Örsundaåns åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Örsundaåns åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands Länsstyrelsen Västmanlands Västerås Telefon Hemsida 2(31)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av sstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Örsundaåns åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna kar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, som den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(31)

4 Sammanfattning Örsundaån rinner upp i Heby kommun och sjön Vansjön. Den slingrar sig sedan genom ett jordbrukslandskap ned mot Mälaren och Lårstaviken. Den ekologiska statusen i Örsundaån klassas genomgående som måttlig eller sämre. Den måttliga statusen orsakas framför allt av övergödning och av begränsade vandringsmöjligheter för vattenlevande organismer samt biotopförstöring. Markanvändning, punktutsläpp och vandringshinder gör att vattendraget riskerar att inte uppnå god status. Jordbruk, enskilda avlopp och enskilda verksamhetsutövare bidrar till att Örsundaån är övergödd. Det grumliga vattnet i ån transporterar varje år stora mängder fosfor till Lårstaviken och Mälaren via Ekoln. Förutom åtgärder för att nå god status i Örsundaån krävs ytterligare åtgärder för att också Ekoln ska nå god ekologisk status. Under många år har Alsta Sjös bottensediment laddats med fosfor som läcker ut i Örsundaån när syrgashalterna är låga. Syrgasbrist kan också vara ett problem i Örsundaån sommartid. I Hårsbäcksdalen, där stensimpa ska uppnå gynnsam bevarandestatus, kan syrgashalterna vara ett problem både för simpan och för andra vattenlevande organismer. För att minska övergödningen i vattenförekomsterna i Örsundaåns åtgärdsområde behövs mycket omfattande åtgärder. Huvuddelen av åtgärderna behöver genomföras i jordbruket, men de enskilda avloppen måste också åtgärdas, många till hög skyddsnivå. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, anläggning av våtmarker och fosfordammar samt anpassade skyddszoner. De enskilda avloppen behöver uppnå högsta möjliga rening i hela avrinningsområdet. I Örsundaån finns flera vandringshinder som hindrar vattenlevande organismer från att passera fritt i vattendraget. För att nå god ekologisk status avseende konnektivitet behöver de 15 dammar som utgör vandringshinder åtgärdas. Dessutom behöver ekologiskt funktionella kantzoner anläggas gs vissa sträckor av ån. Utmed begränsade avsnitt av Örsundaån och i några biflöden behöver svämplanet återskapas. Underlaget för att bedöma statusen och åtgärdsbehovet med avseende på miljögifter är otillräckligt och det finns därför ett behov av ytterligare provtagning av miljögifter. Enköpingsåsen är den viktigaste grundvattenformationen inom Örsundaåns åtgärdsområde. Alla grundvattenförekomster har god kemisk och kvantitativ status. En förekomst riskerar dock att inte uppnå god status med avseende på klorid. För att följa miljökvalitetsnormerna i Örsundaåns avrinningsområde krävs framför allt att: - Havs och Vattenmyndigheten tar fram de styrmedel som behövs för att tillräckligt med åtgärder för enskilda avlopp genomförs - Skogsstyrelsen utvecklar styrmedel så att tillräckligt med ekologiskt funktionella kantzoner anläggs i skogsmark. - Uppsala, Tierps och Enköpings kommuner bedriver nödvändig tillsyn och prövning, särskilt för att minska utsläppen av fosfor från enskilda avlopp och jordbruk. - Uppsala, Tierps och Enköpings kommuner beaktar miljökvalitetsnormerna i arbetet med fysisk planering. 4(31)

5 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (31)

6 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Örsundaåns åtgärdsområde sträcker sig över kommunerna Enköping, Uppsala och Heby. Åtgärdsområdet är 734 km 2 och de övre delarna domineras av skogsmark medan de södra delarna främst består av jordbruksmark. Totalt består 52 procent av ytan av skogsmark och 42 procent av åker och ängsmark (Figur 1). Det bor personer i området. Örsundaåns källflöde finns i trakterna kring Heby, där de stora sammanhängande sjöarna Vansjön och Nordsjön utgör en viktig vattenreservoar för systemet. Örsundaån är en å med stora kultur- och naturvärden och har på många sätt bevarat sin naturliga karaktär trots det intensiva jordbruket runt ån. Ån slingrar sig bitvis i ett naturligt, meandrande lopp och långa sträckor är kantat av vegetation, vilket ger förutsättningar för Mälarvandrande fisk att leka. En del av ån har även skydd i form av naturreservat och är Natura 2000-område. I Örsundaåns åtgärdsområde finns 14 ytvattenförekomster (Figur 2), varav tre sjöar. Den viktigaste grundvattenformationen i Örsundaåns åtgärdsområde är Enköpingsåsen, en av de stora isälvsavlagringarna i Mellansverige. Rullstensåsen sträcker sig från Trosa i söder till trakterna söder om Bollnäs i norr, en sträcka på ungefär 300 km. Det finns tre grundvattenförekomster inom Örsundaåns åtgärdsområde (Figur 4) varav två är sand- och grusavlagringar i Enköpingsåsen och den tredje en mycket liten sand- och grusförekomst mitt i åtgärdsområdet. 6(31)

7 Figur 1. Översikt av Örsundaåns åtgärdsområde: dess plats i Norra Östersjöns vattendistrikt, kommuner, tätorter och markanvändning. 7(31)

8 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 8(31)

9 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Övergödning och fysisk påverkan är två miljöproblem som i hög grad orsakar Örsundaåns försämrade ekologiska status (Figur 3). Jordbruk, dagvatten, enskilda avlopp och enskilda verksamhetsutövare bidrar till att Örsundaån är övergödd. Det grumliga vattnet i ån transporterar varje år stora mängder fosfor till Lårstaviken och Mälaren. Under många år har också Alsta Sjös bottensediment laddats med fosfor, som regelbundet läcker ut i Örsundaån när syrgashalterna är låga. I Hårsbäcksdalen, där stensimpa ska uppnå gynnsam bevarandestatus, kan syrgashalterna vara ett problem både för simpan och för andra vattenlevande organismer. I Örsundaån finns flera vandringshinder som hindrar vattenlevande organismer från att röra sig i vattendraget. Majoriteten av vattenförekomsterna i Örsundaåns avrinningsområde har miljöproblemet morfologiska förändringar. Påverkan utgörs framförallt av markavvattningar och intensiv markanvändning i vattendragens omgivningar. 9(31)

10 Figur 3. Ytvattenförekomsternas avrinningsområden och deras ekologiska status. Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen uppnår alla vattenförekomster god kemisk status. 10(31)

11 1.1.2 Grundvatten Figur 4. Grundvattenförekomster i Örsundaåns åtgärdsområde som riskerar att inte uppnå god status Kemisk status Enköpingsåsen går igenom åtgärdsområdet och fortsätter norrut och söderut in i Tämnaråns åtgärdsområde och i Enköpingsåns åtgärdsområde. En av tre grundvattenförekomster (Heby- Härnevi) riskerar att inte uppnå god status 2021 (Figur 4). Riskbedömningen baseras på SGU:s 11(31)

12 påverkananalys (SGU, 2013), mätvärden och en osäker avgränsning. Norra delen av förekomsten har miljöproblem med avseende på klorid. Kvantitativ status Alla grundvattenförekomster i Örsundaåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även Tillgång till kända undersökningar av grundvattennivåerna saknas för samtliga grundvattenmagasin, men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Dricksvatten I Örsundaåns åtgärdsområde omfattas två grundvattenförekomster av dricksvattendirektivet (98/83/EEG), vilket handlar om att säkerställa dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Den ena grundvattenförekomsten ligger till största delen i ett annat åtgärdsområde. Avloppskänsligt vatten fosfor EU:s medlemsstater ska enligt avloppsdirektivet 3 ange områden som är känsliga för utsläpp av avloppsvatten. I Sverige bedöms hela landet vara avloppskänsligt vad gäller fosfor och alla tätbebyggelser behöver rena sitt avloppsvatten från fosfor. Enligt avloppsdirektivets artikel 2.4 framgår att en tätort är ett område där befolkningen är så koncentrerad att spillvatten från tätbebyggelse kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk eller ett slutligt avloppsställe. Begreppet motsvaras av uttrycket större sammanhang i 6 lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Natura 2000 I Örsundaåns avrinningsområde är Hårsbäcksdalens naturreservat Natura 2000-område. Natura 2000 är ett nätverk inom EU som ska skydda och bevara den biologiska mångfalden. Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. Ett område kan antingen vara utpekat enligt habitatdirektivet 4 eller enlig fågeldirektivet 5. Natura 2000-området Hårsbäcksdalen utgörs av ett avsnitt av Örsundaån som eroderat sig ner igenom Enköpingsåsen. Det skyddade området sträcker sig mellan Brotorp och Åstorpet och har i stort sett samma sträckning som Hårsbäcksdalens naturreservat. I åsens västra sluttning skär sig Örsundaån ner och bildar en ravin, som bitvis är både trång och djup. 3 Rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse 4 Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter 5 Rådets direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar 12(31)

13 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Endast de vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status har MKN god ekologisk status Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god ekologisk status, med tidsundantag till 2027 (tabell 1). MKN för kemisk status Alla ytvattenförekomster i Örsundaåns åtgärdsområde har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter och PBDE på grund av atmosfärisk deposition. Typen av undantag är mindre strängt krav utan specificering av gränsvärde med skälet att det bedöms vara tekniskt omöjligt att åtgärda det övergripande problemet med för höga kvicksilverhalter. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver som bidrar till sänkt kemisk status ska dock åtgärdas så fort det går Grundvatten Alla fyra grundvattenförekomsterna i Örsundaåns åtgärdsområde har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Stensimpa är en art som förekommer i Natura 2000-området Hårsbäcksdalen och som ska skyddas enligt art-och habitatdirektivet. Bevarandemålet för arten är att den ska ha ett livskraftigt bestånd med fungerande reproduktion i området. Dessutom ska den naturtyp som definieras som vattendrag 13(31)

14 med flytbladsvegetation eller vattenlevande mossor bevaras. Bevarandet av naturtypen förutsätter bland annat en någorlunda naturlig flödesregim. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Långtorabäck SE God ekologisk status 2027 Örsundaån SE God ekologisk status 2027 Örsundaån Lårstaviken - Alsta sjö SE God ekologisk status 2027 Örsundaån SE God ekologisk status 2027 Alsta Sjö SE God ekologisk status 2027 Örsundaån SE God ekologisk status 2027 Lillån SE God ekologisk status 2027 Gällbäcken SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska 14(31)

15 Lillån SE God ekologisk status 2027 Skattmansöån SE God ekologisk status 2027 Strandsjön SE God ekologisk status 2027 Örsundaån SE God ekologisk status 2027 Vansjön SE God ekologisk status 2027 Örsundaån SE God ekologisk status 2027 förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) 15(31)

16 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd I hela Örsundaåns åtgärdsområde är övergödning ett problem. Det visar sig i form av höga fosforhalter, grumligt vatten, mer växtlighet i vattnet samt ansträngda syrgasförhållanden. Alsta Sjö (Alstasjön), som under årtionden fått ta emot stora mängder fosfor, har höga halter i sedimenten som läcker ut i ån då syrgashalterna i bottenvattnet blir låga. Detta kan inträffa både sommartid vid höga temperaturer och vintertid när isen lagt sig. Syretäringen beror på att alger och växtdelar bryts ned av bakterier, en process som kräver syre. Processen går snabbare vid högre temperatur och mer syre går därför åt på sommaren. På vintern då isen ligger har vattnet ingen kontakt med luften och inget syre tillförs då via sjöytan. Låga syrgashalter kan lokalt också uppträda i vattendraget Förbättringsbehov För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver tillförseln av fosfor till vatten minska med cirka kg. I de övre delarna av åtgärdsområdet är åtgärdsbehovet något lägre än i de jordbruksdominerade nedre delarna (Figur 5). Ekoln tar emot vatten från Örsundaån via Lårstaviken. För att också Ekoln ska kunna uppnå god status är det nödvändigt att anpassa åtgärdsbehovet även efter dess totala förbättringsbehov. Förbättringsbehovet i Örsundaån uppströms Alsta Sjö är 4400 kg. Mätningar nedströms Alsta Sjö visar att det tillkommer en stor mängd fosfor. Den kommer sannolikt från internbelastning från sjöns sediment, vilket gör att förbättringsbehovet i sjöns delområde är runt kg. Dessutom tillkommer ett åtgärdsbehov på drygt 1000 kg mellan Alsta sjö och Lårstaviken. 16(31)

17 Figur 5. Vattenförekomsternas status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen och behov av fosforreduktion per delavrinningsområde för att nå god status med avseende på näringsämnen. 17(31)

18 2.1.3 Källor till påverkan Fosfortillförsel från jordbruket är den dominerande källan i Örsundaåns avrinningsområde (Figur 6). En annan betydande påverkanskälla är enskilda avlopp. För enskilda vattenförekomster, är påverkansbilden osäker. I Alsta sjö är sannolikt internbelastningen betydande under vissa delar av året. Den har uppskattats till minst två ton (finns inte med i Figur 6). Figur 6. Källfördelning av fosfor för Örsundaåns avrinningsområde Åtgärder Föreslagna åtgärder I tabell 2 redovisas de åtgärder som föreslås för att nå god status i Örsundaåns åtgärdsområde. Åtgärderna bidrar också till att förbättra statusen i Lårstaviken och Ekoln. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är anpassade skyddszoner, fosfordammar och strukturkalkning. Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning om de totala kostnaderna ska minimeras. Fällning av fosfor i Alsta sjö, i syfte att minska internbelastningen, är också en nödvändig och kostnadseffektiv åtgärd. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. Strukturkalkning kan vara en effektiv åtgärd för att minska förlusterna av fosfor och erosionen från lerjordar. Eftersom den förbättrar åkermarkens struktur kan den också leda till högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre 18(31)

19 skyddsnivå i utsatta områden. Ökad rening av fosfor i avloppsreningsverken kan komma att kräva ny teknik. Som framgår av tabell 2 så kommer inte de föreslagna åtgärderna vara tillräckliga för att minska fosforhalterna i tillräcklig omfattning för att nå god ekologisk status. Möjligheten för att genomföra ytterligare åtgärder behöver därför utredas av Länsstyrelsen i Uppsala och av Heby och Enköpings kommuner. Tabell 2. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Fällning av P med AL-salt* 50 Hektar , Fosfordamm 2 Hektar 320 1, Anpassade skyddszoner* 47 Hektar , Fosfordamm* 14 Hektar Strukturkalkning Hektar 860 6, Strukturkalkning* Hektar Minskat fosforläckage vid 360 0, spridning av stallgödsel* Våtmark 38 Hektar Våtmark* 72 Hektar Kalkfilterdiken 80 Hektar 18 0, Skyddszon 2 m* 10 Hektar 7 0, Tvåstegsdiken 850 Meter 13 0, Kalkfilterdiken* 580 Hektar Ökad rening av P till 0,1 mg/l 1 Ton vid avloppsreningsverk Tvåstegsdiken* 2430 Meter 27 2, Skyddszon +4 m (utöver 2 4,7 Hektar 2 0, m)* Dagvattendamm 0,86 Hektar 26 2, Enskilda avlopp (EA) till 260 Antal normal skyddsnivå EA till normal skyddsnivå* Antal EA från normal till hög 110 Antal 5 1, skyddsnivå* SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 Effekten av åtgärderna för kustvattenförekomsterna framgår av Tabell 3. 19(31)

20 Tabell 3. Effekt på kusten av åtgärderna för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i inlandsvatten. Tidsperiod Effekt P* (kg/år) Effekt N* (kg/år) SUMMA * Effekt är beräknad inklusive retention till kusten Försurning Jordarterna domineras av kalkhaltig morän och lera som utgör ett effektivt skydd mot försurning i ets vatten. Försurning är därför inte något miljöproblem i Örsundaåns åtgärdsområde. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster i Fyrisåns åtgärdsområde har sänktkemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Detta beror på att det angivna gränsvärdet för kvicksilver i biota samt gränsvärdet för PBDE utifrån en nationell analys anses överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar undantas så är statusen god i åtgärdsområdets samtliga vattenförekomster. Inom åtgärdsområdet har även benso (g, h,i ) perylen, nonylfenol och oktylfenol påträffats i vatten, dock under respektive gränsvärde. Inom åtgärdsområdet har arsenik, nickel, zink, koppar och krom uppmätts, men inte legat till grund för klassificering av kemisk respektive ekologisk status beroende på att provtagningsfrekvensen är otillräcklig och att endast gränsen för årsmedelvärdet överskrids. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som introducerats i våra vatten med människans hjälp. De kan utgöra ett stort hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och kallas då invasiva. De kan också sprida sjukdomar som drabbar inhemska arter. I Uppsala finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräftan är vanligt förekommande. Den har i stort sett konkurrerat ut den svenska flodkräftan genom spridning av den för flodkräftan dödliga kräftpesten. Ingen främmande art har dock bedömts påverka ekosystemen till den grad att den ekologiska statusen sänkts. För vissa vattenförekomster kan dock ytterligare utredningar krävas för att bedöma påverkan. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som människan orsakat så som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring med mera. 20(31)

21 Miljöproblemet är indelat i tre underkategorier; konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av påverkan de fysiska förändringarna medför. Bedömningen av miljöproblemet grundar sig på vattenförekomsternas ekologiska status. En vattenförekomst har miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan om dess ekologiska status är lägre än god, och detta kan härledas till en eller flera av underkategorierna. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom det finns mer data tillgängligt. Dataunderlag och åtgärder är därför mer genomarbetade för konnektivitet än för flöde och morfologi. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger på modellerade data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Utbredningen av påverkan fångas ofta väl i dessa analyser, men graden av påverkan är mer osäker. Samtliga 14 ytvattenförekomster inom åtgärdsområdet har miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan (figur 7). Problem med de morfologiska förändringarna dominerar, men även konnektivitetsförändringar är vanligt förekommande. 21(31)

22 Figur 7. Vattenförekomster i Örsundaåns åtgärdsområde där Förändrade habitat genom fysisk påverkan är ett miljöproblem Konnektivitet Konnektivitet (förekomst av vandringshinder) beskriver möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material i vattenförekomster. Konnektiviteten bedöms gs med vattenförekomsten (i uppströms och nedströms riktning), samt från vattenförekomsten 22(31)

23 till omgivande landområden. Vandringshinder utgörs av tillexempel dammar (undantaget naturliga så som bäverdammar), vattenkraftverk, felaktigt placerade vägtrummor med mera. Tillstånd Konnektivitetsförändringar har identifierats som miljöproblem i fem vattendrag och en sjö. Tre av åtgärdsområdets mindre vattenförekomster är oklassade med avseende på konnektivitet på grund av brister i kunskapsunderlaget. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet är angivet som antal kilometer vattendrag i vattenförekomsten som är stängd för fiskvandring till följd av vandringshinder i vattenförekomsten eller i nedströmsliggande vattenförekomster. Det sammanlagda förbättringsbehovet inom Örsundaåns åtgärdsområde är 74 km. Källor till påverkan Samtliga vandringshinder utgörs av dammar, varav tre med kraftverk. Dessa har i nuläget oklara tillstånd. I många fall är strömsträckor överdämda varför en utrivning inte bara eliminerar ett vandringshinder utan även skapar nya strömsträckor. I det flacka Uppsala är strömsträckor en ovanlig biotop som gjorts ännu ovanligare genom överdämning och markavvattningar. Mellan Mälaren och Vansjön är en stor del av fallhöjden upptagen i dammar. Åtgärder En damm är åtgärdad vid Vånsjöbro gst ned i Örsundaån. Åtgärden har gjort det möjligt för fisken asp att nå upp till nya lekområden vid Härnevi. Resterande dammar behöver också åtgärdas antingen genom utrivning eller genom anläggande av fiskväg (tabell 4). Ytterligare utredningar krävs för att avgöra bästa lösning vid respektive damm. En utrivning är ofta den för miljön bästa lösningen då den inte bara tar bort vandringshindret utan även frilägger överdämda strömsträckor. Flera dammar utgör dock lämningar efter gamla tiders bondesamhälle och kan vara viktiga att bevara för framtiden. I fall med stora kulturmiljövärden kan därför anläggande av fiskvägar vara ett lämpligare alternativ än utrivning av dammarna. Flödesförändringar Med flödesförändringar menas att det finns onaturlig påverkan på det hydrologiska tillståndet i en vattenförekomst när det gäller flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. För att bedöma hur den hydrologiska regimen i en vattenförekomst påverkats av mänsklig verksamhet jämförs reglerade och oreglerade förhållanden. Datamodelleringen av hydrologisk regim i sjöar och vattendrag har huvudsakligen utförts på nationell nivå av SMHI. Tillstånd Flödesförändringar bedöms inte vara ett miljöproblem i avrinningsområdet. Påverkan av markavvattningsföretag hanteras under morfologiska förändringar nedan Morfologiska förändringar Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett i vattenförekomsternas djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Tillstånd Samtliga 14 ytvattenförekomster i Örsundaåns åtgärdsområde bedöms ha miljöproblemet morfologiska förändringar. 23(31)

24 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för morfologiska förändringar anges i antal hektar som behöver åtgärdas. Totalt är 79 hektar vattendrag i behov av restaurering i form av biotopförbättrande åtgärder och 190 hektar ekologiska funktionella kantzoner behöver anläggas. Källor till påverkan I Örsundaåns åtgärdsområde utgörs påverkan framförallt av markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. Aktiviteten i markavvattningsföretagen varierar, många har inte genomfört några åtgärder sedan bildningen och andra genomför regelbundet återkommande rensningar. Även om företagen inte har varit aktiva på ge kan de fortfarande ha stor negativ inverkan på vattenmiljön genom ökad erosion och den habitatdegradering som företagen medfört. Markanvändningen i närområdet är intensiv och utgörs främst av aktivt brukad mark och anlagda ytor. Detta leder till påverkan på både den naturliga flödesregimen och den naturliga sedimentregimen. En homogen strand med avsaknad av träd och buskar skapar brist på varierande habitat i vattendragen. Kantzonen minskar även näringstransporten till vattendraget och bidrar med att skugga vattendraget. Nedfallna träd tillför struktur och kol, i form av löv och grenar, till vattendraget. Troligen är alla sjöar i åtgärdsområdet påverkade av sjösänkningar. Brister i underlagen och tidsbrist har medfört att påverkan från sjösänkningar inte bedömts. Åtgärder Avseende morfologiska förändringar behöver ekologiskt funktionella kantzoner anläggas gs vattendragen. Längs korta delar av Örsundaån och i flera biflöden kan svämplanet behöva återskapas. Åtgärdsförslag finns för 2 hektar stränder (tabell 4). Även biotopvård behöver genomföras i rensade och rätade vattendrag. Åtgärdsbehovet är stort och behovet av biotopvård uppskattas till 79 hektar (tabell 4), men vilken typ av åtgärd som behövs på vilken plats behöver utredas ytterligare. Tabell 4. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Konnektivitetsförändringar Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) Meter Morfologiska förändringar 1 2 Hektar 0, Hektar 8, SUMMA 28, (31)

25 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Inga grundvattenförekomsten i Örsundaåns åtgärdsområde har kända problem med näringsämnen. 3.2 Miljögifter Inga grundvattenförekomsten i Örsundaåns åtgärdsområde har kända problem med miljögifter. 3.3 Klorid Tillstånd En av grundvattenförekomsterna i Örsundaåns åtgärdsområde, Heby-Härnevi, riskerar att inte uppnå god status 2021 med avseende på klorid. Förekomstens kloridhalter är lägre än riktvärdet och överskrider inte heller gränsvärdet för att vända trend under enligt föreskriften (SGU, 2013:2). Bedömningen är osäker. Förekomsten är mycket lång och skillnader i de uppmätta kloridhalterna är stora. Medelvärdet för klorid är 34 mg/l och maxvärdet 88 mg/l baserat på 109 provtagningar Förbättringsbehov Inga förbättringsbehov har beräknats i Örsundaåns åtgärdsområde Källor till påverkan Norra delen av förekomsten i Heby-Härnevi har kvalitetsproblem med klorid där området tidigare legat varit havsbotten. Grundvattenmagasinet norr om Heby är en djup och stor förekomst där man har uppmätt kloridhalter på 360 mg/l. Förekomsten har också förhöjda halter av klorid beroende på vägsaltning Åtgärder Trafikverket bör utreda möjligheten till minskad användning av vägsalt eller att lägga täta diken. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Inga grundvattenförekomster i Örsundaåns åtgärdsområde har kända problem med förändrade grundvattennivåer. 25(31)

26 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I Örsundaåns åtgärdsområde finns en allmän vattentäkt. Hedåsens vattenskyddsområde i Heby tätort upprättades Tillsynsansvarig är Länsstyrelsen Uppsala. 4.2 Åtgärder Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte gre är relevanta för de vattenskyddsområden som är fastställda enligt vattenlagen. En revidering av vattenskyddsområdet med skyddsföreskrifter enligt miljöbalken anges därför som en möjlig åtgärd för att säkerställa att berörd vattentäkt i Örsundaåns åtgärdsområde har tillräckligt skydd. Heby kommun har ansökt om vattenskyddsområde för kommunens vattentäkt enligt miljöbalken. 26(31)

27 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden För Natura 2000-området Hårsbäcksdalen är låg grad av antropogen belastning avseende försurande ämnen, näringsämnen, miljögifter och partiklar (grumlande ämnen) en grundförutsättning. Vidare är det viktigt med bibehållna eller förbättrade förhållanden vad gäller vattenflöde och flödesdynamik. En oreglerad vattenföring upprätthåller en stor variation hos bottensubstrat, vegetation och strandstrukturer och därmed förutsättningar för de arter som hör till naturtypen. För att uppnå detta får ingen eller endast obetydlig påverkan av fragmentering (dämmen och andra vandringshinder), kanalisering, invallning, flottledsrensning och återkommande maskinell rensning av sediment och vegetation förekomma. Dessutom behöver eventuell negativ påverkan från tidigare ingrepp minimeras. Ett viktigt bevarandemål är fria vandringsvägar i vattensystemet. Naturtypens krav för gynnsam bevarandestatus överensstämmer med god ekologisk status. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Stensimpa är den art som ingår i habitatdirektivet 6 och återfinns i Hårsbäcksdalen i Örsundaåns åtgärdsområde. Stensimpan kräver klart och syrgasrikt vatten. Artens miljökrav överensstämmer med de åtgärder som behöver genomföras för att nå god ekologisk status. 5.3 Nitratkänsliga områden Samtliga vattenförekomster inom åtgärdsområdet ligger inom nitratkänsligt område. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på sex månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan tre och tio djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än tio procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, 6 Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter 27(31)

28 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala årliga åtgärdskostnaden för att nå god ekologisk status i Örsundaåns åtgärdsområde uppgår till drygt 5,2 miljoner kronor. Som framgår av tabell 5 är det åtgärder mot övergödning som är mest omfattande (67 % ), men även åtgärder för fysisk påverkan utgör en stor del (32 %) av kostnaderna. Tabell 5. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Otillräckligt dricksvattenskydd Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livsgd som är gre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livsgd och en diskonteringsränta på 4procent. I tabell 6 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammankade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, sstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december. Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (31)

29 Tabell 6. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 4a Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 KOM 2 a- Heby, Enköpings och Tillsyn b Uppsala kommun LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Uppsala 2017 LST 6 Information LST 3 Tillsyn Jordbruksverket SJV 5 Vägledning Jordbruksverket 2019 Fosfordammar SJV 4f Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 KOM 2 a- Heby, Enköpings och Tillsyn b Uppsala kommun LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Uppsala 2017 LST6 Information 2016 LST 5c Plan Kalkfilterdiken SJV 4b Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Ökad P-rening i reningsverk SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 KOM 2 a- Heby, Enköpings och Tillsyn b Uppsala kommun LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Uppsala 2017 LST 6 Information LST 5c Plan NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i Uppsala KOM 1 Tillsyn och prövning Heby, Enköpings och KOM 3 a- Uppsala kommun Tillsyn b LST 5c Plan Länsstyrelsen i Uppsala Våtmarker SJV 4e Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Enskilda avlopp till godkänd standard SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Uppsala 2017 LST 6 Information 2016 LST 5c Plan HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Heby, Enköpings och Uppsala kommun Genomförs kontinuerligt KOM 7 Plan 29(31)

30 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Uppsala 2017 LST 5c Plan 2019 Tvåstegsdiken SJV 4g Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder HaV 5 Vägledning Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Övergripande åtgärder mot fysisk påverkan SJV 1 Information LST 3 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Uppsala LST 5a Information LST 5c Plan 2016 LST 6 Information 2019 SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 SKS 2 Plan Skogsstyrelsen HaV 4 Vägledning Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Genomförs kontinuerligt 2019 KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala LST 2 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala LST 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala LST 5 a-d Tillsyn Länsstyrelsen i Uppsala SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen Havs- och Hav 4 Vägledning vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet LST 1 SJV 3 Tillsyn och prövning Vägledning Länsstyrelsen i Uppsala Länsstyrelsen i Uppsala 2019 NV 6 Vägledning Jordbruksverket 2019 SKS 2 Vägledning Naturvårdsverket HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 Länsstyrelsen i Uppsala LST 1 Tillsyn och prövning 30(31)

31 Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten Vattenskyddsområde LST 3 LST 2 SKS 1 Tillsyn och prövning Tillsyn Administrativ Länsstyrelsen i Uppsala Länsstyrelsen i Uppsala Skogsstyrelsen Genomförs kontinuerligt SKS 2 Utveckling/Rådgivning Skogsstyrelsen 2019 SKS 3 Utveckling Skogsstyrelsen 2019 BV 1 a-c Vägledning Boverket TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket Länsstyrelsen i Uppsala LST 9 a-c Tillsyn KOM 7 Initiativ Heby och Enköpings kommun HaV 6 a-b Havs- och Tillsynsvägledning vattenmyndigheten LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Uppsala KOM 5 a- Heby och Enköpings e Tillsyn, initiativ kommun Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Uppsala Riskförebyggande TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket LST 9 a-c KOM 1 Tillsyn Tillsyn, egenkontroll Länsstyrelsen i Uppsala Heby, Enköpings och Uppsala kommun (31)

32 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående sstyrelseföreskrift.