Tisnaren inom Nyköpingsåns åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Tisnaren inom Nyköpingsåns åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(34)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett delområde av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i delområdet Tisnaren inom Nyköpingsåns åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(34)

4 Sammanfattning Nyköpingsåns avrinningsområde har delats upp i fem delområden i åtgärdsprogrammet. Delområdet Tisnaren ligger delvis i Södermanlands län, men huvudsakligen inom Östergötlands län. Området täcker delar av Finspångs, Katrineholms, Norrköpings och Vingåkers kommuner. Avrinningsområdet är 730 km 2 stort och består till stor del (78 procent) av skog, 7 procent av jordbruk och 15 procent av vatten. I delområdet finns 34 ytvattenförekomster, varav 14 sjöar och 20 vattendragssträckor samt 11 grundvattenförekomster. Tjugoen ytvattenförekomster har sämre än god status. Det största miljöproblemet i området är fysisk påverkan. I avrinningsområdet finns problem med konnektivitetsförändringar i samtliga sjöar och vattendrag. En sjö och sex vattendrag bedöms ha sämre än god status på grund av morfologisk påverkan. Enstaka vattenförekomster har övergödningsproblem och för att nå god status i dessa behöver fosfortillförseln till vatten minska med cirka 300 kg. På grund av kvicksilver och polybromerade difenyletrar så når ingen vattenförekomst god kemisk status, precis som i resten av Sverige. För de flesta vattenförekomsterna saknas mätdata och i dessa fall har statusen med avseende på andra miljögifter än kvicksilver antagits vara god. Fyra av de 12 grundvattenförekomsterna riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 på grund av potentiell påverkan från förorenade områden och vägar. För att följa miljökvalitetsnormerna i Tisnarens avrinningsområde behöver framför allt följande göras: För miljöproblemet övergödning: Finspångs, Katrineholms, Norrköpings och Vingåkers kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Södermanland tillsynsvägleda samt ge rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärder genomförs i tillräcklig omfattning. Finspångs, Katrineholms, Norrköpings och Vingåkers kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå, och Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet miljögifter: Finspångs, Katrineholms, Norrköpings och Vingåkers kommuner samt Länsstyrelsen i Södermanland behöver fokusera på kunskapshöjande aktiviteter såsom operativ övervakning och insamling av dataunderlag. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Södermanland behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 4 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag. 4(34)

5 Otillräcklig dricksvattenskydd: Finspångs, Katrineholms, Norrköpings och Vingåkers kommuner behöver revidera de vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de får ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. Länsstyrelsen i Södermanland behöver ta fram en regional vattenförsörjningsplan. 5(34)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Kompletterande krav för skyddade områden Åtgärder för skyddade områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (34)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Nyköpingsåns avrinningsområde löper genom Södermanlands, Örebro och Östergötlands län, och 13 kommuner. Det är det näst största huvudavrinningsområdet i Norra Östersjöns vattendistrikt och har delats upp i fem delområden. Övriga delavrinningsområden i Nyköpingsån beskrivs i bilagorna Tisaren-Sottern-Kolsnaren, Åkforsån-Yngaren-Långhalsen, Hedenlundaån samt Båven. Delområdet Tisnaren inom Nyköpingsåns åtgärdsområde ligger delvis i Södermanlands län, men huvudsakligen i Östergötlands län (figur 1). Området sträcker sig från sjöarna Tisnaren och Gäringen i norr och mynnar i Åkforsån-Yngaren-Långhalsen åtgärdsområde i Viren väster om Katrineholm. Området täcker delar av Finspångs, Katrineholms, Norrköpings och Vingåkers kommuner. Åtgärdsområdet är 733 km 2 stort och består till stor del (78 procent) av skog, 7 procent av jordbruksmark och 15 procent av vatten. I delområdet finns 34 ytvattenförekomster, varav 14 sjöar och 20 vattendrag/vattendragssträckor, samt 12 grundvattenförekomster (figur 2). Inlandsisen har haft stor inverkan på landskapet och det är i isälvsavlagringar områdets grundvattenförekomster finns. Delområdet Tisnaren är beläget i mellansvenska sänkan och då området ligger under högsta kustlinjen kan relikt havsvatten eller havssalt förekomma. Huvuddelen av berggrunden utgörs av svårvittrad gnejsgranit, vilket ger svag motståndskraft mot försurning. Berggrunden är uppbruten i ett så kallat sprickdalslandskap där dalgångarna har bildats genom erosion. I dalgångarna finns ofta leriga jordar som har en bättre buffringsförmåga. Det är vanligt förekommande med moränjordar och berggrund med relativt få sprickor, vilket ger en begränsad mängd med grundvatten. 7(34)

8 Figur 1. Översiktskarta för Tisnarens avrinningsområde. 8(34)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem 21 av 34 ytvattenförekomster har sämre än god status (figur 3). 9(34)

10 Det största miljöproblemet i området är fysisk påverkan och några vattenförekomster har också problem med övergödning. Figur 3. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Exklusive kvicksilver och PBDE uppnår alla vattenförekomster god kemisk status. 10(34)

11 1.1.2 Grundvatten Figur 4. Risk för att god kemisk status i grundvatten inte uppnås Kemisk status och risk Fyra av områdets 12 grundvattenförekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 (figur 4). Tre av dem ligger i Östergötlands län och har hög potentiell föroreningsbelastning. En förekomst ligger i Södermanland och är främst utsatt för potentiell förorening från saltad väg. 11(34)

12 Kvantitativ status och risk Den kvantitativa status är i överlag god i regionen som helhet, men det råder stor kunskapsbrist, t ex om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. Inga förekomster riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status inom avrinningsområdet. Dock bör beaktas att grundvattenregimen, med moränjordar och berggrund med relativt få sprickor kan ha begränsningar i mängden tillgängligt grundvatten. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt artoch habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status Endast de 13 vattenförekomster som är klassade till god eller hög ekologisk status idag har miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag till 2021 eller 2027 (se tabell 1). MKN för kemisk status Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter och PBDE på grund av atmosfärisk deposition Grundvatten Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status (34)

13 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Vattendraget från Ljussjön till Holpen Vattendraget från Holpen till Östjuten Magnehulteån Gäddån Sila bäck Regnaren Vattendraget från Regnaren till Hunn Regnaholmsån från Ålsjön till Regnaren Yttersjön SE SE SE SE SE SE SE SE SE Övergödning (Orimliga kostnader) Konnektivitet, Morfologiska förändringar Konnektivitet Konnektivitet Konnektivitet, Morfologiska förändringar Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet Konnektivitet Övergödning (Orimliga kostnader) 13(34)

14 Svarttorpaån SE Konnektivitet, Morfologiska förändringar Ålsjön SE Övergödning, Konnektivitet Björnhultaån SE Konnektivitet Regnaholmsån från Rösjön till Ålsjön SE Konnektivitet Forsaån SE Konnektivitet Tisnaren SE Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet Bjälken SE Övergödning, Konnektivitet Bokvarnsån SE Konnektivitet Bärle kanal SE Övergödning Gäringsjön SE Övergödning, Morfologiska förändringar 14(34)

15 Vattendraget från Marsjön till Tisnaren SE Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar Marsjön SE Övergödning 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Området har relativt små problem med övergödning, men Marsjön och Gäringssjön har, förhöjda halter av näringsämnen. Tisnaren har god status vad gäller näringsämnen, men statusen för växtplankton har klassats ner från god till måttlig ekologisk status sedan 2009 figur 5). Några av vattendragen har också förhöjda fosforhalter. 15(34)

16 Figur 5. Vattenförekomster i området som har miljöproblemet övergödning. 16(34)

17 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad belastning 3 per vattenförekomst kan man uttrycka förbättringsbehovet i kg fosfor. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med cirka 190 kg. Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet. Vattenförekomster med högre näringsbelastning måste åtgärdas, men också sträckor med lägre belastning måste förbättras för att bidra till att belastningen ska minska totalt i områdets mynning. I figur 6 redovisas förbättringsbehovet för enskilda vattenförekomster. Förbättringsbehovet ligger kring 5 procent i området. 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (34)

18 Figur 6. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska per vattenförekomst för att nå god status avseende näringsämnen. 18(34)

19 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 7 så är fosforförluster från jordbruksmark den största källan i avrinningsområdet 4. Den andra betydande påverkanskällan som behöver åtgärdas är enskilda avlopp. Eventuellt är Marsjön påverkad av internbelastning av näringsämnen från sediment. Det behöver undersökas vidare. Lokalt kan även andra källor som dagvatten, bräddning och läckage från avloppsledningsnät och avloppsreningsverk vara betydande källor. 2% 25% 21% 11% 1% 40% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 7. Källfördelning av fosfor för området Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inventering av enskilda avlopp har genomförts i olika omfattning av kommunerna och de siffror som använts vid beräkningarna av antalet enskilda avlopp som behöver åtgärdas är i många fall inte aktuella. Länsstyrelsen kommer att gå igenom läget för enskilda avlopp med kommunerna. Samma sak gäller för arbetet med avloppsreningsverk och bräddningar på ledningsnätet. Föreslagna åtgärder I tabell 2 redovisas de åtgärder som föreslås för att nå god status i delområdet. Det är framför allt enskilda avlopp som behöver åtgärdas, men det behöver också anläggas anpassade skyddszoner och fosfordammar för att minska påverkan från jordbruket. 4 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (34)

20 Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. De föreslagna åtgärderna i uppskattas totalt leda till en minskning med 190 kg fosfor vilket täcker det beräknade behovet för att nå god status. En större del av denna mängd, men inte allt, cirka 150 kg fosfor, bedöms kunna åtgärdas fram till Effekten av åtgärderna för kustvattenförekomsterna framgår av tabell 3. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Anpassade skyddszoner* 1,6 Hektar 39 0, Fosfordamm* 0,036 Hektar 3 0, Enskilda avlopp till 430 Antal normal skyddsnivå SUMMA SUMMA , Tabell 3. Effekt på kusten av åtgärderna för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i inlandsvatten. Tidsperiod Effekt P* (kg/år) Effekt N* (kg/år) SUMMA * Effekt är beräknad inklusive retention till kusten 2.2 Försurning Tillstånd Inom avrinningsområdet har ett vattendrag (vattendraget från Holpen till Östjuten) av totalt 34 vattenförekomster försurningsproblem, det omfattas idag inte av kalkningsprogrammet Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. I försurningsbedömningen är delta-ph ( ph) skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år 1860 som tas fram med modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemiska data från närliggande, okalkade vatten. Förbättringsbehovets storlek har beräknats som ph- 0,4 där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status. 20(34)

21 Inom avrinningsområdet har en vattenförekomst förbättringsbehov avseende på försurning, skillnaden mellan dagens ph och ph för god status bedöms till 1. Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsten Förbättringsbehovets storlek bör därför inte anses som tillförlitligt innan en kompletterande bedömning har utförts Källor till påverkan Nedfallet av svavel är cirka 2,8 kg/hektar och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängden (ca 2,5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är cirka 3,0 kg/hektar och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga kalkningsåtgärder är genomförda eller planerade inom Tisnarens avrinningsområde. Föreslagna åtgärder Det föreslås en åtgärdsutredning på vattendraget från Holpen till Östjuten, eftersom orsaken till den eventuella försurningen är oklar. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet uppnår inte god kemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE), liksom i övriga Sverige. Alla ytvattenförekomster i Sverige har klassificerats till sämre status än god med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. I vattenförekomsten Tisnaren förekommer recipientkontrollprovtagning, data har inte använts vid statusklassificeringen. Vidare arbete bör fokuseras på kunskapshöjande aktiviteter såsom övervakning och insamling av dataunderlag. 2.4 Främmande arter Främmande arter finns i form av signalkräfta i vissa vattenförekomster i hela länet. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför får främmande arter ingen påverkan på den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. 21(34)

22 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar av vatten, inklusive närområde och svämplan, orsakade av människan. Miljöproblemet innefattar tre kategorier; konnektivitetsförändringar, flödesförändringar och morfologiska förändringar. Bedömningen av miljöproblem grundas på statusen av vattenförekomsternas hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Alla vattenförekomster som har en kvalitetsfaktor med lägre än god status bedöms ha miljöproblem. Merparten av vattendragen i Nyköpingsån Tisnarens avrinningsområde är påverkade av vandringshinder. I avrinningsområdet finns konnektivitetsförändringar i samtliga sjöar och vattendrag. Morfologiska förändringar finns i en sjö och sex vattendrag (figur 8). Inga flödesförändringar har identifierats via modelleringarna i kartläggningen. 22(34)

23 Figur 8. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Konnektivitetsförändringar Tillstånd Konnektivitetsförändringar innebär att vattenlevande organismers naturliga rörelser påverkas så mycket av konstgjorda barriärer att god ekologisk status inte uppnås eller att statusen riskerar att försämras. 23(34)

24 I avrinningsområdet finns totalt 24 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav alla i vattenförekomster. Vandringshindren utgörs av framförallt av dammar. Elva vattendrag och 9 sjöar har sämre än god status med avseende på konnektivitet i Nyköpingsån Tisnarens avrinningsområde. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anges som antalet vandringshinder som behöver åtgärdas i åtgärdsområdet. Det finns 24 vandringshinder i 20 vattenförekomster som behöver åtgärdas för att uppnå god ekologisk status med avseende på konnektivitet. Källor till påverkan Vandringshindren utgörs av dammar. Det finns säkerligen flera vandringshinder bland annat i form av fellagda vägtrummor, men inventeringar saknas. Med vandringshinder avses inte naturliga vandringshinder som till exempel bäverdammar. Åtgärder I tabell 4 listas de föreslagna åtgärderna som består av att dammar rivs ut eller att en fiskväg anläggs. Förutom de föreslagna åtgärderna behövs i många vattenförekomster göras åtgärdsutredningar i form av inventeringar av vandringshinder. Tabell 4. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Totalkostnad (miljoner kr) Konnektivitetsförändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Total årskostnad (kr/år) Meter 12, Flödesförändringar Tillstånd Inga vattenförekomster i Nyköpingsån Tisnarens avrinningsområde har sämre än god status, med avseende på hydrologisk regim. Det bör dock noteras att bedömningarna baseras på modellerade data och behöver verifieras med mätdata för att få en större tillförlitlighet Morfologiska förändringar Tillstånd Sex vattendrag och en sjö i avrinningsområdet har sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd (figur 9). Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. En GIS-analys över anlagda ytor och aktivt brukad mark har använts för att bedöma de hydromorfologiska parametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, som sedan sammanvägts till morfologiskt tillstånd. 24(34)

25 Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar finns för sju vattenförekomster i Tisnarens delområde inom Nyköpingsåns åtgärdsområde. Förbättringsbehovet har angetts till antal procent av närområdet/svämplan där markanvändningen bör minska. Källor till påverkan Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort miljöproblem med avseende på morfologiska förändringar. Dessa antropogena ingrepp har verkan på de fysikaliska processerna som påverkar vattnets omgivning och omformning av landskapet samt skapar strukturer och livsmiljöer för organismerna i vattendraget. I Nyköpingsån - Tisnarens avrinningsområde är det 12 vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar (figur 9). Bara i sju fall bedöms påverkan leda till sänkt status. Påverkan från markavvattningar eller rätningar och rensningar, som generellt är en betydande påverkanskälla i Norra Östersjöns vattendistrikt, finns inte med i kartläggningen. Avsaknaden av dataunderlag gör att miljöproblemet morfologiska förändringar troligen är underskattat. Åtgärder Inga åtgärder har föreslagits, men en åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder. En åtgärd som skulle kunna bli aktuell för att åtgärda påverkan på närområde och svämplan är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. 25(34)

26 Figur 9. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. 26(34)

27 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Dock saknas undersökningar av vattenkvaliteten i många av förekomsterna. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig på kunskapshöjande aktiviteter i form av fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 3.2 Miljögifter Tillstånd Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet för många förekomster. Fyra förekomster är potentiellt föroreningsbelastade Källor till påverkan Inom åtgärdsområdet är de stora vägnäten påfallande ofta belägna i omedelbar anslutning till värdefulla och känsliga vattentäkter Åtgärder Föreslagna åtgärder För en säkrare vattenförsörjning inriktar sig föreslagna åtgärder på vägåtgärder. Även utredningar av behovet av marksanering i identifierade EBH-objekt föreslås. 3.3 Klorid Tillstånd Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. En förekomst riskerar dock att inte nå god kemisk status utifrån främst potentiellt påverkanstryck från saltad väg. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet och mer verifierande och kartläggande undersökning behövs Källor till påverkan Saltade vägar inom åtgärdsområdet. Eventuellt kan relikt havsvatten förekomma Åtgärder Föreslagna åtgärder Föreslagna åtgärder inriktar sig på vägåtgärder i form av minskad användning av vägsalt inom åtgärdsområdet. Även utredning av påverkan ifrån relikt havsvatten föreslås. 27(34)

28 3.4 Förändrade grundvattennivåer Den kvantitativa statusen är i överlag god i regionen som helhet. Dock kan det tidvis finnas begränsningar i mängden grundvatten. Dessutom råder stor kunskapsbrist, t ex om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. På sikt behöver grundvattennivåerna kontinuerligt övervakas i större omfattning och frekvens kopplat till väntade storskaliga klimatförändringar. 28(34)

29 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Inom området finns tre vattenskyddsområden (tabell 5). Tabell 5. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Beslutså r Byle Finspång Miljöbalken 2002 Hävla Finspång Miljöbalken 2002 Lyttersta Vingåker Vattenlagen Åtgärder Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd. Där det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprätts för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten (tabell 6). Tabell 6. Behov av åtgärder. Kommun Vingåker Inrätta vattenskyddsområde Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde 1 29(34)

30 5 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I avrinningsområdet finns 1 dricksvattentäkt som omfattas av direktivet (Hunn, SEA7SE ). Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. I delområdet Nyköpingsån Tisnaren ingår ytterkanterna i norra-östra-södra delarna. Nordöstra halvan av Tisnaren omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I delområdet Nyköpingsån Tisnaren finns ett Natura 2000-område med vattenanknytning, Svinnäset i Katrineholms kommun som bland annat omfattar landskapstypen naturliga större vattendrag. 5.1 Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. För Svinnäsets Natura 2000-område gäller förutsättningarna för gynnsam bevarandestatus för Forsåns utlopp i Bjälken. I bevarandeplanen så är förslagen på bevarandemål: Minst 50 procent av sträckningen ska ha en träd- och buskvegetation vid stränderna som ger skuggat vatten i strandkanterna, naturliga/efterliknande naturliga vattenståndsfluktuationer och fria vandringsvägar i eller i anslutning till vattensystemet totalfosfor och ph-värde ska uppfylla minst tillståndsklass 2 (NV00) och bottenfaunan ska ha minst tillståndsklass 2 (NV00) och 30(34)

31 för naturtypen typiska fiskarterna ska förekomma i minst 50 procent av provytorna och typiska sländarterna ska förekomma i minst 50 procent av provytorna. 5.2 Åtgärder för skyddade områden Natura 2000-områden Hotbilden är påverkan från verksamheter i eller i anslutande vattensystem som minskar vattenståndsvariationerna och jämnar ut flödet, avverkning av skog i anslutning till vattendraget, markavvattning som kan leda till erosion och grumling av vattendraget, försurning i vattensystemets övre delar åtgärder i eller utanför Natura 2000-området som ökar näringsbelastningen och igenväxning av vass och säv. För att uppnå bevarandemålen och för att förebygga försämring kan åtgärder behövas så att: en låg grad av antropogen belastning avseende försurande ämnen, närsalter, miljögifter och grumlande ämnen erhålls eller bibehålls, fria vandringsvägar i och i anslutande vattensystem säkerställs, och att negativ påverkan från tidigare och befintliga regleringar minimeras, samt att naturliga omgivningar med strandskog/svämskog, våtmarker och mader erhålls eller bibehålls Nitratkänsliga områden De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd. 31(34)

32 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Köpingsåns avrinningsområde uppgår till drygt tre miljoner kronor per år (tabell 7). Den övervägande delen av kostnaderna, 2,9 miljoner kronor handlar om att minska övergödningen i avrinningsområdet. Resterande del av kostnaderna handlar framförallt om att åtgärda fysisk påverkan. Tabell 7. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter - - Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 4 - Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 8 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (34)

33 Tabell 8. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Enskilda avlopp till godkänd standard Försurning Kalkning av sjöar och vattendrag Minskad deposition av försurande ämnen från internationella källor som sjöfart och koleldning Minskad deposition av försurande ämnen från svenska källor Minskad försurning från skogsbruket Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Finspångs, Vingåkers och Katrineholms kommun Genomförs kontinuerligt 2018 KOM 7 Plan 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5c Plan Östergötlands- och Södermanlands län 2018 HAV 3 Statligt bidrag Havs- och Vattenmyndigheten 2018 NV 4 Vägledning Naturvårdsverket Genomförs kontinuerligt NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 SKS 2 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen Genomförs kontinuerligt SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen 2018 LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 SKS 2 Plan Skogsstyrelsen HaV 5 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten HaV 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 LST 2 Tillsyn och prövning Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Östergötlands- och Södermanlands län Länsstyrelsen i Östergötlands- och Södermanlands län Genomförs kontinuerligt (34)

34 Ekologiskt funktionella kantzoner Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten Vattenskyddsområde LST 3 LST 5 a-d Tillsyn och prövning Tillsyn Länsstyrelsen i Östergötlands- och Södermanlands län Länsstyrelsen i Östergötlands- och Södermanlands län SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2019 BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 KOM 7 Initiativ Kommuner 2018 HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län KOM 5 a- Vingåker 2018 e Tillsyn, initiativ Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Södermanlands län Riskförebyggande TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen i Södermanlands län KOM 1 Tillsyn, egenkontroll Kommuner (34)

35 Egna anteckningar

36 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.