Åtgärdsförslag för Kalmarsunds norra kustområden
|
|
- Sven Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Åtgärdsförslag för Kalmarsunds norra kustområden Sammanfattning I Kalmarsunds norra kustområden finns problem med miljögifter, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen framgår i Åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt, se kapitlet Åtgärder som behöver vidtas av statliga myndigheter och kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt.; Beskrivning av åtgärdsområdet Åtgärdsområdet omfattas av två kustområden och sträcker sig längs kusten från en bit söder om Emsfors till Rockneby. Området omfattar två kustområden Mönsterås 74/75 och Nävraån 75/76. En beskrivning finns för respektive kustområde. Mönsterås 74/75 Detta kustområde mellan huvudavrinningsområdena Emån och Alsterån avvattnas av ett antal mindre vattendrag bl a Lillån och Habbestorpsbäcken som går ihop norr om Mönsterås och mynnar i Mönsteråsviken och Oknebäcken/Koverhultsbäcken som mynnar söder om Mönsterås. Området domineras av skogsmark. Nästan hela området tillhör Mönsterås kommun, förutom en smal remsa i områdets västra delar som tillhör Högsby kommun. Flera av de kustnära bäckarna avvattnar jordbruksmark, övriga är recipienter för dagvatten från Mönsterås kommun. I jordbruksbäckarna (bl a Lervikbäcken, Grisebäcken, Svartebäcken, Örebäcken) har mycket höga kvävehalter uppmäts.vattendrag som tar emot dagvatten (Norra Oknebäcken, Habbestorpsbäcken, Örebäcken) visar tidvis höga fosforhalter. I ett antal mindre vattendrag finns vandringshinder för fisk. Ett flertal av de vattendrag som avvattnar jordbuksmark har genomgått omfattande rensningar och våtmarker har utdikats vilket minskar vattnets uppehållstid. Detta kustavsnitt - Mönsterås moränskärgård - är av riksintresse för naturvård. Naturvårdsverket har i sin utredning Kust- och skärgårdsområden i Sverige lyft fram denna grunda moränskärgård med sin höga biologiska produktion som speciellt skyddsvärd inom Kalmar län.mönsterås avrinningsområde gränsar till kustvattenförekomsterna Emområdet, Ödängla området, Mönsterås området, Lövöområdet, vilka behandlas i avsnittet Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten. Nävraån 75/76 I detta kustområde mellan huvudavrinningsområdena Alsterån och Snärjebäcken finns ett flertal mindre vattendrag där Nävraån är det största. Området domineras av skogsmark. I detta kustområde finns inga sjöar. De norra delarna av området tillhör Mönsterås kommun och de södra delarna Kalmar kommun. Nävraån rinner till största delen genom jordbruksmark vilket leder till höga kvävehalter i vattnet. Nävraåns avrinningsområde gränsar till kustvattenförekomsten Bockskärs skärgård, vilken behandlas i avsnittet Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten.
2 Karta 1. Åtgärdsområdets omfattning. Skyddade områden Begreppet skyddade områden enligt Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, SFS 2004:660 (Vattenförvaltningsförordningen) skiljer sig från begreppet skyddade områden enligt miljöbalkens 7:e kapitel. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen innebär i sig inte att områden behöver ha ett formellt skydd. Men med anledning av de krav som anges i vattenförvaltningsförordningen, till exempel normer och åtgärder, får området ett visst skydd eftersom miljökvalitetsnormen måste uppnås. I tabellen nedan anges vilka skydd och antalet skyddsområden som finns i distriktet, se även Naturvårdsverkets Faktablad skyddade områden. Huvudskälet till att ett område klassats som ett skyddat område enligt vattenförvaltningsförordningen är att det finns särskilt eller särskilda skyddsvärden enligt EU-direktiv och att skyddsarbetet behöver samordnas. Utöver skydd enligt tabell 1 får alla vattenförekomster ett visst skydd eftersom miljökvalitetsnormen måste uppnås. För områden som utöver miljökvalitetsnormen även omfattas av skydd enligt vattenförvaltningsförordningen (Tabell 1) ska det strängaste kravet gälla vilket betyder att det är skyddsvärdet i området som ska prioriteras.
3 Ett exempel på tolkning av strängaste kravet är fågelsjön Tåkern i Motala Ströms avrinningsområde. Sjön är en vattenförekomst som omfattas av fågeldirektivet. Näringsämnesstatusen i sjön är klassad som otillfredsställande, men den höga halten av näringsämnen bidrar till det miljötillstånd som gör sjön till en välbesökt fågelsjö. Det innebär att sjöns miljökvalitetsnorm kommer att styras av fågeldirektivet och miljökvalitetsnormen för näringsämnen tillåts vara sämre än god. Principen om det strängaste kravet ska även gälla då ett område omfattas av flera skydd enligt förordningen (Tabell 1). Då det i vattenförvaltningsförordningen saknas definition på vad begreppet strängaste kravet innebär är det vattenmyndigheten som avgör vilka krav som ska gälla. Tabell 1. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen. Skyddade områden enl vattenförvaltningsförordning en Skyddet berör hela eller delar av följande antal vattenförekomster i området Åtgärder regleras genom Dricksvattenförekomster: yt- och grundvatten (Ramdirektivet för vatten, artikel 7) 5 Grundvatten Åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten Fiskvatten (Fiskvattendirektivet) Inga områden. Länsstyrelsen ska ta fram åtgärdsprogram om miljökvalitetsnormen överskrids. Badvatten (Badvattendirektivet) Inga områden. Kontrollplan, resp. kommun ansvarar. Nitrat (Nitratdirektivet) Större delen av de kustnära kommunerna.. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Kväve (Avloppsdirektivet) Alla kustvattenförekomster. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Fosfor (Avloppsdirektivet) Natura 2000 (Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet) Alla vattenförekomster i området. Art- och Habitatdirektivet: 4 grundvatten, 1 vattendrag Fågeldirektivet: inga områden 100% av vattenförekomsterna som berörs av en eller flera Natura 2000 områden uppnår ej god ekologisk status Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Bevarandeplan. Vattenförekomsternas status 2009 och miljökvalitetsnormer I Kalmarsunds norra kustområden finns 11 vattenförekomster av vilka 5 är vattendrag och 6 är grundvatten. Vattendragen klassas utifrån begreppen ekologisk och kemisk status medan grundvattnet klassas utifrån kemisk och en kvantitativ status. Utöver status har alla vattenförekomster bedömts utifrån risk att inte uppnå god status Detta då målsättningen enligt förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 2004:660 (vattenförvaltningsförordningen) är att alla vattenförekomster ska uppnå god status De
4 vattenförekomster vilka riskerar att inte uppnå god status 2015 omfattas av begreppet miljöproblem. Vidare är det dessa vattenförekomster samt vattenförekomster eller vattenanvändare (t ex kommunala avloppsreningsverk) som omfattas av direktiven som beskrivs i stycket skyddade områden (Tabell 1) som omfattas av åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningsförordningen. I karta 2-9 samt figur 1 och 2 visas ekologisk, kemisk och kvantitativ status 2009 samt om vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god status 2015.
5 Karta 2. Ekologisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.
6 Karta 3. Kemisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.
7 Karta 4. Kemisk status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.
8 Karta 5. Kvantitativ status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.
9 Figur 1. Ekologisk, kemisk och kvantitativ status Figur 2. Vattenförekomster i riskzonen att inte uppnå god status till En miljökvalitetsnorm har tagits fram för samtliga vattenförekomster i avrinningsområdet, med undantag av grundvattenförekomster som klassats till god status (Tabell 2). Allmänt gäller att denna ska vara god status Undantag och sänkta krav från god status 2015 bedöms utifrån om föreslagna åtgärder kommer att hinna få en effekt till 2015, för mer information se Förslag till miljökvalitetsnormer för Södra Östersjöns vattendistrikt. Tabell 2. Sammanfattning av miljökvalitetsnormer i åtgärdsområdet. MILJÖKVALITETSNORMER Grundvatten Vattendrag Antal vattenförekomster 6 5 Kvalitetskrav ekologisk status
10 Hög ekologisk status 0 0 God ekologisk status 0 5 God ekologisk potential 0 0 Undantag från kvalitetskravet ekologisk status - mindre strängt krav - måttlig status för övergödning otillfredställande status för övergödning 0 0 Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status status för övergödning status för fysisk förändring status för särskilt förorenande ämnen 0 0 Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status status för övergödning 0 0 Kvalitetskrav kemisk status God kemisk status 4 5 Undantag från kvalitetskravet kemisk status - mindre strängt krav för kvicksilver Undantag från kvalitetskravet kemisk status - tidsfrist kemisk status 2021 för andra prioriterade ämnen Kvalitetskrav kvantitativ status (inga undantag) 0 0 Kvalitetskrav skyddade områden Badvattendirektivet 0 0 Fiskvattendirektivet 0 0 Art- och habitatdirektivet 4 1 Fågeldirektivet 0 0 Dricksvatten 6 0 Miljöproblem Åtgärdsprogrammet omfattar sju miljöproblem. Vattenkategorierna sjöar och vattendrag kan ha problem med försurning, övergödning, miljögifter, främmande arter, vattenuttag eller fysiska förändringar. Grundvatten kan ha övergödning-, miljögift-, vattenuttag eller övriga vattenkvalitetsproblem. Kustvatten kan ha problem med övergödning, miljögifter, främmande arter och fysiska förändringar. En vattenförekomst kan omfattas av flera miljöproblem. I figur
11 3 visas fördelningen av antalet vattenförekomster per miljöproblem i vattenkategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten. Figur 3. Miljöproblem per vattenförekomst i åtgärdsområdet. Försurning I kustvattenområdena finns inga problem med försurning. Övergödning Bedömning av parametern näringsämnen har inte utvärderats för de i området ingående vattenförekomsterna pga avsaknad av aktuella närsaltsdata. Äldre data tyder dock på tidvis höga fosforhalter. Vattendragen i Kalmarsunds norra kustområden mynnar i Norra Kalmarsunds skärgård och precis som resten av kustvattnet längs Smålandskusten har det övergödningsproblem. Belastning av näringsämnen sker både från inlandsvattnet och från utsjön. För att minska övergödningsproblemen längs kusten behövs därför en reduktion av kväve och fosfor från både landbaserade källor och utsjön. Detta innebär att åtgärder kan behövas i syfte att minska problemen i kustvattnen även i de områden i vilka inlandsvattnet inte har övergödningsproblem, se även förslag till åtgärdsprogram för för Norra Kalmarsunds skärgård. Kustvattnet påverkar i sin tur Östersjön som också har övergödningsproblem. Sverige och de andra länderna med avrinning till Östersjön kom i november 2008 överens om en aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Planens mål är att Östersjön ska nå en god miljömässig status För Sverige innebär preliminära beräkningar att 290 ton fosfor och ton kväve ska reduceras till Egentliga Östersjön, se även åtgärdsprogrammet för Södra Östersjöns vattendistrikt. I Figur 4 och 5 visas källfördelningen för utsläpp av fosfor och kväve (källhänvisning till SMED). Jordbruket och avloppsreningsverket motsvarar tillsammans en tredjedel av både den antropogena fosfor- kväve och belastningen.
12 Figur 4. Källfördelning för fosforbeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED) Figur 5. Källfördelning för kvävebeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED) I Sverige infördes ett förbud mot fosfat i tvättmedel den 1 mars 2008 genom Förordning om
13 ändring i förordningen (1988:944) förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter (2007:1304). Från och med den 31 augusti samma år råder ett förbud mot försäljning av tvättmedel som tillverkats innan förordningen börjat gälla. Det betyder att åtgärdens effekt kommer att bli märkbar först under de kommande åren. Den uppskattade effekten av införandet av förbudet är 80 kg fosfor per år. I Tabell 3 visas förslag på åtgärder, deras potential, kostnad i 2005 års prisnivå, och förväntad effekt. Om en ruta är tom saknas uppgifter. Resultaten i Tabell 3 visar att våtmarker är den mest kostnadseffektiva åtgärden i området. Det är dock viktigt att observera att alla åtgärder ej är kostnadsberäknade och att beräkningen för våtmarker omfattas av miljöstöd. Om bidrag exkluderas blir kostnaden för anläggning och skötsel av våtmark sex gånger större. Även utökad miljöövervakning är en åtgärd som behovs för att verifiera status och att utreda mer om var åtgärder är lämpliga och uppföljning av redan genomförda åtgärder. Den totala förväntade effekten av åtgärderna är 480 kg totalfosfor per år. Ytterligare åtgärder kommer att behöva göras i Södra Östersjöns distrikt och eventuellt i Kalmarsunds norra kustområden för att uppnå BSAP-målen. Arbetet med framtagande av åtgärdsprogram för BSAP pågår under Tabell 3. Förslag på åtgärder av betydelse för övergödning. Sektor Åtgärd Skattad åtgärds potential Skatta d effekt Kostna d Total kostnad Ansvar P N (tkr/år) Hushåll Normal skyddsniv å - enskilda avlopp samtliga som ej uppnår krav Kommun Industri Jordbruk Jordbruk Jordbruk Utredning av utsläppsd ata Fånggröd a Skydds zoner Anläggnin g av våtmarke r 1 industri Kommun 543ha** Jordbruks verket 120ha * 422 Jordbruks verket 60ha * 144 Jordbruks verket * Beräkningen omfattas av att det är möjligt att få bidrag för anläggning och skötsel av våtmarker. Kostnaderna visas i ett intervall eftersom det är olika bidragsnivåer i Jönköping och Kalmar län. ** Beräknad utifrån minskning av hektar jordbruksmark med EU-stöd för fånggröda, fånggröda+vårbearbetning och vårbearbetning från 2006 till 2007 inom huvudavrinningsområdet. För miljöproblemet övergödning bedöms inte något undantag från kvalitetskravet god
14 ekologisk status 2015 vara motiverat. Miljögifter Metaller, organiska och oorganiska miljögifter förekommer i vattenmiljön, några med välkända effekter, andra med sämre dokumenterade effekter. Kännedom om förekomst och halter av miljögifter är generellt bristfällig. Även kunskaper om effekter i miljön är begränsad. Vid statusklassning av ytvatten delas miljögifter in i två grupper, särskilt förorenande ämnen och prioriterade ämnen. Gruppen särskilt förorenande ämnen omfattas i begreppet ekologisk status medan prioriterade ämnen ligger till grund för bedömning av kemisk status. Vid klassning av kemisk status i grundvatten används 15 parametrar varav några är prioriterade ämnen. F att undersöka hur stort problemet med miljögifter kan vara i avrinningsområdet har påverkansanalyser för miljögifter gjorts. Figur 6 visar resultatet av påverkansanalysen för ytvatten och indikerar vilka källor som teoretiskt har stor respektive mindre betydelse för ytvatten inom avrinningsområdet. Figuren visar hur stor påverkan sex olika källor har i förhållande till varandra. En hög stapel för en källa visar att den har en större påverkan än en källa med en låg stapel. Det går inte att utläsa om området är påverkat eller inte. Figuren är ett medel för alla vattenförekomster i området vilket medför att punktkällorna undervärderas. För att få mer information om påverkansanalysen se Metodbeskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra Östersjöns distrikt. Figur 6. Påverkansanalys för miljögifter i åtgärdsområdet. En påverkanskälla i området är förorenade områden. Dessa hanteras inom Naturvårdsverkets program för efterbehandling av förorenade områden. Inom programmet genomförs en klassificering i olika typer av förorenade områden (riskklasser). I Kalmarsunds norra kustområden fördelas antalet förorenade områden enligt Tabell 4, där riskklass 1 innebär störst risk och riskklass 4 minst risk. Tabell 4. Riskklassning av förorenade områden. Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass Påverkansanalysen omfattar också en bedömning av vilka typer av miljögifter som kan finnas
15 i området. Resultatet illustreras i Figur 7. Figuren visar hur troligt det är att det finns miljögifter i området från någon av åtta olika ämnesgrupper. Figuren visar förhållandet mellan de olika ämnesgrupperna. En hög stapel för en ämnesgrupp innebär att den ämnesgruppen är mer trolig att hitta i området än en ämnesgrupp med en låg stapel. För merparten av dessa ämnesgrupper sker det ingen provtagning i ytvatten. Figur 7. Påverkansanalys för källor i åtgärdsområdet. Generellt saknas provtagning av prioriterade ämnen i de flesta av distriktets vattenförekomster och i Kalmarsunds norra kustområden sker ingen provtagning av prioriterade ämnen. Även provtagning av särskilt förorenande ämnen saknas i de flesta vattenförekomster i distriktet och det sker ingen provtagning av särskilt förorenande ämnen i kustområdena. Kvicksilverföreningar utgör ett av 33 prioriterade ämnen eller ämnesgrupper. I större delen av Sverige finns höga halter av kvicksilver beroende på nedfall från atmosfären och/eller höga naturliga bakgrundshalter. Av dessa anledningar är det i vissa områden ej möjligt att underskrida det föreskrivna gränsvärdet för kvicksilver. Ett allmänt undantag för kvicksilver har därför beslutats. Undantaget gäller alla vattenförekomster förutom de vattenförekomster som idag underskrider gränsvärdet. I Kalmarsunds norra kustområden finns inga mätningar av kvicksilver. Det har även utförts en påverkansanalys avseende potentiell påverkan/föroreningsbelastning för miljögifter i grundvattenförekomster i sand- och grus. Sedimentära förekomster samt urbergsförekomster omfattades inte av denna påverkansanalys. Den potentiella föroreningsbelastningen analyserades med hjälp av nationella data över föroreningskällor såsom vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter. Varje föroreningskällas föroreningspotential värderades och den sammanlagda potentiella belastningen per grundvattenförekomst beräknades (se (Påverkansbedömning - Grundvatten för metodik). Grundvattenförekomsterna delades in i fyra klasser (klass 1 till klass 4) där klass 4 innebär en, relativt sätt, mycket stor potentiell föroreningsbelastning och klass 1 en liten potentiell föroreningsbelastning (Figur 8).
16 Figur 8. Påverkansanalys för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet. Klass 1 innebär liten potentiell föroreningsbelastning och klass 4 innebär en mycket stor föroreningsbelastning. I kustområdena finns inga uppmätta överskridanden av tröskelvärden för miljögifter i grundvatten. Vattenmyndigheten gör bedömningen att ett bättre kunskapsunderlag behövs för att genomföra några bredare åtgärdsinsatser, medan tillsynsmyndigheterna kan använda miljöbalken på kända källor. För att förbättra kunskapsunderlaget finansierar och utför vattenmyndigheten en screening av miljögifter i distriktet under Befintliga åtgärder för att minska spridningen av miljögifter som löpande genomförs är tillståndsprövningar och länsstyrelsernas arbete med efterbehandling av förorenad mark. Bidrag till lantbrukare för ekologisk odling är en annan befintlig åtgärd eftersom kemiska bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling. För miljöproblemet miljögifter bedöms att inga vattenförekomster behöver tidsfrist 2021 och att inga vattenförekomster har fått ett sänkt miljökvalitetskrav (enbart med avseende på kvicksilver). Vattentäkter - skydd i området Det finns inga vattentäkter i Kalmarsunds norra kustområden. Främmande arter I områdena förekommer amerikansk signalkräfta (Pacifastacus leniusculus). Denna art bedöms generellt ha en måttlig effekt på den ekologiska statusen. I övrigt gäller att det finns ett flertal potentiella främmande arter i delområdet, men att utbredning och/eller effekterna i de specifika avrinningsområdena i flertalet fall är dåligt kända. Vattenuttag I Kalmarsunds norra kustområden har effekterna av eventuella vattenuttag inte utvärderats. Fysiska förändringar
17 Åtgärdsprogram mot fysiska förändringar omfattar de vattenförekomster där fysisk påverkan har en negativ effekt på den ekologiska statusen genom att vattnet är påverkat av en eller flera av följande faktorer: Kontinuitet - påverkan av till exempel dammar och vägtrummor som stänger av eller hindrar fri passage och spridning av djur och växter i vattensystemen. Hydrologisk regim - avspeglar förändringar orsakade av reglering av vattennivå och flöde vid kraftverksdammar. Det naturliga mönstret av när och hur mycket vatten som flödar genom vattenförekomsten påverkas direkt av regleringen. Morfologiska förändringar - vattenförekomsten är förändrad genom rensning, rätning, kanalisering eller liknande. I Kalmarsunds norra kustområde är fysiska förändringar en av anledningarna till att den ekologiska statusen är sämre än god i 3 vattendrag. Fysiska förändringar kan vara ett miljöproblem i ytterligare vattenförekomster då hydrologisk regim och morfologiska förändringar ej bedömts enligt bedömningsgrunder. För att nå god ekologisk status med avseende på fysiska förändringar krävs åtgärder. Några av dessa åtgärder redovisas i tabell 5. Det är inte alltid möjligt att avgöra vilka åtgärder som krävs för att nå god ekologisk status 2015, ytterligare undersökningar och åtgärder kan därför behövas. Tabell 5. Åtgärder för att minska problemet med fysiska förändringar. Åtgärd Antal åtgärder (kan vara flera i en och samma vattenförekomst) Flödesförändringar Avsättande av svämområden (återställning av våtmarker) Förbättrad flödesreglering Förändrad regleringsamplitud Omhändertagande av dagvatten Kontinuitet Utrivning av damm eller anläggande av inlöp och omlöp Utvandringsväg, ålyngel Åtgärda vandringshinder i form av vägtrummor Öppna vandringsväg - ospecificerad Morfologiska förändringar Biotopvård 1 Meandring Minskad erosion från djurtramp Minskad morfologisk påverkan från hyggen - funktionella kantzoner
18 Minskad morfologisk påverkan från jordbruksmark - funktionella kantzoner Minskad morfologisk påverkan från övrig artificiell mark -funktionella kantzoner Återställa kulverterat vatten Utredning Biotopkartering av biflöde Utredning av status dikningsföretag Utredning och ändring av vattendom Övervakning/verifiering av status - mer utredning 1 Övriga åtgärder Förstärkningsutsättning - Öring Information om bevattningsrestriktioner Genomförande av ovan nämnda åtgärder förbättrar den ekologiska statusen i avrinningsområdet. Dock har ingen analys gjorts för att utreda om åtgärderna är tillräckliga för att nå god ekologisk status Vattenmyndigheten gör därför bedömningen att mer kunskap och analyser behövs. En sådan åtgärd kan vara biotopkartering av vattendrag. Ingen kartering har utförts i de två kustområdena. Vattenmyndigheten kommer att finansiera och göra en utredning av vilka åtgärder som behövs i distriktet under våren Åtgärder som genomförs i syfte att förbättra den ekologiska statusen med avseende på fysiska förändringar kan även motverka övergödning. Problem med fysisk påverkan har bedömts var så omfattande att det i dagsläget är ekonomiskt orimligt, av juridiska och administrativa skäl, att åtgärda till Vattenförekomster med miljöproblemet fysiska förändringar har därför i Södra Östersjöns distrikt generellt fått en tidsfrist till Åtgärder ska dock påbörjas senast I Kalmarsunds norra kustområden bedöms att 3 attenförekomster behöver tidsfrist 2021 för miljöproblemet fysiska förändringar. Övriga vattenkvalitetsproblem Begreppet övriga kvalitetsproblem omfattar grundvattenparametrarna sulfat och klorid. I Kalmarsunds norra kustområden finns inga kända problem med sulfat och klorid i grundvatten. Övriga miljöproblem Under de senaste åren har sjöar och vattendrag i stora delar av södra Sverige blivit brunare sk brunifiering. Brunifiering orsakas av ökad belastning av humusämnen, järn- och/eller manganföreningar och mäts genom bestämning av färgtal eller absorbans. Brunifiering kan leda till förändringar i ekosystemet samt att vattnet försämras som råvara för produktion och dricksvattenförsörjning. Analys av färgtal tyder på att brunifiering inte är ett problem i
19 kustområdet Mönsterås. I Nävraåns kustområde saknas provtagningar. Åtgärdsanalys Vid planering och genomförande av åtgärder är det viktigt att beakta effekter av samtliga åtgärder, så att hänsyn kan tas till åtgärdernas synergi eller motsatseffekter. En åtgärdsanalys för en åtgärd, eller en samling åtgärder, måste för att bli användbar utföras av någon som har god kunskap om förhållanden på regional och lokal nivå. Detta talar för att framtida planerade åtgärder ska åtgärdsanalyseras av ett vattenråd, kommun, länsstyrelse eller motsvarande. Dessa åtgärdsanalyser bör därefter sammanställas av Vattenmyndigheten för övergripande analyser, för utvärdering av effekter på distriktsnivå och för att göra jämförelser mellan olika delområden/huvudavrinningsområden.
Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde
Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merÅtgärdsförslag för Kalmarsunds kustvatten
Åtgärdsförslag för Kalmarsunds kustvatten Sammanfattning Kalmarsunds kustvatten är en gruppering av de sju kustvattenförekomsterna S Kalmarsunds utsjövatten, S v s Kalmarsunds kustvatten, M v s Kalmarsunds
Läs merÅtgärdsförslag för Gotlands huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten
Åtgärdsförslag för Gotlands huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten I Gotlands delområde ingår följande avrinningsområden, kustområden och kustvatten: Gothemsåns avrinningsområde Snoderåns avrinningsområde
Läs merÅtgärdsförslag för Smålandskustens huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten
Åtgärdsförslag för Smålandskustens huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten I Smålandskustens delområde ingår följande avrinningsområden, kustområden och kustvatten: Alstersåns avrinningsområde
Läs merUtdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009
Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009 Underlag till möte med grundvattenrådet 24 april 2009 Vattenmyndighetens sammanställning av Miljöproblem...3 Vad omfattas?... 3 Övergripande
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merÅtgärdsförslag för Skånes östra kustområden
Åtgärdsförslag för Skånes östra kustområden Sammanfattning I Österlenåarnas avrinningsområde saknas sjövattenförekomster med det finns åtta rinnande vattenförekomster och 15 grundvattenförekomster. Avrinningsområdets
Läs merBedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk
Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning
Läs merMiljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt
Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merRenare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Läs merNya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merPiteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva
Läs merFyrkantens vattensrådsområde
Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få
Läs merÅtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken
Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde... 2 2 Beskrivning av Snärjebäckens
Läs merKalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Läs merBilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merPrinciper för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Läs merSamråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013
Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen
Läs merBilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Siljans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområde
Läs merInnehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merBilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Malgomaj och Kultsjödalens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merPresentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24
Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,
Läs merÅtgärdsförslag för Skånes huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten
Åtgärdsförslag för Skånes huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten I Skånes delområde ingår följande avrinningsområden, kustområden och kustvatten: Helgeåns avrinningsområde Höjeåns avrinningsområde
Läs merGjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo
Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt
Läs merVattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet
Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Mats Wallin Vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanland Vatten ska användas och värnas samtidigt!
Läs merFARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Cecilia Rivard Telefon: 08-508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-06-11
Läs merBilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans
Läs merUnderlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten
Underlag till Åtgärdsprogram 2018-2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Bilagor A-E för Sveriges fem vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs merYttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets
YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har
Läs merMiljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun
Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten
Läs merSamråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013
Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merBilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merVattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt
Läs merBilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljusnans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljusnans
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merHur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är
Läs merBilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merFöreskrifter om miljökvalitetsnormer
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster
Läs merAKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING
AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING Miljökvalitetsnormer och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Karin de Beer Vattenmiljö, Länsstyrelsen Värmland, karin.de.beer@lansstyrelsen.se, 054-19 70 82 Miljökvalitetsnormer
Läs merSkellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -
Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI Ekologisk
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån
Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som
Läs merÅby, Byske och Kåge vattenrådsområde
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merMiljökvalitetsnormer och undantag
Miljökvalitetsnormer och undantag Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig för Vattenmyndigheternas gemensamma arbetsgrupp för Åtgärdsprogram Syfte MKN god status ska uppnås senast 2015,
Läs merVattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar
Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Martin Larsson vattensamordnare Vattenmyndigheten Norra Östersjön Seminarie: Rent vatten och biologisk mångfald Odling i balans
Läs merHornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Vattenmyndighetens samrådsmöte i Stockholm 3 feb 2014 Foto: Fotoakuten.se Vattenförvaltning = Sveriges genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten från
Läs merVattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv
Läs merEnligt sändlista Handläggare
1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med
Läs merBakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merLäget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete
Läget i Smålandskustens delområde - utmaningar och pågående arbete Övergödning fortfarande ett stort problem Miljöproblem övergödning Inlandsvatten: fosfor (P) Kustvatten: kväve (N) och fosfor (P) Källa:
Läs merNorrbottens läns författningssamling
Norrbottens läns författningssamling Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt
Läs merLilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Läs merStatus på Gotland och exempel på lokala åtgärder
Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk
Läs mer2.2 Miljöproblem Övergödning
Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån 2.2 Miljöproblem Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av
Läs merFrån ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter
Läs merFörst - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Läs merKalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor
Läs merMiljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun
Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merBäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd
20120801 Vattenförekomst Bäveån mynningen i havet till Nordmanneröd EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE647599127716 Vattendrag
Läs merBilaga 1:29 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:29 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag åtgärder för åtgärdsområdet Norra Hälsinglands kustvatten Detta är en sammanställning av de åtgärder
Läs merMILJÖKVALITETSNORMER FÖRSLAG TILL. Fyrkantens vattenrådsområde - VRO 5
FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER Fyrkantens vattenrådsområde - VRO 5 Aleån, Rosån och Alterälvens huvudavrinningsområden samt kustmynnande vatten belägna mellan huvudavrinningsområden Samrådsmaterial
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion
Läs merHökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hökesån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Läs merSjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?
SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? Fem vattenmyndigheter Samordnar arbetet enligt ramdirektivet för vatten samt ett antal övriga direktiv Naturgiven indelning -Havsbassänger
Läs merDisposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet
Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Hur stort är åtgärdsbehovet? Siktdjup - status Disposition - Föreslagna åtgärder vem gör vad - Grundläggande och kompletterande åtgärder - Åtgärdsbehov fosfor
Läs merVattendirektivet så påverkas kommunerna
Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för
Läs merFÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER. Södra Bottenvikens kustvattenråd - VRO 13. Södra Bottenvikens och Kvarkens kustområde
FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER Södra Bottenvikens kustvattenråd - VRO 13 Södra Bottenvikens och Kvarkens kustområde Samrådsmaterial för perioden 1 mars - 1 september 2009 Innehåll Karta Ekologisk status
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Läs merAlterälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag Alterälven, Aleån och Rosån Potentiella vattenförekomster 50 vattendrag (flödesordning >3) 30 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots,
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet
Läs merFörslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
Läs merTillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll
TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka
Läs merNorra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm
Norra Bottenvikens kustvattenråd Samråd 2009 Luleå 2009-11-10 Malin Kronholm 2009-11-10 Malin Kronholm Hantering av remisser Vattenmyndigheten: Hantering av synpunkter på nationell och distriktsnivå Beredningssekretariatet:
Läs merBilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens
Läs merSamverkan och samråd
Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan
Läs merÅtgärdsförslag för Vätterns avrinningsområde
Åtgärdsförslag för Vätterns avrinningsområde Sammanfattning Delområde Vättern utgörs totalt av 208 vattenförekomster varav 52 är sjöar (25%), 78 vat-tendrag (37,5%) samt 78 grundvatten (37,5%). I huvudavrinningsområdet
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merVatten värda att vårda!
Vatten värda att vårda! Kartläggning statusklassning Rapportering Ange miljökvalitetsnormer Undantag Uppföljning och övervakning Åtgärdsprogram Förvaltningsplan Genomförande Samråd 1 mars 1 september Var
Läs merVad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?
Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur
Läs merUNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2
UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2 2009 2015 Åtgärdsprogram för Sangisälvens- och Keräsjokis VRO 2 Underlagsmaterial till Åtgärdsprogram för Bottenvikens
Läs merÅtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Läs merÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd
Läs mer