Blackens, Väsbyvikens, Västerås hamnområdes, Västeråsfjärdens, Granfjärdens, Sörfjärdens, Oxfjärdens och Gisselfjärdens närområdens åtgärdsområden -

Transkript

1 Blackens, Väsbyvikens, Västerås hamnområdes, Västeråsfjärdens, Granfjärdens, Sörfjärdens, Oxfjärdens och Gisselfjärdens närområdens åtgärdsområden - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(33)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt och är en sammanfattning för åtta av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i följande åtgärdsområden: Mälaren; Blacken, Väsbyviken, Västerås hamnområde, Västeråsfjärden, Granfjärden, Sörfjärden, Oxfjärden och Gisselfjärden med tillhörande närområden. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(33)

4 Sammanfattning Åtgärdsområdet för Blackens, Väsbyvikens, Västerås hamnområdes, Västeråsfjärdens, Granfjärdens, Sörfjärdens, Oxfjärdens och Gisselfjärdens närområden sträcker sig över tre län och fyra kommuner. Det finns sammanlagt 12 ytvattenförekomster i området. Fyra av dem är vattendrag och åtta är bassänger i Mälaren. Samtliga har måttlig ekologisk status. Övergödning är den främsta orsaken till att god ekologisk status inte uppnås. Även fysisk påverkan och miljögifter påverkar den ekologiska statusen negativt. För att uppnå god ekologisk status i området behöver främst åtgärder genomföras i de större avrinningsområden som mynnar i Mälaren. Samtliga vattenförekomster bedöms ha problem med övergödning. Den största delen av fosfortillförseln kommer från jordbruket. Andra betydande källor är avloppsreningsverk, enskilda avlopp och dagvatten. Förbättrad rening vid reningsverk, strukturkalkning, förbättrad rening för enskilda avlopp och anläggande av våtmarker är viktiga åtgärder för att nå god ekologisk status. Några vattenförekomster i området har problem med förändrade habitat genom fysiska förändringar i. Åtta förekomster har problem med morfologiska förändringar och en med konnektivitetsförändringar. För att uppnå god status behövs åtgärderna fiskväg eller utrivning av vandringshinder. Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt kemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om dessa ämnen undantas bedömningen är de tre vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status. I är det gränsvärdet för antracen och/eller tributyltenn (TBT) i sediment som överskrids. För att nå god kemisk status bedöms frysoch traditionell muddring vara de åtgärder som kan leda till de största minskningarna av miljögifter inom åtgärdsområdet. Det finns 16 grundvattenförekomster i området, varav 14 behandlas i denna bilaga. Av dessa 14 har samtliga god kemisk status och inga särskilda kvalitetsproblem. För att nå miljökvalitetsnormerna i området behöver senast 2018 ett antal åtgärder sättas in. Åtgärderna rangordnas nedan utifrån miljöproblem. För miljöproblemet övergödning behöver: Jordbruksverket tillsynsvägleda länsstyrelser och kommuner för att dessa i ett senare skede ska kunna utföra relevanta tillsynsinsatser. Länsstyrelserna i Västmanlands och Södermanlands län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Hallstahammars, Västerås, Enköping, Eskilstuna och Strängnäs kommuner bedriva nödvändig tillsyn. Havs- och vattenmyndigheten besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. Hallstahammars, Västerås, Enköping, Eskilstuna och Strängnäs kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp uppnår minst normal och/eller hög skyddsnivå. Naturvårdsverket besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från reningsverk. 4(33)

5 Västerås stad i samråd med Länsstyrelsen i Västmanlands län se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk och avloppsledningsnät. Länsstyrelserna i Västmanlands och Södermanlands län utreda vilka av de föreslagna åtgärderna som behövs för att uppnå betinget inom området. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Hav-och vattenmyndigheten vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Länsstyrelsen i Södermanlands bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 27 vandringshinder. För miljöproblemet miljögifter: Länsstyrelsen i Västmanlands län och Västerås stad, inom sitt arbete med föroreningsskadade områden, åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av miljögifter. 5(33)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Skyddade områden inom åtgärdsområdet Kompletterande krav för skyddade områden Kompletterande åtgärder för skyddade områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (33)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Denna bilaga behandlar åtgärdsområdena Blacken, Väsbyviken, Västerås hamnområde, Västeråsfjärden, Granfjärden, Sörfjärden, Oxfjärden och Gisselfjärden med tillhörande närområden. Området tillhör Norrströms huvudavrinningsområde (Figur 1). Merparten av åtgärdsområdet ligger i Västmanlands och Södermanlands län och berör Västerås, Eskilstuna och Strängnäs kommun. En mindre del av området ligger i Enköpings kommun i Uppsala län (Figur 1). Området domineras av jordbruksmark och skog. Statistik saknas i dagsläget för invånarantal och fördelning landsbygd/tätort. I området finns tolv ytvattenförekomster (figur 2), varav fyra är vattendrag i tillhörande närområde och åtta är bassänger i Mälaren. Det finns 16 grundvattenförekomster som är helt eller delvis belägna inom åtgärdsområdet. Av dessa behandlas 14 i denna bilaga. De övriga två behandlas i bilagan för åtgärdsområdet Svartån till Mälaren (Badelundaåsen- Eskilstuna-Västerås, SE ) respektive bilagan för Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde (Eskilstunaområdet, SE ). Foto: Länsstyrelsen i Västmanlands län 7(33)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(33)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 9(33)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status Tolv ytvattenförekomster (sjöar och vattendrag) har måttlig ekologisk status (figur 3). Vattenförekomst Västerås hamnområde har sänkt kvalitetskrav till måttlig ekologiskt status. Det sänka kravet gäller för förändrade habitat genom fysisk påverkan och är kopplat till den hamnverksamhet som finns inom vattenförekomsten. Figur 3. Karta över ytvattenförekomsterna i området och deras ekologiska status. 10(33)

11 Kemisk status Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt kemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE) som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. Om dessa ämnen undantas bedömningen uppnår tio av tolv vattenförekomster god kemisk status. De två vattenförekomsterna som inte uppnår god kemisk status av andra orsaker är Västeråsfjärden och Västerås hamnområde (figur 4). Gränsvärdet för antracen i sediment överskrids i båda dessa förekomster. Dessutom överskrids gränsvärdet för tributyltenn (TBT) i sediment i Västerås hamnområde. Figur 4. Karta över kemisk status i ytvatten. 11(33)

12 Miljöproblem Samtliga 12 vattenförekomster inom åtgärdsområdet har miljöproblemet övergödning. Miljöproblemet miljögifter finns i åtgärdsområdet i vattenförekomsterna Västeråsfjärden och Västerås hamnområde. För Västerås hamnområde är de betydande påverkanskällorna transport och infrastruktur samt förorenad mark/gammal industrimark. Miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan finns i åtgärdsområdet. Ovanstående miljöproblem beskrivs i detalj under kapitel Grundvatten Kemisk status och risk Det finns totalt 16 grundvattenförekomster som helt eller delvis ligger inom åtgärdsområdet. Samtliga har god kemisk status och ingen bedöms riskera att inte följa miljökvalitetsnormerna. Kvantitativ status och risk Alla 16 grundvattenförekomster i åtgärdsområdet bedöms ha god kvantitativ status. Ingen av förekomsterna riskerar att inte uppnå god kvantitativ status till Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten var att alla vattenförkomster ska uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god ekologisk status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Sänkt kvalitetskrav har tillämpats för de vattenförekomster med hamnar som tidigare varit kategoriserade som kraftigt modifierade vatten. De är nu omdefinierade till naturliga vatten och har erhållit miljökvalitetsnormen måttlig ekologisk status, vilket avser kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. För övriga kvalitetsfaktorer finns en beskrivning vilken status som ska uppnås eller bibehållas. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats 12(33)

13 1.2.1 Ytvatten MKN för ekologisk status I åtgärdsområdet har tio vattenförekomster tidsundantag till 2027 och två vattenförekomster har tidsundantag till 2021(tabell 1). Dessutom har vattenförekomsten Mälaren Västerås hamnområde måttlig ekologisk status som MKN, orsaken till detta är att Västerås hamnområde utgör en del av vattenförekomsten. De specifika tidsundantagen för vattenförekomsterna och orsakerna till dessa finns beskrivna i tabell 1. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Eksågsån Kafjärdsgraven Mälaren-Sörfjärden Mälaren- Gisselfjärden SE SE SE SE Mälaren-Väsbyviken SE Mälaren-Blacken Mälaren- Granfjärden SE SE God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) 13(33)

14 Mälaren-Oxfjärden SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Mälaren- Västeråsfjärden SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Mälaren- Västeråshamnomr SE Måttlig ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Asköbäcken SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) "Namnlös": Limstabäcken SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) MKN för kemisk status Två vattenförekomster, Västeråsfjärden (SE ) och Västerås hamnområde (SE ) har tidsundantag till 2027 med avseende på antracen. Båda dessa vattenförekomster samt Blacken (SE ) har dessutom tidsundantag till 2027 för tributyltenn-föreningar Grundvatten Alla 14 grundvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status (33)

15 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Samtliga ytvattenförekomster har problem med övergödning. Undersökningar av växtplankton har genomförts i fem av Mälarbassängerna. Resultaten av samtliga undersökningar visar på måttlig status och på näringspåverkan. I de övriga tre bassängerna finns mätningar av klorofyll som också visar på måttlig status. I fyra av bassängerna stödjer undersökningar av vattenvegetation bedömningarna. I samtliga bassänger finns mätningar av totalfosfor. Bara i Gisselfjärden är statusen god med avseende på näringsämnen (figur 5) Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad belastning 3 per vattenförekomst kan förbättringsbehovet uttryckas i kilogram fosfor. Förbättringsbehovet anges per vattenförekomst och återfinns i VISS 4. I de åtta bassängerna i Mälaren ligger totalfosforhalterna mellan µg/l. För att uppnå god status behöver halterna sänkas till mellan 30 och 36 µg/l. I Gisselfjärden som har god status med avseende på näringsämnen finns inget reduktionsbehov. I tre av vattendragen ligger totalfosforhalterna på drygt 100 µg/l medan halterna i Eksågsån ligger på cirka 90 µg/l. För att uppnå god status med avseende på fosfor behöver halterna sänkas till cirka µg/l. Förbättringsbehovet är lägst i Blacken (9 procent) medan Oxfjärden och Västeråsfjärden ligger på 13 procent och Granfjärden på 17 procent. Störst förbättringsbehov har Västerås hamnområdet, Sörfjärden och Väsbyviken med 32, 42 respektive 44 procent. Kafjärdsgraven och Eksågsån har ett förbättringsbehov på vardera 5 procent av belastningen. Limstabäckens förbättringsbehov ligger på 13 procent, medan Asköbäcken ligger på 26 procent. Betinget framgår av figur 5 och summerar till cirka 5400 kg fosfor för hela området. En modell för Mälaren 5 har använts för att beräkna hur statusen med avseende på näringsämnen utvecklas om alla tillrinnande vatten uppnår god status med avseende på fosfor. Resultatet indikerar att tre av bassängerna skulle ha ett återstående beting. I Västerås hamnområde skulle ett förbättringsbehov på 15 procent kvarstå. För Sörfjärden och Väsbyviken skulle betinget bli detsamma som förbättringsbehovet. Anledningen är att det inte finns några beting uppströms dessa bassänger. Det finns fortfarande flera osäkerheter med modelleringen och resultatet ska ses som en första indikation. 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr Gyllström, M. m.fl, Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Västmanland 2016:19. 15(33)

16 Figur 5. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 16(33)

17 2.1.3 Källor till påverkan Källfördelningen av fosfor för området framgår av figur 6 6. Den största delen av fosfortillförseln kommer från jordbruket. Andra betydande källor är avloppsreningsverk, enskilda avlopp och dagvatten. Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 6. Källfördelning av fosfor för området. I hela området är påverkan från jordbruk och enskilda avlopp betydande. I Västerås hamnområde bedöms dessutom påverkan från avloppsreningsverk som betydande. Kungsängsverket står för knappt 20 procent av den antropogena fosforbelastningen till vattenförekomstens hela avrinningsområde 7. Det motsvarar cirka kg fosfor/år Åtgärder Om åtgärder genomförs så att tillflödena når god status kan god status uppnås även i de flesta områden i Mälaren till Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr Enligt SMHI:s vattenwebb, 17(33)

18 Genomförda och planerade åtgärder Inom avrinningsområdet har två LOVA-projekt 8 genomförts. Västerås stad har tagit fram en Vattenplan i ett av projekten, i ett samarbete med Hushållningssällskapet genomfört strukturkalkning av åkermark, anlagt kalkfilterdiken och en fosfordamm. Projektet genomfördes inom Limstabäckens avrinningsområde. Projektet har minskat läckaget av fosfor med cirka 10 kg fosfor per år. Flera lantbrukare i området är med i Greppa näringen 9. Av totalt hektar jordbruksmark inom avrinningsområdet är drygt hektar (42 procent) ansluten. Reduktionen av näringsämnen är svår att bedöma, men forskning indikerar att rådgivning har haft viss effekt 10. Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslagits för att nå god ekologisk status med avseende på fosfor framgår av tabell 2. I tabellen framgår även uppskattad åtgärdspotential samt kostnad och kostnadseffektivitet. Åtgärdernas effekt motsvarar åtgärdsbehovet, vilket indikerar att det är möjligt att uppnå god status med avseende på näringsämnen till Åtgärdsprogrammet till 2021 beräknas dock endast leda till åtgärder motsvarande halva åtgärdsbehovet. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Fosforåtgärd bräddat avloppsvatten vid verk Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) 1 Antal 600 8, Anpassade skyddszoner* 22 Hektar 250 1, Fosfordamm* 11 Hektar 600 9, Minskat fosforläckage vid 200 0, spridning av stallgödsel* Strukturkalkning* Hektar Våtmark 80 Hektar Våtmark* 70 Hektar Tvåstegsdiken* 0,5 Hektar 6 1, Kalkfilterdiken* 260 Hektar 17 1, Enskilda avlopp från normal till hög skyddsnivå Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk 28 Antal 2 0, Ton Lokala vattenvårdsprojekt är ett bidrag till genomförande av fysiska åtgärder som syftar till att minska belastningen av näringsämnen på sjöar, vattendrag och hav. Länsstyrelsen i Västmanlands information om LOVA. 9 Rådgivning till lantbrukare för att minska miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västmanlands information om Greppa Näringen. 10 Institutionen för vatten och miljö, SLU. Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Fölster J, Kyllmar K, Wallin M, Hellgren S. Rapport 2012:1. 18(33)

19 Enskilda avlopp till normal 645 Antal skyddsnivå* Enskilda avlopp till normal 800 Antal skyddsnivå SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast Om föreslagna fysiska åtgärder blir genomförda leder det till effekter i de ytvattenförekomster som ligger i direkt anslutning. Dessa åtgärder kommer också att påverka vattenkvaliteten hos det Mälarvatten som rinner ut i Östersjön. Därför redovisas också åtgärdernas effekt på kustvattnet i tabell 3. Tabell 3. Effekt på kusten av åtgärderna för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i inlandsvatten. Tidsperiod Effekt P* (kg/år) Effekt N* (kg/år) SUMMA * inklusive retention till kusten 2.2 Försurning Ingen av de tolv vattenförekomsterna i området har försurningsproblem. Ingen kalkning bedrivs heller i området i övrigt. 2.3 Miljögifter Tillstånd Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt kemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt kemisk status med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas om överallt överskridande ämnen. Om dessa ämnen undantas bedömningen uppnår tre av vattenförekomsterna inte god kemisk status, nämligen Mälaren-Västeråsfjärden, Mälaren-Västerås hamnområde och Mälaren-Blacken. I båda vattenförekomsterna har antracen uppmätts i halter över det gränsvärde som föreslagits för sediment. I Mälaren-Västerås hamnområde har även TBT uppmätts i halter över det föreslagna gränsvärdet. Även naftalen, benso(a)pyren, benso(k)fluoranten,benso(g,h,i)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren och benso(b)fluoranten uppmättes i halter över de gränsvärden för sediment som föreslagits i Havs- och vattenmyndighetens skrivelse ( ) 11. De föreslagna gränsvärdena för dessa ämnen i 11 Skrivelse med rekommendationer angående klassgränser för Särskilda Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassificering. Havs- och Vattenmyndigheten (33)

20 sediment har dock bedömts inte vara tillräckligt tillförlitliga för att överskridanden ska medföra sänkt kemisk status, men halterna bör anses förhöjda även av dessa ämnen. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och den miljöövervakning som bedrivits i vattenförekomsterna finns publicerade i VISS 12. Mälaren-Västeråsfjärden och Mälaren- Västerås hamnområde är de delar där tillståndet med avseende på miljögifter undersökts mest. Av de prioriterade ämnena har metallerna kadmium, bly och nickel övervakats inom recipientkontrollprogrammet för Svartån-Västeråsfjärden sedan Halterna av metaller, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och TBT i bottensedimenten har undersökts vid en kartering och provtagning av bottensedimenten Halterna av de prioriterade ämnena i vatten i Västerås hamnområde har undersökts vid flera tillfällen sedan Prioriterade ämnen i vatten har även undersökts i Mälaren-Blacken vid en screeningstudie I övriga delar har ingen regelrätt övervakning av miljögifter bedrivits under senare år Förbättringsbehov Inom åtgärdsområdet har statusen klassats ner med avseende på TBT och antracen. Förbättringsbehovet baseras på uppmätt halt och dess differens till förslag på gränsvärde (QS) (se tabell 4). Tabell 4. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde Vattenförekomst Mälaren-Blacken SE Mälaren-Västerås hamnomr. SE Parameter/ kvalitetsfakto r Uppmätt halt Gränsvärd e/qssediment Matris TBT - - Sediment - TBT Antracen 132,5 µg/kg TS 327,4 µg/kg TS 10 µg/kg TS 24 µg/kg TS Sediment Sediment Förbättrings behov 122,5 µg/kg TS 303,4 µg/kg TS Mälaren- Västeråsfjärden SE Antracen 75 µg/kg TS 24 µg/kg TS Sediment 51 µg/kg TS Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även via diffus spridning från alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden. Nedanstående tabell (5) visar kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet som angetts ha betydande påverkan. I Västeråsfjärden och Västerås hamnområde bidrar förmodligen förorenad mark och äldre industriell verksamhet till förhöjda halter av TBT, antracen och andra PAH:er i sediment. Sjöfart och fritidsbåtsverksamhet är förmodligen den främsta källan till förhöjda TBT-halter (33)

21 Tabell 5. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor. Vattenförekomst Mälaren-Blacken SE Mälaren-Västerås hamnomr: SE Mälaren- Västeråsfjärden SE Parameter/ Påverkanskälla kvalitetsfaktor TBT - TBT Antracen Antracen 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark Flera förororenade markområden med bedömd och utredd risk för läckage av föroreningar ligger i anslutning till vattenförekomsten. Sannolikt påverkas den av läckage av föroreningar från förorenad mark och tidigare verksamheter. 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark Flera förorenade markområden med bedömd och utredd risk för läckage av föroreningar ligger i anslutning till vattenförekomsten. Sannolikt påverkas den av läckage av föroreningar från förorenad mark och tidigare verksamheter Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga särskilda åtgärder har genomförts i åtgärdsområdet. Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslagits för att uppnå god kemisk status inom avrinningsområdet kan ses i tabell 6. Åtgärderna omfattar ett övergripande behov då påverkanskällorna är diffusa och fler undersökningar samt åtgärdsutredningar krävs för att kunna ange en mer specifik åtgärd. Tabell 6. Förbättringsbehovet, påverkan och åtgärder per parameter. Vattenförekomst Mälaren-Blacken SE Mälaren-Västerås hamnomr: SE Mälaren- Västeråsfjärden SE Parameter/ kvalitetsfakto r Förbättringsbeh ov Åtgärd TBT TBT 303,4 µg/kg TS Åtgärdsutredning- Antracen/TBT- Västerås hamnområde Antracen 122,5 µg/kg TS Efterbehandling av miljögifter- Antracen/TBT- Västeråshamnområde Efterbehandling av Antracen 51 µg/kg TS miljögifter- Antracen- Västeråsfjärden Åtgärdsutredning- Antracen/ Västeråsfjärden * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. Kostnad (kr/år)* (33)

22 2.4 Främmande arter Främmande arter finns i vissa vattenförekomster i hela Västmanlands län. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför får främmande arter ingen påverkan på den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan (fortsättningsvis miljöproblemet) beskriver i vilken utsträckning antropogena, fysiska förändringar av en vattenförekomst påverkar dess ekologiska status. Bedömningen av miljöproblemet grundar sig på vattenförekomsternas ekologiska status. En vattenförekomst har miljöproblemet om dess ekologiska status är lägre än god, eller om den befinner sig i risk för försämring av status från hög eller god, och om detta kan härledas till förändringar av vattenförekomstens hydromorfologi. Dessa hydromorfologiska förändringar kan indelas i tre underkategorier; konnektivitetsförändringar, flödesförändringar och morfologiska förändringar. Inom åtgärdsområdet har fyra vattenförekomster miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan (figur 7). Ingen förekomst har problem med flödesförändringar. Underlag för att bedöma miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan saknas för tre av vattenförekomsterna. 22(33)

23 Figur 7. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 23(33)

24 2.5.1 Konnektivitetsförändringar Konnektivitetsförändringar innebär att vattenlevande organismers naturliga rörelser påverkas så mycket av konstgjorda barriärer att god ekologisk status inte uppnås eller att statusen riskerar att försämras. Tillstånd En av vattenförekomsterna (Eksågsån) i åtgärdsområdet har problem relaterade till konnektivitetsförändringar. Förbättringsbehov Inom den aktuella vattenförekomsten finns 27 vandringshinder som behöver åtgärdas för att nå god ekologisk status. Dessa vandringshinder motsvarar en meters fallhöjd. Källor till påverkan Vandringshinder orsakar Konnektivitetsförändringar i åtgärdsområdet. Vandringshindren utgörs bland annat av dammar och felaktigt placerade vägtrummor. Med vandringshinder avses inte naturliga vandringshinder som till exempel bäverdammar. Dämningarna är kulturmiljöer där vattenkraft historiskt kan ha funnits, men där vattenkraftsutvinning inte längre är aktiv. Åtgärder För uppfylla förbättringsbehovet föreslås att fiskväg anläggs eller att vandringshinder rivs ut. Åtgärderna motsvarar en fallmeter, se tabell 7. Det kan också vara en trumma som behöver läggas om eller bytas Flödesförändringar Tillstånd Inga vattenförekomster i åtgärdsområdena har bedömts ha problem relaterade till flöde Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar ger en bild av i vilken utsträckning vattenförekomsten inklusive dess svämplan och närområde är fysiskt förändrad. I stort sätt all morfologisk påverkan leder till förändringar eller förluster av habitat som i sin tur leder till utarmning av den biologiska mångfalden. Tillstånd I åtgärdsområdet finns fyra vattenförekomster som har problem med morfologiska förändringar. Förbättringsbehov För de vattenförekomster där brukad mark och anlagda ytor överskrider 15 procent av svämplanets och närområdets yta är förbättringsbehovet att minska den arealen så att 15 procent inte överskrids. Det beräknade förbättringsbehovet är baserat på en grov modell där resultatet måste verifieras med ytterligare utredningsåtgärder för att fastställa ett mer realistiskt förändringsbehov. Källor till påverkan De berörda vattenförekomsternas svämplan och närområde består i för stor utsträckning av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. Aktivt brukad mark avser i detta fall jord- och 24(33)

25 skogsbruk. Med anlagda ytor menas ytor som hårdgjorts i sambandmed exploatering av olika slag. Åtgärder Efter regeringens beslut om överprövning av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ( ) bestämdes det att vattenförekomster med åtgärder för ekologiskt funktionella kantzoner i jordbruksmark ska ändras till undantag från 2021 till 2027 för morfologisk påverkan. Inga åtgärder föreslås därmed för denna del i åtgärdsprogrammet för perioden Tabell 7. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) Konnektivitetsförändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder 9 9 Meter 4, SUMMA 4, Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten De 14 grundvattenförekomsterna uppnår god kemisk och kvantitativ status. Ingen riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna. Behovet av åtgärder i dessa grundvattenförekomster har därför inte utretts. 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 25(33)

26 Eskilstuna Strängnäs Totalt 4.1 Nulägesbeskrivning I denna åtgärdsprogramsbilaga behandlas 14 grundvattenförekomster. Bland dessa finns en dricksvattentäkt som saknar vattenskyddsområde (Barvaåsen, Husbyområdet i Eskilstuna kommun). Västerås stads vattentäkt vid Hässlö omfattas av vattenskyddsområde inrättat med stöd av miljöbalken Resterande vattenskyddsområden är inrättade med stöd av vattenlagen. Vattenskyddsområden och dess respektive skydd beskrivs i tabell 8. Tabell 8. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Beslutsår Kvicksund Eskilstuna Länsstyrelsen i Södermanlands län Logarn Strängnäs Länsstyrelsen i Södermanlands län Sanda Strängnäs Länsstyrelsen i Södermanlands län Vansö Strängnäs Länsstyrelsen i Södermanlands län Visholmen Strängnäs Länsstyrelsen i Södermanlands län Västerås stad Västerås Länsstyrelsen i Västmanlands län Vattenlagen 1969 Vattenlagen 1988 Vattenlagen 1969 Vattenlagen 1981 Vattenlagen 1991 Miljöbalken Åtgärder Vattenskyddsområden som inrättades före miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering (Tabell 9). Tabell 9. Behov av åtgärder. Kommun Inrätta vattenskyddsområde 1 1 Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde (33)

27 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningsförordningen ska skyddade områden pekas ut. Ett sådant område kan innehålla en eller flera vattenförekomster. Anledningen till utpekandet är att vattenförekomsten/förekomsterna inom ett sådant område är särskilt skyddsvärda ur ett EU-perspektiv. Dessa områden ska inte förväxlas med områdesskyddet i kap 7. Miljöbalken (naturreservat, nationalparker m m). 5.1 Skyddade områden inom åtgärdsområdet Avloppsdirektiv (91/271/EEG) 13 syftar till att skydda miljön från skadliga utsläpp av avloppsvatten genom att samla upp och rena avloppsvatten från tätbebyggelse. Direktivet har pekat ut vatten som är känsliga för fosforutsläpp. För Sverige gäller detta samtliga vatten, vilket även inkluderar kustvattnen. Badvattendirektiv (2006/7/EG) 14 handlar om att bevara, skydda och förbättra vattenkvaliteten på större badplatser inom EU. Kommunerna har ett särskilt ansvar att provta vatten och att informera allmänheten om kvaliteten på vattnet. Inom avrinningsområdet finns två EU-bad utpekade. Badvattenkvaliteten mäts regelbundet genom analys av vissa typer av bakterier (Koliforma bakterier, Fekal koliforma eller E coli bakterier och Intestinala enterokocker) Badvattenkvaliteten, utifrån förekomst av bakterier, har bedömts som god. Dricksvattendirektivet (98/83/EEG) 15 handlar om att säkerställa ett dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Inom avrinningsområdet finns tre dricksvattentäkter som omfattas av direktivet. Natura 2000 syftar till att bevara biologisk mångfald. Detta genomförs via art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG) som ska bevara livsmiljöer och djur- och växtarter Inom avrinningsområdet finns totalt 30 skyddade områden. Områdena har skyddats genom att naturreservat och/eller Natura områden upprättats. Sju av de skyddade områdena berör en eller flera vattenförekomster inom avrinningsområdet. Ridöarkipelagen (SE , SE ) är både naturreservat och Natura område. Arkipelagen i Mälaren består av vatten och cirka 160 öar, där de största är Ridön och Aggarön. Området är utpekat som riksintresse för naturvård och friluftsliv. Utpekad naturtyp är bland annat naturligt näringsrik sjö. Arterna som pekats ut inom Natura 2000 är asp och nissöga. 13 RÅDETS DIREKTIV av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG). 14 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG 15 RÅDETS DIREKTIV 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten 16 Livsmiljöer och arter. Art och habitatdirektivet (92/43/EEG). RÅDETS DIREKTIV 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 17 Fågeldirektivet (79/409/EEG). RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar 27(33)

28 Hoten mot området är regleringen av Mälaren, övergödning, främmande arter, exploatering av strandområden, muddring, dikningar och utsläpp från punktkällor. Ängsö (SE ) är både naturreservat och Natura 2000-område. Inom området finns 23 öar och 222 mindre holmar och skär samt vattnet mellan dessa. Utpekad naturtyp är bland annat naturligt näringsrik sjö. Arterna som pekats ut inom Natura 2000 är asp och nissöga. Hoten mot området är regleringen av Mälaren, övergödning, främmande arter, exploatering av strandområden, muddring, dikningar, utsläpp från punktkällor och bekämpningsmedel. Askö-Tidö (SE )) är både naturreservat och Natura 2000-område. Området är också utpekat inom Ramsarkonventionen (se nedan). Området är ett större sammanhängande våtmarksområde som berör Asköbäcken och en vik av Mälaren. Utpekad naturtyp är bland annat naturligt näringsrik sjö. Art som pekats ut inom Natura 2000 är asp. Hoten mot området är regleringen av Mälaren, övergödning, främmande arter, exploatering av strandområden, muddring, dikningar, utsläpp från punktkällor och bekämpningsmedel. Sundängen (SE ) är både naturreservat och Natura 2000-område. Området är en del av Mälarens strand inom vilket vassbälte och vatten ingår. Utpekad naturtyp är bland annat naturligt näringsrik sjö. Art som pekats ut inom Natura 2000 är asp. Hoten mot området är regleringen av Mälaren, övergödning, främmande arter, exploatering av strandområden, muddring, dikningar, utsläpp från punktkällor och bekämpningsmedel. Kalvholmen (SE ) är ett Natura 2000-område. Kalvholmen är en ö i Mälaren. Vattnet i anslutning till ön ingår i det utpekade området. Utpekad naturtyp är bland annat naturligt näringsrik sjö. Art som pekats ut inom Natura 2000 är asp. Hoten mot området är regleringen av Mälaren, övergödning, främmande arter, exploatering av strandområden, muddring, dikningar, utsläpp från punktkällor och bekämpningsmedel. Frösåker (SE ) är både naturreservat och Natura 2000-område. Området är en del av Mälarens strand inom vilket vassbälte och vatten ingår. Utpekad naturtyp är bland annat naturligt näringsrik sjö. Art som pekats ut inom Natura 2000 är asp. Hoten mot området är regleringen av Mälaren, övergödning, främmande arter, exploatering av strandområden, muddring, dikningar, utsläpp från punktkällor och bekämpningsmedel. Ramsarkonventionen 18 (SÖ 1975:76) avser skydd av orörda våtmarksmiljöer. Askövikens våtmarkskomplex är en sådan miljö. Detta innebär bland annat att det föreligger dikningsförbud inom området. Fiskevattendirektiv 19 ska vattenkvaliteten övervakas i ett antal utvalda sjöar och vattendrag med syftet att upprätthålla livskraftiga fiskbestånd. Riktvärden eller miljökvalitetsnormer för vattenkvaliteten i dessa områden anges i förordningen om Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten 20. De områden som ska övervakas är förtecknade i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2002:6 21. Sjön Mälaren omfattas av direktivet SÖ 1975: (33)

29 Nitratdirektivet (91/676/EEG) 22 syftar till att skydda vattenmiljöer inom EU från skadliga effekter från läckaget av nitrater som kommer från jordbruket. Sedan tidigare omfattas all jordbruksmark inom avrinningsområdet av nitratdirektivet. Idag omfattas därför totalt hektar jordbruksmark inom avrinningsområdet. 5.2 Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. För de utpekade Natura 2000-områdena är det viktigt att vattentillförseln och vattenkvaliteten inte försämras utan förbättras. Kraven bedöms inte stå i konflikt med miljökvalitetsnormerna för de vattenförekomster som berörs av dessa områden. Tvärtom pekar bevarandeplanerna på samma behov som dessa underlag att belastningen av näringsämnen behöver minska. Enligt förordningen om Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten gäller en lång rad riktvärden för olika fysikaliska kemiska parametrar som bland annat nitrit, ammonium, temperatur, syrgas och ph. Kraven gäller för Mälaren inom ramen för Fiskevattendirektivet. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom tolv timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 22 RÅDETS DIREKTIV av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket 29(33)

30 5.3 Kompletterande åtgärder för skyddade områden I åtgärdsområdet lever flera skyddsvärda arter. Fiskarten asp är upptagen på artdatabankens rödlista, Bernkonventionens lista över hotade arter och i EU:s habitatdirektiv. Stensimpa är även den utpekad i art- och habitatdirektivet. Stensimpan är idag utbredd i många av våra vattenmiljöer och arten bedöms idag vara livskraftig. Nissöga är en tredje Natura 2000-art som har påträffats inom Svartåns avrinningsområde i vattenförekomst Svartån: mellan Västeråsfjärden/Mälaren och "Skultuna". Sannolikt finns arten också på flera håll i Mälaren. För att gynna asp, stensimpa och nissöga behöver fria vandringsvägar skapas i många av vattenförekomsterna inom åtgärdsområdet. 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig De totala åtgärdskostnaderna för att uppnå god ekologisk status i Blacken Västerås Oxfjärden med närområdes åtgärdsområde uppgår till cirka 28,3 miljoner kronor per år (tabell 10). Av dessa är merparten av kostnaderna, 25 miljoner kronor, kopplade till att minska övergödning i åtgärdsområdet. Resterande kostnader handlar främst om att minska miljögifter och till att åtgärda fysisk påverkan. Tabell 10. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Försurning 0 0 Miljögifter Fysisk påverkan Otillräckligt dricksvattenskydd Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 11 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner. Det beskrivs närmare i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. 30(33)

31 I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna följs 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flesta fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen Tabell 11. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid reningsverk P-fällning av bräddat avloppsvatten NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2018 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning Västerås kommun 2018 KOM 3 a- b Tillsyn Västerås kommun 2018 LST 5c Plan Länsstyrelsen 2018 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2018 NV 2 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2018 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning Västerås kommun 2018 KOM 3 a- b Tillsyn Västerås kommun 2018 LST 5c Plan Länsstyrelsen 2018 Våtmarker SJV 4e Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Enskilda avlopp till godkänd standard SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 LST 7 LST 6 LST 5c HAV 1 a-b KOM 1 Tillsynsvägledning Information Plan Utvecklas av HaV Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län Havs- och Vattenmyndigheten Hallstahammars kommun, Västerås kommun, Enköpings Genomförs kontinuerligt (33)

32 Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå Miljögifter Efterbehandling av miljögifter Fysisk påverkan KOM 7 LST 8 LST 5c HAV 1 a-b KOM 4 a- b KOM 1 LST 8 LST 5c KOM 7 Plan Tillsynsvägledning Plan Utvecklas av HaV Tillsyn Tillsyn och prövning Tillsynsvägledning Plan Plan kommun, Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun Hallstahammars kommun, Västerås kommun, Enköpings kommun, Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län Havs- och Vattenmyndigheten Hallstahammars kommun, Västerås kommun, Enköpings kommun, Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun Hallstahammars kommun, Västerås kommun, Enköpings kommun, Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län Hallstahammars kommun, Västerås kommun, Enköpings kommun, Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun GL 1 a-b Tillsyn Generalläkaren 2019 NV 3 Statligt bidrag Naturvårdsverket 2019 LST 10 Tillsyn Länsstyrelsen i 2018 Västmanlands län KOM 1 Tillsyn Västerås kommun (33)

33 Fiskväg/utrivning av vandringshinder Dricksvattenskydd Vattenskyddsområde HaV 5 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2019 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 LST 2 LST 3 LST 5 a-d Tillsyn och prövning Tillsyn och prövning Tillsyn och prövning Tillsyn Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen Södermanlands län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Södermanlands län HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län KOM 5ae Tillsyn, initiativ Strängnäs kommun (33)

34 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.