Åtgärdsprogram för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvatten

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvatten -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(44)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(44)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt som utgör en sammanfattning av två distriktes 84 åtgärdsområden. Vattendistriktets 50 sammanfattningsområden baserar sig dels på utdrag ur VISS 1, information från länsstyrelserna samt analyser genomförda av vattenmyndigheterna. Syftet med denna bilaga är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i åtgärdsområdet för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvatten samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärdena bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 1 Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar kap. om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(44)

4 Sammanfattning Avrinningsområdena inom Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvattens åtgärdsområde i Södermanlands län ligger i Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner. Området består av kustnära områden som mynnar i Östersjön samt kustvatten. Flera stora åar mynnar dessutom i åtgärdsområdet vid kusten: Nyköpingsån, Kilaån, Svärtaån och Trosaån. Dessa beskrivs i separata åtgärdsprogram men deras tillskott av näringsämnen har stor inverkan på åtgärdsområdet. Av 39 ytvattenförekomster är det endast fyra som uppnår god ekologisk status. Samtliga kustvattenförekomster har sämre än god status och så många som en tredjedel av alla vattenförekomster har otillfredsställande status. Det enskilt största miljöproblemet för ekologisk status är övergödning. Stadsfjärden, Mellanfjärden, Sjösafjärden och Trosafjärden tillhör de mest övergödda kustvattenförekomsterna i hela Norra Östersjöns vattendistrikt. Flera sjöar och vattendrag har också miljöproblemet konnektivitet, det vill säga vandringshinder som innebär att bland annat fisk inte kan vandra upp från havet eller förflytta sig mellan vattenförekomsterna. Tolv vattenförekomster har klassificerats till ej god kemisk status. Det beror bland annat på förhöjda halter i sediment av tributyltennföreningar (TBT) från båtbottenfärger, polyaromatiska kolväten (PAH:er), antracen och bly i sediment. Av områdets sju grundvattenförekomster är det en som har otillfredsställande kemisk status på grund av rester av bekämpningsmedel. Ytterliggare fyra är riskklassade bland annat på grund av höga sulfatvärden, potentiellt påverkan från EBH-objekt och uppåtgående trend av klorid. För att nå miljökvalitetsnormerna i Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvattens åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: Fosfor- och kvävetillförseln minska kraftigt från Trosaån, Svärtaån, Nyköpingsån och Kilaån hektar åkermark behöver stukturkalkas, 5 hektar anpassade skyddszoner anläggas, 3 hektar fosfordammar och 90 hektar våtmarker anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt Länsstyrelsen i Södermanland bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 250 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 150 hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning, och Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Södermanland se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk, avloppsreningsnät och dagvatten. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att ökad rening av fosfor och kväve från avloppsreningsverk genomförs i tillräcklig omfattning. 4(44)

5 För miljöproblemet miljögifter: Länsstyrelsen i Södermanlands län och Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner, inom sitt arbete med föroreningsskadade områden och tillsyn, åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av miljögifter, utsläppsminskning av miljögifter från miljöfarlig verksamhet, anläggande av båtbottentvättar och dagvattenrening. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Södermanland bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid fem vandringshinder. Havs- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Länsstyrelsen i Södermanland bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa att ett kulverterat vattendrag blir restaurerat. Otillräcklig dricksvattenskydd: Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. 5(44)

6 Åtgärdsprogram för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvatten - samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Övriga miljöproblem Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (44)

7 1. Beskrivning av åtgärdsområdet Avrinningsområdena inom åtgärdsområdet i Södermanlands län ligger i Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner och mynnar i Östersjön (figur 1). Dessa avrinningsområden är 330 km 2 och består av 63 % skog, 18 % åker och betesmark, 5 % bebyggd mark och 4 % vattenyta. Flera stora åar med tillhörande avrinningsområde mynnar dessutom ut i området, så som Nyköpingsån, Kilaån, Svärtaån och Trosaån. Dessa stora åar beskrivs i separata åtgärdsprogram men tillskottet av näringsämnen har stor inverkan på åtgärdsområdet. Sprickdalslandskapet fortsätter ut i skärgården och högre partier bildar öar, kobbar och skär. Här finns ungefär öar som är större än 100 m². Under vattenytan finns stora höjdskillnader, vilket kan ge upphov till trösklade vikar känsliga för föroreningar och näringsämnen. Södermanlands skärgård har en kuststräcka som är ungefär sex mil lång och omfattar kommunerna Trosa, Nyköping och Oxelösund. Den sörmländska skärgården skiljer sig från exempelvis Stockholms skärgård eftersom den saknar mellanskärgård. Den del av området som ligger i Stockholms län omfattar den yttre skärgården i Nynäshamn och Haninge kommuner. Skärgårdens vattenområden är biologiskt mycket produktiva. Den grunda zonen närmast land, på 0 6 meters djup, har störst betydelse genom den rikliga tillgången på solljus, näring, vatten och syrgas. Det finns 39 vattenförekomster i området (figur 2). 7(44)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(44)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 9(44)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Endast fyra av områdets 39 vattenförekomster har god ekologisk status (figur 3). Det enskilt största miljöproblemet för den ekologiska statusen i området är övergödning. Av de 26 kustvattenförekomsterna har 12 måttlig ekologisk status, 12 otillfredsställande samt två måttlig ekologisk potential. Tre kustvattenförekomster är kraftigt påverkade från vattendrag med stora avrinningsområden; Sjösafjärden av Svärtaån, Stadsfjärden av Nyköpingsån och Kilaån samt Trosafjärden av Trosaån. Ytterliggare en förekomst, Mellanfjärden, är påverkad av ett avloppsreningsverk. Av de resterande kustvattenförekomsterna är 16 till största delen påverkade av kringliggande kustområden, utsjöpåverkan och ibland internbelastning medan de resterande fyra har viss påverkan från mindre vattendrag. Av vattendragen är alla utom Ångaån påverkade av näringsämnen, och av sjöarna är tre av sex påverkade av näringsämen; Sibbofjärden, Rundbosjön och Trobbofjärden. Samtliga vattenförekomster är påverkade av fysiska förändringar, och de största problemen rör vandringshinder. I den preliminära statusklassificeringen inte hänsyn tagits till fysisk påverkan. Om fysisk påverkan vägs in i klassificeringen av ekologisk status så skulle Ångaån sänkas till måttlig ekologisk status. I kusten har ingen klassificering av fysisk påverkan genomförts, utan komplettering kommer att ske under samrådsperioden. 10(44)

11 Figur 3. Ekologisk status i ytvatten. Kemisk status För kemisk status (exklusive kvicksilver) har 13 vattenförekomster inte god kemisk status (figur 4). Följande ämnen har påvisats i halter som bidragit till sänkt kemisk status: tributyltenn (TBT), antracen, naftalen, fluoranten, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyrene, benso(g,h,i)perylen, kvicksilver, bly och blyföreningar. 11(44)

12 Figur 4. Kemisk status (exklusive kvicksilver) i ytvatten. 12(44)

13 1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk Inom åtgärdsområdet finns totalt åtta grundvattenförekomster med Larslundsmalmen-Nyköping, varav två har otillfredsställande kemisk status och fem är riskklassade förekomsten. Förekomsten Larslundsmalmen-Nyköping, SE , beskrivs i åtgärdsunderlaget för Kilaån då förekomsten huvudsakligen är belägen i det åtgärdsområdet, så totalt behandlas fyra risklassade och en med otillfredsställande status i denna sammanfattning. Förekomsten Larslundsmalmen- Nyköping, som har blivit föreslagen otillfredsställande kemisk status och är riskklassad, har dock flera MIFO-objekt kopplat till sig vilka är belägna i Sörmlandskustens åtgärdsområde och som bör åtgärdas. Otillfredsställande kemisk status Rogstafältet, SE , har otillfredsställande kemisk status på grund av bekämpningsmedel (figur 5). BAM, Diuron, Atrazin och Desetylatrazin är uppmätta, även diklormetan uppmättes vid ett tillfälle Vattenmagasinet finns i ett avgränsat område med isälvssediment omgivet av tunt stråk av glaciärlera i söder och mer utsträckt åt öst, söder och delvis ovanför vattenförekomsten förekommer huvudsakligen post-glaciär lera, vilket fungerar delvis som tätande skikt. Norr om vattentäkten finns ett litet område med urberg i dagen. E4 passerar genom vattenförekomsten där den består av isälvssediment, urberg och glaciär-silt. Riskklassade grundvatten Tunsätter, SE , och Lötstugan, SE , har höga sulfathalter och har flera MIFO objekt inom och i förekomsternas tillrinningsområden (figur 6). Järnväg korsar Lötstugan som även har signifikant uppåtgående trend av klorid. Saltad väg korsar Tunsäter i åtgärdsområdet för Trosaån. Grundvattenförekomsten SE i Trosa stad har ett antal MIFO objekt kopplat till sig och är på grund av dessa riskklassad. Rogstafältet, SE , är per automatik riskklassad på grund av otillfredsställande kemisk status. 13(44)

14 Figur 5. Kemisk status i grundvatten. 14(44)

15 Figur 6. Risk att inte uppnå god kemisk status 2021 i grundvatten. Kvantitativ status och risk Inga vattenförekomster riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status inom åtgärdsområdet. Med tanke på de MIFO objekt som finns inom eller intill de riskklassade förekomsterna så är det teoretiskt möjligt att föroreningar når grundvattnet om en grundvattennivå sänkning sker på grund av att uttaget ökar eller vid påverkan av tillflödet via till exempel infrastrukturprojekt. 15(44)

16 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet finns fyra dricksvattentäkter som omfattas av direktivet inlagt i VISS. (SEA7SE , SEA7SE , SEA7SE , SEA7SE ) Det kan finnas fler eller färre dricksvattentäkter i praktiken. Antalet täkter inklusive reservvattentäkter avses uppdateras under samrådsperioden. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Alla kustnära områden omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I området har följande Natura 2000-områden en direkt eller indirekt koppling till vatten: Strandstuviken, Koholmen, Nynäs, Rågö, Skärgårdsreservaten, Stendörren, Askö, Bokö Oxnö, Kråmö, Utö och Huvudskär 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. I många vattenförekomster har det bedömts att ej vara möjligt eller medföra orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år Beslut om miljökvalitetsnormer togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den xxx 20XX. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten Miljökvalitetsnormerna för ekologisk status för områdets ytvattenförekomster framgår av tabell 1. 16(44)

17 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Kränkfjärden sek namn SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Ljungskärsflagen SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Hasselöområdet SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Oxelösunds hamnområde SE God ekologisk potential 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Inre Ålöfjärden SE God ekologisk potential 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Ålöfjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Örsbaken SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Aspafjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Risöområdet sek namn SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Bergöområdet SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Krabbfjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Kråkfjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Dragviksfjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Ringsöfjärden sek namn SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Sjösafjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Stadsfjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Mellanfjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Tvären SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Gupafjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Gunnarbofjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Asköfjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) 17(44)

18 Skettnefjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Gillsviken SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Hållsviken SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Trosafjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Fågelöfjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Stockholms skärgårds s kustvatten SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Sibbostäk från Sibbofjärden till Kråkfjärden SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Sibbofjärden SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Trobbofjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Nynäsån SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Rundbosjön SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Sibbostäk till Sibbofjärden SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Vattendraget från Björken till Rundbosjön SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Örboholmsån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) 18(44)

19 Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för kemisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status 2015 (exklusive kvicksilver) Vattenförekomst Fågelöfjärden SE Hasselöområdet SE Inre Ålöfjärden SE Ljungskärsflagen SE Krabbfjärden SE Kränkfjärden SE Oxelösunds hamnområde SE Ringsöfjärden sek namn SE Risöområdet sek namn SE Stadsfjärden SE Ålöfjärden SE Örsbaken SE Miljökvalitetsnorm God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 Undanta g Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Ämne År Motivering Tribuytltennföreningar 2021 Gränsvärde för tribuytltennföreningar överskrids Antracen, Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten Antracen, Naftalen, Fluoranten, Bly Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten Tribuytltennföreningar Antracen, Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten 2021 Gränsvärden överskrids 2021 Gränsvärden överskrids 2021 Gränsvärden överskrids Tribuytltennföreningar 2021 Gränsvärden överskrids Benso(a)pyrene 2021 Gränsvärden Benso(b)fluoranten överskrids Benso(g,h,i)perylen Antracen, Naftalen Fluoranten, Bly Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten Tribuytltennföreningar 2021 Gränsvärden överskrids Tribuytltennföreningar 2021 Gränsvärden överskrids Tribuytltennföreningar 2021 Gränsvärden överskrids Tribuytltennföreningar Kvicksilver och kvicksilverföreningar Antracen, Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(k)fluoranten Antracen, Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten Benso(k)fluoranten Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen 2021 Gränsvärden överskrids 2021 Gränsvärden överskrids 2021 Gränsvärden överskrids 19(44)

20 Samtliga vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Miljökvalitetsnorm med undantag för kemisk status för vattenförekomster i åtgärdsområdet som inte uppnår god kemisk status visas i Tabell 2. Tolv vattenförekomster har tidsundantag till 2021 för olika ämnen bland annat de prioriterade ämnena Antracen, Naftalen, Fluoranten, Bly, Benso(a)pyrene, Benso(b)fluoranten, Benso(g,h,i)perylen, Benso(k)fluoranten och Tribuytltennföreningar. Ytterligare utredningar behöver genomföras för att kartlägga påverkan och vilka åtgärder som eventuellt är möjliga. Det är därför tekniskt omöjligt att nå god status till 2015, skälet är tekniskt omöjligt Grundvatten Samtliga förekomster ska ha god kemisk grundvattenstatus till 2015 med undantag för bekämpningsmedel med god status till 2021 i Rogstafältet (SE ), med motiveringen tekniskt omöjligt Kompletterande krav för skyddade områden Vilka naturtyper och arter som berörs finns beskrivet i bevarandeplanerna för områdena. Vi har inte hunnit med att göra en sammanställning till det här dokumentet. Komplettering kommer att göras under samrådsperioden. 20(44)

21 2. Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Samtliga vattenförekomster i Södermanlands kust, kustnära områden och yttre skärgård förutom fyra (Ången, Ångaån, Björken och Gisesjön), är påverkade av övergödning (figur 7). För samtliga dessa vatten motsvarar fosforhalterna måttlig eller otillfredsställande status. Den biologiska kvalitetsfaktorn växtplankton visar tydliga tecken på övergödning. Kustvattenförekomsterna belägna närmast land är mer direkt påverkade av näringsläckaget från land än längre ut. Utsjöbelastningens påverkan och Östersjöns internbelastning är stor i alla förekomster men blir påtagligast längre ut från land på grund av avsaknad av direkta påverkanskällor. För mer information se referens i VISS referensbibliotek, zippad fil, bilaga typområde 12 och 14 Södermanlands län. 21(44)

22 Figur 7. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning Förbättringsbehov Stadsfjärden, Mellanfjärden, Sjösafjärden och Trosafjärden tillhör de mest övergödda kustvattenförekomsterna i hela Norra Östersjöns vattendistrikt och tillförseln från land av speciellt fosfor behöver minska dramatiskt för att följa miljökvalitetsnormerna (figur 8). För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten från land minska med totalt ca kg. Huvuddelen av detta behöver ske i åtgärdena för Nyköpingsån, Kilaån, Svärtaån och Trosaån. 22(44)

23 Figur 8. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status Källor till påverkan Som framgår av figur 9 så är fosfortillförsel 3 från jordbruket den dominerande källan i området. Andra betydande påverkanskällor är avloppsreningsverk, enskilda avlopp och dagvatten. 3 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (44)

24 4% 7% 8% 9% Enskilda avlopp 18% Dagvatten Jordbruk Skog 5% Avloppsreningsverk Industri 49% Övrigt Figur 9. Källfördelning av fosfor för Södermanlands kust och kustnära områden Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder För närvarande har vi ingen färdig sammanställning av planerade och genomförda åtgärder. De åtgärder som genomförts genom landsbygdsprogrammet finns inlagda i VISS och redovisas inte här. Alla kommuner har påbörjat arbetet med inventering av enskilda avlopp, men har kommit olika långt. Uppgifter om andelen enskilda avlopp som åtgärdats under perioden kommer att kompletteras under samrådsperioden. Samma sak gäller för arbetet med avloppsreningsverk och bräddningar på ledningsnätet. Föreslagna åtgärder Långtgående åtgärder behövs för att minska fosforförlusterna från jordbruksmark och belastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och enskilda avlopp. Om målen ska uppnås behöver omfattande rening av alla typer av källor genomföras och antagligen även ny teknik införas. Retentionen i vattensystemen behöver dessutom öka väsentligt. Det finns potential att minska kväve i ett antal kustvattenförekomster (se tabell). Mellanfjärden är inte medräknad där det finns potential att effektivisera reningen från Nyköpings avloppsreningsverk. Förbättringar har nyligen genomförts, vilket gör det svårt att uppskatta förbättringsbehovet. Stadsfjärden tar emot vatten från både Nyköpingsån och Kilaån och det finns en enorm potential där för att minska kväveläckaget. En del positiva effekter på kväveminskning kan väntas genom betingen på fosfor (preliminär tabell). 24(44)

25 Tabell 3. Åtgärder för att nå god ekologisk status i sjöar och vattendrag med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark 180 Antal Våtmark - fosfordamm 2,7 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk ,0037 Ton Kalkfilterdiken 510 Hektar Skyddszoner, 0-2 meter 9,1 Hektar 3, Öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat) Åtgärdande av enskilda avlopp (EA) till normal skyddsnivå 2 Antal Antal Skyddszoner, 2-6 meter 18 Hektar 2, Skyddszoner, 6-10 meter 15 Hektar 1, Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå 150 Antal Våtmark för näringsretention 93 Hektar SUMMA Till Stadsfjärden, Mellanfjärden och även Sjösafjärden kommer den största delen av näringsämnena från de stora åarna. Ytterligare åtgärder behövs i närområdet för att rena dagvatten. 2.2 Försurning Inga försurningsproblem förekommer i området. 25(44)

26 2.3 Miljögifter Tillstånd Vilka vattenförekomster i åtgärdsområdet som klassificerats till att inte uppnå god kemisk status förutom för kvicksilver framgår av figur 3, förutom Krabbfjärden som är blåmarkerad på kartan. Följande ämnen har påvisats i halter som bidragit till sänkt kemisk status: tributyltenn (TBT), antracen, naftalen, fluoranten, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyrene, benso(g,h,i)perylen, bly och blyföreningar. Klassificeringen är en expertbedömning utifrån jämförelse av uppmätta halter av ämnena i sediment och föreslagna gränsvärden från Havs- och vattenmyndighetens skrivelse. 4 Samtliga vattenförekomster i åtgärdsområdet har sänkt status med avseende på kvicksilver. Detta på grund av att det angivna gränsvärdet för kvicksilver i biota överstigs i nästintill samtliga av Sveriges ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i kust och kustnära områden i Södermanland finns publicerade i databasen VISS 5. Underlaget för statusklassificering av miljögifter är bristfälligt. Många ämnen har inte klassas då det inte finns mätningar eller på grund av att gränsvärden saknas för aktuell matris (till exempel sediment). De undersökningar av miljögifter som genomförts i området innefattar bland annat båtbottenfärger i natur- och småbåtshamnar (TBT, koppar, zink och irgarol i sediment), screeningundersökning av prioriterade ämnen i vatten, recipientkontroll i Oxelösund, undersökning av sediment i Stadsfjärden, bekämpningsmedel i vattendrag och metaller i abborre vid Askö-Fifång. Nonylfenol och TBT har påvisats i enstaka vattenprov över gränsvärde men inte sänkt status. PCB förekommer i Oxelösund, men inga gränsvärden finns för sediment. I vattendrag i Södermanlands län har bekämpningsmedel påvisats i halter över gränsvärden vid enstaka mätningar. Det är möjligt att det stundtals förekommer bekämpningsmedel i halter över gränsvärden i vattendragen i åtgärdsområdet. Inom åtgärdsområdet återfinns diffusa källor som dagvattenutsläpp, förorenade sediment och förorenade områden, men även punktkällor som industrier och hamnverksamhet. Påverkan från båtbottenfärger är spridd längs större delen av kusten även om de högsta halterna påträffas i närheten av hamnarna. Det är i dagsläget oklart vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå god kemisk status i området. Ytterligare provtagningar behövs för att avgöra om fler ämnen är aktuella för åtgärder. Vilka källor som kan kopplas till påvisade föroreningar och vilka åtgärder som är rimliga att utföra behöver utredas. Föreslagna fysiska åtgärder är båtbottentvättar, dagvattenåtgärder och sanering av förorenade sediment samt att arbeta förebyggande vid utsläppskällan med utsläppsreducering av miljögifter Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anger skillnaden mellan nuvarande status och miljökvalitetsnormerna. Inom åtgärdsområdet har statusen klassificerats ner med avseende på tributyltenn (TBT), antracen, naftalen, fluoranten, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyrene, benso(g,h,i)perylen, kvicksilver, bly och blyföreningar. Förbättringsbehovet baseras på uppmätt halt och dess differens till gränsvärde. 4 Skrivelse med rekommendationer angående klassgränser för Särskilda Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning. Havs- och Vattenmyndigheten (44)

27 Tabell 4. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde Vattenförekomst Dragviksfjärden SE Fågelöfjärden SE Hasselöområdet SE Inre Ålöfjärden SE Ljungskärsflagen SE Krabbfjärden SE Kränkfjärden SE Oxelösunds hamnområde SE Ringsöfjärden sek namn SE Risöområdet sek namn SE Parameter/ kvalitetsfaktor Tribuytltennföreningar Tribuytltennföreningar Antracen Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten Antracen Naftalen Fluoranten Bly Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten Tribuytltennföreningar Antracen Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten Tributyltenn föreningar Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Antracen Naftalen Fluoranten Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten Tributyltennföreningar Bly Tributyltenn föreningar Tributyltenn föreningar Uppmätt halt Gränsvärde/Q S-sediment Matris Förbättrings behov ug/kg TS ug/kg TS ug/kg TS ,5 70, , ,5 70, , ,5 70, , ,007 µg/l 0,0015 µg/l Vatten 0,0055 µg/l ,5 70, ,5 70, , (44)

28 Vattenförekomst Stadsfjärden SE Ålöfjärden SE Örsbaken SE Parameter/ kvalitetsfaktor Tributyltenn föreningar Kvicksilver och kvicksilverföreningar Antracen Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(k)fluoranten Antracen Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten Benso(k)fluoranten Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Uppmätt halt Gränsvärde/Q S-sediment ,5 70,7 67, ,5 70, ,5 67,5 91,5 70,7 42 Matris Förbättrings behov Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, t.ex. metaller från berggrunden. Alla vattenförekomster i länet bedöms ha betydande påverkan av kvicksilvernedfall från atmosfärisk deposition. Inom åtgärdsområdet återfinns diffusa källor som dagvattenutsläpp, förorenade sediment och förorenade områden, men även punktkällor som industrier och hamnverksamhet (se tabell 5). De förorenade sedimenten är i sig en källa till påverkan i andra vattenförekomster, dels på grund av naturliga strömmar men även av att båtar och fartyg virvlar upp sedimenten.. Tabell 5. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor Vattenförekomst Dragviksfjärden SE Fågelöfjärden SE Hasselöområdet SE Inre Ålöfjärden SE Parameter/ kvalitetsfaktor Tributyltenn föreningar Tributyltenn föreningar Antracen Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten Antracen Naftalen Fluoranten Påverkanskälla 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.3 Diffusa - Transport och infrastruktur 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.3 Diffusa - Transport och infrastruktur 1.3 Punktkällor - IPPC-industri 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark 1.4 Punktkällor - Inte IPPC-industri Atmosfärisk deposition 1.3 Punktkällor - IPPC-industri 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 1. Punktkällor 28(44)

29 Vattenförekomst Krabbfjärden SE Kränkfjärden SE Ljungskärsflagen SE Oxelösunds hamnområde SE Ringsöfjärden sek namn SE Risöområdet sek namn SE Parameter/ kvalitetsfaktor Bly Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten Tributyltenn föreningar Tributyltenn föreningar Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Antracen Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten Antracen Naftalen Fluoranten Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten Tributyltenn föreningar Bly Tributyltenn föreningar Tributyltenn föreningar 29(44) Påverkanskälla 2.4 Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.1 Diffusa källor - Urban markanvändning 1. Punktkällor 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 1.3 Punktkällor - IPPC-industri 2.3 Diffusa - Transport och infrastruktur 1.4 Punktkällor - Inte IPPC-industri 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.3 Diffusa - Transport och infrastruktur 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.3 Diffusa - Transport och infrastruktur Stadsfjärden Tributyltenn 1.4 Punktkällor - Inte IPPC-industri SE föreningar Kvicksilver och 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta kvicksilverföreningar Antracen 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark Benso(a)pyrene 1. Punktkällor Benso(b)fluoranten 2.1 DIffusa källor - Urban markanvändning Benso(k)fluoranten 2.3 Diffusa - Transport och infrastruktur Ålöfjärden Antracen 1.3 Punktkällor - IPPC-industri

30 Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Påverkanskälla SE Benso(a)pyrene 1. Punktkällor Benso(b)fluoranten 1.4 Punktkällor - Inte IPPC-industri Benso(g,h,i)perylen 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta Benso(k)fluoranten 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark Örsbaken Benso(k)fluoranten 1. Punktkällor SE Benso(a)pyrene 1.4 Punktkällor - Inte IPPC-industri Benso(b)fluoranten 1.3 Punktkällor - IPPC-industri Benso(g,h,i)perylen 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Båtbottentvättar och/eller spolplattor har installerats i Nyköpings och Oxelösunds kommuner under föregående åtgärdsperiod. Ekologisk odling utan bekämpningsmedel förekommer inom åtgärdsområdet. Arbetet med sanering av förorenade områden fortskrider. Föreslagna åtgärder Det är i dagsläget oklart vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva och rimliga att genomföra för att uppnå god kemisk status i området. Vilka källor som kan kopplas till påvisade föroreningar och vilka åtgärder som är rimliga att utföra behöver utredas. Ytterligare provtagningar behövs för att avgöra om fler ämnen är aktuella för åtgärder. Föreslagna fysiska åtgärder är dagvattenåtgärder, efterbehandling av förorenade områden, sanering av förorenade sediment samt att arbeta förebyggande vid utsläppskällan med utsläppsreducering av miljögifter, rening av dagvatten och anlägga båtbottentvättar för att minska spridning och användning av båtbottenfärger. Åtgärderna bör kunna svara för hela förbättringsbehovet av tributyltenn (TBT), antracen, naftalen, fluoranten, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyrene, benso(g,h,i)perylen, bly och blyföreningar inom åtgärdsområdet (se tabell 6). Om de mest förorenade sedimenten åtgärdas kommer minskning av påverkan att ska på omkringliggande vattenförekomster att ske vilket kan göra att inga åtgärder behöver genomföras i dessa vattenförekomster. Förbättringsbehovet för kvicksilver kräver även åtgärder som påverkar det atmosfäriska nedfallet genomförs, vilket inte omfattas av detta åtgärdsprogram. Tabell 6. Förslag på fysiska åtgärder för att uppnå god status. Vattenförekomst Dragviksfjärden SE Fågelöfjärden SE Parameter/ kvalitetsfaktor Tributyltenn föreningar Tributyltenn föreningar Förbättrings behov µg/kg TS Åtgärd Kostnad 31 Efterbehandling av miljögifter Anläggande av båtbottentvätt Efterbehandling av miljögifter Anläggande av (44)

31 Vattenförekomst Hasselöområdet SE Inre Ålöfjärden SE Krabbfjärden SE Kränkfjärden SE Ljungskärsflagen SE Oxelösunds hamnområde SE Ringsöfjärden sek namn SE Risöområdet sek namn SE Parameter/ kvalitetsfaktor Förbättrings behov µg/kg TS Åtgärd Kostnad båtbottentvätt Antracen 148 Dagvattenåtgärder Benso(a)pyrene 1122 Efterbehandling av Benso(b)fluoranten 1041 miljögifter Benso(g,h,i)perylen 1014 Benso(k)fluoranten 510 Antracen 917 Utsläppsreduktion miljögifter Naftalen 220 Efterbehandling av Fluoranten 5126 miljögifter Bly 5000 Dagvattenåtgärder Benso(a)pyrene 3637 Anläggande av Benso(b)fluoranten 3710 båtbottentvätt Benso(g,h,i)perylen 2910 Benso(k)fluoranten 1876 Tributyltenn 51 föreningar Tributyltenn 0,0055 µg/l Anläggande av föreningar båtbottentvätt Benso(a)pyrene 82 Efterbehandling av miljögifter Benso(b)fluoranten 118 Dagvattenåtgärder Benso(g,h,i)perylen 156 Antracen 45 Efterbehandling av Benso(a)pyrene 326 Benso(b)fluoranten 329 Benso(g,h,i)perylen 381 Benso(k)fluoranten 140 miljögifter Dagvattenåtgärder Antracen 1676 Utsläppsreduktion Naftalen 562 miljögifter Fluoranten Efterbehandling av Benso(a)pyrene 8108 miljögifter Benso(b)fluoranten 6629 Anläggande av Benso(g,h,i)perylen 5358 båtbottentvätt Dagvattenåtgärder Benso(k)fluoranten 3332 Tributyltenn 120 föreningar Bly Tributyltenn 8 Anläggande av föreningar båtbottentvätt Efterbehandling av förorenadesediment Tributyltenn 7 Anläggande av föreningar båtbottentvätt Efterbehandling av miljögifter 31(44)

32 Vattenförekomst Stadsfjärden SE Ålöfjärden SE Örsbaken SE Parameter/ kvalitetsfaktor Förbättrings behov µg/kg TS Åtgärd Tributyltenn föreningar Kvicksilver och kvicksilverföreninga r Antracen Benso(a)pyrene Anläggande av båtbottentvätt Efterbehandling av miljögifter Dagvattenåtgärder Utsläppsreduktion miljögifter Benso(b)fluoranten 398 Benso(k)fluoranten 166 Antracen 157 Dagvattenåtgärder Benso(a)pyrene 1144 Efterbehandling av Benso(b)fluoranten 1140 miljögifter Benso(g,h,i)perylen 1063 Benso(k)fluoranten 570 Benso(k)fluoranten 8209 Efterbehandling av Benso(a)pyrene 51 miljögifter Benso(b)fluoranten 29 Dagvattenåtgärder Benso(g,h,i)perylen 131 Kostnad Främmande arter Flera främmande arter finns i åtgärdsområdets vattenförekomster. Deras påverkan på den ekologiska statusen har dock inte kunnat bedömas Tillstånd I kustvattnet finns bland annat havsborstmaskar av släktet Marenzelleria och Ullhandskrabba. Ullhandskrabba har hittats långt upp i Trosaån och finns på flera platser runt om i landet, bland annat i Mälaren. Utanför Oxelösund vid kusten, i september 2014, hittades det första svenska fyndet av Vitfingrad brackvattenkrabban Rhithropanopeus harrisii. Dessa arter kan konkurrera med inhemska arter och kan därigenom påverka den naturliga artsammansättningen. Kunskaperna om de främmande arternas effekter är bristfälliga och arternas inverkan har inte blivit klassad. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom mer data finns tillgängligt. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger främst på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i analyserna men graden av påverkan är mer osäker. Vid klassificeringen har de modellerade hydrologiska och morfologiska parametrarna fått ett begränsat inflytande vid 32(44)

33 bedömningen av ekologisk status. Detta medför att miljöproblemen kopplade till förändringar i flöde och morfologi är underskattade, liksom behovet av åtgärder. Alla vattendrag och sjöar har miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. Konnektivitet Tre sjöar (Rundbosjön, Björken och Trobbofjärden) har måttlig status avseende konnektivitet. Vattendragen Örboholmsån, Ångaån, Nynäsån och vattendraget från Björken till Rundbosjön har sämre än god status för konnektivitet. Morfologiskt tillstånd Analyserna visar på sämre än god status för alla vattendrag och en av sex sjöar i avrinningsområdet med avseende på morfologiskt tillstånd. Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För vattenförekomsterna i detta åtgärdsområde har de hydromorfologiskaparametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, använts vid bedömningen. Fysiska förändringar kust Två kustvattenförekomster klassades som kraftigt modifierade vatten (KMV) i förra cykeln på grund av hamnar; Inre Ålöfjärden och Oxelösunds hamnområde. Denna bedömning kvarstår tills vidare. Under kommande cykeln behöver en utredning genomföras för att ta ställning till huruvida hamnarna ska kvarstå som KMV eller beslutas vara s.k. undantag. I båda områdena är den fysiska påverkan stor vid stränderna, med hårdgjorda ytor och kajer. Infartslederna muddras med jämna mellanrum Förbättringsbehov De fysiska förändringar som påverkar den akvatiska livsmiljön mest för vattendragen är markanvändningen i närmiljön och konnektivitet. För sjöarna inverkar även sjösänkning. Största risk för att miljökvalitetsnormerna inte följs är med anledning av påverkan i närområde och svämplan Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Inom avrinningsområdet finns det fyra stycken dammar som är registrerade i SMHI:s dammregister samt två ytterligare oregistrerade dämmen eller rester av dammar. Dessa har bedömt ge en betydande påverkan och orsaka miljöproblem (figur 10). Förutom dammar finns det vandringshinder vid vägpassager som observerats inom avrinningsområdet. Det kan finnas fler hinder utöver dessa eftersom alla vattendrag inte är fullständigt inventerade. Flödesförändringar Det finns ingen betydande påverkan som orsakar miljöproblem avseende flödesförändringar. Morfologiska förändringar Tio vattenförekomster har en betydande påverkan avseende morfologiska förändringar (figur 10). Påverkan från markavvattningar (inkluderar sjösänkningar), eller rätningar och rensningar, som generellt är betydande påverkanskällor i Norra Östersjöns vattendistrikt, finns inte med i kartläggningen. I åtgärdsområdet finns kunskap om 20 dikningsföretag eller markavvattningsföretag 33(44)

34 och området är i övrigt kraftigt påverkat av mänsklig aktivitet. Att detta underlag saknas i kartläggningen gör att miljöproblemet avseende morfologiska förändringar troligen är underskattat. Figur 10. Antalet vattenförekomster som har fysiska förändringar åtgärdsområdet Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga åtgärder är planerade eller har genomförts mellan Föreslagna åtgärder För att uppnå god ekologisk status med avseendet på fysisk påverkan krävs åtgärder riktade framförallt mot konnektivitetsförändringar och morfologiska förändringar. I båda fallen krävs vidare utredning och prioriterinagar av arbetets genomförande och kostnader. Konnektivitetsförändringar Inom åtgärdsområdet finns fem vandringshinder som behöver åtgärdas (tabell 6). I åtgärdsförslagen är antalet vandringshinder per vattendrag angivna. Dessa kommer att bearbetas vidare till ett förslag per vandringshinder och då även innehålla kostnader. Flödesförändringar Inga åtgärder med avseende på flödesförändringar finns föreslagna eftersom den ekologiska statusen är god. Morfologiska förändringar Morfologisk påverkan har inom åtgärdsområde orsakats av markanvändning inom närområdet eller svämplanets närområde. En åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder. Möjliga åtgärder för att få bukt med närområde och svämplan som är påverkade av mänsklig verksamhet är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Med 34(44)

35 kantzoner avses strandzonen samt det markområde som direkt påverkar vattendraget, normalt mellan meter. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av beskuggning, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten m.m. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. Kantzonenen anpassas till området och kan vara öppen mark, betesmark, bevuxen med buskar eller skog. Generellt gäller att en varierad strandzon förbättrar livsmiljön i vattenförekomsten. Tabell 6. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (Kr/år) Konnektivitet Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Återställning kulverterat vattendrag 5 Meter Kilometer SUMMA Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Det finns stora kunskapsluckor om tillståndet, inga kända höga halter av näringsämnen har uppmätts i grundvattenförekomsterna men det kan inte uteslutas att det lokalt kan finnas förhöjda halter av kväve på grund av till exempel gödselhantering, enskilda avlopp och deponier. Något förhöjda halter av nitrat uppmättes i Rogstafältet Miljögifter Tillstånd Bekämpningsmedel och diklormetan är uppmätta i Rogstafältet. Det finns dock stora kunskapsluckor. Flera MIFO objekt kan påverka de riskklassade grundvattenförekomsterna. Risk för olyckor vid E4 (prioriterad väg farligt gods) och vid andra närbelägna vägar Förbättringsbehov 0,331 µg/l bekämpningsmedel och 1,5 µg/l diklormetan i Rogstafältet Källor till påverkan Det finns flera MIFO objekt i området och gamla banvallar Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Föreslagna åtgärder Åtgärda och inventera MIFO objekt. Se över behov av vägåtgärder och åtgärda vägas. 35(44)