Åtgärdsförslag för Kalmarsunds kustvatten

Transkript

1 Åtgärdsförslag för Kalmarsunds kustvatten Sammanfattning Kalmarsunds kustvatten är en gruppering av de sju kustvattenförekomsterna S Kalmarsunds utsjövatten, S v s Kalmarsunds kustvatten, M v s Kalmarsunds kustvatten, N v s Kalmarsunds kustvatten, Ö s Kalmarsunds kustvatten, M n Kalmarsunds utsjövatten och N n Kalmarsunds utsjövatten. I Kalmarsunds kustvatten finns problem med miljögifter, främmande arter och övergödning. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen framgår i Åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt, se kapitel Åtgärder som behöver vidtas av statliga myndigheter och kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt. Beskrivning av åtgärdsområdet Kalmarsunds kustvatten karaktäriseras av flacka, långgrunda moränstränder med i huvudsak erosionsbottnar. Kustvattnet omfattar riksintressen för yrkesfiske och kringliggande landområden omfattar riksintresse för naturvård och kulturmiljövård (Halltorp-Hagby, Bergkvara hamn, Grisbäck, Ljungby-Hossmo). I Värnanäs och vid Eckelsudde finns stora knubbsälskolonier som skyddas genom naturreservat och Natura Blå Jungfrun mitt i Kalmarsund skyddas som Nationalpark (198 ha, varav 132 ha hav) och Natura Längs den öländska västkusten, från Eckelsudde i söder till Stora rör i norr, är de flesta stränder långgrunda med vass, ålgräs och nate som dominerande vegetation. På sandbottnarna i norra och mellersta Kalmarsund finns troligtvis de mest vidsträckta ålgräsängarna i södra Östersjön. Kustvattnet påverkas bl a av det kringliggande kulturlandskapet, de kustnära tätorterna, mynnande näringsrika vattendrag och utsjön. Vidare är Kalmarsund recipient till flera reningsverk. I Kalmarsunds kustvatten finns två stora hamnar; Bergkvara och Kalmar.

2 Karta 1. Åtgärdsområdets omfattning. Skyddade områden Begreppet skyddade områden enligt Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, SFS 2004:660 (Vattenförvaltningsförordningen) skiljer sig från begreppet skyddade områden enligt miljöbalkens 7:e kapitel. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen innebär i sig inte att områden behöver ha ett formellt skydd. Men med anledning av de krav som anges i vattenförvaltningsförordningen, till exempel normer och åtgärder, får området ett visst skydd eftersom miljökvalitetsnormen måste uppnås. I tabellen nedan anges vilka skydd och antalet skyddsområden som finns i distriktet, se även Naturvårdsverkets Faktablad skyddade områden. Huvudskälet till att ett område klassats som ett skyddat område enligt vattenförvaltningsförordningen är att det finns särskilt eller särskilda skyddsvärden enligt EU-direktiv och att skyddsarbetet behöver samordnas. Utöver skydd enligt tabell 1 får alla vattenförekomster ett visst skydd eftersom miljökvalitetsnormen måste uppnås. För områden som utöver miljökvalitetsnormen även omfattas av skydd enligt vattenförvaltningsförordningen (Tabell 1) ska det strängaste kravet gälla vilket betyder att det är skyddsvärdet i området som ska prioriteras.

3 Ett exempel på tolkning av strängaste kravet är fågelsjön Tåkern i Motala Ströms avrinningsområde. Sjön är en vattenförekomst som omfattas av fågeldirektivet. Näringsämnesstatusen i sjön är klassad som otillfredsställande, men den höga halten av näringsämnen bidrar till det miljötillstånd som gör sjön till en välbesökt fågelsjö. Det innebär att sjöns miljökvalitetsnorm kommer att styras av fågeldirektivet och miljökvalitetsnormen för näringsämnen tillåts vara sämre än god. Principen om det strängaste kravet ska även gälla då ett område omfattas av flera skydd enligt förordningen (Tabell 1). Då det i vattenförvaltningsförordningen saknas definition på vad begreppet strängaste kravet innebär är det vattenmyndigheten som avgör vilka krav som ska gälla. Tabell 1. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen. Skyddade områden enl vattenförvaltningsförordning en Skyddet berör hela eller delar av följande antal vattenförekomster i området Åtgärder regleras genom Dricksvattenförekomster: yt- och grundvatten (Ramdirektivet för vatten, artikel 7) 4 Grundvatten Åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten Fiskvatten (Fiskvattendirektivet) Berör ej kustvattenförekomster. Länsstyrelsen ska ta fram åtgärdsprogram om miljökvalitetsnormen överskrids. Badvatten (Badvattendirektivet) 4 kustvatten. Kvalitetskraven för badplatserna överskrids inte Kontrollplan, resp. kommun ansvarar. Nitrat (Nitratdirektivet) Berör ej kustvattenförekomster.. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Kväve (Avloppsdirektivet) Fosfor (Avloppsdirektivet) Natura 2000 (Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet) Alla kustvattenförekomster. Färjestadens reningsverk har kväverening men uppfyller inte direktivets krav om rening. Alla vattenförekomster i området. Art- och Habitatdirektivet: 4 grundvatten, 5 kustvatten. Fågeldirektivet: 4 kustvatten. 100% av vattenförekomsterna som berörs av en eller flera Natura 2000 områden uppnår ej god ekologisk status Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Bevarandeplan Vattenförekomsternas status 2009 och miljökvalitetsnormer I grupperingen Kalmarsunds kustvatten ingår sju kustvattenförekomster, vilka har klassats utifrån begreppen ekologisk och kemisk status. De flesta vattenförekomsterna har i dagsläget måttlig ekologisk status och god kemisk status (Karta 2 och 3). Utöver status har alla vattenförekomster bedömts utifrån risk att inte uppnå god status Detta då målsättningen

4 enligt förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 2004:660 (vattenförvaltningsförordningen) är att alla vattenförekomster ska uppnå god status De vattenförekomster vilka riskerar att inte uppnå god status 2015 omfattas av begreppet miljöproblem. Vidare är det dessa vattenförekomster samt vattenförekomster eller vattenanvändare (t ex kommunala avloppsreningsverk) som omfattas av direktiven som beskrivs i stycket skyddade områden (Tabell 1) som omfattas av åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningsförordningen. I karta 2-5 samt figur 1 och 2 visas ekologisk, kemisk och kvantitativ status 2009 samt om vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god status 2015.

5 Karta 2. Ekologisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.

6 Karta 3. Kemisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.

7 Karta 4. Kemisk status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.

8 Karta 5. Kvantitativ status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.

9 Figur 1. Ekologisk, kemisk och kvantitativ status Figur 2. Vattenförekomster i riskzonen att inte uppnå god status till En miljökvalitetsnorm har tagits fram för samtliga vattenförekomster i Kalmarsunds kustvatten (Tabell 2). Allmänt gäller att denna ska vara god status Undantag och sänkta krav från god status 2015 har bedömts utifrån om föreslagna åtgärder kommer att hinna få en effekt till 2015, för mer information se Förslag till miljökvalitetsnormer för Södra Östersjöns vattendistrikt. Tabell 2. Sammanfattning av miljökvalitetsnormer i åtgärdsområdet. MILJÖKVALITETSNORMER Grundvatten Kust Antal vattenförekomster 5 7 Kvalitetskrav ekologisk status

10 Hög ekologisk status 0 0 God ekologisk status 0 7 God ekologisk potential 0 0 Undantag från kvalitetskravet ekologisk status - mindre strängt krav - måttlig status för övergödning otillfredställande status för övergödning 0 0 Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status status för övergödning status för fysisk förändring status för särskilt förorenande ämnen 0 0 Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status status för övergödning 0 0 Kvalitetskrav kemisk status God kemisk status 4 7 Undantag från kvalitetskravet kemisk status - mindre strängt krav för kvicksilver Undantag från kvalitetskravet kemisk status - tidsfrist kemisk status 2021 för andra prioriterade ämnen Kvalitetskrav kvantitativ status (inga undantag) 0 0 Kvalitetskrav skyddade områden Badvattendirektivet 0 4 Fiskvattendirektivet 0 0 Art- och habitatdirektivet 4 5 Fågeldirektivet 0 4 Dricksvatten 5 0 Miljöproblem Åtgärdsprogrammet omfattar sju miljöproblem. Vattenkategorierna sjöar och vattendrag kan ha problem med försurning, övergödning, miljögifter, vattenuttag eller fysiska förändringar. Grundvatten kan ha övergödning-, miljögift-, vattenuttag eller övriga vattenkvalitetsproblem och kustvatten kan ha problem med övergödning, miljögifter, främmande arter och fysiska förändringar. En vattenförekomst kan omfattas av flera miljöproblem. I figur 3 visas fördelningen av antalet vattenförekomster per miljöproblem i Kalmarsunds kustvatten.

11 Figur 3. Miljöproblem per vattenförekomst i åtgärdsområdet. Övergödning Samtliga kustvattenförekomster i Kalmarsunds kustvatten har övergödningsproblem och parametern för näringsämnen visar generellt på måttlig status. För att nå god status krävs en minskad tillförsel av näringsämnena fosfor och kväve. För de enskilda kustvattenförekomsterna är det dock svårt att beräkna ett beting på hur stora utsläppsminskningar som måste göras för att nå god status. Detta eftersom kustvattnet även påverkas av utsjön (vatten från Östersjön). Om de beräknade betingen för Södra Östersjöns inlandsvatten uppfylls kommer belastningen till kustvattnet att minska med 70 ton fosfor per år. Även kvävebelastningen kommer att minska betydligt. Problematiken kring övergödningen av kustvattnet är komplex och det kan ta lång tid innan man kan se resultat av genomförda åtgärder. Då hela Egentliga Östersjön har problem med övergödning har Sverige och de andra länderna i Östersjöns avrinningsområde kommit överens om en aktionsplan för Östersjön; Baltic Sea Action Plan (BSAP). Målet för Baltic Sea Action Plan är att Östersjön ska nå en god miljömässig status Detta genom att varje land ska minska utsläppen av fosfor- och kväve. Preliminära beräkningar visar att Sverige ska minska sina utsläpp till Egentliga Östersjön med 290 ton fosfor och ton kväve per år. De åtgärder som kommer att genomföras för att nå god status i inlandsvattnet bidrar till måluppfyllelse av BSAP. Dock kommer det att behövas ytterligare åtgärder. Förutom de åtgärder som föreslås genomföras för att nå god status i inlandsvattnet föreslås även att Färjestadens reningsverk inför en effektivare kväverening i syfte att uppfylla kraven enligt avloppsvattendirektivet. Vidare bör man undersöka om Kalmarsunds kustvatten är lämpligt för odling av blåmussla. I båda fallen är det de berörda kommunerna som bör ansvara för åtgärdens/åtgärdernas genomförande. För miljöproblemet övergödning bedöms att 7 vattenförekomster behöver tidsfrist Miljögifter

12 Metaller, organiska och oorganiska miljögifter förekommer i vattenmiljön, några med välkända effekter, andra med sämre dokumenterade effekter. Kännedom om förekomst och halter av miljögifter är generellt bristfällig. Även kunskaper om effekter i miljön är begränsad. Vid statusklassning av ytvatten delas miljögifter in i två grupper, särskilt förorenande ämnen och prioriterade ämnen. Gruppen särskilt förorenande ämnen omfattas i begreppet ekologisk status medan prioriterade ämnen ligger till grund för bedömning av kemisk status. För att undersöka hur stort problemet med miljögifter kan vara i Kalmarsunds kustvatten har en påverkansanalys gjorts. Figur 4 visar resultatet av denna påverkansanalys och indikerar vilka källor som teoretiskt har stor respektive mindre betydelse för Kalmarsunds kustvatten. Figuren visar hur stor påverkan sex olika källor har i förhållande till varandra. En hög stapel för en källa visar att den har en större påverkan än en källa med en låg stapel. Det går inte att utläsa om området är påverkat eller inte. Figuren är ett medel för alla vattenförekomster i området vilket medför att punktkällorna undervärderas. För att få mer information om påverkansanalysen se Metodbeskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra Östersjöns distrikt. Figur 4. Påverkansanalys för miljögifter i åtgärdsområdet. En påverkanskälla i området är förorenade områden. Dessa hanteras inom Naturvårdsverkets program för efterbehandling av förorenade områden. Inom programmet genomförs en klassificering i olika typer av förorenade områden (riskklasser). I Kalmarsunds kustvatten fördelas antalet förorenade områden enligt Tabell 3, där riskklass 1 innebär störst risk och riskklass 4 minst risk. Tabell 3. Riskklassning av förorenade områden. Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass Påverkansanalysen omfattar också en bedömning av vilka typer av miljögifter som kan finnas i kustvattnet. Resultatet illustreras i Figur 5. Figuren visar hur troligt det är att det finns miljögifter i området från någon av åtta olika ämnesgrupper. Figuren visar förhållandet mellan

13 de olika ämnesgrupperna. En hög stapel för en ämnesgrupp innebär att den ämnesgruppen är mer trolig att hitta i området än en ämnesgrupp med en låg stapel. För merparten av dessa ämnesgrupper sker det ingen provtagning. Figur 5. Påverkansanalys för källor i åtgärdsområdet. Generellt saknas provtagning av prioriterade ämnen i de flesta av distriktets vattenförekomster. Mätningar av ett fåtal prioriterade ämnen (främst metaller) sker i Kalmarsunds kustvatten. Resultat från dessa provtagningar visar att gränsvärdena överskrids för bly och kadmium i två respektive en vattenförekomst (Tabell 4). Även provtagning av särskilt förorenande ämnen saknas i de flesta vattenförekomster i distriktet och det finns i Kalmarsunds kustvatten inga uppmätta överskridanden av gränsvärden för särskilt förorenande ämnen. Kvicksilverföreningar utgör ett av 33 prioriterade ämnen eller ämnesgrupper. I större delen av Sverige finns höga halter av kvicksilver beroende på nedfall från atmosfären och/eller höga naturliga bakgrundshalter. Av dessa anledningar är det i vissa områden ej möjligt att underskrida det föreskrivna gränsvärdet för kvicksilver. Ett allmänt undantag för kvicksilver har därför beslutats. Undantaget gäller alla vattenförekomster förutom de vattenförekomster som idag underskrider gränsvärdet. I Kalmarsunds kustvatten sker provtagning av kvicksilver i fyra vattenförekomster (M v s Kalmarsunds kustvatten, N v s Kalmarsunds kustvatten, M n Kalmarsunds utsjövatten och N n Kalmarsunds utsjövatten). Gränsvärdet underskrids i samtliga. Tabell 4. Ytvattenförekomster med överskridande av gränsvärden för prioriteraden ämnen. Vattenkategori Vattenförekomst Kadmium och kadmiumf öreningar Bly och blyförenin gar Kustvatten M v s Kalmarsunds kustvatten X Kustvatten N v s Kalmarsunds kustvatten X X Vattenmyndigheten gör bedömningen att ett bättre kunskapsunderlag behövs för att

14 genomföra några bredare åtgärdsinsatser, medan tillsynsmyndigheterna kan använda miljöbalken på kända källor. För att förbättra kunskapsunderlaget finansierar och utför vattenmyndigheten en screening av miljögifter i distriktet under Befintliga åtgärder för att minska spridningen av miljögifter som löpande genomförs är tillståndsprövningar och länsstyrelsernas arbete med efterbehandling av förorenad mark. Bidrag till lantbrukare för ekologisk odling är en annan befintlig åtgärd eftersom kemiska bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling. För miljöproblemet miljögifter bedöms att x behöver tidsfrist 2021 och x har fått ett sänkt miljökvalitetskrav (enbart med avseende på kvicksilver). Främmande arter Ett flertal främmande arter har påträffats i Kalmar läns kustvatten och flera av arterna tros kunna medföra miljöförändringar. T ex har kammaneten (Mnemiopsis leidi), ullhandskrabba (Eriocher sinensis), rovvattenloppa (Cerapagis pengoi), simblåsemask (Anguillicola crassus), havsborstmasken (Marenzelleria neglecta) observerats. Även den svartmunnade smörbulten (Neogobius melanostromus), tros ta sig hit inom kort, vilket troligen får ekologiska effekter i kustnära miljöer. Ökad risk för etablering av främmande arter kan bl a finnas i de kustvattenförekomster som påverkas av kylvattenutsläpp t ex Simpevarpsområdet, Borholmsfjärden och Granholmsfjärden. Övriga miljöproblem I Kalmarsunds kustvatten finns inga kända övriga miljöproblem. Åtgärdsanalys Vid planering och genomförande av åtgärder är det viktigt att beakta effekter av samtliga åtgärder, så att hänsyn kan tas till åtgärdernas synergi eller motsatseffekter. En åtgärdsanalys för en åtgärd, eller en samling åtgärder, måste för att bli användbar utföras av någon som har god kunskap om förhållanden på regional och lokal nivå. Detta talar för att framtida planerade åtgärder ska åtgärdsanalyseras av ett vattenråd, kommun, länsstyrelse eller motsvarande. Dessa åtgärdsanalyser bör därefter sammanställas av Vattenmyndigheten för övergripande analyser, för utvärdering av effekter på distriktsnivå och för att göra jämförelser mellan olika delområden/huvudavrinningsområden.