Kilaåns åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Kilaåns åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(37)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Kilaåns avrinningsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(37)

4 Sammanfattning Kilaåns åtgärdsområde ligger i Södermanlands och Östergötlands län och omfattas av Nyköpings, Katrineholms och Norrköpings kommuner. Inom området bor cirka 7000 personer varav cirka 5000 bor i tätorterna. Avrinningsområdet är 432 km 2 stort och består till cirka 70 procent av skogsmark och cirka 18 procent åkermark. Åtgärdsområdet rymmer 65 sjöar som har en yta på mer än ett hektar och sammanlagt 130 km vattendragssträckor. Sjöarna är huvudsakligen belägna i avrinningsområdets västra del i anslutning till Kolmården. Av dessa vatten är fem sjöar och tolv vattendrag vattenförekomster. Tretton av vattenförekomsterna har sämre än god status. De högst belägna sjöarna inom Kilaåns avrinningsområde är känsliga för försurning, och har problem med fysisk påverkan medan den nedre, bördiga och sjöfattiga delen av Kilaån har problem med övergödning. Övergödning på grund av diffusa utsläpp från jordbruksmark och enskilda avlopp samt fysisk påverkan är de främsta orsakerna till att god ekologisk status inte uppnås i området. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med drygt 2000 kg. Samtliga vattenförekomster i avrinningsområdet har klassificerats till sämre kemisk status än god på grund av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Tre ytvattenförekomster har försurningsproblem, dessa ingår i kalkningsprogrammet. Dessutom kalkas tre sjöar och som är så kallade. övriga vatten inom avrinningsområdet. Det finns 11 grundvattenförekomster. Grundvattenförekomsten Larslundsmalmen-Nyköping, SE har otillfredsställande kemisk status på grund av bekämpningsmedel och klorerade lösningsmedel. För att följa miljökvalitetsnormerna i Kilaåns åtgärdsområde behöver framför allt: För miljöproblemet övergödning: Nyköpings, Katrineholms och Norrköpings kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp som inte har tillfredsställande rening idag uppnår minst normal skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten besluta om nya styrmedel för att stimulera åtgärdstakten för enskilda avlopp. Nyköpings, Katrineholms och Norrköpings kommuner bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Södermanland bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att kostnadseffektiva åtgärder i jordbrukslandskapet kan genomföras. Eventuell internbelastning i Bålsjön utredas. För miljöproblemet miljögifter: Nyköpings, Katrineholms och Norrköpings kommuner samt Länsstyrelsen i Södermanland bör fokusera på kunskapshöjande aktiviteter såsom operativ övervakning och insamling av dataunderlag. 4(37)

5 För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Södermanland planera och prioritera vilka vandringshinder som bör åtgärdas Havs- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag. Otillräcklig dricksvattenskydd: Nyköpings, Katrineholms och Norrköpings kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. 5(37)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Övriga miljöproblem Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Övriga miljöproblem Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden och arter enlig art- och habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (37)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Kilaåns åtgärdsområde ligger i Södermanlands och Östergötlands län och omfattas av Nyköpings, Katrineholms och Norrköpings kommuner. Inom området bor cirka 7000 personer varav cirka 5000 bor i tätorterna. Området är 432 km 2 stort och består till cirka 70 procent av skogsmark, cirka 18 procent åkermark och 4 procent vatten (figur 1a). Avrinningsområdet rymmer 65 sjöar som har en yta på mer än ett hektar och sammanlagt 130 km vattendragssträckor. Sjöarna är huvudsakligen belägna i avrinningsområdets västra del i anslutning till Kolmården. Av dessa vatten är fem sjöar och tolv vattendrag vattenförekomster (figur 1b). Det finns arton större dämmen inom området (enligt SMHI: s dammregister) och över tjugo torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Hydromorfologiska faktorer som dessa påverkar kraftigt vattenförhållandena vad gäller kvalitet och flöde. Inom åtgärdsområdet finns två B-anläggningar med utsläpp till vatten, men ingen tyngre industri är verksam i trakten idag. Enligt länsstyrelsens uppgifter är 109 områden misstänkt förorenade, men endast ett fåtal av dessa har genomgått närmare granskning för att utreda om misstanken är befogad. Kilaåsystemet har visat sig ha mycket höga naturvärden och ett unikt djurliv. Ån är en känd lekplats för havsöring och hyser många ovanliga arter, exempelvis nissöga, bäcknejonöga, flodnejonöga och tjockskalig målarmussla. Vretaån, som är en del av åsystemet, är länets längsta och bäst utvecklade åravin, med talrika meanderbågar och naturliga forssträckor. Inom åtgärdsområdet finns fyra Natura 2000-områden med limniska habitat. Landområdet ligger i mellansvenska sänkan. Bergarter i området består bland annat av sur intrusivbergart (granit, granodiorit, monzonit mm) och huvudsakligen gnejsiga bergarter. Dessa bergarter är svårvittrade, vilket gör att vatten i kontakt med berget kan ha låg buffertförmåga. Bergrunden har blivit utsatt för förkastningar och är uppbruten i ett så kallat sprickdalslandskap där dalgångarna har bildats genom erosion. I dalgångarna finns ofta leriga jordar som har en bättre buffringsförmåga. Det är vanligt förekommande med moränjordar och berggrund med relativt få sprickor, vilket ger en begränsad mängd med grundvatten. Inlandsisen har stor inverkan på landskapet och lämnat kvar isälvsavlagringar och det är i isälvsavlagringar områdets grundvattenförekomster finns förutom en urbergsförekomst (preliminär). Totalt finns det 11 grundvattenförekomster varav fyra stycken är preliminära. Då åtgärdsområdet är beläget under högsta kustlinjen kan relikt saltvatten förekomma. 7(37)

8 Figur 1a. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(37)

9 Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem I Kilaåns avrinningsområde har tretton vattenförekomster sämre än god ekologisk status (se figur 2). Övergödning och fysisk påverkan är de största orsakerna till att god ekologisk status inte uppnås. 9(37)

10 Betydande påverkanskällor för övergödning är diffusa utsläpp från framför allt jordbruksmark och enskilda avlopp. För fysisk påverkan är de mest betydande källorna vandringshinder. Figur 2. Ekologisk status i ytvattenförekomster. Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och 10(37)

11 polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen är samtliga ytvattenförekomster klassade till god status Grundvatten Kemisk status och risk Larslundsmalmen-Nyköping, SE har otillfredsställande kemisk status på grund av bekämpningsmedel och klorerade lösningsmedel (figur 3). Diklormetan är uppmätt över riktvärde (klassificering enligt biocid/bekämpningsmedel) vid två stationer hösten 2011 och även andra bekämpningsmedel har hittats. Halter av BAM och Trikloreten över riktvärde har uppmätts och halt av Trikloreten över värdet för utgångspunkt vända trend har också uppmätts vid en station Nitrat var över utgångspunkt för att vända trend vid regional miljöövervakning mätning 2011, vid Bärstakärret och förhöjda värden uppmättes 2013 vid samma station. Stationen ligger i ett grundvattenberoendeekosystem, ett så kallat rikkärr som är känsligt för förhöjda kvävehalter och är ett naturreservat. Sulfatvärden över vända trend har uppmätts i tre stationer 2011 och vid två stationer Viktigt att notera att dricksvattnet som produceras i förekomsten är av god kvalitet och har till stor del sitt ursprung från ytvatten som infiltreras på konstgjord väg för att bilda grundvatten och råvatten som bas för dricksvattenproduktion. Genom att förekomster har blivit föreslagen otillfredsställande kemisk status så riskklassas förekomster per automatik. Inga andra förekomster inom åtgärdsområdet bedöms att inte nå god kemisk status till år Bedömningen är dock preliminär och har brister då det saknas tillräckligt med data för att bedöma statusen på ett tillförlitligt sätt för alla förekomster inom området. Kvantitativ status och risk Den kvantitativa status är i överlag god i länet som helhet, men det råder stor kunskapsbrist. Inga av de förekomsterna inom Kilaåns åtgärdsområdet riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status till Fyra nytillkomna förekomster saknar dock i dagsläget kvantifiering av kapaciteten för uttag av vatten och beräkning av den naturliga grundvattenbildningen. Med tanke på de EBHobjekt som finns inom eller intill Larslundsmalmen-Nyköping så är det teoretiskt möjligt att föroreningar når grundvattnet om en grundvattennivåsänkning sker på grund av att uttaget ökar På sikt behöver frekvensen och antal provtagningslokaler utökas för att följa utvecklingen av grundvattennivåerna kopplat till väntade storskaliga klimatförändringar. 11(37)

12 Figur 3. Kemisk status för grundvatten. 12(37)

13 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Dricksvatten Vattenförekomster som används för uttag, eller reserverats för framtida uttag, av mer än 10 m 3 per dag i snitt eller som förser fler än 50 personer med dricksvatten skyddas för att garantera tillgången på vatten av god kvalitet. I Kilaåns avrinningsområde finns fem vattenförekomster som omfattas av dricksvattendirektivet. Nitratkänsliga områden Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Hela Kilaån är utpekad som nitratkänsligt område. Det är en utökning från 40 procent av området som gällde Avloppsvatten Alla vatten i Sverige har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp enligt avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) som handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Natura 2000 Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I Kilaåns åtgärdsområde finns 4 Natura 2000-områden som omfattar vattenmiljöer; Svanviken, Lindbacke, Dammulteån och Kilaån-Vretaån- och Åboravinen. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Endast de vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status har MKN god ekologisk status. Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god ekologisk status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status Fyra vattenförekomster har idag miljökvalitetsnormen god ekologisk status. Övriga vattenförekomster har tidsundantag till 2021 eller 2027 med skälen tekniskt omöjligt, orimliga kostnader samt i ett fall naturliga förhållanden (tabell 1). MKN för kemisk status Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. 13(37)

14 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Ramundsbäck SE God ekologisk status 2021 Fadabäcken SE God ekologisk status 2027 Bålsjön SE God ekologisk status 2027 Korsbäcken SE God ekologisk status 2021 Bålsjöån SE God ekologisk status 2021 Vretaån - Kråkvasken SE God ekologisk status 2027 Vretaån SE God ekologisk status 2027 Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Naturliga förhållanden), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) 14(37)

15 Kilaån (Tuna- Nyköping) Kilaån (Gammelsta- Tuna) Kilaån (Kila- Gammelsta) SE SE SE God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 Gammelstabäcken SE God ekologisk status 2021 Virån-Ålbergaån SE God ekologisk status 2021 Dammhulteån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Grundvatten Alla grundvattenförekomster har miljökvalitetsnormerna god kvantitativ status 2015 och god kemisk grundvattenstatus Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. 15(37)

16 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Övergödningsproblemen är störst i dalgången längs centrala Kilaån. 15 vattenförekomster har problem med övergödning (figur 4). Figur 4. Vattenförekomster som bedömts ha miljöproblemet övergödning. 16(37)

17 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad belastning 3 per vattenförekomst kan förbättringsbehovet uttryckas i kg fosfor. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med drygt 2000 kg. Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom åtgärdsområdet. I figur 5 redovisas förbättringsbehovet för varje vattenförekomst i Kilaåns åtgärdsområde. Den huvudsakliga minskningen av fosfortillförsel behöver genomföras i dalgången längs med den centrala Kilaån i vattenförekomsterna Gammelstabäcken, Kilaån (Kila-Gammelsta) och Kilaån (Gammelsta-Tuna) (figur 5). Procentuellt blir betinget cirka 50 procent för dessa vattenförekomster vilket motsvarar cirka1300 kg fosfor. Även Bålsjön får ett högt beting, cirka 50 procent vilket här motsvarar drygt 100 kg fosfor. 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (37)

18 Figur 5. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 18(37)

19 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 6 så är fosfortillförseln från jordbruket den dominerande källan i Kilaåns avrinningsområde 4. Andra betydande påverkanskällor är skog, enskilda avlopp, dagvatten, bräddning och läckage från avloppsledningsnät och avloppsreningsverk. För enskilda vattenförekomster är påverkansbilden osäker. Bålsjön är eventuellt påverkad av internbelastning av näringsämnen från sediment och behöver undersökas vidare. Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 6. Källfördelning av fosfor för Kilaåns avrinningsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Genom så kallade LOVA-projekt har framförallt strukturkalkning medfinansierats och genomförts på cirka hektar, med ett beräknat minskat fosforläckage på 275 kg per hektar och år. Även kalkfilterdiken har anlagts på cirka 200 hektar och våtmarker på 0,6 hektar. Föreslagna åtgärder I tabell 2 redovisas de åtgärder som föreslås för att nå god status i Kilaån. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar, våtmarker 4 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (37)

20 och anpassade skyddszoner. Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning för att minimera de totala kostnaderna. Strukturkalkning är en effektiv åtgärd på lerhaltiga jordar. Den förbättrar jordens struktur och kan förutom en minskad erosion och fosforläckage, leda till högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. De föreslagna åtgärderna i Kilaåns avrinningsområde uppskattas leda till en minskning med 1400 kg fosfor. Det är cirka 600 kg mindre än vad som behövs för att nå god status (2000 kg fosfor). Även om beräkningarna är ungefärliga visar det att behovet av åtgärder är stort, och att ytterligare åtgärder kan behöva vidtas. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Anpassade skyddszoner* 8,1 Hektar 150 0, Fosfordamm* 3,4 Hektar 300 2, Strukturkalkning* 1137 Hektar 200 2, Minskat fosforläckage vid 110 0, spridning av stallgödsel* Tvåstegsdiken* Meter 31 3, Kalkfilterdiken* 740 Hektar 95 5, Våtmark* 87 Hektar Skyddszon 2 m* 13 Hektar 4 0, Skyddszon +4 m (utöver 2 26 Hektar 4 0, m)* Enskilda avlopp till normal 380 Antal skyddsnivå Enskilda avlopp till normal 30 Antal 10 0, skyddsnivå* Enskilda avlopp från normal 210 Antal 12 3, till hög skyddsnivå* SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 Effekten av åtgärderna för kustvattenförekomsterna framgår av Tabell 3. 20(37)

21 Tabell 3. Effekt på kusten av åtgärderna för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i inlandsvatten. Tidsperiod Effekt P* (kg/år) Effekt N* (kg/år) SUMMA * Effekt är beräknad inklusive retention till kusten 2.2 Försurning Tillstånd Områden med försurningsproblem (här likställt med de områden som omfattas av kalkningsverksamheten) är 16,5 km2, det vill säga. 3,8 procent av avrinningsområdet. Inom avrinningsområdet har tre vattenförekomster (två sjöar och ett vattendrag) av totalt 17 vattenförekomster) försurningsproblem (figur 7). Samtliga vattenförekomster med försurningsproblem ingår i kalkningsprogrammet. Dessutom kalkas drygt 3 sjöar och som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet. Vi bedömer att kunskapen är god gällande vilka vatten som har försurningsproblem och kalkningsstrategi för optimal effekt. Viktiga målarter med avseende på miljöproblemet försurning är Mört, Flodkräfta, Öring och Gammarus. Nävsjön, Lövsjön och Ramundsbäck ingår i åtgärdsområde för kalkning och Lövsjön kalkas. Inom kategorin Övrigt vatten kalkas Lövgölen, Mossbrogölen och Stora Kosjön, dessa har effekt i sjön Fläten. 21(37)

22 Figur 7. Vattenförekomster i området som bedömts ha miljöproblemet försurning och vilka områden som ingår i dagens kalkningsverksamhet Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. I försurningsbedömningen är delta-ph ( ph) skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år 1860 som tas fram med modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemiska data från närliggande, okalkade vatten. Förbättringsbehovets storlek har beräknats som ph- 0,4 där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status (figur 8). 22(37)

23 ph (delta-ph) baseras på en försurningsbedömning utifrån modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). I försurningsbedömningen är ph skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemiska data från närliggande, okalkade vatten. Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsterna. Förbättringsbehovets därför inte anses som tillförlitligt innan en kompletterande bedömning har utförts. Figur 8. Förbättringsbehov med avseende på försurning uttryckt som skillnaden mellan dagens ph och ph för god status ( ph). NA indikerar vattenförekomster som har miljöproblemet försurning men där inget förbättringsbehov är beräknat Källor till påverkan Nedfallet av svavel är cirka 3,0 kg/hektar och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida mängden (ca 2,5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är cirka 2,9 kg/hektar och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en viktig faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena är ytan avverkad skog cirka 6 procent skog mellan (37)

24 2.2.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Kalkningar som berör vattenförekomster planeras under perioden med 37 ton per år. Planerade åtgärder genomförs enligt kalkningsprogrammet. Kostnaden per år för kalkningen beräknas till totalt cirka för cirka 37 ton kalk för att uppnå ph-mål enligt kalkningsprogrammet (tabell 4). Dessutom kalkas en sjö per år som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet. Berörda huvudmän för kalkningarnas genomförande är Nyköpings kommun. Detaljerad information om utförda och planerade kalkningar finns i den Nationella Kalkdatabasen: Tabell 4. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogramför perioden Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Kalkning med båt Länsstyrelsen Södermanland Kalkning med helikopter Länsstyrelsen Jönköping Summa: Huvudman Nyköpings kommun Norrköpings kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att begränsa skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet uppnår inte god kemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE), liksom i övriga Sverige. Alla ytvattenförekomster i Sverige har klassificerats till sämre status än god med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. De fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna som berör miljögifter och därmed den ekologiska statusen på vattenförekomsten går under benämningen särskilda förorenande ämnen (SFÄ). Inom Kilaaåns åtgärdsområde har MCPA påvisats i halt över klassgräns vid ett tillfälle. I vattendrag i Södermanlands län har bekämpningsmedel påvisats i halter över gränsvärden vid enstaka mätningar. Det är möjligt att det stundtals förekommer bekämpningsmedel i halter över gränsvärden i vattendragen inom åtgärdsområdet. Detta har dock inte medfört några sänkningar av status. Nyköpings, Katrineholms och Norrköpings kommuner samt Länsstyrelsen i Södermanland bör fokusera på kunskapshöjande aktiviteter såsom operativ övervakning och insamling av dataunderlag. 24(37)

25 2.4 Främmande arter Främmande arter finns i form av signalkräfta i vissa vattenförekomster i hela länet. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför får främmande arter ingen påverkan på den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla av människan orsakade typer av fysiska förändringar av vatten samt vattnens närområde och svämplan. Miljöproblemet innefattar tre kategorier; konnektivitetsförändringar, flödesförändringar och morfologiska förändringar. Bedömningen av miljöproblem grundas på statusen av vattenförekomsternas hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Alla vattenförekomster som har en kvalitetsfaktor med lägre än god status bedöms ha miljöproblem. Vattendragen i Kilaåns åtgärdsområde är påverkade av vandringshinder eller har antropogen påverkan på svämplan/närområden, vilket medför att alla vattenförekomster bedöms ha miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan Konnektivitetsförändringar Tillstånd Konnektivitetsförändringar innebär att vattenlevande organismers naturliga rörelser påverkas så mycket av konstgjorda barriärer att god ekologisk status inte uppnås eller att statusen riskerar att försämras. I Kilaåns avrinningsområde finns totalt 36 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav 31 i vattenförekomster. Vandringshindren utgörs av framförallt av dammar och vägtrummor. Statusklassificeringen i Kilaåns avrinningsområde visar att samtliga klassade vattendrag har sämre än god status, med avseende på konnektivitet. Åtta vattendrag är klassade som dåliga och fyra som måttliga. Som följd av vandringshindren i vattendragen har även samtliga fem sjöar inom avrinningsområdet fått måttlig status. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anges som antalet vandringshinder som behöver åtgärdas i åtgärdsområdet. Totalt är förbättringsbehovet 31 vandringshinder som behöver åtgärdas för att god ekologisk status ska uppnås i Kilaåns avrinningsområde. Källor till påverkan Vandringshindren utgörs framförallt av dammar (22 stycken), men även fellagda trummor och broar utgör vandringshinder. De flesta av dammarna är regleringsdammar, men även några kraftverksdammar. Flertalet av dammarna är i dåligt skick. Det finns säkerligen ytterligare vandringshinder, till exempel i form av fellagda vägtrummor, men inventeringar saknas. Med vandringshinder avses inte naturliga vandringshinder som till exempel bäverdammar. Åtgärder För konnektivitetsförändringar har en rad åtgärder utförts under perioden. Två vandringshinder i Korsbäcken har åtgärdats. För att åtgärda vandringshindret under väg 800 i Bålsjöån har tröskling genomförts. 25(37)

26 Inom Kilaåns åtgärdsområde finns ytterligare en rad vandringshinder som behöver åtgärdas. I tabell 5 listas de åtgärderna som består i att dammar rivs ut eller att en fiskväg anläggs. Förutom de föreslagna åtgärderna i tabellen finns det en mängd fellagda vägtrummor samt övriga vandringshinder som behöver åtgärdas. Även inventeringar av vandringshinder behövs i många vattenförekomster för att kartlägga åtgärdsbehovet Flödesförändringar Tillstånd Statusklassificeringen i Kilaåns avrinningsområde visar att samtliga vattendrag har god eller hög status, med avseende på hydrologisk regim. Detta innebär att flöde och volym inte avviker mer än 15 procent från naturliga förhållanden och att vattenståndet inte förändras snabbare än 0,15 m per timme. För sjöar får avvikelsen mellan reglerat och naturligt vattenstånd inte vara större än 0,25 meter om statusen ska betraktas som god. Förbättringsbehov Inga förbättringsbehov finns med avseende på flödesförändringar. Åtgärder Inom åtgärdsområdet finns förslag på tre åtgärder som avser minimitappning. Dessa åtgärder är knutna till fiskvägsåtgärder (tabell 5). Tabell 5. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Totalkostnad (miljoner kr) Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Konnektivitetsförändringar Meter 9, Fiskväg 3 3 Meter 1, Teknisk fiskväg för nedströmspassage Minimitappning/ vatten i fiskväg vid vattenkraftverk 2 2 Meter 3, Flödesförändringar 3 3 Meter 1, SUMMA 16, Total årskostnad (kr/år) Morfologiska förändringar Tillstånd Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan påverkar strukturer och livsmiljöer för organismerna i vattendraget. För vattenförekomsterna i detta åtgärdsområde har de hydromorfologiska parametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, använts vid bedömningen. Statusklassificeringen är genomförd utifrån en GISanalys över anlagda ytor och aktivt brukad mark. Tio av vattenförekomsterna i detta åtgärdsområde har klassats till sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd utifrån parametrarna Vattendragets närområde och/eller Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag (figur 9). Vid en status som är sämre än god utgörs 26(37)

27 mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För otillfredsställande status är procent av marken påverkad. Förbättringsbehov I Kilaåns avrinningsområde är det tio vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar. Förbättringsbehovet har angetts till antal procent av svämplan och/eller närområde där markanvändning bör minska. Källor till påverkan Tio av vattenförekomsterna i avrinningsområdet har miljöproblem avseende morfologiska förändringar. Närmiljön utgörs till ungefär hälften av artificiella markslag. Närmiljön definieras här som området inom 30 meter från åkanten. Som artificiella markslag räknas hyggen, åker, betesmark och tätort/tomtmark. Både aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområdet leder till påverkan på både den naturliga flödesregimen och den naturliga sedimentregimen. Påverkan från markavvattningar eller rätningar och rensningar, som i många fall är en betydande påverkanskälla i Norra Östersjöns vattendistrikt, finns inte med i kartläggningen. Därmed är troligen miljöproblemet avseende morfologiska förändringar underskattat i området. Åtgärder En del åtgärder är genomförda. Lekgrus för öring och settlinggrus för musslor har lagts ut på flera platser i Kilaåns åtgärdsområde. En åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder. Inga åtgärder är i nuläget förslagna. En möjlig åtgärd för att åtgärda närområde och svämplan som är påverkade av mänsklig verksamhet skulle vara att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. 27(37)

28 Figur 9. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. 2.6 Övriga miljöproblem Inga övriga miljöproblem är bedömda i området. 28(37)

29 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Figur 10. Risk att kemisk status för grundvatten inte uppnås Larslundsmalmen-Nyköping har otillfredsställande kemisk status och riskerar att inte uppnå god kemisk status (37)

30 3.1 Näringsämnen Tillstånd Nitrat uppmättes till 21 mg/l vid stationen Bärstakärret 2011, vilket är över värdet för utgångspunkt för att vända trend (20 mg/l). Förhöjda värden (8-9 mg/l) uppmättes även 2013 vid samma station. Stationen ligger i ett grundvattenberoende ekosystem som är ett naturreservat, ett så kallat rikkärr som är känsligt för förhöjda kvävehalter Förbättringsbehov Inget förbättringsbehov har beräknats Källor till påverkan Åkermark finns inom förekomstens direkta tillrinningsområde, vilket kan medföra förhöjda nitrathalter Åtgärder Grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten saknas i många förekomster inom åtgärdsområdet. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 3.2 Miljögifter Tillstånd Diklormetan är uppmättes i 1,6 och 1,2 µg/l vid två stationer hösten 2011, vilket är över riktvärdet 0,1 µg/l då ämnet klassificeras som biocid/bekämpningsmedel. BAM (2,6-diklorbensamid) detekterades vid två stationer 2011 (0,033 och 0,023 µg/l). Trikloreten uppmättes till 13 µg/l vid en station, vilket är över riktvärdet 10 µg/l, vid en andra station uppmättes ämnet till 3 µg/l, vilket är över värdet för utgångspunkt vända trend (2 µg/l) och ämnet detekterades i låga koncentrationer vid en tredje station, samtliga prover togs Vintern 2013 detekterades tetrakloreten i låga koncentrationer vid en station (figur 10) Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för SE är Trikloreten 13 µg/l, Diklormetan 1,6 µg/l och BAM 0,033 µg/l Källor till påverkan Flera misstänkta förorenade områden finns inom förekomstens SE direkta tillrinningsområden. Trikloreten och Diklormetan är effektiva avfettningsmedel och kan ha använts i mindre och större skala, vilket gör att flera föroreningskällor kan finnas. BAM är en nedbrytningsprodukt till diklobenil som ingår i Totex strö och användes bland annat på banvallar, vägrenar och grusgårdar som ett totalbekämpningsmedel mot växtlighet. Väg och järnväg finns inom det direkta tillrinningsområdet och kan eventuellt ha besprutats med BAM. Vägar utgör en risk i händelse av olycka med läckage av farliga ämnen. 30(37)

31 3.2.4 Åtgärder Föreslagna åtgärder Grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten saknas i många förekomster inom åtgärdsområdet. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig på aktiviteter såsom fördjupad kartläggning, inventering, sanering och/eller efterbehandling av förorenade områden. Utöver detta föreslås vägåtgärder, det vill säga reducera skadeverkningar av eventuell olycka. 3.3 Klorid Ingen av grundvattenförekomsterna i området har kända problem med förhöjda halter av klorid. Grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten saknas i många förekomster inom åtgärdsområdet. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Ingen av grundvattenförekomsterna i området har kända problem med förändrade nivåer. Den rådande grundvattenregimen kan tidvis begränsa grundvattenmängden. På sikt behöver frekvensen och antal provtagningslokaler utökas för att följa utvecklingen av grundvattennivåerna kopplat till väntade storskaliga klimatförändringar. 3.5 Övriga miljöproblem Sulfatvärden över vända trend har uppmätts i tre stationer 2011 och i två stationer (37)

32 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Det finns sex vattenskyddsområden varav fyra tillkom innan 1999 och är därför i behov av revidering. Det är av stor vikt att grundvattenförekomsten Larslundsmalmen-Nyköping och sjön Yngaren har ett fullgott skydd då dessa förekomster tillhandahåller råvatten för dricksvattenproduktion till ett stort antal människor (tabell 6). Tabell 6. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Beslutsår Högåsen Nyköping Nyköpings kommun Vattenlagen 1983 Jönåker Nyköping Nyköpings kommun Vattenlagen 1973 Ålberga Nyköping Nyköpings kommun Vattenlagen 1973 Stavsjö Nyköping Nyköpings kommun Vattenlagen 1976 Halsbråten/Stubbetorp (Norrköping) Simonstorp (Norrköping) Norrköping Norrköpings kommun Norrköping Norrköpings kommun Miljöbalken 2007/2012 Miljöbalken Åtgärder Många vattenskyddsområden är fastställda enligt gamla vattenlagen. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd. Där det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprättas för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten (tabell 7). Tabell 7. Behov av åtgärder. Kommun Inrätta vattenskyddsområde Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde 4 Nyköping 32(37)

33 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden och arter enlig art- och habitatdirektivet I Kilaåns åtgärdsområde finns fyra Natura 2000-områden som omfattar vattenmiljöer; Svanviken, Lindbacke, Dammulteån och Kilaån-Vretaån- och Åboravinen. Vilka naturtyper och arter som berörs finns beskrivet i bevarandeplanerna för områdena. 5.2 Nitratkänsliga områden Hela avrinningsområdet ligger inom nitratkänsligt område. Det är en utökning från 40 procent av området som gällde De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, 33(37)

34 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Kilaåns åtgärdsområde uppgår till 9,5 miljoner kronor per år (Tabell 8). Av dessa åtgärdskostnader handlar omkring 3 miljoner kronor om minskad övergödning. Resterande kostnader är främst kopplade till fysisk påverkan, men även till otillräckligt dricksvattenskydd. Tabell 8. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter - - Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 1 - Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 9 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (37)

35 Tabell 9. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Enskilda avlopp till godkänd standard Försurning Kalkning av sjöar och vattendrag Minskad deposition av försurande ämnen från internationella källor som sjöfart och koleldning Minskad deposition av försurande ämnen från svenska källor Minskad försurning från skogsbruket Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Nyköpings kommun 2018 KOM 7 Plan Nyköpings kommun 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5c Plan Södermanlands län 2018 HAV 3 Statligt bidrag Havs- och Vattenmyndigheten Genomförs kontinuerligt 2016 NV 4 Vägledning Naturvårdsverket Genomförs kontinuerligt NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 SKS 2 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen Genomförs kontinuerligt SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen 2018 LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 Skogsstyrelsen Genomförs SKS 2 Plan kontinuerligt HaV 5 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2019 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 LST 2 Tillsyn och prövning Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Södermanland Länsstyrelsen i Södermanland (37)

36 Ekologiskt funktionella kantzoner Dricksvattenskydd Vattenskyddsområde LST 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 Södermanland LST 5 a-d Tillsyn Länsstyrelsen i 2018 Södermanland SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2018 HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Havs- och 2018 vattenmyndigheten KOM 5 a- Nyköpings kommun 2018 e Tillsyn, initiativ Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2016 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Södermanland (37)

37 37(37)

38 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.