunna svara för hela förbättringsbehovet av naftalen, antracen, fluoranten, benso(a)pyrene, benso(b)fluoranten, benso(g,h,i)perylen, benso(k)fluoranten inom åtgärdsområdet (se tabell 7). För de överallt spridda ämnena kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) föreslås inga specifika åtgärder per vattenförekomst. Tabell 7. Förbättringsbehov, påverkan och åtgärder per parameter. Parameter/ kvalitetsfaktor Åtgärd Vattenförekomst Förbättringsbehov Årskostnad (kr/år)* Eskilstunaån - Torshällaån: SE Naftalen Antracen 102 µg/kg TS 806 µg/kg TS Utsläppsreduktion miljögifter till Eskilstunaån Torshällaån Fluoranten 2400 µg/kg TS Efterbehandling av Benso(a)pyrene 2900 µg/kg TS förorenade sediment i Eskilstunaån Torshällaån Dagvattenåtgärder för minskning av påverkan på Eskilstunaån - Torshällaån. Efterbehandling av förorenade områden som bidrar med spridning av miljögifter till Eskilstunaån- Torshällaån. SUMMA * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. 2.4 Främmande arter Främmande arter finns i form av signalkräfta finns i de flesta vattenförekomster i hela länet. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför får främmande arter ingen påverkan på den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. 21(33)

22 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar av vatten, inklusive närområde och svämplan, orsakade av människan. Miljöproblemet innefattar tre kategorier; konnektivitetsförändringar, flödesförändringar och morfologiska förändringar. Bedömningen av miljöproblem grundas på statusen av vattenförekomsternas hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Alla vattenförekomster som har en kvalitetsfaktor med lägre än god status bedöms ha miljöproblem. Inom Eskilstunaåns utlopps åtgärdsområde har 7 vattenförekomster miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan (figur 8). Fyra av dessa har både problem med konnektivitetsförändringar och morfologiska förändringar. Två vattenförekomster har enbart morfologiska förändringar och en vattenförekomst har enbart konnektivitetsförändringar. 22(33)

23 Figur 8. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan är ett miljöproblem Konnektivitetsförändringar Tillstånd Konnektivitetsförändringar innebär att vattenlevande organismers naturliga rörelser påverkas så mycket av konstgjorda barriärer att god ekologisk status inte uppnås eller att statusen riskerar att försämras. 23(33)

24 Det finns 13 artificiella vandringshinder, varav 10 i vattenförekomster i Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde. Ett vattendrag och en sjö har sämre än god status med avseende på konnektivitet. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anges som antalet vandringshinder som behöver åtgärdas i åtgärdsområdet. Tio vandringshinder behöver åtgärdas för att uppnå god ekologisk status med avseende på konnektivitet. Källor till påverkan Vandringshindren utgörs av dammar både regleringsdammar och kraftverksdammar. Det finns säkerligen flera vandringshinder bland annat i form av fellagda vägtrummor, men inventeringar saknas. Med vandringshinder avses inte naturliga vandringshinder som till exempel bäverdammar. Åtgärder Inom åtgärdsområdet har 10 dammar bedömts behöva åtgärder (tabell 8). Åtgärder består i att dammar rivs ut eller att en fiskväg anläggs. Förutom de föreslagna åtgärderna behövs i många vattenförekomster göras inventeringar av vandringshinder för att kartlägga åtgärdsbehovet Flödesförändringar Tillstånd Statusklassificeringen i Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde visar inte att några vattenförekomster har sämre än god status, med avseende på hydrologisk regim. Det bör dock noteras att bedömningarna baseras på modellerade data och behöver verifieras med mätdata för att få en större tillförlitlighet. Åtgärder I åtgärdsområdet föreslås fem åtgärder för minimitappning. Dessa är dock knutna till fiskvägsåtgärder och orsakas inte av förbättringsbehov med avseende på flöde (tabell 8) Morfologiska förändringar Tillstånd Fyra vattendrag och en sjö i avrinningsområdet har sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd. Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För vattenförekomsterna i detta åtgärdsområde har en GIS-analys över anlagda ytor och aktivt brukad mark använts för att bedöma de hydromorfologiska parametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, som sedan sammanvägts till morfologiskt tillstånd. Påverkan från markavvattningar eller rätningar och rensningar, som generellt är en betydande påverkanskälla i Norra Östersjöns vattendistrikt, finns inte med i kartläggningen. Avsaknaden av dataunderlag gör att miljöproblemet morfologiska förändringar troligen är underskattat. 24(33)

25 Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar finns för fem vattenförekomster i åtgärdsområdet. Förbättringsbehovet har angetts till antal procent av närområdet/svämplan vid varje vattenförekomst där markanvändningen bör minska. Källor till påverkan Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort miljöproblem med avseende på morfologiska förändringar. Dessa antropogena ingrepp har verkan på de fysikaliska processerna som påverkar vattnets omgivning och omformning av landskapet samt skapar strukturer och livsmiljöer för organismerna i vattendraget. I Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde är det sex vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar. Påverkan från markavvattningar eller rätningar och rensningar, som generellt är en betydande påverkanskälla i Norra Östersjöns vattendistrikt, finns inte med i kartläggningen. Avsaknaden av dataunderlag gör att miljöproblemet morfologiska förändringar troligen är underskattat. Åtgärder Inga åtgärder har föreslagits, men en åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder. En möjlig åtgärd för att åtgärda närområde och svämplan som är påverkade av mänsklig verksamhet är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. Tabell 8. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Konnektivitetsförändringar Totalkostnad (miljoner SEK) Årskostnad (SEK) Fiskväg eller utrivning av 5 5 Antal 2, vandringshinder Teknisk fiskväg för 5 5 Antal 6, nedströmspassage Fiskväg 5 24,1 Meter 13, Flödesförändringar Minimitappning/ vatten i 5 23,1 Meter 13, fiskväg vid vattenkraftverk SUMMA 33, (33)

26 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Samtliga grundvattenförekomster inom åtgärdsområdet har god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet och mer verifierande och kartläggande undersökningar behövs. 3.2 Miljögifter Fyra grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet och mer verifierande och kartläggande undersökningar behövs Tillstånd I Badelundaåsen har BAM och dikloreten uppmätts. Förekomsterna SE , SE och Strömsholmsåsen (SE ) är utsatta för risk från flera potentiellt förorenade områden och vägar, därför behövs fler verifierande och kartläggande undersökningar i samtliga av de förekomsterna Förbättringsbehov Halterna av BAM och dikloreten i Badelundaåsen behöver minska Källor till påverkan Samtliga fyra grundvattenförekomster ligger helt eller delvis inom trafikerade områden såsom järnvägar och vägar som medför risker för grundvattnet. Inom Badelundaåsens utbredning finns förorenade områden (12 EBH-objekt), metall- och ytbehandlingsindustrier, deponier, täkter, större jordbruk och avloppsreningsverk vilka potentiellt påverkar grundvattnet. För SE kan finnas betydande påverkan i form av två nedlagda deponier inom förekomsten i gamla täkter med stor risk för spridning av föroreningar till grundvattnet (EBH-objekt och ). Betning av utsäde har även förekommit i nedlagd kvarn (EBH-objekt ). För SE kan finnas betydande påverkan i form av en nedlagd deponi i gammal täkt och det råder stor risk att grundvattnet förorenas (EBH-objekt ). För Strömsholmsåsen kan finnas betydande påverkan inom förekomsten och i dess direkta närhet i form av drygt 20 EBH-objekt där förstudie eller inventering ska påbörjas, bland annat ett antal deponier Åtgärder Föreslagna åtgärder Utredning av påverkan och åtgärdande av potentiellt förorenade områden. 26(33)

27 3.3 Klorid Tillstånd Förekomsterna SE , SE och Strömsholmsåsen är utsatta för potentiell påverkan från saltade vägar. Mer verifierande och kartläggande undersökningar behövs Källor till påverkan För SE kan det finnas betydande risk från saltning på väg samt järnväg som korsar och går ovanpå en del av förekomsten. Det kan även finnas betydande påverkan från vägar i form av olycksrisk. För SE kan det finnas betydande risk från saltning på väg belägen ovan och längsmed större delen av förekomsten samt järnväg som finns inom tillrinningsområdet. Det kan även finnas betydande risk för påverkan i form av olycksrisk. För Strömsholmsåsen kan finnas betydande risk från saltning på väg som korsar och går ovanpå en del av förekomsten. Det kan även finnas betydande påverkan i form av olycksrisk Åtgärder Föreslagna åtgärder Minskad användning av vägsalt och undersökning om alternativa sätt att hålla vägar snöoch isfria. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Den kvantitativa status är i överlag god i regionen som helhet, men det råder stor kunskapsbrist, till exempel om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. Mer kartläggande undersökningar behövs. 27(33)

28 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Av de tre allmänna vattentäkterna i området saknar en skydd helt, en har skydd enligt äldre lagstiftning och en har sedan 2014 skydd enligt miljöbalken (tabell 9). Tabell 9. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Beslutsår Hyndevad (Eskilstuna) Ärla Eskilstun a Eskilstun a Miljöbalken 2014 Vattenlagen Åtgärder Många vattenskyddsområden är fastställda enligt gamla vattenlagen. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd. Där det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprätts för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten (tabell 10). Tabell 10. Behov av åtgärder. Kommun Eskilstuna Inrätta vattenskyddsområde 1 Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde 1 28(33)

29 5 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). I åtgärdsområdet finns två dricksvattentäkter som omfattas av dricksvattendirektivet (98/83/EEG); Badelundaåsen, Eskilstunaområdet och Strömsholmsåsen, Eskilstunaområdet. Dricksvattendirektivet handlar om att säkerställa dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Hela Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde har följande Natura 2000-område en direkt eller indirekt koppling till vatten: Rinkesta såg beläget i Tandlaån. 5.1 Kompletterande krav för skyddade områden Inga kompletterande krav för skyddade områden är nödvändiga i Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde. Bevarandemålen för gynnsam bevarandestatus sammanfaller med god ekologisk status. 5.2 Åtgärder och bevarande mål för skyddade områden Natura 2000-områden och arter enligt art och habitatdirektivet I bevarandeplanen för Natura 2000-området Rinkesta såg i Tandlaån föreslås följande bevarandemål som har koppling till vattendirektivet: Att bevara bäckravinen med den artrika mossfloran Nitratkänsliga områden Hela Eskilstunaåns utflöde omfattas av nitratkänsliga områden De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: 29(33)

30 det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, 30(33)

31 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig De totala åtgärdskostnaderna för att nå god status i Eskilstunaån uppgår till 14,6 miljoner kronor per år (tabell 11). Av dessa kostnader är 8,6 miljoner kronor per år kopplade till att minska övergödning i åtgärdsområdet och cirka fyra miljoner till kostnader för åtgärder som minskar halter av miljögifter. Resterande kostnader handlar om fysisk påverkan och otillräckligt vattenskydd. Tabell 11. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a, b Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 4 - Övrigt 0 0 Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4procent. b Kostnaden för åtgärder med en livslängd som är kortare än åtgärdsprogrammets tidsspann ( ) har räknats om enligt nuvärdesmetoden och en åtgärdslivslängd på 6 år för ettåriga åtgärder I tabell 12 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (33)

32 Tabell 11. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 4a Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Enskilda avlopp till godkänd standard Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Efterbehandling av miljögifter KOM 2 a- Eskilstuna och Flens Tillsyn b kommun 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 6 Information Södermanlands län 2018 LST 3 Tillsyn Jordbruksverket 2018 SJV 5 Vägledning Jordbruksverket 2019 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Eskilstuna och Flens kommun Genomförs kontinuerligt 2018 KOM 7 Plan 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5c Plan Södermanlands län 2018 SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen 2018 LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 SKS 2 Plan Skogsstyrelsen GL 1 a-b Tillsyn Generalläkaren 2019 Havs- och Statligt bidrag NV 3 Vattenmyndigheten 2019 LST 10 Tillsyn Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län KOM 1 Tillsyn Eskilstuna kommun 2017 Dagvattenåtgärder LST 9 a-c Rådgivning Länsstyrelsen i Södermanlands län Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder HaV 5 Vägledning HaV 4 Vägledning Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Genomförs kontinuerligt KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen I 2018 LST 2 Tillsyn och prövning Södermanlands län (33)

33 Omläggning/byte av vägtrumma Ekologiskt funktionella kantzoner Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten Vattenskyddsområde LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 5 a-d Tillsyn 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen I Södermanlands län 2018 TRV 1 Administrativ Trafikverket 2018 KOM 11 Administrativ Eskilstuna och Flens kommun 2018 SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2019 BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen Södermanland 2018 KOM 7 Initiativ 2018 HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen 2018 Södermanland KOM 5 a- Eskilstuna kommun 2018 e Tillsyn, initiativ Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen Södermanland Riskförebyggande TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen Södermanland KOM 1 Tillsyn, egenkontroll Eskilstuna kommun (33)

34 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.